Titta

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Om UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Föreläsningar och samtal från Operation Kvinnofrids regionala konferens 2017. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck : Leva under hedersrelaterad kontrollDela
  1. Lite av den teoretiska förståelsen
    kring varför oskulden är så viktig-

  2. -kommer från synen på kvinnans kropp
    som öppen.

  3. Jätteroligt att få vara här i dag.
    Jag vill tacka för förtroendet.

  4. Jag representerar Stockholms
    universitet och min egen forskning-

  5. -där jag tittar på barn och ungdomars
    syn på sexualitet-

  6. -och framför allt
    tittar jag närmare på oskuldsnormen-

  7. -och äktenskapsplikten
    som jag ser är tillbaka till Sverige-

  8. -som vi en gång har lämnat.

  9. Jag kommer inte att hinna gå in
    på min forskning i dag. Kanske något.

  10. Jag är grundare och verksamhetschef
    på TRIS, tjejers rätt i samhället-

  11. -som är en ideell organisation mot
    hedersrelaterat förtryck och våld.

  12. Jag tycker att den här bilden är bra.

  13. Om ni tar med er nåt från före-
    läsningen så ta med er den bilden.

  14. Jag utgår från ett ungdomsperspektiv
    och ett könsperspektiv.

  15. Jag föreställer mig att det ser ut
    så här för en ungdom i Sverige i dag.

  16. Vi antar att hon går
    i en svensk skola.

  17. På ena sidan lever hon i
    den hedersrelaterade värdegrunden-

  18. -och på den andra har vi
    majoritetssamhällets värdegrund.

  19. De här två värdegrunderna,
    eller kontexterna-

  20. -möts varje dag i en ung persons liv.

  21. Det mötet blir inte så enkelt.
    Oftast blir det en kollision.

  22. Ni har säkert hört talas om värde-
    kollisioner eller normkonflikter.

  23. När det skapas normkonflikter
    i en ung persons vardag-

  24. -så skapas det också konfliktområden
    i den personens vardag.

  25. Konfliktområdena är det svårt för
    en ung person att själv omhänderta.

  26. Oftast har man inte
    den kunskapen, livserfarenheten-

  27. -eller analysförmågan att förstå
    vad det är som händer med en.

  28. Det yttrar sig på andra sätt.
    Det sätter sig i kroppen.

  29. Man kan bli utagerande,
    man kan bli inåtvänd.

  30. Ofta ser skolan inte konfliktområden-

  31. -som beror på
    att en ung person lever-

  32. -med två uppsättningar normer
    som inte kan förenas.

  33. Om skolan
    kan upptäcka konfliktområden tidigt-

  34. -kan man arbeta preventivt mot
    hedersrelaterat våld och förtryck.

  35. Om man ska titta
    på dessa konfliktområden, stort-

  36. -så handlar det om synen på heder,
    synen på barnuppfostran-

  37. -synen på kvinnans frihet
    och sexualitet, synen på äktenskap-

  38. -synen på HBTQ-personer och synen
    på personer med funktionsnedsättning.

  39. Jag hinner inte gå in på allt. Jag
    har förenklat den här föreläsningen-

  40. -för att kunna ge er nåt
    om de tre första-

  41. -och eventuellt den fjärde krocken.

  42. När man förenklar forskning,
    studier och praktisk erfarenhet-

  43. -så blir det oftast
    grova jämförelser.

  44. Jag är medveten om
    att det finns en gråskala.

  45. Det är inte så svart och vitt som
    det ser ut på de här 35 minuterna.

  46. Men vi hinner inte redogöra
    för den gråskalan i dag.

  47. Ni är varmt välkomna att mejla mig
    vid eventuella fördjupade frågor.

  48. Synen på heder.

  49. Jag menar att hederskulturen
    har en egen logik och värdegrund.

  50. Det är som en institution.
    Institutionens främsta uppgift-

  51. -är att skapa ett system av
    beroenderelationer mellan individer.

  52. Det börjar med att män bestämmer
    över kvinnor. Det står inte ens här-

  53. -för det är så fundamentalt för
    den hederskulturella institutionen.

