Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Föreläsningar och samtal från Lättlästdagen 2017. Den arrangeras i första hand för dem som arbetar med vuxna som har ett annat modersmål än svenska, men är även intressant för alla som är nyfikna på flerspråkighet, begriplighet och vilka grupper som kan tänkas ha nytta av lättlästa texter. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017 : Ett samtal om adhdDela
  1. Begränsa intryck.
    En annan sak som är väldigt viktig-

  2. -är att vara tydlig och strukturerad-

  3. -både i miljö och i sina uppgifter
    eller instruktioner.

  4. Han är entreprenören-

  5. -superkommunikatören och föreläsaren-

  6. -som 25 år gammal beslöt sig för att
    göra upp med sitt stökiga förflutna-

  7. -då han fick diagnosen ADHD.

  8. Då startade han en digital plattform
    vid namn Underbara ADHD.

  9. Här har jag Georgios Karpathakis-

  10. -som är grundare av Underbara ADHD
    och som har skrivit en bok om ADHD.

  11. En stor applåd för Georgios.

  12. Stående ovationer
    innan man har sagt nåt! Fantastiskt.

  13. Nu är jag taggad!
    Fredag kl. 16. Tack, vad fina ni är.

  14. Det är så vi jobbar här! Välkommen.

  15. Kan du berätta lite kort om
    Underbara ADHD? Vad är det?

  16. Ja, ADHD är inte underbart...
    Jag fastnar!

  17. Det är jobbigt att sitta still.

  18. Och så har jag fått nackspärr,
    så jag kan inte riktigt titta på er.

  19. Om jag stönar till, så är det
    för att jag har jätteont i nacken.

  20. Underbara ADHD
    är som sagt en digital plattform.

  21. Det är ett företag och mitt jobb.
    "Mitt liv" kanske låter dramatiskt.

  22. Men det är det som jag ägnar mig åt.

  23. Underbara ADHD är tänkt att vara-

  24. -en inspirations-,
    kunskaps-, och informationskälla-

  25. -för alla som lever med eller nära
    ADHD.

  26. Anledningen till att jag gav-

  27. -verksamheten namnet
    Underbara ADHD-

  28. -är inte för att ADHD är fantastiskt-

  29. -utan kanske för att på ett
    sofistikerat sätt peka finger åt-

  30. -den etablerade synen på ADHD
    som nånting eländigt och hopplöst.

  31. Det finns två sidor av alla mynt.

  32. Alla har utmaningar men även styrkor,
    och när jag började prata om-

  33. -det som kan vara bra hos personer
    med ADHD, då gjorde man inte det.

  34. Kan du berätta om det?
    Du var 25 när du fick diagnosen.

  35. 25 år var jag när diagnosen ställdes.

  36. Första gången som jag hade kontakt
    med en expert var jag sju år.

  37. Jag växte upp med ADHD utan diagnos.

  38. De som har hört mitt sommarprat eller
    läst min bok vet att mitt liv...

  39. Jag kallar det "händelserikt". Det
    kanske är ett sätt att försköna det.

  40. Det har det varit, på gott och ont.

  41. Jag har haft kontakt med polis,
    soc o.s.v. under hela min uppväxt.

  42. Men när jag väl fick diagnosen...

  43. Det var inte då som jag började
    förstå att det finns styrkor också-

  44. -utan det kom jag på ett år senare-

  45. -när jag såg en film där man pratade
    om ADHD som både jobbigt och bra.

  46. Jag är känslomänniska.

  47. Jag blir vansinnig och sen
    överlycklig. Humöret går upp och ner.

  48. Så då blev jag förbannad på
    att ingen annan pratade om det.

  49. -Om att det kan vara bra?
    -Om fördelarna som kan ingå.

  50. Då satte jag ner foten och engagerade
    mig och berättar om det som är svårt-

  51. -och som ibland blir så bra.

  52. Så namnet Underbara ADHD,
    var kommer det ifrån?

  53. Det är det är fingret
    som jag ville peka, tror jag.

  54. Det grundar sig nog i frustrationen,
    besvikelsen och ilskan-

  55. -och beslutsamheten att förändra
    synen på ADHD.

  56. För fem, sex år sen pratade man
    ingenting om det som kan bli bra.

  57. Man var fast i att prata om
    det som är svårt och jobbigt.

  58. Samtidigt som jag tänkte att...
    Om man tittar på ADHD i Sverige-

  59. -så är ADHD överrepresenterat
    bland kriminella och missbrukare-

  60. -och det gäller även bland
    superentreprenörer och framgångsrika.

