Titta

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Om UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Föreläsningar och samtal från Operation Kvinnofrids regionala konferens 2017. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck : Äktenskapstvång i domstolDela
  1. Han får ett basebollträ mellan
    skinkorna och vänds mot kameran.

  2. De filmar och fotar.

  3. Jag heter Ulrika Ekvall
    och är åklagare i Helsingborg-

  4. -vilket hörs på min dialekt.

  5. Jag har varit åklagare sen 1994.

  6. Jag är inbjuden hit för att jag
    väckte åtal och hade rättegång-

  7. -i ett mål om äktenskapstvång-

  8. -som ledde till den första
    fällande domen inom det området.

  9. Som ni säkert känner till kom det
    ny lagstiftning den 1 juli 2014.

  10. Syftet var att stärka skyddet
    mot tvångsäktenskap.

  11. De brott som infördes
    var äktenskapstvång-

  12. -och vilseledande till
    tvångsäktenskapsresa.

  13. Många av brotten begås utomlands-

  14. -och det krävs ingen
    dubbel straffbarhet.

  15. Det är många gånger en förutsättning
    för att kunna driva ärendena.

  16. Ärendet som jag har
    är inget renodlat äktenskapstvång.

  17. Jag tänker inte försöka renodla det
    utan ska bara berätta om det.

  18. Jag har två målsäganden i ärendet
    och ska använda deras förnamn.

  19. De heter nånting helt annat i dag.

  20. Den kvinnliga målsäganden
    hette Soura.

  21. Och den manliga hette Edris.

  22. Jag ska inte nämna de övrigas namn,
    men jag kan försäga mig.

  23. Det är ingen fara om så sker.

  24. Men övriga intressenter
    är Souras pappa och mamma.

  25. Souras bror,
    en god vän till Souras pappa-

  26. -och Edris mamma.
    Det är de mest intressanta.

  27. Soura kom till Sverige
    med sin familj 2003.

  28. Mamma och pappa, bror och småsystrar.
    Jag tror att de var tre stycken.

  29. De kom från Afghanistan.

  30. Nåt år tidigare kom Edris med sin
    mamma från Afghanistan till Sverige.

  31. Familjerna
    kom att bosätta sig i Landskrona.

  32. De lärde känna varandra
    och umgicks flitigt.

  33. Edris blev god vän med Souras bror.

  34. De var jämngamla
    och gick i skolan tillsammans.

  35. Souras pappa var en högt uppsatt
    politiker i Afghanistan.

  36. Han arbetade politiskt i Afghanistan,
    bodde där-

  37. -och pendlade till Sverige.

  38. Souras mamma var analfabet
    och den som tog hand om familjen-

  39. -när pappan var i Afghanistan.

  40. Våren 2013 inleder Soura och Edris
    en kärleksrelation.

  41. De bestämmer sig
    för att hålla relationen hemlig-

  42. -för att de inte tror
    att den kommer accepteras.

  43. Framför allt på grund av de normer
    som finns i Souras familj.

  44. Souras pappa bestämmer vad hon
    får göra och vilka hon får träffa.

  45. Efter att ha levt relativt fritt
    när hon var yngre-

  46. -blev hon alltmer kontrollerad
    med tiden.

  47. När pappan är i Afghanistan
    är det mamman och brodern som styr.

  48. Och de rapporterar till pappan
    i Afghanistan.

  49. I nästan två år
    hålls förhållandet hemligt.

  50. I februari 2015-

  51. -så upptäcker Souras mamma och bror-

  52. -en konversation i hennes telefon.

  53. De har kontrollerat hennes telefon.

  54. Det meddelar man omedelbart
    pappan i Afghanistan-

  55. -och familjen är helt enig om
    att förhållandet måste ta slut.

  56. Familjen börjar planera för
    att gifta bort Soura.

  57. Det har vi förstått i efterhand.

  58. Edris och Soura vet
    att de är upptäckta.

  59. De vet att Soura riskerar
    att bli bortgift.

  60. Och de försöker hitta en lösning.

  61. Edris ber sin mamma
    att be Souras mamma om Souras hand.

  62. Pappan är i Afghanistan.

  63. Man håller ett möte
    där familjemedlemmar träffas.

  64. Det leder inte till
    att Edris accepteras-

  65. -som man för Soura.

