Titta

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Om UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Föreläsningar och samtal från Operation Kvinnofrids regionala konferens 2017. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck : En granskning av hedersförtryck i SverigeDela
  1. Hon hade aldrig hört talas om sex
    och hade inte fått mens än.

  2. Hennes mamma sa: "Låt honom göra
    som han vill. Annars dör du."

  3. Stort tack för att jag fick
    komma hit. Jag är reporter på...

  4. I dag jobbar jag på Dagens Nyheter-

  5. -men i våras jobbade jag
    på Aftonbladet.

  6. Och då gjorde jag...
    Jag tittar på er här.

  7. Jag har ju varit i kontakt
    med många av er som sitter här.

  8. Det är tack vare er som vi
    har kunnat göra den här granskningen-

  9. -som visar på läget
    och hur det ser ut.

  10. Det satt vi och diskuterade
    på redaktionen.

  11. Jag dök över rapporten från
    Ungdomsstyrelsen, 2009, och läste-

  12. -att 70 000 unga i Sverige inte
    får välja vem de gifter sig med.

  13. Och då stannade vi till vid det.
    Vilken siffra! 70 000.

  14. Då är det - har vi förstått -
    i underkant räknat. Troligtvis.

  15. 70 000 unga i Sverige får inte
    välja vem de gifter sig med.

  16. I de här "Me too"-tiderna
    som vi har...

  17. I relation till att bli
    sexuellt trakasserad eller våldtagen-

  18. -bara en gång, eller flera-

  19. -till att tvingas gifta sig med,
    föda barn-

  20. -och leva sitt liv
    med nån som man inte vill.

  21. Det är en sån otrolig kränkning.

  22. Det är inte i paritet med nåt.

  23. Vi tänkte att vi måste
    titta mer på det. Först och främst...

  24. Jag kan visa vilka vi var
    som gjorde det.

  25. Det var främst jag, och sen hade jag
    min kollega, Joachim Kerpner-

  26. -som kom in och gjorde research.
    Fotograf var Anna Tärnhuvud.

  27. Tv och grafik
    stod Jenny Svenberg Bunnel för.

  28. Och så hade vi en researcher,
    Peter Sincic, som hjälpte till.

  29. Jag började med
    att fråga myndigheter:

  30. "Hur vanligt är det med hedersvåld
    och hedersförtryck?"

  31. Det visar sig
    att ingen kan svara på det.

  32. Det är ingen som kan säga det. Ingen
    vet. Det man ofta hänvisar till-

  33. -är fortfarande
    Ungdomsstyrelsens rapport från 2009:

  34. Att 70 000 unga inte
    får välja vem de gifter sig med-

  35. -baserat på enkätundersökningen
    som gjordes då.

  36. Sen kom Carin Götblads
    statliga utredning 2014 och då...

  37. Då...drog man upp den här siffran-

  38. -baserat på det man visste då.
    Men det är fortfarande i underkant-

  39. -och 100 000 kan vara drabbade.

  40. Vi var i kontakt med docent Astrid
    Schlytter vid Stockholms universitet.

  41. Hon baserar en siffra...

  42. Var tredje flicka
    med två utlandsfödda föräldrar-

  43. -är drabbade av hedersförtryck. Det
    ser man i internationella studier.

  44. Räknar man på det -
    vi tog statistik från SCB-

  45. -så är det 240 000 unga i Sverige-

  46. -som kanske inte förhindras välja
    vem man gifter sig med-

  47. -men som är utsatt
    för vardagshedersförtryck-

  48. -i olika mån.

  49. Och då räknar man bara de unga.
    Vi vet inte nånting om de vuxna-

  50. -och hur stort
    och hur utbrett det är.

  51. Då ville vi bara göra en överblick
    och titta bland rättsfall.

  52. Vi började söka på "heder"
    i en databas som vi har-

  53. -för att se rättsfall.

  54. Mellan 2015...

  55. Mellan den 1 januari,
    2015 och april 2017-

  56. -sökte vi på "heder",
    "hedersförtryck", "hedersrelaterat"-

  57. -och sen förfinade vi sökningarna
    när vi såg återkommande ord.

  58. Det var både brottsmål
    och förvaltningsmål-

  59. -som handlar om omhändertagande
    i socialtjänsten.

  60. Då började vi närstudera fallen.

  61. Vi hittade 200 fall-

  62. -där 225 av offren var kvinnor
    och 47 var män.