  61. Då tänkte jag: Vad vill vi ha mer av?
    Då blev svaret väldigt lätt.

  62. "Då får jag jobba mot det."

  63. -Vad innebär det för dig att ha ADHD?
    -Att man ser och hör allt som händer.

  64. Det var nån som pratade i den där
    högtalaren. Jag är inte koko. Ja.

  65. -Så det är nån som pratar?
    -Det är nån sändning där.

  66. Jag försökte att höra vad de sa.

  67. Många som lever med ADHD
    har just uppmärksamhetsproblem.

  68. Jag kan inte sålla bland intryck.

  69. Det smattrar mot min hjärna,
    hela tiden, varje dag.

  70. Jag har ADHD kombinerad form.

  71. Det innebär att man har stora
    svårigheter med alla kärnsymptom-

  72. -alltså även impulsivitet
    och överaktivitet.

  73. Den överaktiva sidan visar sig i
    att jag inte kan göra saker lagom.

  74. Jag känner inte så många känslor
    lagom, jag jobbar absolut inte lagom-

  75. -jag äter uppenbarligen inte lagom,
    och jag dricker inte alkohol lagom.

  76. Den där gråzonen är inte jag.
    Och så är jag väldigt impulsiv.

  77. Så vad har du gjort för att vända
    de här sakerna till det positiva?

  78. Det som du lägger in i "underbara".

  79. Ingenting egentligen!
    Och ändå kanske jättemycket.

  80. Jag har förstått att jag måste göra
    vissa saker för att fungera.

  81. Jag behöver planera mitt liv nitiskt.
    Jag lever i min kalender.

  82. I min Google-kalender planerar
    och strukturerar jag hela mitt liv.

  83. Från timme till timme, dag till dag.

  84. Andra strategier som jag använder...

  85. Jag går inte av vid T-Centralen,
    för då vill jag sparka ner människor.

  86. Utan jag byter tunnelbana och åker
    till Hötorget och tar en liten omväg-

  87. -för där är det tyst och lugnt.
    Jag kom till insikt för några år sen.

  88. Jag vill sparka ner turister
    som går tio i rad.

  89. Sen konstaterade jag att det inte är
    dem det är fel på, de semestrar bara.

  90. Så numera börjar jag mina dagar
    på ett glatt och trevligt humör.

  91. Det är allt ifrån konkreta saker
    som att strukturera min kalender-

  92. -till att ta omvägar, till att ha med
    mig två, tre par hörlurar-

  93. -om jag måste åka tunnelbana.

  94. -För att stänga ute ljudet?
    -Grekisk musik är ju så bra!

  95. Det gör inget att jag måste höra på
    det på jättehög volym. Stackars öron!

  96. Det är klart att det är ofrivilligt-

  97. -för jag kanske inte hade velat
    lyssna på hög musik-

  98. -men det hjälper mig att skärma av
    alla ljud som är runt omkring mig.

  99. Sen gör jag en massa andra saker.
    Jag lade fram kläderna i går kväll.

  100. Det är min bästa strategi, för då
    får man en bra start på morgonen.

  101. Ibland hör man "jag har nog ADHD-
    light, jag kan inte sitta still".

  102. Känner ni igen det?
    - Finns det nåt som...?

  103. Ska vi göra en undersökning?
    - Hur många har lite ADHD?

  104. Nej, så här är det... Först och
    främst kan man inte ha lite ADHD.

  105. Om man har ADHD har man
    så stora svårigheter i vardagen-

  106. -att man är funktionsnedsatt.

  107. På ren svenska: livet är åt helvete.

  108. Du får bara påbörja en ADHD-utredning
    om du inte fungerar i vardagen-

  109. -på två olika livsområden: skola och
    hemmet, eller hemmet och relationer.

  110. Så man kan inte ha lite ADHD.
    Antingen har man det, eller inte.

  111. Sen finns det en skala inom ADHD.

  112. När man ställer diagnos säger man om
    man har lätt, medel eller svår ADHD.

  113. Det säger ganska mycket om
    att det finns olika delar av det.

  114. En person som inte har en diagnos...

  115. I min bok har jag en lista: "Sånt du
    inte bör säga till nån med ADHD."

  116. -Som vad då?
    -"Jag har lite ADHD." Typ.