  66. I stället är de fast beslutna
    att gifta bort Soura.

  67. Soura har en väldig press på sig
    att åka till Afghanistan.

  68. Mamman säger åt henne
    att följa med till Afghanistan.

  69. Där finns friare,
    men det är upp till Soura.

  70. Hon kan ju träffa dem,
    men hon behöver inte gifta sig.

  71. Soura inser att hon kan bli bortgift.
    Hon vill tro på det mamman säger-

  72. -att hon själv bestämmer.

  73. Trots kontrollen hon lever under får
    hon kontakt med ungdomsmottagningen.

  74. De sätter henne i kontakt med
    en socialsekreterare.

  75. Hon berättar att hon blev hotad
    och slagen av pappan-

  76. -och är rädd för att bli bortgift.
    Man diskuterar skyddat boende.

  77. Soura vill inte ta det steget
    och är orolig för sina systrar.

  78. Hon vill inte lämna den.

  79. I april 2015
    reser Soura till Afghanistan-

  80. -med sin mamma och en av systrarna.

  81. Hennes pappa är i Afghanistan.
    Han har en lägenhet i Kabul.

  82. Det är där de först vistas.

  83. Soura berättar för en faster
    att hon inte vill bli bortgift-

  84. -utan vill gifta sig med Edris.

  85. Fastern blir ledsen och förstår
    henne, men kan inget göra.

  86. Soura förstod det. Hon är ju kvinna
    och kan inte göra nåt där nere.

  87. Det var ett rop på hjälp
    men det blir ingen reaktion.

  88. En kväll berättar Souras pappa att de
    ska åka till hans hemort Tahar-

  89. -där hennes farmor är, och att hon
    ska giftas bort med en släkting.

  90. Soura blir ledsen
    och vägrar gifta sig.

  91. Då hotas hon till livet.

  92. Hon får välja mellan
    giftermål eller döden.

  93. Vi har bevisat hotet, för Soura skrev
    till Edris och socialsekreteraren-

  94. -om vad som hade sagts.

  95. Några dagar äger bröllopet rum
    i Tahar.

  96. Många släktingar är där, och Soura
    känner i princip ingen av dem.

  97. Brudgummen träffar hon ett par timmar
    innan själva ceremonin-

  98. -när de åker i väg
    för att köpa ringar.

  99. Souras mamma vet att hon inte vill
    gifta sig men hjälper henne inte.

  100. Hon har ingen att vända sig till,
    och hade hon gått till polisen-

  101. -så hade hon blivit fängslad.
    Ingen kvinna får hjälp.

  102. Första gången som Soura verkligen ser
    brudgummen är under ceremonin.

  103. Släktingarna...
    Jag har sett bröllopsfilmen.

  104. ...dansar, sjunger,
    kastar konfetti och är glada.

  105. Men Soura ser inte glad ut.

  106. Hon kände sig oerhört ensam
    och ville inte leva.

  107. Bröllopet följdes upp
    med ett kontrakt.

  108. Det gjorde man dagen efter.

  109. Soura lyckades hålla sin man
    på avstånd.

  110. Efter någon vecka i Kabul
    reser hon hem till Sverige-

  111. -med mamman och systern, medan pappan
    och brudgummen stannar kvar.

  112. Man ska ordna så att brudgummen
    får komma till Sverige-

  113. -genom anknytning till Soura.

  114. Souras tvingas registrera äktenskapet
    hos Skattemyndigheten-

  115. -och kontakta Migrationsverket,
    för att få hit brudgummen.

  116. I augusti 2015 skriver Soura
    ett långt brev till Migrationsverket.

  117. Hon skriver
    att hon inte gifte sig av fri vilja-

  118. -att föräldrarna
    inte ska få se brevet-

  119. -beskriver sin situation och säger
    att det kan sluta i hedersmord.

