Titta

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Om UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föreläsningar och samtal från Nordens barn - insatser för mottagande och inkludering av nyanlända barn och unga. Konferensen hölls den 7 december 2017 på Nordatlantens brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga : Forskning om stöd till nyanlända barn och familjerDela
  1. I tonåren är man otålig
    och vill frigöra sig från föräldrarna.

  2. Men hur ska det gå till, när man
    bara längtar efter mamma och pappa?

  3. Tusen tack. Jag kan fortsätta
    med antal år, för jag tog emot-

  4. -den första båtflyktingen från Vietnam
    som kom till Trondheim 1979.

  5. Så jag har varit med länge.

  6. Jag är väldigt glad för
    att den här konferensen fokuserar-

  7. -på både
    föräldraarbete och tidiga insatser.

  8. Den psykosociala biten och skola.

  9. Det är kanske de två viktigaste sakerna
    att ta tag i när det gäller nyanlända.

  10. Nu har nån...jaha.

  11. Nej, vi har fortfarande kafferast.
    Då kan jag fortsätta med kallpratet.

  12. Jag ska både använda
    min erfarenhet av flyktingfrågor-

  13. -t.ex. inom flyktningetjenesten i
    Trondheim, och mina år som forskare.

  14. Mina första tio år i yrkeslivet bestämde
    riktningen för vad jag skulle göra.

  15. När jag säger att jag
    ska använda tre norska exempel-

  16. -så är det inte bara norska exempel.

  17. Jag ska prata mycket om en del
    och mindre om annat, för både Kristin-

  18. -och Mette
    har gjort en bra introduktion.

  19. När det gäller föräldraarbete -
    hör på Mette.

  20. Och hör på det Kristin säger om
    att jobba med tidiga insatser.

  21. Jag stöttar det till 100 %.

  22. Jag ska nämna det internationella,
    men på det här området-

  23. -har vi nytta av kontakter i Norden.

  24. Arbetet med flyktingar och integration-

  25. -ser annorlunda ut utanför Norden,
    även om skillnader finns även här.

  26. I ett projekt om bosniska flyktingar
    upptäckte vi snart-

  27. -att likheterna mest stod på papperet,
    både vad gällde antal ankommande-

  28. -hur de bemöttes,
    och hur det såg ut i praktiken.

  29. Det finns skillnader i Norden,
    men vi har också mycket gemensamt-

  30. -som vi kan lära oss av.

  31. Mina norska exempel är hämtade från-

  32. -två stora projekt och ett litet.

  33. Det ena: "Levekår for barn
    i asylsøkerfasen" återkommer jag till.

  34. Det andra handlade om
    socialtjänstens möte med invandrare.

  35. Och det tredje stämmer väldigt väl
    med det Mette sa om MindSpring.

  36. Det är ett dialogbaserat föräldraprojekt
    som genomfördes i Trondheim.

  37. Jag börjar här. Ni tror kanske
    att det är Aleppo eller Mosul.

  38. Det är det inte,
    men det är en påminnelse om-

  39. -varför många av de
    som kom 2015-2017...

  40. Ja, framför allt som har kommit
    under hela den tid vi har haft-

  41. -en organiserad flyktingmottagning
    i de nordiska länderna.

  42. Det är från Yarmuk,
    en stadsdel i Damaskus.

  43. Det är en professionell pressbild som
    cirkulerade världen runt 2014-2015.

  44. Bilden togs när man tog sig in i det
    som varit ett palestinskt flyktingläger-

  45. -men som sen blev en permanent
    boplats för flyktingar i Damaskus.

  46. Ett vackert och väl fungerande område-

  47. -med skolor och allt som finns
    i en modern stad i Mellanöstern.

  48. Men så kom kriget till det här området.

  49. Jag visar bilden för att efter det att
    jag besökt flyktinglägret i Jordanien-

  50. -så åkte jag runt till boenden för
    ensamkommande flyktingbarn i Norge.