  117. Men så är det ju faktiskt.

  118. För nån som har ADHD... Jag levde i
    25 år utan att veta att jag har ADHD-

  119. -och det gick käpprätt åt skogen.

  120. Då känns det förminskande
    och bagatelliserande-

  121. -att nån säger att de har lite ADHD.
    Förklara gärna hur man kan ha det.

  122. För du tänker att om man funkar i
    det sammanhang som man verkar i-

  123. -även om man tycker att man har det,
    så innebär det att man inte har ADHD.

  124. Ja, så är det.
    Det här är en jätteviktig diskussion.

  125. Alla kommer att känna igen sig i nåt
    kärnsymptom många gånger under livet-

  126. -men den med en diagnos
    är också funktionsnedsatt.

  127. Det är den stora skillnaden mot
    en neurotypisk normalstörd person-

  128. -att vi behöver hjälp att fungera
    i vardagen.

  129. Därför är det viktigt att ta upp det.

  130. Om man träffar personer som har ADHD,
    i skolan eller på jobbet-

  131. -bör man tänka på nåt särskilt?

  132. Ja, det finns jättemånga saker.
    Läs listan om vad man inte ska säga.

  133. Jag kan inte hela listan i huvudet.

  134. Om man ska sammanfatta det
    i tre punkter-

  135. -så kan man tänka på några saker
    som hjälper nån med ADHD.

  136. Först att begränsa intryck.

  137. I ett klassrum ska man inte ha
    den där fina rymdbilden där bak.

  138. Det är lika med katastrof.
    Det är liksom... Det är inte så bra.

  139. Jag tolkar ju allt
    och övertolkar allt-

  140. -så den där skulle jag kunna sitta
    och fundera över en hel lektion.

  141. Så begränsa intryck
    i form av ljud, ljus och dofter.

  142. Dofter tänker man inte på.
    Hur gör man då?

  143. Till exempel kan man tänka på
    vilket rengöringsmedel man använder.

  144. Behöver det lukta jättemycket citrus?

  145. Behöver man ha parfym när man är
    pedagog? Förmodligen inte.

  146. När jag gick i skolan och min
    mattelärare skulle hjälpa mig-

  147. -och hon stod och förklarade för mig,
    var det enda jag tänkte på:

  148. "Gud, vad hon doftar starkt!"

  149. "Varför har hon den där parfymen?
    Tycker hon att den luktar gott?!"

  150. "Eller har mormor dött och hon
    vill hedra henne? Stackars Lena."

  151. "Mormor tyckte nog att den var god,
    hon var mycket äldre."

  152. Ni fattar hur det kan gå.

  153. Hur fungerar det i samhället i stort?
    Dofter är ju en del av samhället.

  154. -Hur gör du?
    -Jag går runt så här.

  155. Jag har en sån där näsklämma
    som simmare har. Nej, jag skojar.

  156. Det räcker att försöka skärma av
    ljud- och framför allt ljusintryck.

  157. Dofterna är för det mesta trevliga.
    Inte alltid, men ofta.

  158. Och om jag lyckas skärma av lite av
    alla intryck, så är jag nöjd.

  159. Sen är det viktigt att tänka på
    att man är tydlig och strukturerad-

  160. -både i miljö och i uppgifter
    eller instruktioner.

  161. Kort och koncist. Enkelt och konkret
    språk. Inte för långa meningar.

  162. Det är fantastiskt med lättläst
    som inte får ha mycket att tolka.

  163. Det är väldigt ADHD-vänligt.

  164. Att man är supertydlig
    och strukturerad i allt man gör-

  165. -både i miljö och kommunikativt.

  166. Det tredje som är viktigt
    att tänka på är att vara förstående.

  167. Det kan låta abstrakt,
    men jag ser det som konkret.

  168. Att man bemöter och förhåller sig
    på ett optimalt sätt.

  169. Som att man kanske tillåter nån med
    ADHD att ha keps inne i klassrummet-

  170. -för att det kan hjälpa till
    att skärma av.

  171. Utökad skrivtid, eller muntlig
    redovisning i stället för skriftlig.

  172. Det finns jättemycket
    som kan ge människor med ADHD-

  173. -förutsättningar att lyckas bättre.