  120. Migrationsverket
    har inte agerat på brevet.

  121. De kontaktade inte Skattemyndigheten,
    och äktenskapet blev registrerat.

  122. Souras pappa kommer till Sverige.
    Det är lite oklart varför.

  123. Men han misstänker
    att Soura och Edris träffas.

  124. Han har rätt,
    för de fortsätter att träffas.

  125. Hon har ordnat att han får jobb
    på hennes arbetsplats.

  126. Det här får Souras pappa reda på.

  127. Han dyker upp på arbetsplatsen
    och är hotfull.

  128. Han kör utanför Edris bostad
    och hotar honom och hans mamma.

  129. Det finns anmälningar upprättade
    om händelserna.

  130. I november 2015
    förs Edris bort i sin egen bil.

  131. Han uträttar ett ärende i sin bil,
    och då hoppar tre män in i bilen.

  132. Det är Souras pappa,
    pappans gode vän och en okänd person.

  133. De kör runt med honom i många timmar-

  134. -och utsätter honom för kränkningar.

  135. De kränker Edris
    för att han träffar Soura.

  136. Han misshandlas och hotas,
    och tvingas ta ut pengar.

  137. De kör honom till
    en ödslig, offentlig toalett...

  138. ...där de tvingar honom
    att klä av sig naken.

  139. Han får ett basebollträ mellan
    skinkorna och vänds mot kameran.

  140. De filmar och fotar.

  141. Han får säga sitt namn
    så att det framgår att han är offret-

  142. -och de hotar att lägga ut
    filmer och bilder på nätet.

  143. Det upprepas i Souras pappas garage,
    där man gör precis likadant.

  144. Souras pappa försöker även få
    Souras bror att vara med.

  145. Han vill inte, men efter flera samtal
    blir han tvungen att svara.

  146. Han blir beordrad till garaget
    för att medverka i filmningen.

  147. Jag tror att Souras pappa
    utdelar slag mot honom.

  148. Han är delaktig
    genom att fota eller filma.

  149. Efter detta tvättas Edris bil
    ut- och invändigt.

  150. Sen släpper man i väg honom i den.

  151. Han krävs på ytterligare pengar.

  152. Jag tror att de vill ha
    ytterligare 50 000 kr av honom.

  153. Souras pappa hotar att döda Soura
    i nära anslutning till händelsen.

  154. Han väcker henne följande natt
    och inför mamman-

  155. -berättar han i detalj
    hur han ska döda henne-

  156. -och vad han ska göra med kroppen.

  157. Edris och Soura tar hjälp
    för att få ihop pengarna.

  158. De är rädda och lyckas få ihop pengar
    som betalas till "den gode vännen".

  159. Ytterligare krav kommer. De förstår
    att de inte kommer få ihop pengarna.

  160. Edris spelar in kontakterna med
    "den gode vännen" med mobiltelefon.

  161. Soura och Edris bestämmer sig för
    att lämna sina familjer.

  162. De ser ingen annan utväg.

  163. Edris arbetskamrat ringer till
    polisen som tar upp en anmälan.

  164. Man anmäler brotten
    som Edris utsattes för.

  165. Anmälan sker inte omedelbart
    efter bortförandet-

  166. -utan åtta dagar efter.

  167. Soura har redan etablerat
    en kontakt med socialtjänsten.

  168. Edris och Soura
    får snabbt skyddat boende.

  169. Det här hamnar hos åklagarkammaren
    i Helsingborg och mig.

  170. Jag får brotten mot Edris
    på mitt bord-

  171. -och bedömer
    att det är hedersrelaterat.

  172. Jag får klart för mig
    att de är på skyddat boende.

  173. Det har gått snabbt.

  174. De får snabbt ett målsägarbiträde.

  175. Elisabeth Massi Fritz förordnas.

  176. Advokaten som jag hade mest att göra
    med och som agerade i rätten-

  177. -var Fatima Brobeck Khan,
    en duktig och engagerad advokat.

