Titta

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Om UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Unga forskare från hela världen berättar om sina upptäckter och framsteg inom naturvetenskaplig forskning i samband med Nobelveckan. De har fem minuter vardera att precist och enkelt berätta om sin forskning, som riktar sig till alla som är intresserade av naturvetenskap, teknik och matematik. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017 : Användning av viral strategi för att bekämpa multiresistenta bakterierDela
  1. Jag heter Tom
    och pluggar i Cambridge.

  2. Jag ska berätta hur jag har försökt
    hacka multiresistenta bakterier-

  3. -med en virusbaserad
    molekylär strategi.

  4. På senare åren har vi hört mycket
    om multiresistenta bakterier-

  5. -vilket återspeglas i nyhetsartiklar-

  6. -med apokalyptiska scenarier
    där bakterier blir slutet för människan.

  7. De överdriver,
    men problemet är verkligt.

  8. Hur verkligt?

  9. Varje år dör 30 000 personer i Europa
    på grund av multiresistenta bakterier.

  10. Om ett Boeing 747-plan
    kraschade varje vecka-

  11. -skulle lika många människor dö
    i flygolyckor.

  12. Vi skulle se kritik av flygplansteknik.
    Motsvarande händer inom medicinen.

  13. Varför finns multiresistenta bakterier?
    Vi har två skäl:

  14. Dels så kallad onaturlig selektion
    av resistenta stammar.

  15. När man använder
    samma antibiotikum många gånger-

  16. -utvecklar bakterierna
    resistensmekanismer mot läkemedlen.

  17. Det andra skälet är innovationsgapet.
    Kring år 1960-

  18. -tyckte läkare och forskare
    att det fanns många bra antibiotika.

  19. "Vi kan behandla de flesta infektioner,
    så vi behöver inte fler antibiotika."

  20. Båda saker har lett till
    att vi har multiresistenta bakterier nu.

  21. I februari 2017 publicerade WHO
    en lista över bakterier-

  22. -för vilka man prioriterade utveckling
    av nya antibiotika.

  23. Överst låg Pseudomonas aeruginosa,
    som jag jobbat med.

  24. Bakterien är resistent mot
    i stort sett alla våra läkemedel.

  25. Den är farlig för folk
    med försvagade immunsystem-

  26. -exempelvis de som har aids eller hiv,
    cystisk fibros eller svåra brännskador.

  27. De dör oftare av Pseudomonas
    än av själva brännskadorna.

  28. Jag tittade på-

  29. -bakteriernas naturliga fiende-

  30. -som är ett litet virus.

  31. Virusen är väldigt bra på
    att döda bakterieceller.

  32. De är bättre på det än vi.
    Hur fungerar de?

  33. Ja, först binder de till bakteriecellen
    och sen injicerar de sin genetiska kod.

  34. Den får bakteriecellen att producera
    nya viruspartiklar-

  35. -tills det är så många virus
    inuti bakteriecellen att den spricker.

  36. Man får massor av nya virus
    och ingen bakteriecell.

  37. Jag var intresserad av det här steget
    för viruset phiKZ-

  38. -som bara drabbar Pseudomonas.

  39. Vi såg att viruset under detta steg
    producerar ett litet protein-

  40. -som vi kallar Dip.

  41. Det här proteinet
    kan vi titta närmare på.

  42. Här är en virusinfekterad bakteriecell.
    Där produceras proteinet Dip.

  43. När vi tittade närmare såg vi-

  44. -att Dip inaktiverar bakteriecellens
    molekylära styrcentrum.

  45. Det är en så kallad degradosom.

  46. Styrcentrumet säkrar
    att vissa processer sker i cellen-

  47. -men hålls inom vissa gränser,
    så inget knasigt händer.

  48. Överst ser ni, innan infektionen sker-

  49. -en glad degradosom
    som bearbetar rna-substrat.

  50. När viruset infekterar cellen
    och producerar Dip-proteinet, i lila-

  51. -binder det till substratbindningsytan,
    så styrcentrumet inte kan jobba längre.

  52. Styrcentrumet blir ledset
    och cellen slutar växa-

  53. -och kan dö, vilket vi vill.

  54. Vi tittade ännu närmare,
    med röntgenkristallografi-

  55. -för att försöka förstå
    den virala strategin på atomnivå.

  56. Skälet för att titta på atomnivå var
    att det kan hjälpa oss utveckla-

  57. -nya antibakteriella strategier
    med hög precision.

  58. Det var målet i projektet.

  59. Vad kan vi lära oss
    av den effektiva virala strategin?

  60. Kan vi utveckla små molekyler-

  61. -som gör samma sak som proteinet,
    men är lättare att tillverka?

  62. Kan vi utveckla biotekniska verktyg
    som bygger på den virala strategin?

  63. Nu försöker jag
    använda kryoelektronmikroskopi-

  64. -för att förstå
    hur proteinet formar om styrcentrumet.

  65. Det är intressant, då Nobelpriset i kemi
    tilldelades just den metoden.

  66. Det är väldigt spännande.
    Jag ska avrunda där. Tack.

  67. Tack, Tom. - Har vi några frågor?

  68. Räck upp handen så jag ser.
    Ni får en mikrofon, så vi kan höra er.

  69. Om du använder samma teknik
    som bakterievirusen använder-

  70. -kan inte det skada
    andra saker eller andra celler?