  51. På ett av dessa boenden
    träffade jag en 13-åring från Syrien-

  52. -som hade vuxit upp i Yarmuk,
    med mor, far och två systrar.

  53. Mamman lyckades smuggla ut honom
    med vuxna han kände flyktigt-

  54. -och nu hade han kommit till Norge.

  55. Jag skulle intervjua honom, men han
    ville inte riktigt. Vi hade en bra tolk-

  56. -och allt var upplagt för ett bra
    samtal, men han tittade bara i golvet.

  57. "Det går inte", tänkte jag.
    "Han behöver inte."

  58. Men så tänkte jag att han
    skulle uppleva det som ett nederlag.

  59. Så vi småpratade lite,
    och till slut sa jag-

  60. -att jag glömde fråga var i Syrien
    han kom från. "Yarmuk", svarade han.

  61. "Det vet inte du var det är." Men
    det visste jag ju. Ibland har man tur.

  62. Så jag berättade vad jag visste.
    Om de 123 barnen som dog av svält-

  63. -eftersom FN inte hade kunnat komma
    in med mat, mediciner och bränsle.

  64. Han ser plötsligt på mig och säger:
    "Vet du det?" Och börjar berätta.

  65. Han berättar både om livet före-

  66. -om när inbördeskriget kom,
    som han beskrev det-

  67. -och han berättar hur rädd han är.

  68. Han har svårt att sova
    för alla mardrömmar.

  69. Det är svårt att orka gå till skolan
    när man inte kan sova på nätterna.

  70. Han beskrev hur det var
    att vara 13 år och ha upplevt kriget-

  71. -och att fortfarande uppleva kriget.

  72. Nog om det, men såna möten gör
    intryck trots att jag jobbat så länge-

  73. -eller kanske just därför!

  74. En del har turen
    att komma med en intakt familj.

  75. Bilden är tagen i ett flyktingläger
    i samband med uttag av kvotflyktingar.

  76. De är på många sätt lyckligt lottade-

  77. -men de möter också stora utmaningar
    i ett nytt land.

  78. De blir föräldrar på nya premisser,
    som sas här förut.

  79. De ska lära känna ett nytt samhälle.

  80. De har problem med information,
    språk och kulturella skillnader.

  81. De saknar sociala nätverk
    och många har flyktrelaterade problem.

  82. Många upplever, som de säger till oss
    när vi är ute och pratar med dem-

  83. -att de känner vanmakt. De beskriver
    misstro och brist på egen förmåga.

  84. Man tycker att det är svårt
    att inte klara det man klarade förut.

  85. Att hjälpa barnen med läxorna är svårt
    när man inte gått i norsk skola.

  86. Att förstå att lappen om föräldramöte
    inte handlar om att klaga på läraren-

  87. -utan om att föräldrarna
    förväntas komma på föräldramöte-

  88. -eller till ett samtal,
    för det är vanligt i Norge.

  89. Det är ett exempel som är så vanligt
    att det inte...

  90. Vi tänker inte på det.

  91. Eller lappen om att det är utflykt
    i morgon. "Glöm inte varma kläder."

  92. Vad är det? Barn har kommit
    i Cherrox... Alla vet vad Cherrox är?

  93. De har ordentliga stövlar och utekläder,
    men under har de bara en liten trosa.

  94. Vad varma kläder är måste man
    lära sig. Sen finns det värre saker.

  95. Man är orolig,
    och man har förlorat så många-

  96. -att man inte orkar vara
    den mamma eller pappa man vill vara.

  97. Därför är MindSpring så viktigt, och
    även andra dialogbaserade åtgärder-

  98. -som finns runtomkring.

  99. Det speciella med MindSpring är-

  100. -att det är frivilligt...

  101. Att människor som har varit i samma
    situation kan bli kontaktpersoner-

  102. -som de kan lita på.

  103. Att det är dialogbaserat gör
    att man får prata om sånt-

  104. -som känns viktigt,
    och man bestämmer premisserna själv.