  178. När jag väl fick utreda ärendet-

  179. -hölls långa inledande förhör
    på det skyddade boendet-

  180. -med Soura och Edris.
    De spelades bara in på band.

  181. I efterhand, med facit i hand,
    borde vi ha haft videoutrustning.

  182. Men det blev ljudinspelningar.

  183. Soura hörs som vittne,
    och i det förhöret-

  184. -framkommer det
    att hon har utsatts för brott.

  185. Förutom äktenskapstvånget och hotet,
    som det kom fällande dom på-

  186. -var det även andra hot och
    misshandel under hennes uppväxt.

  187. Men de gick inte att bevisa.

  188. Eftersom det tog tid
    innan jag fick kontakt med utredare-

  189. -det var ingen längre tid-

  190. -så bedömde vi att det var stor risk
    att bevis hade undanskaffats.

  191. Filmer och fotografier,
    och att de hade pratat ihop sig-

  192. -så vi gick inte in direkt
    med husrannsakning och gripanden.

  193. Vi gjorde lite tempon innan.

  194. Man måste vara försiktig
    när det gäller vittnen.

  195. Vi vill inte
    att de ska prata med familjen.

  196. Då tog vi hjälp av Soura
    med de bedömningarna.

  197. Vi hörde vittnen som vi kunde höra
    innan de frihetsberövades.

  198. Soura berättade om fem väninnor
    som skulle kunna lämna uppgifter.

  199. De kallades till förhör.

  200. Av dem kom två stycken.

  201. De hördes under förundersökningen.

  202. I tingsrätten kom bara en av dem.

  203. Så av fem vittnen ställde en upp.

  204. Hon gjorde det trots att Souras pappa
    sökte upp och anklagade henne.

  205. Det var starkt av henne.

  206. Vi hade ganska bra bevisning
    inledningsvis.

  207. Vi hade filmer från bankomaten,
    med ganska bra bild.

  208. Man kunde inte se direkt
    att det var Souras pappa-

  209. -men vi jämförde med kläder.
    Vi hade korrespondensen-

  210. -med myndigheterna.
    Vi hade vigselboken i original.

  211. Och vi bestämde oss för att slå till.

  212. Polisen gjorde husrannsakningar
    och grep Souras pappa, bror-

  213. -och pappans vän. Jag bestämde mig
    för att inte gripa mamman.

  214. Hon var inte misstänkt.
    Jag återkommer till det.

  215. Jag tänkte strategiskt
    när det gällde brodern-

  216. -och behandlade honom som misstänkt.

  217. Han var på sätt och vis ett offer
    och tvingades till handlingen.

  218. Vi tog telefoner och datorer
    i beslag och hittade bröllopsfilmen.

  219. De misstänkta förnekade brott
    genom processen.

  220. Inga medgivanden. Den okände personen
    är inte identifierad.

  221. Vi hade sämst bevisning
    när det gällde den gode vännen.

  222. Men i hans dator hittade vi
    filmade övergrepp på Edris.

  223. Det var stark bevisning, och hade
    uppgifter om när de hade tagits.

  224. Vi fick inte platsen,
    men det styrkte Edris uppgifter.

  225. Jag åtalade pappan,
    vännen och brodern-

  226. -för olaga frihetsberövande av Edris-

  227. -misshandel, olaga hot, rån,
    utpressning och sexuellt ofredande.

  228. I Souras fall blev det
    äktenskapstvång och olaga hot.

  229. Jag påstod
    att det förelåg ett hedersmotiv-

  230. -när det gällde samtliga brott
    mot Edris och Soura.

  231. Avsikten var att höja straffvärdet.

  232. Jag behandlade inte modern
    som misstänkt.

  233. Det var oklart hur mycket
    hon kände till när de åkte i väg.

  234. Hon kanske trodde
    att Soura hade ett val.

  235. Hon var ju analfabet. Pappan bestämde
    och bodde i Afghanistan.

  236. Han vidtog alla åtgärder
    inför bröllopet.

  237. Hon hade en passiv roll
    i Afghanistan.

  238. Det var min bedömning då.

  239. Huvudförhandlingen
    var i Malmö och Helsingborg-

  240. -under jag minns inte
    hur många dagar. Ett antal.

  241. Jag var i kontakt
    med polisens personsäkerhetsgrupp-

  242. -för att kontrollera om målsägandena
    kunde höras personligen i rätten.

  243. Deras säkerhet kunde inte garanteras,
    så de hördes via videolänk-

  244. -samtliga dagar. Målsägandebiträdet
    satt med dem de första dagarna-

  245. -och satt med i rätten
    de avslutande dagarna.

  246. Under rättegången tog Souras familj
    avstånd från henne. De hördes ju.

  247. Hennes mamma, pappa, bror
    och den äldsta lillasystern hördes-

  248. -och tog starkt avstånd från henne.

  249. Souras bror sa:
    "Hon finns inte för mig."

  250. Det berörde Soura väldigt starkt.

  251. Edris och Soura lider av
    posttraumatisk stress.

  252. De har bytt identiteter
    men är övertygade om-

  253. -att de kommer bli hittade
    och dödade, trots detta.

  254. Och Souras pappa är angelägen om
    att hitta dem.

  255. En kväll ringer
    en kriminaluppvårdare-

  256. -och säger att Souras pappa
    lyssnade efter ljud-

  257. -för att kunna hitta dem.

  258. Fönstret var öppet
    i rummet de satt i via länk.

  259. Han kunde koppla ljuden
    till en viss typ av trafik-

  260. -som han berättade om
    för kriminalvårdaren.

  261. Jag kontaktade målsägandebiträdet som
    såg till att inte ha fönster öppna.

  262. Det blev fällande domar,
    förutom brodern som friades.

  263. Det hade jag inga invändningar mot.

  264. Souras pappa fick fyra års fängelse,
    vännen fick tre år.

  265. När det gäller äktenskapstvång...

  266. Nu ser jag tiden här.

  267. Tajt.

  268. Tingsrätten bedömde att Souras pappa
    hade begått äktenskapstvång-

  269. -men inte genom olaga tvång.

  270. De ansåg att det förelåg
    ett hedersmotiv.

  271. Straffvärdet för äktenskapstvång
    och hedersmotivet preciserades inte.

  272. Det blev en ny förhandling, och jag
    yrkade straffskärpning för pappan-

  273. -men den gode vännen
    hade fått det jag hade yrkat.

  274. Hovrätten fastställde hedersmotivet
    och preciserade lite mer.

  275. Preciseringen, utan att gå inte på
    matematiken, har jag räknat ut-

  276. -gör att straffet för äktenskapstvång
    och olaga hot är värt ungefär ett år.

  277. Straffet är för lågt.

  278. Bara att ta Edris i bilen
    och köra runt honom-

  279. -utan göra nånting, gav ett år.

  280. Samtidigt får man ett år-

  281. -för att bli bortgift och kanske
    tvingas leva med personen hela livet.

  282. Det är en oerhörd kränkning
    som borde avspeglas i straffet.

  283. Den här domen vann laga kraft
    för ett år sen.

  284. Den nya lagstiftningen ledde till
    en fällande dom för äktenskapstvång.

  285. Det hade det inte räknats som
    ett brott överhuvudtaget utan den-

  286. -eftersom domstolarna bedömde att
    det bara förelåg utsatt belägenhet.

  287. Den nya lagstiftningen
    tar upp det rekvisitet.

  288. De här brotten är svåra,
    för de begås ofta utomlands.

  289. Alla tar förövarnas parti
    och vågar inte berätta.

  290. Målsägandena är ensamma
    och "pallar" inte trycket.

  291. Många återvänder till sina familjer.

  292. Alla var överens om
    att äktenskap hade ingåtts.

  293. Ingen sa att det var förlovning
    eller att det inte hade ingåtts.

  294. Framgångsfaktorerna
    i det här ärendet-

  295. -är till stor del att
    målsägandena har stöttat varandra.

  296. De har hjälpt varandra
    att ta steget och fullfölja.

  297. De har inte fallit för påtryckningar.
    Och hotet var så pass allvarligt-

  298. -att de inte hade nåt alternativ.

  299. Snabb etablering med
    Socialförvaltningen är viktig.

  300. Skyddat boende och ett bra
    målsägandebiträde som kom in snabbt.

  301. Och framför allt starka berättelser
    från målsägandena. De var mycket bra.

  302. De har utsatts för påtryckningar.

  303. Soura fick ett brev från systern
    som vittnade, via socialen.

  304. Jag har det här
    men hinner inte läsa det.

  305. Det har alla beståndsdelar.
    Hon börjar med att vädja-

  306. -och sen skuldbelägga.
    Hon berättar att mamman är sjuk.

  307. Det är hot också,
    om skammen hon drar över släkten-

  308. -och hur det drabbar systrarna.

  309. Till sist, att hon får gifta sig med
    vem hon vill om hon kommer tillbaka.

  310. Det är klart att föräldrarna
    ligger bakom det här brevet.

  311. Det har kommit ännu en fällande dom
    om äktenskapstvång.

  312. Jag tog med den.

  313. I Västmanlands tingsrätt,
    den 4 oktober.

  314. Bägge föräldrarna
    döms för äktenskapstvång.

  315. Pappan får 16 månader för
    äktenskapstvång och ofredande.

  316. Mamman får ett år
    för äktenskapstvång.

  317. Där jämför de med domen
    som jag har redogjort för-

  318. -och anser att det är mer straffvärt.

  319. Jag tror att det är för att
    det föreligger olaga tvång-

  320. -samt att målsäganden
    lämnades kvar i Irak.

  321. Hon kommer återvända till Sverige,
    men inte med föräldrarna-

  322. -utan med andra som hjälper henne.

  323. Det var allt.
    Det blev lite snabbt på slutet.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Äktenskapstvång i domstol

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ulrika Ekvall, kammaråklagare vid åklagarkammaren i Helsingborg, redogör för ett hedersrelaterat fall om äktenskapstvång som gick till fällande dom. Vi får höra om händelseförloppen, de inblandade parternas ageranden och efterföljderna i domstol. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Hedersrelaterat våld, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Ett år med den regionala strategin

Ett inledande samtal med Ulrika Sandberg, samordnare inom Operation Kvinnofrid, följs upp av ett panelsamtal med representanter från Operation Kvinnofrids operativa ledningsgrupp som berättar om Operation Kvinnofrid och vilket arbete som har bedrivits under året. Medverkande: Mats Lindström, chef Barnahus Stockholm, Fredrik Stålmarker, Frivården Stockholms stad, Malin Torberger, strateg inom Socialförvaltningen, och Carina Gyllner Bergmark, samordnare Stockholms läns landsting. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

En granskning av hedersförtryck i Sverige

Lisa Röstlund, reporter på Dagens Nyheter, berättar om den stora granskning hon gjorde för Aftonbladet om hedersförtryck i Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Origo - ett unikt samarbete i länet

Origo är ett resurscentrum som erbjuder råd och stöd till ungdomar i Stockholms län och även rådgivning till yrkesverksamma. Här berättar enhetschefen Dilek Baladiz om arbetet. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Mellan klan och stat

Per Brinkemo, journalist och författare, har studerat grupper från klansamhällen i Sverige. Här berättar han om vad ett klansamhälle är och vad som händer i mötet med ett individualistiskt majoritetssamhälle som Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Leva under hedersrelaterad kontroll

Mariet Ghadimi är doktorand på Socialhögskolan vid Stockholms universitet och grundare till organisationen Tris (Tjejers rätt i samhället). Här berättar hon om sin forskning om lärandets villkor för flickor och pojkar med tvärkulturell bakgrund och hedersrelaterad kontroll. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Äktenskapstvång i domstol

Ulrika Ekvall, kammaråklagare vid åklagarkammaren i Helsingborg, redogör för ett hedersrelaterat fall om äktenskapstvång som gick till fällande dom. Vi får höra om händelseförloppen, de inblandade parternas ageranden och efterföljderna i domstol. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.