  71. Eller angriper det bara
    det du försöker angripa?

  72. Ja, virusen är specialiserade
    och struntar i mänskliga celler.

  73. -De är helt ofarliga för oss.
    -Coolt. Tack.

  74. Tack. Vi har en fråga till,
    här i mitten.

  75. Tack. Angriper de alla bakterier
    eller bara de där?

  76. Bra fråga. Viruset phiKZ angriper bara
    Pseudomonas aeruginosa.

  77. Virusen är det vanligaste på jorden.

  78. En etta följd av 30 nollor:
    så många virus finns på jorden.

  79. För varje bakterieart
    finns tusen virus som kan angripa det.

  80. Men phiKZ infekterar
    bara den här arten.

  81. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Användning av viral strategi för att bekämpa multiresistenta bakterier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den unga forskaren Tom Dendooven berättar om sin forskning som handlar om användning av viral strategi för att bekämpa multiresistenta bakterier. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Virus och bakterier
Ämnesord:
Bakterier, Biologi, Mikrobiologi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Kontrollsystem för energikonsumtion

Daniel Burghardt från Brasilien berättar om sitt forskningsarbete som handlar om hur man skapar ett effektivt kontrollsystem för energikonsumtion. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Modellering av orbitaler i fyra dimensioner

Inom fysiken arbetas det idag oftast tredimensionellt inom forskningen. Vad händer med atomer och molekyler om vi i stället ser fyrdimensionellt på dem? Den unga forskaren Benjamin Muntz berättar om vad som händer om man flyttar dimensioner. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Implementation av såbädd för prevention av endemisk kaktus i Mexiko

David Yair Rodríguez López från Mexiko är av sitt hemlands vetenskapsakademi utsedd till forskningsungdomsmästare för sin forskning. Här berättar han om vad arbetet ska leda till. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Biosensor för självdiagnos av ateroskleros

Den unge amerikanska forskaren William Yin har konstruerat ett diagnosinstrument för att snabbt och enkelt se om man är på väg att få hjärtproblem. Detta genom att tatuera på ett väldigt litet mätinstrument på armen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Mikrobiska bränsleceller

Fransie Streicher berättar om mikrobiska bränsleceller och hur de kan omvandla exempelvis komposterbart avfall till elektricitet. Dessa celler behöver till skillnad från vanliga bränsleceller inte något extra tillskott av väte, metanol eller annan gas. Metoden är fortfarande på forskningsstadiet, men om väteproduktionen hos mikroberna kan göras mer effektiv ser forskarna en framtida energikälla med många fördelar. En glukosvolym på runt två liter skulle räcka för att försörja ett helt hushåll med el. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Förbättring av kapacitet hos en delta robot

Yana Zhabura berättar om sitt arbete med att skapa en lättare, snabbare och enklare robotarm som dessutom sparar tid och pengar om den kommer ut i industrin. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Högupplöst kemisk bildbehandling

Aeli Olson forskar kring hur man genom samverkan mellan ljus och materia gör det lättare för diffraktion att spridas efter att ha färdats genom hål eller över kanter. Detta för att skapa bättre högupplöst kemisk bildbehandling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

En ny och bättre lutningssensor

Tiltsensorer finns till exempel i våra smarta telefoner för att vi ska kunna använda dem på olika håll och bredder. Den unge forskaren Aron Molnár berättar här om sin forskning som går ut på att förbättra den här lutningssensorn. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Fotokatalys av synligt ljus

Den unga forskaren Hoi Min Jung från Kina berättar om sin forskning kring fotokatalys av synligt ljus. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling

Karina Movesian berättar om sina studier gällande effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Optimering av en flygplansvinge

Hur ser framtidens flygplansvinge ut? Hur kan vi transportera tyngre saker i luften utan att göra av med mer flygbränsle än nödvändigt? Nils Wagner, ung forskare från Tyskland, berättar om sina tankar kring en effektivare framtida flygplansvinge. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Dnaloopr: förutse nya mönster i cancergenomet

Prathik Naidu, student på Stanford University, berättar om sin forskning kring hur vi enklare och bättre kan förstå och behandla cancer från en grundläggande nivå. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Strömlinjeformad reflektion av hög energi

Clara-Ann Cheng Ling från Singapore berättar om sina studier om strömlinjeformad reflektion av hög energi. Förhoppningen är att öka processhastigheten inom forskningen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Den katalytiska aktiviteten hos titanetylenglykol-nanolager

Hadar Rahav berättar om sina studier kring hur nanopartiklar kan brytas ner på ett konstgjort sätt. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Demonstration av förbättrad seebeck-koefficient

Den unga forskaren Mioko Otsuka från Japan berättar om sin forskning gällande förbättrad seebeck-koefficient för endimensionell kvantfysisk bismuth-nanotråd. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Spetälska - zoonoser och antroponoser

Stewart Cole, forskare i molekylärbiologi, berättar om sin forskning kring mykobakterieinfektioner som tuberkolos och spetälska. Genforskning har revolutionerat vår förståelse för icke-odlingsbara patogener hos människan. Man trodde att spetälska enbart smittade från människa till människa, men i USA har man hittat indikationer på att mycobacterium leprae kan smitta mellan djur och människor. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?