  105. Det är nåt helt annat än föräldrakurser,
    där man har bestämda teman.

  106. Den här rapporten kan ni ladda ner:
    "Forståelse gjennom dialog."

  107. Det är en utvärdering av
    en av föräldraåtgärderna i Trondheim-

  108. -som är Norges tredje största stad.

  109. Resultaten är lika goda, även om
    upplägget är lite annorlunda än Mettes.

  110. Okej. Jag ska ägna största delen
    av tiden till att prata om-

  111. -den grupp som är...mest sårbar.

  112. Nämligen de ensamkommande.
    Vad är då en sårbar grupp?

  113. Inledningsvis i dag nämndes skydds-
    och riskfaktorer som två begrepp...

  114. Eller gärna omvänt:
    risken först och skyddet sen.

  115. Det är viktigt att framhålla dem
    samtidigt, men också att vi ser-

  116. -att det finns särskilt sårbara grupper,
    så att vi har ett fokus på dem.

  117. Om jag ska säga nåt om hur jag
    upplever arbetet med flyktingar-

  118. -särskilt i Norge, men även i Norden,
    så tänker vi mycket på de vuxna.

  119. Vi arbetar med introduktionsåtgärder-

  120. -med att människor ska få ett arbete
    och med språkinlärning.

  121. Man måste förstå
    att sårbarhet kan stå i vägen för det.

  122. Om vi inte tar tag i det tidigt,
    så kanske onödigt många misslyckas.

  123. EU, som många internationella organ,
    har listat sårbara grupper.

  124. Det som står här är exempel på det.

  125. Som ni ser av listan,
    så är inte barn och ungdomar-

  126. -undantagna från annat som står här.

  127. En del, eller ganska många faktiskt,
    är sårbara på mer än ett område.

  128. Ensamkommande barn kan ha
    utsatts för våld, och inte bara kvinnor.

  129. Många har kanske hört om dancing
    boys, afghanska prostituerade pojkar.

  130. Det ska man vara uppmärksam på.
    Bland ensamkommande barn-

  131. -från vissa länder, är de
    mer frekventa än i andra grupper.

  132. Att vara barn eller ungdom betyder inte
    att man inte kan vara traumatiserad.

  133. Man kan också helt enkelt vara sjuk
    eller ha en funktionsnedsättning.

  134. Det handlar om att addera ihop,
    men ibland gör det inte det-

  135. -utan om att vissa utmaningar
    förstärker andra.

  136. Men det är sällan
    en utmaning utjämnar en annan.

  137. Några av skälen till att det är viktigt
    att fokusera på barn och unga-

  138. -ser vi i den här ålderspyramiden.

  139. Som vi ser är det ganska jämnstora
    grupper fram tills dess-

  140. -att barn och unga blir 14-15 år.
    Då ser vi en markant ökning.

  141. Det är särskilt ensamkommande barn-

  142. -som utgör de ljusaste fälten här.

  143. Det är flest pojkar,
    men även efter hand en del flickor.

  144. Även om det alltid...

  145. Det är deprimerande att jämföra siffror
    med Sverige, för vi tar emot för få.

  146. Men 2015 kom det ganska många
    ensamkommande barn till Norge.

  147. Även om det bara var en fjärdedel
    flickor, så var de fler än ett tusen.

  148. Att ha ett fokus på flickor,
    ett könsfokus, blir också viktigt.

  149. Projektet "Levekår for barn
    i asylsøkerfasen" var en uppföljning-

  150. -av en stortingsmelding från 2012
    som hette "Barn på flukt".

  151. Syftet med projektet var att löpande
    kunna undersöka livsvillkoren.

  152. Vi vet inte hur det går. Vi har haft
    några regeringsskiften sen dess.

  153. Men vår första undersökning är klar,
    och den är väl dokumenterad.

  154. Den kan också laddas ner på nätet.
    Stor och tjock, för alla som gillar det.

  155. Beställare var Barn och jämlikhets-
    samt Justitiedepartementet.

  156. En utgångspunkt i projektet var
    att man sen länge känner till-

  157. -hur det är att bo på ett asylboende-

  158. -men att denna kunskap grundar sig
    på intervjuer och samtal med vuxna.