  174. Det finns ett samband mellan lättläst
    och ADHD.

  175. Vi vet att en del som har ADHD
    har lättare att läsa en lättläst bok.

  176. Kan du säga nåt om det sambandet?

  177. Det är väl också det...

  178. Det är från person till person,
    och beror på typen av lättläst.

  179. Jag menar ju på att min
    så kallade originalbok är lättläst.

  180. Dels har jag skrivit i jag-form...

  181. Georgios har alltså kommit med en bok
    som heter "Underbara ADHD"-

  182. -och den boken kommer också på
    lättläst till våren.

  183. Helt fantastiskt.

  184. Men jag tror att det beror på
    hur man jobbar med innehållet-

  185. -om det är ADHD-vänligt eller inte.

  186. Jag personligen avskyr att läsa
    böcker som bara är löptext.

  187. -Löptext, alltså...?
    -Brödtext.

  188. Text, text, text, text.
    Fy fan, vad tråkigt! Då somnar jag.

  189. Och sen om man jobbar med
    grafiska uttryck eller element.

  190. Man kanske har illustrationer
    eller gör en sida lite röd...

  191. Om man gör det lättare och trevligare
    att läsa-

  192. -då har man en mer ADHD-anpassad
    bok.

  193. Det var därför som jag insisterade
    på att min bok ska se ut som den gör.

  194. Man ska kunna bläddra i den och tänka
    "den här sidan låter intressant".

  195. Så olika delar och element-

  196. -för att göra text
    trevlig att ta till sig.

  197. Om man tänker att man som läsare
    möts av en bok med löpande brödtext-

  198. -finns det nåt tips på vad en pedagog
    eller bibliotekarie kan göra-

  199. -för att få personen att läsa boken?

  200. Det allra enklaste,
    och kanske svåraste-

  201. -är att hitta en bok som personen
    tycker verkar intressant.

  202. Om man motiverar nån...

  203. Om jag känner mig motiverad,
    kan jag göra allt.

  204. Jag läste precis en bok.
    Det var den andra boken i mitt liv.

  205. Jag läser en massa annat,
    men inte gärna pärm till pärm.

  206. Och den var bara text, men jag tyckte
    att den var så himla intressant.

  207. Jag kunde ta mig tid att läsa den.

  208. -Vad för det för bok?
    -"Autism och ADHD i skolan".

  209. Jag ville inte säga det, det är ju en
    konkurrent! Men den var väldigt bra.

  210. -Och vilken var den första boken?
    -"Shoo bre", när jag var 12 eller 13.

  211. Jag har inte ens läst min egen bok
    från pärm till pärm.

  212. Men jag har läst kapitel för kapitel.

  213. Men jag har inte tagit upp den
    och läst hela.

  214. Det kanske inte är så den ska läsas.

  215. Det finns ingen kronologisk ordning,
    man ska kunna börja var man vill.

  216. Men jag tror att det är jätteviktigt
    att man motiverar.

  217. Får nån att vilja läsa,
    oavsett om det bara är en massa text.

  218. Man får identifiera ett intresse-

  219. -och sen kanske hjälpa till att dela
    upp textmängden och "arbetsbördan".

  220. Om vi backar tillbaka till din
    digitala plattform Underbara ADHD-

  221. -på vilket sätt används den?

  222. Det är flera plattformar i en.

  223. Det är en hemsida och sociala medier.

  224. Underbara ADHD på Facebook
    har lite drygt 50 000 följare-

  225. -och "likes".

  226. Det som det handlar om är
    att sprida kunskap och information-

  227. -och tips på stöd,
    hjälpmedel och verktyg.

  228. Sverige ligger väldigt långt fram
    när det gäller NPF-

  229. -och ADHD-frågor.
    Vi har jättemycket kunskap och fakta.

  230. Det är inte alltid så lätt
    att hitta fakta som är korrekt.

  231. -Det är tänkt att fungera som...
    -...en kunskapsbank?

  232. Så att god kunskap och goda tips-

  233. -kommer människor till hands,
    så att de kan ta del av dem.

  234. Samtidigt som det är ett sätt
    för människor att mötas digitalt-

  235. -och dela med sig av sånt
    som kan vara svårt just för dem-

  236. -och kanske tipsa varann
    vad som funkar bättre eller sämre.

  237. Det är tänkt att fungera som
    ett slags informationshubb-

  238. -och en diskussionsplats.

  239. Du har tidigare sagt att det enda
    som begränsar en person med ADHD-

  240. -det är fantasin. Kan du berätta?