  63. Då började vi kategorisera
    vad de här personerna har upplevt.

  64. Av 200 var det 157 som har blivit
    utsatta för misshandel i olika grad.

  65. Det kan vara allt från en örfil
    till riktigt grov misshandel.

  66. Så grovt som man bara kan tänka sig.

  67. 115 har blivit utsatta
    för hot om tvångsäktenskap.

  68. Nästan hälften har inte
    fått röra sig fritt ute.

  69. Dödshot. Syskon kontrollerar
    i nästan en tredjedel av fallen.

  70. Man får inte vara kompis
    med vem man vill.

  71. Man har släktingar som agerar mot en-

  72. -för att förminska ens frihet.

  73. Många funderar på
    att ta livet av sig.

  74. Man får inte ha pojk- eller flickvän
    som inte är sanktionerad av familjen.

  75. Många har dödsångest.

  76. Man får inte ha manliga bekanta
    som kvinna.

  77. Många tar tillbaka sin berättelse
    under processen.

  78. 16 fall av tvångsäktenskap fann vi.

  79. Ja... Och så vidare.

  80. Vissa har uppmanats att ta sitt liv
    av sin egen familj-

  81. -för att de ska slippa skam
    över nåt som har hänt.

  82. När vi gick igenom fallen...
    Jag mår dåligt av att tänka på det.

  83. Jag tycker att det var fruktansvärt-

  84. -att sätta sig in i
    att det här pågår i grannskapet.

  85. Och det är många som inte får hjälp.
    Det är tydligt.

  86. Det är många...

  87. ...som inte vet hur de ska få hjälp-

  88. -men inte ens reflekterar över
    att de kan söka hjälp.

  89. De ser sig inte ens som offer,
    fast det är så tydligt.

  90. Och man är benägen
    att skydda familjen.

  91. Och det är det som är utpräglande för
    alla slags våld i nära relationer-

  92. -men utmärkande
    när det gäller hedersrelaterat våld-

  93. -för att där är det ofta inte bara en
    som är förtryckande.

  94. Utan om man vänder sig
    till andra i släkten-

  95. -riskerar man att uteslutas
    och förkastas av sin egen familj-

  96. -och alla i sin omgivning.

  97. Steget
    för att ta sig ur sin situation-

  98. -är enormt.

  99. I flera fall
    har barn förts utomlands-

  100. -och då har flera fall lagts ner...
    utan åtgärd.

  101. Vi har pratat
    med flickors juridiska ombud-

  102. -i fall där socialtjänsten har
    beslutat om tvångsomhändertagande-

  103. -för att man anser att ett barn inte
    kan leva i sin familj längre-

  104. -och där personen
    har förts utomlands-

  105. -och där man inte
    har gjort nånting mer.

  106. Man konstaterar att ärendet avskrivs.

  107. Det är otroligt upprörande,
    skulle jag säga.

  108. Sen finns det väldigt fina undantag.

  109. Vi tar upp en flicka som heter Amaal,
    som är fjorton.

  110. Hon fördes utomlands av sin pappa
    till Kenya, och skulle giftas bort.

  111. Och då var det en skolkurator,
    Issis Melin-

  112. -som följde henne på Facebook.

  113. Och hon anade oråd från början
    när hon inte dök upp i skolan.

  114. Under sommaren såg hon att hon
    ändrade status till "Förlovad"-

  115. -fast hon var fjorton. Då chattade
    skolkuratorn med henne: "Hur mår du?"

  116. Och det kom fram
    att hon riskerade tvångsgifte-

  117. -och Issis Melin guidade henne
    rätt till svenska...

  118. Hon lyckades föras tillbaka
    till Sverige.

  119. Vi försökte hitta människor
    som kunde berätta-

  120. -och som själva
    är drabbade av hedersförtryck.

  121. En av de första vi pratade med
    var Helena-

  122. -som är drygt fyrtio
    och bor i Sandviken.

  123. Hon har kommit till...

  124. Hon bor här med sina barn
    och har flytt från sin man-

  125. -som hon giftes bort med
    när hon var fjorton år i Iran.

  126. Och hon säger
    att det är hennes mening med livet:

  127. Att föra det här vidare och försöka
    jobba mot hedersförtryck och våld.

  128. Hon tycker sig se att det här ökar.
    Även i Sandviken.

  129. Hon tycker att det är fler män
    i hennes omgivning-

  130. -som har åsikter om vad hon har på
    sig och hur hon uppfostrar sina barn.

  131. Under de här åren som hon har bott
    i Sverige har hon sett att det ökar.

  132. Hedersförtryck.

  133. Och hon berättar också
    i en film som vi gjorde med henne-

  134. -väldigt ingående hur det var
    att fjorton år gammal komma hem-

  135. -med sin bästa kompis-

  136. -och mötas av en överraskningsfest
    där hon är nyckelperson.

  137. Och hon ska giftas bort med
    sin trettio år gamla kusin.

  138. Hon berättar ingående om
    hur den första natten var.

  139. Hur hon aldrig hade hört talas
    om sex. Hon hade inte fått mens.

  140. Hennes mamma sa: "Låt honom göra
    som han vill. Annars dör du."

  141. Och sen påbörjas en grov,
    fruktansvärd våldtäkt-

  142. -som pågår återupprepat
    i över ett decennium...

  143. ...innan hon lyckas fly.

  144. Och hon föder tre barn med honom.

  145. Första barnet kom när hon var femton.

  146. Vi åkte runt och pratade med...

  147. Vi ville prata med människor
    som är drabbade-

  148. -och lever i en hederskontext nu...

  149. ...för att göra oss en uppfattning
    om hur man resonerar i ett sånt läge.

  150. Vi tänkte:
    "Det kommer att vara omöjligt."

  151. "Vi kommer aldrig kunna nå..."

  152. Vi var i kontakt. Dilek och jag.

  153. Jag förstår att det är känsligt-

  154. -att låta barn i hederskontext
    få kontakt med journalister-

  155. -för att man är utsatt.
    Ni har inte kontroll.

  156. Ni kan inte garantera vad
    vi som journalister utsätter dem för.

  157. Det är en fråga som har varit väldigt
    stark hela tiden. Det är...

  158. ...farliga situationer. Vi kan
    utsätta de vi har kontakt med för...

  159. ...hot och-

  160. -större förtryck.

  161. Vi var förvånade. Vi gick till skolor
    när vi fick tillstånd från lärare.

  162. Då är det ofta engagerade lärare som
    har låtit oss komma under premisser-

  163. -och även till ungdomsgårdar där vi
    har fått tillstånd från de ansvariga.

  164. Det som slog oss var
    att på varje ställe där vi gick-

  165. -sa vi: "Vi kommer från Aftonbladet.
    Vi pratar om hedersförtryck."

  166. "Vet ni vad det är?"
    De visste de flesta.

  167. "Vi sätter oss i rummet bredvid
    och de som..."

  168. Vi sa: "Alla får komma förbi
    så att ingen känner sig utpekad."

  169. Då får ni säga hej och gå vidare
    eller stanna och prata lite.

  170. På vartenda ställe var det flera
    som ville berätta om sin situation.

  171. Det i sig var chockerande:
    att det var så vanligt.

  172. Även i mitt närområde-

  173. -gick jag förbi på ett ställe-

  174. -där jag hittade människor
    som var utsatta för grova saker.

  175. Tjejer berättar allt från
    att de inte får klä sig som de vill-

  176. -inte får ha de kompisar som de vill,
    inte får hålla på med idrott-

  177. -till att de måste gifta sig
    med sin kusin-

  178. -eller med nån annan
    som familjen bestämmer.

  179. En flicka säger: "Om jag hittar
    en kille som jag blir kär i"-

  180. -"kommer det hända samma sak
    som med Fadime."

  181. Vi pratade med killar också.

  182. Och...

  183. Där var det många som beskrev
    att det är självklart-

  184. -att det är jag som bror
    som har ansvar-

  185. -för att behålla hedern i familjen.

  186. Det går inte att förstå för er
    som inte tänker i hedersbanor.

  187. Det går inte.

  188. Jag tänkte visa en film-

  189. -där vi pratar med några
    av de här personerna anonymt.

  190. Ja. Det är ett axplock
    av dem som vi pratade med.

  191. Och som jag sa tidigare-

  192. -så var det en extrem förvrängning på
    rösterna. Det är för deras säkerhet.

  193. De är i en otroligt utsatt situation.

  194. Det som är så tydligt är
    att alla återkommer till-

  195. -att det handlar om tryck utifrån
    på familjen.

  196. Det är inte enskilda individer
    som nödvändigtvis vill det här-

  197. -utan man hänvisar alltid till
    en yttre vilja som är ganska diffus.

  198. Alla verkar lida
    av den här yttre viljan.

  199. Det är ett sånt förlorarspel.

  200. Och även föräldrar som
    tvingas förtrycka lider av det här.

  201. Hur ser det ut tidsmässigt?
    Ska jag avrunda?

  202. Vi avrundar där. Ja.

  203. Jag ville ställa lite frågor
    nu när du är här.

  204. Vill du komma hit?
    Ville du säga nåt avslutande?

  205. -Nej. Man kan fortsätta i en evighet.
    -Ja, eller hur?

  206. Tack, snälla, för det här. Jobbigt...
    Ska vi ge Lisa en applåd?

  207. Ni har verkligen gjort
    ett gediget arbete.

  208. -Gå in på hemsidan. - Vad heter den?
    -"I stället för kärlek."

  209. Om man googlar "I stället för kärlek"
    kommer man in på sidan.

  210. Vad skulle du säga är mest slående
    efter att ha gjort granskningen?

  211. Det mest slående är, som jag sa-

  212. -att det var så lätt
    att hitta människor var som helst-

  213. -som kan berätta om att de själva
    lever under hedersförtryck.

  214. Och att det då är så vanligt.

  215. Otroligt vanligt.
    Det blev jag chockad över.

  216. Det var min nästa fråga.
    Man förstår att du har blivit berörd.

  217. Det märks nu när du håller din
    presentation. Det är tungt att bära.

  218. Det är många av oss här inne
    som får leva med det dagarna i ända.

  219. Var det nåt särskilt som du inte
    har berättat som överraskade dig?

  220. Förutom att det var vanligt. Det
    kanske är den största överraskningen.

  221. Det är nog det. Men också-

  222. -hur stark gruppdynamiken är.

  223. När vi pratar med grupper med tjejer-

  224. -när vi hade en diskussion öppet
    med ett gäng unga tjejer-

  225. -säger alla att det här är okej.

  226. Och att det är bra. De snackar skit-

  227. -om tjejer
    som bryter mot hederskoder.

  228. Man vill inte smittas av dem.
    Man mobbar ut dem.

  229. Jag bollade utifrån mitt perspektiv.
    "Skulle jag försöka vara er vän..."

  230. "Jag låg med nån när jag var 17.
    Skulle jag få vara er kompis?" "Nej."

  231. -Tjejer och killar upprätthåller det.
    -När de är ensamma är det annorlunda.

  232. Då är det många
    som önskar att det var annorlunda.

  233. "Jag önskar
    att jag kunde ha varit som du."

  234. Lisa, tack så jättemycket
    för att du kom hit och berättade.

  235. Gå in på hemsidan. Det finns
    många intressanta intervjuer.

  236. Inte bara utsatta personer,
    utan andra också. En applåd till.

  237. Textning: Heidi Schmidt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En granskning av hedersförtryck i Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lisa Röstlund, reporter på Dagens Nyheter, berättar om den stora granskning hon gjorde för Aftonbladet om hedersförtryck i Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Hedersrelaterat våld, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Ett år med den regionala strategin

Ett inledande samtal med Ulrika Sandberg, samordnare inom Operation Kvinnofrid, följs upp av ett panelsamtal med representanter från Operation Kvinnofrids operativa ledningsgrupp som berättar om Operation Kvinnofrid och vilket arbete som har bedrivits under året. Medverkande: Mats Lindström, chef Barnahus Stockholm, Fredrik Stålmarker, Frivården Stockholms stad, Malin Torberger, strateg inom Socialförvaltningen, och Carina Gyllner Bergmark, samordnare Stockholms läns landsting. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

En granskning av hedersförtryck i Sverige

Lisa Röstlund, reporter på Dagens Nyheter, berättar om den stora granskning hon gjorde för Aftonbladet om hedersförtryck i Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Origo - ett unikt samarbete i länet

Origo är ett resurscentrum som erbjuder råd och stöd till ungdomar i Stockholms län och även rådgivning till yrkesverksamma. Här berättar enhetschefen Dilek Baladiz om arbetet. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Mellan klan och stat

Per Brinkemo, journalist och författare, har studerat grupper från klansamhällen i Sverige. Här berättar han om vad ett klansamhälle är och vad som händer i mötet med ett individualistiskt majoritetssamhälle som Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Leva under hedersrelaterad kontroll

Mariet Ghadimi är doktorand på Socialhögskolan vid Stockholms universitet och grundare till organisationen Tris (Tjejers rätt i samhället). Här berättar hon om sin forskning om lärandets villkor för flickor och pojkar med tvärkulturell bakgrund och hedersrelaterad kontroll. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Äktenskapstvång i domstol

Ulrika Ekvall, kammaråklagare vid åklagarkammaren i Helsingborg, redogör för ett hedersrelaterat fall om äktenskapstvång som gick till fällande dom. Vi får höra om händelseförloppen, de inblandade parternas ageranden och efterföljderna i domstol. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.