  159. Vi vet att för de vuxna
    representerar asylboendet väntan.

  160. Många beskriver denna väntan
    i ovisshet på svar på sin asylansökan-

  161. -som värre än delar av flykten.

  162. Det kan låta konstigt
    för den som inte är insatt-

  163. -men ni som är insatta, kan nog
    bekräfta att den tiden... Den är svår.

  164. När vi väntar på nåt
    förväntar vi oss svar-

  165. -vare sig det är ett provsvar från
    sjukhuset eller ett examensresultat.

  166. Eller bebisen som skulle komma efter
    nio månader, men gick lite över tiden.

  167. Det är små justeringar.
    Men för dem som väntar på ett svar...

  168. Eller att vänta i flera år på svar
    om permanent uppehållstillstånd.

  169. Det är svårt. Sen har vi isoleringen.
    Inte så att boendena är låsta-

  170. -men man är isolerad för man har
    varken pengar, språk eller nätverk.

  171. Så det är begränsat på många ställen.

  172. Man passiviseras, bor trångt, och kan
    inte påverka det viktigaste i sitt liv.

  173. Man har förlorat sin ställning.
    Och det här är vad de vuxna säger.

  174. Hur upplever barn
    livet på ett asylboende?

  175. Jag ska inte gå in på
    allt vi har gjort för att samla in data-

  176. -men vi har använt
    nästan hela registret av metoder.

  177. Individuella intervjuer,
    gruppintervjuer.

  178. Intervjuer i sandlådan på förskolan.

  179. Vi har också genomfört flera delstudier
    som är kvantitativa.

  180. En av dem baseras på Strengths
    and Difficulties Questionnaire.

  181. Det är ett frågeformulär som används
    både kliniskt och i forskning.

  182. Vi har använt det i vår forskning.

  183. Det kartlägger fyra problemområden.
    Beteende, uppmärksamhet, känslor-

  184. -och problem med vänner.

  185. Jag hoppar över hur det är uppbyggt,
    men för varje område finns det-

  186. -flera frågor som pekar mot
    hur gruppen mår jämfört med andra.

  187. Fördelen med att använda ett formulär
    som används i hela världen-

  188. -och är språkanpassat, är att vi
    kan säga nåt om hur den här gruppen-

  189. -skiljer sig från normalbefolkningen,
    eller barn i övrigt.

  190. Den här diabilden sammanfattar...

  191. Jag vill bara säga att det viktigaste
    med projektet inte är diagrammet-

  192. -men det är en talande bild, som
    ger mig en ingång till det kvalitativa.

  193. På de tre första områdena:
    vänner, uppmärksamhet och beteende-

  194. -är de flesta inom
    det ljusa normalområdet.

  195. När vi kommer till...
    emotionella symptom-

  196. -ser det helt annorlunda ut.

  197. Nästan hälften
    är fortfarande inom normalområdet-

  198. -men fler än hälften är antingen inom
    en kritisk zon eller borderline.

  199. Det är oroväckande. Folk som
    använder detta kliniskt blir bestörta.

  200. De säger att det här måste man-

  201. -både inom vård och omsorg, ta tag i.

  202. Då är frågan
    hur dessa emotionella symptom ser ut.

  203. Till ett antal påståenden
    ska man säga sig enig eller oenig.

  204. Som vi ser här, så svarar de att...

  205. Svaren visar att de ligger
    långt utanför på frågor som:

  206. "Jag har ofta ont i huvudet och magen.
    Jag oroar mig. Jag är ofta ledsen."

  207. "Jag blir nervös i nya situationer.
    Jag är rädd. Jag är lättskrämd."

  208. Om vi återvänder till den syriske pojken
    på boendet, så är han en av dem-

  209. -som säkert skulle ha svarat
    innanför det mörka fältet här-

  210. -med tanke på vad han sa
    när vi intervjuade honom.

