Titta

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Om UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Unga forskare från hela världen berättar om sina upptäckter och framsteg inom naturvetenskaplig forskning i samband med Nobelveckan. De har fem minuter vardera att precist och enkelt berätta om sin forskning, som riktar sig till alla som är intresserade av naturvetenskap, teknik och matematik. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017 : Mikrobiska bränslecellerDela
  1. Jag heter Fransie Streicher och har
    studerat mikrobiska bränsleceller-

  2. -deras energiutveckling
    och tillämpningar för kemisk syntes.

  3. Vad är en mikrobisk bränslecell?

  4. Bilden uppe till vänster
    kan underlätta er förståelse.

  5. Mikrobiska bränsleceller är
    som biologiska batterier-

  6. -där vissa bakterietyper
    kan omvandla organiska molekyler-

  7. -som föda och vissa sorters avfall-

  8. -till elektricitet
    och vissa kemiska biprodukter.

  9. Ett problem
    med mikrobiska bränsleceller är-

  10. -att de inte är effektiva nog
    för storskalig energiproduktion.

  11. I första projektdelen,
    att optimera energiutvecklingen-

  12. -tittade jag på tre viktiga faktorer-

  13. -och hur de påverkar
    energiutvecklingen.

  14. De tre faktorerna var elektroderna,
    anoden och katoden-

  15. -och ett protonöverföringsmembran,
    alltså det blåa strecket i mitten-

  16. -och effekten det skulle ha
    på energiutveckling.

  17. Mina resultat presenteras här
    i ett stapeldiagram, med värden i mW.

  18. För att sammanfatta mina rön:

  19. Anoden, som är den elektrod
    som bakterierna är i kontakt med...

  20. Dess ytarea har större effekt
    på energiutvecklingen än katodens.

  21. Att ha ett protonöverföringsmembran
    är bra för energiutvecklingen-

  22. -för att det hindrar syre
    från att nå cellen.

  23. Bakterierna måste arbeta
    i en anaerob miljö, alltså utan syre.

  24. Det var den första delen av projektet-

  25. -där jag tittade på energiutveckling
    och faktorer som påverkade den.

  26. I den mer unika delen av projektet-

  27. -tittade jag på
    de andra kemiska biprodukterna-

  28. -som bildas i mikrobiska bränsleceller.

  29. Jag gjorde en serie experiment-

  30. -och tittade på förhållandena
    i bränslecellerna-

  31. -vad jag kan tillsätta och om det kan ge
    en användbar reaktion.

  32. Jag hittade guld, eller snarare tvål-

  33. -när jag tillsatte en fettsyra
    i katodkammaren i bränslecellen.

  34. Jag såg en fällning bildas på katoden.

  35. Jag analyserade fällningen
    med IR-spektroskopi-

  36. -som är en analysmetod.

  37. Den visar de funktionella grupperna
    i en förening-

  38. -så man får en bild av vad det är.

  39. Jag fick en bra träff för natriumoleat-

  40. -när jag jämförde IR-resultaten.
    Natriumoleat är en sorts tvål.

  41. Sen analyserade jag fällningen
    med avseende på smältpunkt.

  42. Resultatet var att smältpunkten
    var 20 grader ifrån den i litteraturen.

  43. Orenheter som kvarvarande fettsyror
    påverkade troligen resultaten.

  44. Det är likadant med IR-kurvan.

  45. Man ser en liten topp som troligen
    beror på kvarvarande fettsyror.

  46. Sen gjorde jag ett lågfärgtest
    som visas här-

  47. -för att se om fällningen var
    ett natriumsalt.

  48. Då skulle lågan vara klargul,
    vilket var det jag fick.

  49. De här tre testerna tyder på-

  50. -att fällningen med hög sannolikhet
    är natriumoleat.

  51. Det är betydelsefullt eftersom det inte
    finns några forskningsartiklar-

  52. -där nån har tittat på saponifiering
    ur mikrobiska bränsleceller.

  53. Det ska inte ske, enligt
    den förväntade reaktionsmekanismen.

  54. Det kan vara nåt fel
    med reaktionsmekanismen-

  55. -men det tror jag inte.
    Jag tror det sker andra bireaktioner-

  56. -som inte brukar studeras.

  57. En fördel-

  58. -med saponifiering i en bränslecell
    är att det är säkrare.

  59. Vanligen behövs
    flera kilo natriumhydroxid.

  60. Ofta har man ett överskott
    som måste neutraliseras med syra.

  61. Det är alltså
    en ganska kladdig process.

  62. En mikrobisk bränslecell
    har ju en energiutveckling.

  63. Det finns ett samband
    mellan strömmen-

  64. -och antalet mol tvål som bildas.

  65. Ur det kan man ganska exakt avgöra
    hur mycket råmaterial man behöver-

  66. -så överskotten blir mindre.
    Det kan alltså bli mer ekonomiskt.

  67. För att sammanfatta projektet:
    Först tittade jag på energiutveckling-

  68. -och kom fram till att anodens ytarea-

  69. -hade störst effekt på energiutveckling.

  70. Det är viktigt
    för att optimera designen.

  71. Protonöverföringsmembran
    ökar energiutvecklingen-

  72. -då de hindrar syreförgiftning.