  54. Sen bestämmer män över män
    - äldre män bestämmer över yngre män.

  55. Äldre kvinnor bestämmer över yngre.

  56. Det här är grovt förenklat
    strukturens bas.

  57. Hushållet är oftast i tre generation-
    er. Man måste inte bo tillsammans.

  58. Arvssystemet är patrilinjärt.

  59. Det är tidig äktenskapsålder
    främst för flickor.

  60. Oskulden
    blir en flickas viktigaste ägodel.

  61. Sexualiteten blir därför
    en angelägenhet för hela gruppen.

  62. Det råder en stark äktenskapsplikt.

  63. Äktenskapsplikten handlar om
    att man ska gifta sig.

  64. Som flicka ska man vara oskuld-

  65. -och man ska gifta sig
    i ett heterosexuellt äktenskap.

  66. Om man går vidare ser man
    att förtrycket mot kvinnor och barn-

  67. -inom
    den hederskulturella institutionen-

  68. -inte sker i ett vacuum.
    Det finns ett sammanhang.

  69. Sammanhanget
    har särskilda kännetecken-

  70. -och kan skiljas
    från andra patriarkala institutioner.

  71. Den viktigaste skillnaden i
    att förstå hedersförtryck och våld-

  72. -är att kvinnor görs
    till potentiella mördare.

  73. De är med aktivt,
    planerar och genomför brotten.

  74. Kvinnors roll är
    att bestämma över och kontrollera-

  75. -andra kvinnors uppförande
    och beteende.

  76. Kandiyoti, en forskare
    med rötter i Mellanöstern-

  77. -skrev redan 1988
    om "patriarchal bargain".

  78. Hon menar att om man ska jämföra
    olika patriarkala strukturer-

  79. -så ska man se på hur mycket utrymme
    kvinnor, enskilda och i grupp-

  80. -har för att göra nåt åt
    sin situation och påverka sina liv.

  81. Hon har också gjort en kartläggning
    av den geografiska utbredningen-

  82. -av den hederskulturella
    patriarkala institutionen.

  83. Hon lyfter Nordafrika, Mellanöstern,
    Syd- och Östasien.

  84. Sen finns det också i forskning
    tre begrepp för heder.

  85. Det ena kanske ni känner till,
    "sharaf"-

  86. -från det stora projektet
    "Sharafs hjältar".

  87. Det är den definition på heder som
    är närmast den svenska definitionen.

  88. Den refererar till en mans
    och hans släkts och familjs ära.

  89. Så länge en man följer de aktuella
    normer som förväntas av honom-

  90. -så ökar sharafen, och är intakt.

  91. Den minskar när en man inte
    efterföljer det här normsystemet.

  92. Grovt förenklat ska en man vara rätt-
    färdig för att upprätthålla sharaf-

  93. -försörja sin familj
    och respektera äldre släktingar.

  94. Sen har vi begreppet "namus",
    som inte finns i svensk översättning.

  95. Det refererar också
    till mannens sharaf och heder-

  96. -men är knutet till kvinnors upp-
    förande, sexualitet och integritet.

  97. Det här
    gör förståelsen av heder komplex.

  98. Det går inte att direkt översätta-

  99. -till hur vi i Sverige historiskt
    och i dag har definierat heder.

  100. Det som händer, det är-

  101. -att en av de absolut viktigaste
    komponenterna för en mans ära...

  102. Det vill säga en man som ställer sig
    bakom hedersnormer och begränsningar.

  103. Dem har han förlagt på kvinnorna
    i sin grupp att omhänderta.

  104. Som man har han väldigt lite makt-

  105. -att själv, genom sina egna
    handlingar, upprätthålla namus.

  106. Det måste kvinnorna göra,
    genom sitt uppförande.

  107. Speciellt viktigt
    är det sexuella uppförandet.

  108. Som ogift ska du vara oskuld.

  109. Det handlar inte om att du inte ska
    ha haft heterosexuellt, vaginalt sex-

  110. -utan om att andra som ser på dig-

  111. -ska definiera dig som ren och orörd.
    Det är det det handlar om.