  211. Jag sa att jag skulle säga lite
    om internationella erfarenheter.

  212. De är förstås relevanta,
    men de är ofta från länder-

  213. -där flyktingmottagande och
    välfärdssystem ser helt annorlunda ut.

  214. Men vi har rapporter som stöd,
    och det här är en gammal sådan.

  215. Good Practice Report från 2001
    säger följande:

  216. "Ensamkommande flyktingbarn
    har rätt till omsorg och trygghet"-

  217. -"för att kunna träda in i vuxenlivet"-

  218. -"med hjälp av trygga, bestående
    och lämpliga kontakter"-

  219. -"som kan upprätthållas över tid
    och geografiska hinder."

  220. Man understryker att de måste ha
    trygga och stöttande vuxna runt sig.

  221. Det har också varit utgångspunkten
    när vi har sett på-

  222. -bl.a. bostad och omsorg.
    Men det finns mycket som är viktigt.

  223. Jag är glad att skolan tas upp senare
    i dag, och att man fokuserar på det.

  224. Jag ska bara säga lite om boenden.

  225. Jag var inte helt nöjd med Norge,
    men när det gäller boende och omsorg-

  226. -för ensamkommande barn,
    så finns det flera lösningar.

  227. Många erbjuds asylboende
    med personal hela dygnet.

  228. Det är trygga vuxna med
    yrkesmässig bakgrund. Miljöterapeuter.

  229. De äldsta i gruppen,
    de som närmar sig arton år-

  230. -kan få eget boende, men med tillsyn.

  231. Man har utvecklat husverttiltak,
    en slags lightversion av fosterhem.

  232. Man kan bo hos släkt. De yngsta,
    med eventuell beteendeproblematik-

  233. -kan bo på institution.

  234. Sen har vi en variant av det
    som SOS Barnbyar har erbjudit länge-

  235. -men som i norska sammanhang
    kallas familjehem. Det bygger på-

  236. -att en stödfamilj bor tillsammans
    med ensamkommande barn.

  237. Norska kommuner bestämmer själva.
    En studie vi gjorde för några år sen-

  238. -visar att de väljer olika,
    och delvis väldigt olika.

  239. Vi har...kategoriserat kommunerna-

  240. -som tre olika typer.

  241. De som fokuserar mycket på
    ungdomars behov av stöd och omsorg.

  242. De nederst, som tycker att ungdomar
    är självständiga och klarar sig själva.

  243. Och så kommunerna i mitten.
    De är som vanligt flest.

  244. Men vi diskuterar också i rapporten
    varför man väljer som man gör.

  245. Är det för att kommunen vill ha ett
    boende eller styr ungdomarnas behov?

  246. Kommunerna säger själva
    att det ofta är det första alternativet.

  247. Att motivera kommunerna
    till mer faktabaserade val-

  248. -kan också räknas som en tidig insats.

  249. För att sammanfatta, och för
    att sortera det jag har pratat om-

  250. -så innebär tillvaron som flykting både
    påfrestningar, osäkerhet och potential.

  251. Det ligger i begreppen skyddsfaktorer
    och bemästringsstrategier.

  252. Men det är inte bara individuellt.

  253. Resurserna i nätverket
    är också viktiga-

  254. -både det professionella
    och det icke professionella.

  255. Det är viktigt
    att engagera samhället i övrigt.

  256. Ensamkommande barn säger att
    ensamheten är det största problemet.

  257. När vi frågar vad som har
    varit viktigt för dem, så säger de:

  258. "Läraren som såg mig."
    Eller: "Hon som aldrig gav upp."

  259. Det säger nåt om anknytning,
    och om det här citatet-

  260. -som talar om
    hur viktigt det är med stöttande vuxna.

  261. Våra utmaningar är både individuella,
    kommunala och på samhällsnivå.

  262. I vårt arbete, och i det nordiska
    samarbetet, får vi inte begränsa oss.

  263. Vi måste se på politiken, och
    på kommunernas utrymme att välja-

  264. -och samtidigt lära oss av varandra.