  73. Projektets andra, mer unika del
    visade att-

  74. -saponifiering av oljesyra till
    natriumoleat sker i bränslecellerna.

  75. Det var mer unikt-

  76. -och är väldigt...

  77. Det har störst inverkan
    av alla mina resultat.

  78. Tack för att ni lyssnade.

  79. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mikrobiska bränsleceller

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fransie Streicher berättar om mikrobiska bränsleceller och hur de kan omvandla exempelvis komposterbart avfall till elektricitet. Dessa celler behöver till skillnad från vanliga bränsleceller inte något extra tillskott av väte, metanol eller annan gas. Metoden är fortfarande på forskningsstadiet, men om väteproduktionen hos mikroberna kan göras mer effektiv ser forskarna en framtida energikälla med många fördelar. En glukosvolym på runt två liter skulle räcka för att försörja ett helt hushåll med el. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Ämnen:
Miljö > Energiförsörjning
Ämnesord:
Bränsleceller, Elektrisk industri, Elektroteknik, Teknik, Teknisk elektrokemi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Kontrollsystem för energikonsumtion

Daniel Burghardt från Brasilien berättar om sitt forskningsarbete som handlar om hur man skapar ett effektivt kontrollsystem för energikonsumtion. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Modellering av orbitaler i fyra dimensioner

Inom fysiken arbetas det idag oftast tredimensionellt inom forskningen. Vad händer med atomer och molekyler om vi i stället ser fyrdimensionellt på dem? Den unga forskaren Benjamin Muntz berättar om vad som händer om man flyttar dimensioner. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Implementation av såbädd för prevention av endemisk kaktus i Mexiko

David Yair Rodríguez López från Mexiko är av sitt hemlands vetenskapsakademi utsedd till forskningsungdomsmästare för sin forskning. Här berättar han om vad arbetet ska leda till. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Biosensor för självdiagnos av ateroskleros

Den unge amerikanska forskaren William Yin har konstruerat ett diagnosinstrument för att snabbt och enkelt se om man är på väg att få hjärtproblem. Detta genom att tatuera på ett väldigt litet mätinstrument på armen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Mikrobiska bränsleceller

Fransie Streicher berättar om mikrobiska bränsleceller och hur de kan omvandla exempelvis komposterbart avfall till elektricitet. Dessa celler behöver till skillnad från vanliga bränsleceller inte något extra tillskott av väte, metanol eller annan gas. Metoden är fortfarande på forskningsstadiet, men om väteproduktionen hos mikroberna kan göras mer effektiv ser forskarna en framtida energikälla med många fördelar. En glukosvolym på runt två liter skulle räcka för att försörja ett helt hushåll med el. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Förbättring av kapacitet hos en delta robot

Yana Zhabura berättar om sitt arbete med att skapa en lättare, snabbare och enklare robotarm som dessutom sparar tid och pengar om den kommer ut i industrin. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Högupplöst kemisk bildbehandling

Aeli Olson forskar kring hur man genom samverkan mellan ljus och materia gör det lättare för diffraktion att spridas efter att ha färdats genom hål eller över kanter. Detta för att skapa bättre högupplöst kemisk bildbehandling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

En ny och bättre lutningssensor

Tiltsensorer finns till exempel i våra smarta telefoner för att vi ska kunna använda dem på olika håll och bredder. Den unge forskaren Aron Molnár berättar här om sin forskning som går ut på att förbättra den här lutningssensorn. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Fotokatalys av synligt ljus

Den unga forskaren Hoi Min Jung från Kina berättar om sin forskning kring fotokatalys av synligt ljus. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling

Karina Movesian berättar om sina studier gällande effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Optimering av en flygplansvinge

Hur ser framtidens flygplansvinge ut? Hur kan vi transportera tyngre saker i luften utan att göra av med mer flygbränsle än nödvändigt? Nils Wagner, ung forskare från Tyskland, berättar om sina tankar kring en effektivare framtida flygplansvinge. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Dnaloopr: förutse nya mönster i cancergenomet

Prathik Naidu, student på Stanford University, berättar om sin forskning kring hur vi enklare och bättre kan förstå och behandla cancer från en grundläggande nivå. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Strömlinjeformad reflektion av hög energi

Clara-Ann Cheng Ling från Singapore berättar om sina studier om strömlinjeformad reflektion av hög energi. Förhoppningen är att öka processhastigheten inom forskningen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Den katalytiska aktiviteten hos titanetylenglykol-nanolager

Hadar Rahav berättar om sina studier kring hur nanopartiklar kan brytas ner på ett konstgjort sätt. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Demonstration av förbättrad seebeck-koefficient

Den unga forskaren Mioko Otsuka från Japan berättar om sin forskning gällande förbättrad seebeck-koefficient för endimensionell kvantfysisk bismuth-nanotråd. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2015

Under Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens årliga högtidssammankomst 2015 presenteras en rad intressanta och aktuella framsteg inom forskningen. Björn O Nilsson, vd IVA, berättar och samtalar med Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Inspelat den 23 oktober 2015 på Konserthuset i Stockholm. Arrangör: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.