  112. Det sipprar ut över
    allt du gör som kvinna.

  113. Hur du klär dig, hur du pratar,
    vad du säger-

  114. -med vem du är, var du är,
    vilken tidpunkt, och så vidare.

  115. Som gift kvinna
    ska du vara undergiven din man.

  116. För att mannen ska försäkra sig om
    att namus upprätthålls-

  117. -så kommer kontrollen av flickor
    och unga kvinnor in i systemet.

  118. På nåt sätt
    måste mannen försäkra sig om-

  119. -att kvinnorna följer
    det normsystem som förväntas av dem-

  120. -för att han
    ska kunna upprätthålla sin namus.

  121. Det sista begreppet
    är "ird" eller "ard".

  122. Det är den definition av heder
    som kopplas direkt till kvinnan.

  123. En flicka föds med en portion ird.

  124. Den ökar aldrig, hur mycket
    hon än upprätthåller namus-

  125. -men minskar varje gång hon gör nåt-

  126. -som av andra definieras
    som att namus är befläckad.

  127. Alla de här begreppen är teoretiska.

  128. De används sällan
    i det vardagliga språket.

  129. Jag säger det här så man inte sitter
    med egna erfarenheter-

  130. -eller har bakgrund i Mellanöstern...

  131. Numera är de teoretiska begrepp,
    men de hänger ihop.

  132. En kvinna utan ird
    kan omöjligen upprätthålla namus.

  133. En man vars kvinnor inte kan
    upprätthålla namus har ingen sharaf.

  134. För att förenkla resonemanget
    lite till-

  135. -så kan vi föreställa oss
    en man i en migrationskontext-

  136. -i ett utanförskapsområde
    i Stockholm-

  137. -till exempel Husby.

  138. Han ställer sig bakom
    hedersnormer och värderingar.

  139. Han har sharaf, han har namus.
    Han har optimal ställning i Husby-

  140. -bland grannar, landsmän och övriga
    som tycker och tänker som han.

  141. Han har sharaf, men inte namus.

  142. Det är socialt självmord för mannen
    i det här sammanhanget.

  143. Kanske ett av de mest kända exemplen-

  144. -på en man som hamnar i det här
    tillståndet är Fadime Sahindals far.

  145. Han kunde inte leva i detta.

  146. Han var tvungen
    att göra nånting åt situationen.

  147. Om mannen har namus, kvinnorna följer
    de normer som förväntas av dem-

  148. -men ingen sharaf,
    är han fortfarande acceptabel.

  149. Det här är den vanligaste situationen
    för män-

  150. -i en migrationskontext.

  151. Jag brukar fråga "varför det?",
    och nu ger jag svaret till er.

  152. Oftast beror det på just utanförskap.

  153. Det är svårt att få
    en förankring på arbetsmarknaden.

  154. Han kan inte försörja sin familj och
    kan därför inte upprätthålla sharaf.

  155. Men han är fortfarande acceptabel.

  156. Det som händer i min forskning-

  157. -och som jag ser bland unga kvinnor
    och män jag möter i praktiken-

  158. -är att de berättar om-

  159. -att släktingar eller vänner
    som inte har flyttat till Sverige-

  160. -lever ett friare liv-

  161. -medan de måste upprätthålla normer-

  162. -som de tycker är förlegade.

  163. Det går framåt i hemländerna
    på nåt sätt, men det stannar upp här.

  164. En av de förklaringarna
    skulle kunna vara just utanförskapet.

  165. Om man inte kan komma in och få
    en förankring i majoritetssamhället-

  166. -har man svårt
    att upprätthålla sin sharaf.

  167. Då söker man balans
    på nåt annat sätt.

  168. Därför blir namus än mer viktig.

  169. Dels för att balansera för den
    förlust av sharaf man får som man-

  170. -men också för att man rent praktiskt
    har väldigt mycket tid över-

  171. -till att kontrollera kvinnorna
    i familjen och släkten.

  172. Man har ingen vettig sysselsättning.

  173. Man skulle också kunna tänka
    på det här sättet:

  174. Namus bildar en sköld runt mannen.

  175. Tänk er kvinnor som håller i varann
    och bildar en kedja runt Husby-

  176. -som ett exempel.
    Kvinnorna sätts på fronten.

  177. Varenda kvinna
    som upprätthåller normsystemet.

  178. Om hon är ogift
    ska hon visa att hon är oskuld.

  179. Hon är ren, hon är orörd.

  180. Om hon är gift
    ska hon visa att hon är undergiven.

  181. De här kvinnorna ska på nåt sätt-

  182. -hindra
    majoritetssamhällets värderingar-

  183. -från att sippra in i gruppen.
    Det är deras uppgift.

  184. Det gör de genom att upprätthålla
    det som förväntas av dem-

  185. -och uppfostra döttrar och söner
    som också upprätthåller systemet.

  186. Tänk er en kvinna i den här kedjan
    som tänker och tycker annorlunda.

  187. Hon kanske klär sig
    på ett sätt som inte accepteras.

  188. Hon kanske börjar studera
    på annan ort.

  189. Hon kanske till och med förälskar sig
    och har en partner före äktenskapet.

  190. På nåt sätt är hon den person-

  191. -som gör att den här länken
    försvagas. Det kan man inte tillåta.

  192. Om EN gör det,
    kan andra kvinnor i kedjan-

  193. -också få för sig
    att de kan tänka fritt-

  194. -i ett
    av världens mest jämställda länder-

  195. -vilket vi i ett internationellt
    perspektiv är i dag.

  196. Fadime Sahindal
    var den av de kvinnorna.

  197. Hon var den svaga länken.

  198. En fråga
    som jag ställt i min forskning är:

  199. Hur kan hedersnormer och värderingar-

  200. -leva kvar i Sverige
    efter så många år-

  201. -hos de ungdomar
    jag har frågat och intervjuat?

  202. Jag har tittat närmare på social-
    iseringen inom en hederskontext.

  203. Och då...

  204. Det här är den kanske vanligaste
    socialiseringskurvan.

  205. Ju yngre barn är, desto mindre frihet
    och handlingsutrymme har de-

  206. -och desto mer stöd och kontroll
    från föräldrarnas sida.

  207. Ju äldre de blir
    desto mer handlingsutrymme får de.

  208. 18 års ålder är ju i Sverige
    den juridiska myndighetsåldern.

  209. Då förväntar sig samhället, skolan-

  210. -och i det här exemplet
    den unga kvinnan-

  211. -att hon ska kunna ta ansvar
    för sina medborgerliga skyldigheter.

  212. Hon ska veta om sina rättigheter,
    hon ska kunna tänka fritt-

  213. -hon ska kunna planera
    för sin framtid, och så vidare.

  214. Så här ser det ut
    för en flicka inom en hederskontext.

  215. Kurvan går åt motsatt håll.

  216. Ju yngre barn är,
    desto mer lever de lite som de vill.

  217. En orsaksförklaring är-

  218. -att mammor som oftast
    har ansvaret för att uppfostra barn-

  219. -är mycket koncentrerade på
    de flickor som hamnar i puberteten.

  220. För det är där familjens namus
    kan bli befläckad.

  221. En flicka som får sin första mens-

  222. -är också en flicka som kan
    bli penetrerad och förlora oskulden.

  223. Det är så resonemanget går.

  224. Därför måste koncentrationen,
    energin och tiden läggas på dem-

  225. -vilket gör att det inte finns
    så mycket tid åt de yngre.

  226. Ju äldre den här flickan blir,
    desto mindre livsutrymme får hon.

  227. Precis tvärtom det samhället
    och skolan förväntar sig av henne.

  228. Hon börjar anpassas
    till ett liv i ett äktenskap-

  229. -och i majoriteten av fallen
    en man som familjen har bestämt.

  230. Hon får inte tänka själv,
    hon får inte tänka fritt.

  231. Hon får inte sätta upp målen-

  232. -och hon förväntas lyda och passa upp
    män och bröder hemma.

  233. Lite av den teoretiska förståelsen-

  234. -hittar vi hos forskaren Suad Joseph,
    själv med libanesisk bakgrund-

  235. -som har kollat
    på arabisktalande familjer-

  236. -som lever med hedersrelaterade
    normer och begränsningar.

  237. Hon säger
    att det här systemet överlever-

  238. -tack vare
    att man tidigt socialiserar-

  239. -bröder och systrar
    eller manliga och kvinnliga kusiner-

  240. -så att de blir beroende av varann-

  241. -för sin identitetsutveckling
    till man och kvinna.

  242. Hon säger att inom kontexten-

  243. -ger man befogenhet och ansvar
    till unga pojkar-

  244. -att disciplinera systrar
    eller kvinnliga kusiner.

  245. När en sån agerar i enlighet med
    det här systemet, och gör det rätt-

  246. -då får den sonen uppmärksamhet-

  247. -och han blir den bror som det
    förväntas av honom att han ska vara.

  248. Finns det befogenhet, finns det
    en rättighet att bröder ska göra det.

  249. Om det finns ett ansvar, finns det
    en plikt och förväntan från familjen-

  250. -att bröder ska göra detta,
    det vill säga disciplinera.

  251. Hela det här systemet
    kopplas ihop med kärlek och makt.

  252. En äkta bror, som älskar sin syster,
    kontrollerar och straffar henne-

  253. -just för att han älskar henne.

  254. Han gör det gärna i förebyggande
    syfte, innan hon hunnit göra nåt-

  255. -som kan orsaka ryktesspridning-

  256. -som i sin tur kan leda till
    att hennes namus befläckas-

  257. -och familjens sharaf
    inte kan upprätthållas.

  258. Han gör det för hennes eget bästa.

  259. Medan han tränar på det här-

  260. -blir han starkare
    i den maskulinitetsroll-

  261. -som förväntas av honom
    inom den hederskulturella kontexten.

  262. Hierarkin jag visade, att äldre män
    bestämmer över yngre män...

  263. Han hittar sin position i
    den manliga, hierarkiska pyramiden.

  264. Om han gör det här bra, får han
    självklart en bättre position.

  265. Medan han gör detta,
    tränar han också på den roll-

  266. -han ska omhänderta
    när han gifter sig.

  267. Joseph menar att det är en för-
    klaring till hur systemet överlever.

  268. Man börjar tidigt med att socialisera
    barn i beroenderelationer.

  269. En bror
    kan aldrig utveckla sin identitet...

  270. ...om inte han har en syster-

  271. -som kan upprätthålla
    familjens namus.

  272. En ung man i den här kontexten
    blir någon-

  273. -när kvinnorna i kontexten
    gör som de ska.

  274. Omvänt så blir ju en syster-

  275. -en bra syster, en fin syster,
    en kvinna-

  276. -när hon lär sig
    att för att få en mans kärlek-

  277. -måste hon tåla
    en viss form av förtryck och våld.

  278. Det paketeras på det här sättet.

  279. I mina intervjuer, i forskningen,
    blir det väldigt tydligt-

  280. -att många unga,
    både pojkar och flickor-

  281. -inte är medvetna om detta.

  282. De vet: "Min bror gör det här
    för att han älskar mig."

  283. Eller:
    "Jag har en kompis. Han är svensk."

  284. "Han bryr sig inte om sin syster.
    Hon får göra vad hon vill."

  285. "Men så är inte vi."

  286. Det här är citat från
    de unga personer jag har intervjuat.

  287. Yes... Lite till.

  288. Vi går över till synen
    på kvinnans frihet och sexualitet.

  289. Jag var med och gjorde kartläggningen
    i Stockholms stad 2009-

  290. -"Oskuld och heder"-

  291. -som finns att ladda ner på TRIS
    hemsida för er som vill läsa den.

  292. Det var en kartläggning
    där politiken ville veta-

  293. -omfånget av hedersrelaterat förtryck
    och våld bland elever i årskurs nio.

  294. Vi var ute i ungefär 32 skolor.

  295. 3 000 ungdomar fyllda femton år
    svarade på en enkät.

  296. Innan vi analyserade enkäten-

  297. -definierade vi i forskargruppen hur
    vi ser på hedersrelaterat förtryck.

  298. Då började vi med oskuldsnormen.

  299. Om man svarade att man inte fick ha
    en föräktenskaplig relation-

  300. -och att man förväntades vara oskuld
    innan man gifte sig-

  301. -så hamnade man i gruppen "barn och
    unga som lever med en oskuldsnorm".

  302. Om man dessutom svarade att man själv
    inte fick välja sin framtida partner-

  303. -och inte fick ha vänner
    av motsatt kön-

  304. -plus de två föregående frågorna-

  305. -då levde man också med
    sexuell kontroll, i vår undersökning.

  306. I min forskning kallar jag det "ung-
    domar som lever med vardagsheder".

  307. Hedersrelaterade normer och
    begränsningar finns i deras vardag.

  308. Om man levde
    med villkorat samhällsdeltagande-

  309. -vilket innebär att man svarat
    att man under det läsåret-

  310. -inte fått delta
    i minst två obligatoriska ämnen...

  311. Det är årskurs nio,
    så det är skolplikt i Sverige.

  312. ...och att man inte fått delta
    i minst två sociala inslag-

  313. -som skolan arrangerar under läsåret-

  314. -så hamnade man under
    "villkorat samhällsdeltagande".

  315. Då menade vi att man lever
    med hedersrelaterat förtryck.

  316. Om man dessutom svarade att man levde
    med allvarliga begränsningar-

  317. -att man blev inlåst mot sin vilja
    i minst 24 timmar, som exempel-

  318. -eller att man utsattes
    för allvarliga hot och våld-

  319. -då hamnade man i gruppen "lever med
    hedersrelaterat förtryck och våld".

  320. Det är den teoretiska utgångspunkten
    i forskningen och rapporten.

  321. Vi presenterade den här tabellen,
    eller trappan-

  322. -för att enklare visa-

  323. -hur undersökningens utfall blev.

  324. Här är resultatet för alla flickor-

  325. -i årskurs nio, 2009,
    i 32 skolor i Stockholms stad.

  326. Alla flickor. Ungefär 1 500.

  327. 23 % levde med en oskuldsnorm.
    16 % levde med sexuell kontroll.

  328. 11 % levde
    med villkorat deltagande i samhället.

  329. Man fick inte vara med på minst två
    obligatoriska ämnen under det året.

  330. De som dessutom hade allvarliga
    begränsningar, hot och våld var 7 %.

  331. Sen hade vi givetvis andra körningar,
    men de finns i bilagor.

  332. De presenterades inte så här tydligt,
    men jag gör det här för er.

  333. Det här är resultatet för flickor
    med två utlandsfödda föräldrar-

  334. -utom de födda
    i de nordiska länderna.

  335. Så de flickor med föräldrar födda
    i de nordiska länderna är inte med.

  336. Flickor
    med två utlandsfödda föräldrar...

  337. Flickan kan själv vara född i Sverige
    eller utomlands.

  338. 45 % levde med en oskuldsnorm.

  339. 31 % med sexuell kontroll.

  340. Det är ungefär
    var tredje flicka i årskurs nio.

  341. 21 %
    med villkorat samhällsdeltagande.

  342. Var femte flicka i nian får inte vara
    med på all obligatorisk undervisning.

  343. 14 % lever med allvarliga
    begränsningar, hot och våld.

  344. I den här undersökningen.

  345. Jag är statistiker i grunden.
    Man måste vara försiktig med siffror.

  346. Nu är de här siffrorna kontrollerade,
    och allt jag presenterar-

  347. -är statistiskt signifikant
    till 99 % sannolikhet.

  348. Sannolikheten att detta
    skulle vara ett resultat av slumpen-

  349. -är väldigt liten.
    Så här svarade ungdomarna.

  350. Nu görs en ny nationell undersökning.
    Vi får se vad det resultatet blir.

  351. Men det är viktigt, när siffror är
    så här alarmerande som de här är-

  352. -att man vänder på det, också.

  353. 55 % av alla flickor
    med två utlandsfödda föräldrar-

  354. -lever INTE med oskuldsnormer.

  355. 69 % lever inte med sexuell kontroll.

  356. 79 % lever inte inom nåt vi kallar
    för villkorat samhällsdeltagande-

  357. -och majoriteten utsätts inte
    för begränsningar, hot och våld.

  358. Den här nyanseringen
    tycker jag är väldigt viktig.

  359. Men jag står här i dag
    för att visa er-

  360. -den första trappan,
    med de 45 procenten.

  361. Om vi blir bättre
    på att upptäcka barn tidigt-

  362. -så har vi mycket större möjlighet-

  363. -att se till att de inte hamnar
    på det sista trappsteget.

  364. Det preventiva arbetet mot
    hedersrelaterat förtryck och våld-

  365. -är mycket viktigt och ska börja
    tidigt. Gärna i förskolan, redan.

  366. Oskuldsnormen är viktig-

  367. -för att kunna identifiera barn som
    kan leva med hedersförtryck och våld.

  368. Oskuldsnormen är EN variabel.
    Den förklarar inte allt.

  369. Den är viktig att känna till. Jag har
    lagt fokus på den i min forskning.

  370. Jag ser på hur det sett ut i Sverige
    när vi pratat om oskuldsnormer.

  371. Det har varit en koncentration
    kring den fysiologiska oskulden.

  372. Att man inte ska ha
    heterosexuellt, vaginalt sex.

  373. Vi har pratat om en mödomshinna-

  374. -om en mödomshinna som inte finns,
    och om slidkrans.

  375. Det finns ännu en föreställning
    hos många unga kvinnor jag möter-

  376. -om att man ska blöda på bröllops-
    natten som bevis på att man är orörd.

  377. Vi diskuterar könsstympning-

  378. -som kanske är
    den allvarligaste formen av förtryck-

  379. -när det gäller oskuldsnormen.

  380. För att kunna bevara oskuldsnormen
    genom att stänga kvinnans kropp.

  381. Lite av den teoretiska förståelsen
    kring varför oskulden är så viktig-

  382. -kommer från synen på kvinnans kropp
    som öppen-

  383. -och att den kan penetreras.

  384. För att garantera att barnen
    är mannens, att säden är hans-

  385. -måste man också garantera
    att ingen annan än den tilltänkte-

  386. -ska få penetrera kvinnan.

  387. Ett sätt att med kanske hundra
    procents säkerhet garantera det här-

  388. -är att könsstympa barn tidigt,
    och stänga igen dem.

  389. I forskningen, i mina intervjuer
    och i enkätundersökningen-

  390. -har jag identifierat nåt jag kallar
    "den sociala oskuldsnormen".

  391. Den är nästan viktigare att
    identifiera i en migrationskontext.

  392. Social oskuldsnorm
    blir väldigt viktig i länder-

  393. -där det är demokratiskt, liberalt,
    där individens frihet sätts främst-

  394. -och där normen är könsintegration,
    vilket Sverige har.

  395. Då kommer vi in
    i den sociala oskuldsnormen.

  396. För att garantera
    att det inte ryktas om en flicka-

  397. -har man börjat sexualisera
    tid och rum för unga flickor.

  398. Det innebär att platser som är
    vanliga för ungdomar att vistas på-

  399. -har blivit sexualiserade
    för en grupp flickor.

  400. Det kan vara ett visst café på stan.

  401. Det kan vara ett visst häng i stan.

  402. Det kan vara att gå
    på den sena bioföreställningen.

  403. Det kan vara fritidsgården.
    Det kan vara en viss aktivitet-

  404. -som en organisation anordnar
    för barn och unga.

  405. Jag har många exempel på platser-

  406. -där en fin, ren flicka
    inte ska vara.

  407. Den platsen är en plats
    där ungdomar vanligtvis är.

  408. Det kan vara idrottsrörelsen,
    och så vidare.

  409. I och med att tid och rum
    sexualiseras:

  410. Var du är
    och vilken tid du är på den platsen-

  411. -blir viktigt för om du är ren och
    obefläckad, eller om du inte är det.

  412. Upplevelser och aktiviteter
    blir sexualiserade.

  413. Jag möter också unga kvinnor med
    intellektuell funktionsnedsättning-

  414. -som har svårt för det kognitiva,
    och svårt att förstå tid och rum.

  415. För dem
    blir det här väldigt obegripligt.

  416. Som en flicka sa till mig:

  417. "Jag längtar till sommaren."

  418. "Då är det så ljust här i Luleå."

  419. "Då får jag vara ute."

  420. "Jag får inte vara ute när det
    är mörkt, för då kan nåt hända mig."

  421. Skolan har upptäckt det här, för hon
    blir nervös under höst och vinter.

  422. Hon kan inte vänta tills färdtjänsten
    hämtar henne från skolan.

  423. Hon är nervös redan vid lunch
    och det är nåt de inte förstår.

  424. Hon får inte vara ute
    när det är mörkt.

  425. De säger: "Du är trygg här"-

  426. -men de går inte vidare
    för att få en djupare förståelse.

  427. Sen hände det andra saker
    som gjorde att jag och hon pratade.

  428. Hon längtade till sommaren.
    På sommaren blev det knappast mörkt-

  429. -men hon fick fortfarande inte
    vara ute.

  430. Det här förstår hon inte.

  431. Hon kan inte koppla ihop att det
    handlar om bevarandet av oskulden-

  432. -och familjens rykte.

  433. En fråga jag får...
    Jag ska avsluta strax.

  434. "Hur vet man att ett barn
    lever i en hederskontext"-

  435. -"och att det inte bara handlar om
    auktoritär föräldrastil?"

  436. Kanske den viktigaste komponenten
    är att auktoritär uppfostran är illa-

  437. -men all forskning visar att det
    är lika illa för flickor och pojkar-

  438. -medan hedersrelaterat förtryck och
    våld har en könssegregerad princip.

  439. Vi vet att pojkar också är utsatta,
    men flickor är ännu mer utsatta-

  440. -och det är mycket mer påtagligt
    i deras vardag.

  441. Den könssegregerade principen
    ger en bra fingervisning-

  442. -om det är auktoritär föräldrastil-

  443. -eller om barnet lever med heders-
    förtryck, begränsningar och våld.

  444. Jag tänkte avsluta där.
    Min tid är ute. Tack.

  445. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Leva under hedersrelaterad kontroll

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mariet Ghadimi är doktorand på Socialhögskolan vid Stockholms universitet och grundare till organisationen Tris (Tjejers rätt i samhället). Här berättar hon om sin forskning om lärandets villkor för flickor och pojkar med tvärkulturell bakgrund och hedersrelaterad kontroll. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Hedersrelaterat våld, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Ett år med den regionala strategin

Ett inledande samtal med Ulrika Sandberg, samordnare inom Operation Kvinnofrid, följs upp av ett panelsamtal med representanter från Operation Kvinnofrids operativa ledningsgrupp som berättar om Operation Kvinnofrid och vilket arbete som har bedrivits under året. Medverkande: Mats Lindström, chef Barnahus Stockholm, Fredrik Stålmarker, Frivården Stockholms stad, Malin Torberger, strateg inom Socialförvaltningen, och Carina Gyllner Bergmark, samordnare Stockholms läns landsting. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

En granskning av hedersförtryck i Sverige

Lisa Röstlund, reporter på Dagens Nyheter, berättar om den stora granskning hon gjorde för Aftonbladet om hedersförtryck i Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Origo - ett unikt samarbete i länet

Origo är ett resurscentrum som erbjuder råd och stöd till ungdomar i Stockholms län och även rådgivning till yrkesverksamma. Här berättar enhetschefen Dilek Baladiz om arbetet. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Mellan klan och stat

Per Brinkemo, journalist och författare, har studerat grupper från klansamhällen i Sverige. Här berättar han om vad ett klansamhälle är och vad som händer i mötet med ett individualistiskt majoritetssamhälle som Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Leva under hedersrelaterad kontroll

Mariet Ghadimi är doktorand på Socialhögskolan vid Stockholms universitet och grundare till organisationen Tris (Tjejers rätt i samhället). Här berättar hon om sin forskning om lärandets villkor för flickor och pojkar med tvärkulturell bakgrund och hedersrelaterad kontroll. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Äktenskapstvång i domstol

Ulrika Ekvall, kammaråklagare vid åklagarkammaren i Helsingborg, redogör för ett hedersrelaterat fall om äktenskapstvång som gick till fällande dom. Vi får höra om händelseförloppen, de inblandade parternas ageranden och efterföljderna i domstol. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.