  265. Och vi måste inse
    att flyktingars upplevelser-

  266. -av krig, inbördeskrig
    eller andra orsaker till flykt...

  267. Vad de har gått igenom under flykten,
    och sen tvingas vänta på ett svar-

  268. -utan att få besked...
    Det gör nåt med människor.

  269. Vi måste kunna möta deras behov.

  270. Men vi kan inte stanna där.
    Som du sa inledningsvis...

  271. Det handlar om att vara
    både offer och överlevande.

  272. Man kan ha resurser, men ändå
    ha behov som måste tillgodoses-

  273. -om man stoppas. Man är beroende,
    men har behov av självständighet.

  274. Många minns
    hur det var att vara nitton år.

  275. Andra har barn i den åldern.

  276. I tonåren är man otålig
    och vill frigöra sig från föräldrarna.

  277. Men hur ska det gå till, när man
    bara längtar efter mamma och pappa?

  278. Några flickor på ett boende sa
    att de kände sig-

  279. -välkomna och delaktiga, men när
    det blev helg sa de norska tjejerna:

  280. "Herregud, jag måste till stugan
    med föräldrarna!"

  281. Flickorna från Eritrea säger: "Tänk
    att få träffa mor och far en enda helg!"

  282. De går i samma klass, och upplever
    naturligtvis på helger och kvällar-

  283. -att de är i olika världar.
    Där måste de mötas.

  284. 17- och 18-åringar, som själva brottas
    med livet, vanliga nordiska ungdomar-

  285. -kan inte göra det jobbet själva.

  286. Aaron Antonovsky
    är klassisk inom ett fält-

  287. -som ofta förbinds med salutogenes,
    folkhälsa och hälsofrämjande.

  288. Han talar om sense of coherence.

  289. Det är att försöka skapa
    ett sammanhang.

  290. Metaforen om att bygga broar är
    ofta använd i forskning om flyktingar.

  291. Det handlar om att bygga en bro
    mellan det som var och det som är.

  292. Om att bearbeta traumatiska upplev-
    elser och om att normalisera vardagen.

  293. Det är normalt
    att gå i skolan och träffa vänner.

  294. Det handlar om inkludering,
    och om det svar som en flicka-

  295. -som gick och lärde sig norska,
    gav när jag ställde denna fråga:

  296. "Vad är det viktigaste i framtiden?"
    Jag trodde hon skulle säga nåt om-

  297. -en bättre bostad, mer pengar...
    Nej, i stället säger hon:

  298. "Förtroende, erkännande,
    bekräftelse, respekt och omsorg."

  299. "Det är viktigt. Men jag måste också
    få visa bekräftelse och respekt.

  300. "Det önskar jag mig allra, allra mest."

  301. Den här bilden brukar jag nästan alltid
    avsluta med när jag är ute och pratar.

  302. För mig symboliserar målningen
    att livet går vidare.

  303. Moktar, en iransk flykting
    som jag tog emot i Trondheim 1983-

  304. -har gjort den här målningen. Han
    utbildade sig till arkitekt, gifte sig-

  305. -och flyttade vidare till USA.

  306. I dag är han en av San Franciscos
    mest erkända bildkonstnärer.

  307. Att vara beroende av stöd
    under en period betyder inte-

  308. -att man inte kan
    bidra med mycket i nästa fas.

  309. Jag bär alltid med mig Moktar i minnet-

  310. -och delar Moktar och hans målning
    när jag är ute och pratar om detta.

  311. Om ni vill veta mer om rapporterna,
    så kan ni ladda ner dem.

  312. Och ni får gärna mejla om ni
    vill diskutera vidare. Tack för mig.

  313. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Forskning om stöd till nyanlända barn och familjer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Berit Berg, professor och forskningschef vid NTNU i Trondheim i Norge, berättar om flera nyligen genomförda forskningsprojekt med fokus på skola, språkutbildning och social integration av minderåriga flyktingar i Norge. Hon talar bland annat om att skolresultat och språkutbildning måste ses i sammanhang med den övergripande omsorgssituationen där levnads- och vårdsituationen och sociala nätverk utgör viktiga förutsättningar. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Flyktingbarn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration av flyktingar, Norge, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Vad betyder frivilliginsatser för barns och ungas integration? Tiahes Thiaharajaer och Gitte Stærk från Bydelsmødre i Danmark samt Esraa Mohammad och Camilla Carlsson från Red Barnet Ungdom i Danmark berättar om deras projekt och arbetsmetoder för barns och ungas integration. Moderator: Lene Johansen. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordisk samverkan om integration

Forskning visar att insatser och föräldrastöd till nyanlända familjer som sätts in tidigt ger stor effekt och lönar sig ekonomiskt. Kristin Marklund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om insatser för att barnen ska få en trygg uppväxt och om risk- och skyddsfaktorer samt det nordiska integrationssamarbetet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastödsprogram till nyanlända familjer

Mindspring är ett psykosocialt och förebyggande program som leds av en volontär som själv har flyktingbakgrund. Grupperna följer en manual där kursens teman, övningar, bakgrund etc. finns noggrant beskrivet. Mette Blauenfeldt från Mindspring kompetencecenter i Danmark berättar här om programmet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Forskning om stöd till nyanlända barn och familjer

Berit Berg, professor och forskningschef vid NTNU i Trondheim i Norge, berättar om flera nyligen genomförda forskningsprojekt med fokus på skola, språkutbildning och social integration av minderåriga flyktingar i Norge. Hon talar bland annat om att skolresultat och språkutbildning måste ses i sammanhang med den övergripande omsorgssituationen där levnads- och vårdsituationen och sociala nätverk utgör viktiga förutsättningar. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastöd till nyanlända

Lilia Lahmar från Linköpings kommun berättar om hur de arbetar som föräldrastödjare med utrikesfödda familjer och om Brobyggares funktioner på familjecentraler och förskolor/skolor. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Skolförberedande program från Finland

Fhilleguide-programmet syftar till att stärka barns självkänsla och förutsättningar för lärande med hjälp av föräldrarnas delaktighet och lek. Pia Rosengård Andersson från Folkhälsan i Finland berättar här om föräldrastödsprogrammet Fhilleguide som förbereder barn för förskola och skola. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordiska jämförelser - nyanlända barn

Anna Gärdegård, projektledare vid Nordens välfärdscenter redovisar jämförelser mellan nordiska länder i projektet "Nyanlända barn och unga i Norden". Hon beskriver skillnader och likheter i mottagande och organisering av skolgång och insatser till nyanlända barn i Norden. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkluderande av nyanlända elever

Vad bör lärare göra för att nyanlända elever ska känna sig inkluderade? Hildegunn Fandrem, professor i pedagogik vid Læringsmiljøsenteret i Stavanger berättar om olika strategier för anpassning till ny kultur och vad lärarna kan göra för att de nyanlända ska känna sig inkluderade. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Det omgivande samhällets betydelse

Vinje kommun i Norge har fått pris för sitt framgångsrika arbete med integration. Anders Sandvik, ungdoms- och integrationssamordnare vid Vinje kommun, berättar om hur de gjort för att uppnå god integrering av nyanlända i kommunen. Om vikten av en positiv attityd och bemötande, samt ett tydligt ledarskap av politiker och tjänstemän. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Samverkan för ett välfungerande mottagande

Hur kan samverkan mellan skola, socialtjänst och ideella krafter resultera i ett välfungerande mottagande? Anna Jakobsson från Örebro kommun berättar om hur Örebro skapat tydliga rutiner och struktur för samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhället och hur detta bidragit till positiva resultat för ensamkommande unga. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkludering och jämställdhetsutveckling

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, berättar om sin forskning som handlar om integration och jämställdhetsutveckling bland nyanlända barn och ungdomar. Han visar också vad som kan göras för att underlätta integrationen och bidra till ökad inkludering i samhället. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.