  241. Det är visionen som du tafsar på nu.

  242. -Det lät konstigt. Rör lite vid!
    -Visionen för Underbara ADHD?

  243. Ja, ett Sverige där fantasin
    är den enda begränsningen.

  244. Det är för att jag tycker
    att det borde vara en självklarhet.

  245. Vi lever i ett modernt samhälle-

  246. -och i det samhälle
    som jag vill leva i-

  247. -så tycker jag att alla människor-

  248. -ska ha rätt till att få möjligheter
    att nå sin fulla potential.

  249. Då är det inte mer än rätt att min
    ambition och Underbara ADHD:s vision-

  250. -är att verka för ett sånt samhälle.

  251. För det finns enorm styrka
    och kraft i människor med ADHD-

  252. -precis som i alla andra människor.

  253. Det är bara det att när jag
    lär mig att strukturera min vardag-

  254. -och har nån som svarar på mina mejl-

  255. -då kan jag göra sånt jag är bra på.

  256. Om jag inte får den hjälp jag behöver
    är det svårare för mig-

  257. -att nå dit som jag hade kunnat nå.

  258. Så jag ser det som en rättighet-

  259. -att alla barn, oavsett diagnos,
    ska kunna bli sina bästa jag.

  260. Om det så är att bli Byggare Bob
    eller en superentreprenör.

  261. Man ska ha möjlighet att nå
    dit man vill.

  262. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett samtal om adhd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Georgios Karpathakis är författare och grundare av organisationen Underbara adhd. Här samtalar han med sin förläggare om sitt arbete, om framtidstro, om läsning och verktyg för att förstå människor med adhd. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Adhd, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begripliga budskap

Hur ska vi skriva för att det ska bli lättare att förstå? Projektet Begriplig text berättar om sitt arbete med att samla in och sprida kunskap om hur vi ska skriva och förmedla budskap så att de blir begripliga för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Medverkande: Ester Hedin, projektledare, och Torbjörn Lundgren, sakkunnig. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Vad är en pidgin?

Mikael Parkvall, språkvetare på Stockholms universitet, håller en föreläsning om pidgin-språk. Han berättar om hur dessa språk uppstår i kontakter mellan folk som annars inte har något gemensamt språk. Vi får flera exempel och får veta vad som skiljer en pidgin från andra språk. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Språk och integration

Arkan Asaad berättar om sin familjs resa, om värdet och vikten av ett eget språk och om språkets betydelse när det gäller integration. Hans berättelse tar sin början i norra Irak och slutar i hans eget liv i Sverige idag, där han arbetar som författare och föreläsare. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Lättläst litteratur

Vad skiljer en lättläst bok från en traditionell bok? Och vad menas egentligen med lättläst? Lina Nordstrand, förläggare på Vilja förlag och Nypon förlag, redogör här för sin syn på saken. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om läslust

Varför ska vi läsa? Vad lockar till läsning? Och finns det vissa böcker som man bara måste läsa? Ett samtal om läslust mellan Jessika Gedin, programledare och översättare, och Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begriplighet, termer och definitioner

Åsa Holmér, språkkonsult på Terminologicentrum (TNC), talar om vikten av att välja rätt ord. Hon tar upp både vanligare termer och fackspecifika ord. Det är viktigt att skriva begripligt, men hur mycket ska vi förenkla? Ska man skriva barnförlamning eller polio? Likbränning eller kremering? Urin eller kiss? Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Mian Lodalen: Att skiva lättläst

Mian Lodalen samtalar med förläggaren Lina Nordstrand om sitt författarskap, regnbågsböcker och vägen in i lättläst skrivande. Hon beskriver sina lättlästa böcker som sitt bidrag till demokratin eftersom var femte person i Sverige idag inte kan ta till sig nyheterna ur en vanlig dagstidning. Alla har rätt till välskriven litteratur! Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om adhd

Georgios Karpathakis är författare och grundare av organisationen Underbara adhd. Här samtalar han med sin förläggare om sitt arbete, om framtidstro, om läsning och verktyg för att förstå människor med adhd. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Stopp! Min kropp!

Jannes Grudin, psykolog på Rädda barnen, talar om kampanjen och boken ”Stopp! Min kropp!”. Hur kan man prata om sexuella övergrepp utan att det blir pinsamt och gör mer skada än nytta? Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Husdjur

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss