Titta

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Om UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Föreläsningar och samtal från Operation Kvinnofrids regionala konferens 2017. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck : Origo - ett unikt samarbete i länetDela
  1. Jag har upplyst
    en turkisk herrförening om-

  2. -att mödomshinnan inte finns,
    så vi vågar nog ta i det här.

  3. Dilek Balsadiz är enhetschef
    för Origo. Sa jag rätt? Balsadiz?

  4. -Baladiz.
    -Baladiz, så klart.

  5. Välkommen upp.
    - Vi ska ha ett samtal kring Origo...

  6. ...som ni har hört nämnas
    och som många nog känner till.

  7. Men för alla
    som inte känner till Origo...

  8. Vem är du och vad gör du där?
    Och vad gör Origo?

  9. -Oj.
    -Det är många frågor.

  10. Origo är ett länsövergripande
    resurscentrum-

  11. -mot hedersrelaterat förtryck
    och våld.

  12. Vi hade invigning 2013 och startade
    som ett treårigt projekt.

  13. Vi utvärderades av en extern partner-

  14. -och blev permanenta 2016
    och har kommit för att stanna.

  15. Det som är unikt med Origo är-

  16. -att vi är en produkt
    av Operation Kvinnofrids initiativ.

  17. Det hade aldrig gått utan det stödet.

  18. Vi har representanter från de största
    myndigheterna här i Stockholm-

  19. -som är våra huvudmän
    och finansierar vår budget.

  20. Det är polismyndigheten i Stockholm
    och Stockholms läns landsting.

  21. Samtliga 26 kommuner
    har skrivit på ett avtal-

  22. -och bidrar varje år med lokaler,
    anställda och utbildningar.

  23. När nån ringer oss och efterfrågar
    stöd, så kostar det inget.

  24. Våra målgrupper
    är ungdomar 13-26 år gamla.

  25. Det är tjejer, killar-

  26. -och ungdomar som inte vill
    definiera sig som varken eller.

  27. Det är ungdomar
    som bor i Stockholms län.

  28. Vi har tagit emot ungdomar
    som har flytt till Stockholm.

  29. Vi har också ungdomar
    som har flytt från Stockholm.

  30. Vår andra målgrupp är-

  31. -alla vuxna som möter och jobbar
    med ungdomarna.

  32. Till oss ringer
    främst socialtjänsten.

  33. Vi har ärenden med polis, kurator,
    familjehem och så vidare.

  34. Det är den målgrupp
    som hör av sig mest.

  35. Det är vi glada för.
    Vi är ett team på åtta personer.

  36. Om ni ser dessa siffror är det ganska
    logiskt att vi inte kan hjälpa alla.

  37. Om vi kan hjälpa fler vuxna,
    som i sin tur hjälper ungdomar-

  38. -så stöttar vi ungdomarna indirekt
    genom vuxna som får konsultation.

  39. Ni stöttar både målgruppen
    och de som ska möta unga?

  40. Ja. Vi erbjuder också
    kompetensutvecklande insatser.

  41. Vi ska bidra till ökad samverkan.
    Vi samverkar med alla möjliga.

  42. Där ska vi på länsstyrelsen
    vara till hjälp.

  43. Jag är socionom.

  44. Jag har jobbat med frågorna sen 2002
    i samband med mordet på Fadime.

  45. Jag har jobbat sen -99
    med och för ungdomar.

  46. Jag jobbade som fältare i Fittja
    i samband med mordet på Fadime.

  47. Jag hade tjejgrupper
    tillsammans med skolkuratorn-

  48. -och vi såg det enorma behovet
    bland ungdomarna.

  49. Då drogs jag in i hedersfrågan
    på riktigt.

  50. Jag tittade på en bok från 2002
    där jag intervjuades.

  51. De frågade mig vad jag skulle önska
    och jag sa:

  52. "Jag skulle önska att det fanns ett
    resurscentrum och rådgivningsställe"-

  53. -"dit ungdomar kan vända sig
    för stöd."

  54. De vågar inte vända sig
    till myndigheterna.

  55. Jag visste inte då att jag skulle få
    i uppdrag att ro det i land.

  56. Det är bra att känna till
    varför ungdomar kommer till Origo.

  57. Vi kom till för att ungdomar är rädda
    att vända sig till myndigheter.

  58. Man går inte till polisen eller
    berättar för skolan eller socialen-

  59. -för man är rädd att föräldrarna
    ska kopplas in.

  60. Till oss kan de komma anonymt.
    Vi kräver dem inte på personnummer.

  61. Det är avgörande
    för många av våra ungdomar.

  62. Vad tänker du om Lisas presentation?
    Stämmer den bilden överens-

  63. -med bilden ni har på Origo?

  64. Ja. För mig är inte det här
    några nyheter.

  65. Jag är uppväxt i Tensta
    och har sett det från barnsben.

  66. Vi säger att våldet ökar.

  67. Är det våldet som ökar
    eller är det vi som börjar se det?

  68. Vad skulle du säga
    utifrån ett Origo-perspektiv?

  69. Vi måste nyansera det här lite grann.

  70. -Finns det nån trend?
    -Ja.

  71. Förra året vände sig
    160 "nya" ungdomar till oss-

  72. -och vi fick 370 "nya" ärenden
    via yrkesverksamma.

  73. Det var en ökning från året innan
    med 30-39 % i respektive målgrupp.

  74. Och vad beror det på?

  75. I år har vi erbjudit kompetenshöjande
    insatser till över 3 000 personer.

  76. Vi sätter på glasögonen
    på alla som jobbar där ute.

  77. Ju mer vi håller på,
    desto fler blir antalet vuxna-

  78. -som faktiskt uppmärksammar
    och ser ungdomarna-

  79. -och vågar ställa frågor,
    och det ska vi fortsätta med.

  80. Många av våra ungdomar är födda
    och uppväxta här i Sverige.

  81. De yngre generationerna
    är trötta på det här.

  82. Fler ungdomar är nu benägna
    att trotsa normerna-

  83. -och strider nu för
    att få leva som de önskar.

  84. Då trappas bestraffningarna
    och våldet upp, parallellt med-

  85. -att vi har fått fler invånare
    som begränsas av hedersnormer.

  86. Motståndet ökar
    åt båda hållen, eller?

  87. När jag växte upp i Tensta
    nämndes inte ordet "heder" ens-

  88. -men var och varannan förälder
    hade blivit bortgift, även papporna.

  89. -Det fanns i vår vardag.
    -Men ingen benämnde det.

  90. Du har ett stort engagemang
    kring maskulinitetsperspektiven-

  91. -och att nå män och jobba med dem.

  92. Vad gör ni inom Origo
    på det området?

  93. Det är en stor utmaning att nå pojkar
    och unga män i en hederskontext.

  94. Vi behöver hjälp från länet.

  95. Många är inte medvetna om att de är
    utsatta för hedersrelaterat förtryck.

  96. De har hjärntvättats sen barnsben
    om att de ska ha den här rollen.

  97. De är inte alltid medvetna
    om att de själva mår dåligt-

  98. -av rådande maskulinitetsnormer.

  99. Vi har knappt ställen
    att hänvisa killarna till.

  100. Det är en signal om att vi
    inte förväntar oss att killar-

  101. -behöver gråta
    och nån att anförtro sig till.

  102. Det har pågått
    under hela deras uppväxt.

  103. Vi behöver er hjälp att se till
    att killarna kommer till oss.

  104. Vid varje utbildningstillfälle
    säger vi tydligt-

  105. -att vi jobbar med både tjejer,
    killar och HBTQ-ungdomar.

  106. Det bidrar till
    att fler hittar till oss.

  107. Antalet killar som har sökt stöd
    från Origo, skiftar mellan 10-14 %.

  108. Det är ungefär lika många som
    uppsöker en ungdomsmottagning.

  109. Ni har utbildningen Hedra.

  110. Vad har den för betydelse?
    Kan du berätta om den?

  111. Hedra är en kurs vi har erbjudit
    årligen sen Origo startade.

  112. Jag tog med mig kursen
    från länsstyrelsen till Origo.

  113. Vuxna
    vågar inte ta i de här frågorna.

  114. De är rädda att bli kallade
    för det ena och det andra-

  115. -och känner sig inte kunniga
    på området.

  116. I kursen Hedra får vuxna delta
    i övningar och diskutera frågorna.

  117. De sitter som ungdomarna-

  118. -med gruppövningar
    som berör tjejer, killar och HBTQ.

  119. Säg en fråga som de kan få diskutera.

  120. Josefs familj säger att han
    ska göra slut med sin flickvän-

  121. -och gifta sig med en tjej från
    hemlandet. Vad ska han göra?

  122. Sen får de själva diskutera,
    precis som ungdomarna.

  123. Bara under kursens gång-

  124. -efter sex-sju tillfällen-

  125. -har de fått i läxa
    att testa övningen ute på fältet.

  126. Om bara hälften testar övningarna-

  127. -når vi hundratals ungdomar,
    genom de vuxna.

  128. Vi måste bli fler i antal.
    Det är enkel matematik.

  129. Om en lärare jobbar i tre klasser
    når vi 100 ungdomar genom läraren.

  130. Vi har ett pass om det här
    i eftermiddag.

  131. Ja, fast ni har redan bestämt
    vad ni ska se.

  132. Ni som ska lyssna på Dilek får höra
    mer. Du har en kollega med dig.

  133. Ja, Mohammed från Machofabriken.

  134. Vad finns det för utmaningar?
    Du har jobbat med det här länge.

  135. Vilka är de största utmaningarna?

  136. De största utmaningarna är
    att vi ser tydligt-

  137. -att ungdomarna behöver
    och vill prata om det här.

  138. Det råder ett grupptryck.

  139. Vi har många arbetsbelastade
    och yrkesverksamma-

  140. -som inte vågar ta i frågan.

  141. Vi behöver bli fler.
    Ungdomarna kommer att uppskatta det.

  142. Det är HUR man pratar om det
    som är det avgörande.

  143. Nån kommer alltid att bli provocerad
    och det får man leva med.

  144. Ha fokus på majoriteten
    som behöver prata.

  145. Jag har upplyst
    en turkisk herrförening om-

  146. -att mödomshinnan inte finns,
    så vi vågar nog ta i det här själva.

  147. Vi välkomnar förslagen
    från regeringen-

  148. -om att baka in frågorna
    i de akademiska utbildningarna.

  149. Våra utbildningsdagar blir proppfulla
    och folk vill ha mer och mer.

  150. Det här ska in på lärarhögskolan,
    polishögskolan och socionomlinjen.

  151. Våld i nära relation
    och hedersrelaterat våld-

  152. -ska vara obligatoriskt
    och ingå i allt vi gör.

  153. En utmaning är att många ser det
    som nåt som ska göras "utöver".

  154. Nej, det ska genomsyra allt.
    Det ska inte vara nåt utöver.

  155. En annan utmaning vi måste ta i
    ingår inte riktigt i vårt uppdrag:

  156. Vi får många förfrågningar:
    "Hur ska vi jobba med föräldrar?"

  157. "Kan ni erbjuda familjearbete?"
    "Vad funkar med förövare?"

  158. Det är inte vårt uppdrag.
    Ge mig resurser-

  159. -så startar vi ett Origo till,
    så vi kan jobba med föräldrarna.

  160. Här behöver vi hjälpas åt.

  161. Vi behöver hitta
    evidensbaserade metoder-

  162. -och våga ta i det. Vi kan inte
    placera ungdomar hur som helst.

  163. Är det en av dina önskningar-

  164. -att vi tog ett större grepp kring
    det hedersrelaterade förtrycket-

  165. -och pratar om det som en integrerad
    del av våra verksamheter?

  166. Ja. Alla måste dra
    sitt strå till stacken.

  167. Vi måste sluta tänka akutstyrt.
    Vad gör vi före?

  168. Socialtjänsten har alla möjligheter
    att fånga ungdomarna i tid-

  169. -när bröderna åker dit
    för kriminalitet.

  170. Men hur många frågar om kvinnosyn
    och relationen till systrarna?

  171. Vi väntar tills tjejen protesterar,
    får släkten emot sig och blir hotad.

  172. Hon gör det oftast
    när hon har fyllt 18.

  173. Vi behöver tidigt förebyggande-

  174. -och långsiktigt stöd.

  175. Det är inte över
    med ett skyddat boende.

  176. Vi måste hjälpas åt så att ungdomar
    som vågar tänja på normerna-

  177. -inte ska behöva ångra det
    i ensamhet och isolering.

  178. Vi måste ge dem ett nytt liv
    med utbildning och jobb.

  179. Det räcker inte med en massa samtal.

  180. Mycket måste stämma för att de ska
    stå ut med att de har förlorat allt.

  181. Det är inte lätt.

  182. Tack för att du ville prata med oss
    i dag. Vi är glada att du är här.

  183. -En varm applåd till Dilek.
    -Tack.

  184. Här ska du få en present.

  185. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Origo - ett unikt samarbete i länet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Origo är ett resurscentrum som erbjuder råd och stöd till ungdomar i Stockholms län och även rådgivning till yrkesverksamma. Här berättar enhetschefen Dilek Baladiz om arbetet. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Hedersrelaterat våld, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Ett år med den regionala strategin

Ett inledande samtal med Ulrika Sandberg, samordnare inom Operation Kvinnofrid, följs upp av ett panelsamtal med representanter från Operation Kvinnofrids operativa ledningsgrupp som berättar om Operation Kvinnofrid och vilket arbete som har bedrivits under året. Medverkande: Mats Lindström, chef Barnahus Stockholm, Fredrik Stålmarker, Frivården Stockholms stad, Malin Torberger, strateg inom Socialförvaltningen, och Carina Gyllner Bergmark, samordnare Stockholms läns landsting. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

En granskning av hedersförtryck i Sverige

Lisa Röstlund, reporter på Dagens Nyheter, berättar om den stora granskning hon gjorde för Aftonbladet om hedersförtryck i Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Origo - ett unikt samarbete i länet

Origo är ett resurscentrum som erbjuder råd och stöd till ungdomar i Stockholms län och även rådgivning till yrkesverksamma. Här berättar enhetschefen Dilek Baladiz om arbetet. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Mellan klan och stat

Per Brinkemo, journalist och författare, har studerat grupper från klansamhällen i Sverige. Här berättar han om vad ett klansamhälle är och vad som händer i mötet med ett individualistiskt majoritetssamhälle som Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Leva under hedersrelaterad kontroll

Mariet Ghadimi är doktorand på Socialhögskolan vid Stockholms universitet och grundare till organisationen Tris (Tjejers rätt i samhället). Här berättar hon om sin forskning om lärandets villkor för flickor och pojkar med tvärkulturell bakgrund och hedersrelaterad kontroll. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Äktenskapstvång i domstol

Ulrika Ekvall, kammaråklagare vid åklagarkammaren i Helsingborg, redogör för ett hedersrelaterat fall om äktenskapstvång som gick till fällande dom. Vi får höra om händelseförloppen, de inblandade parternas ageranden och efterföljderna i domstol. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.