Titta

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Om UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Unga forskare från hela världen berättar om sina upptäckter och framsteg inom naturvetenskaplig forskning i samband med Nobelveckan. De har fem minuter vardera att precist och enkelt berätta om sin forskning, som riktar sig till alla som är intresserade av naturvetenskap, teknik och matematik. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017 : Biosensor för självdiagnos av aterosklerosDela
  1. Hej! Jag heter William Yin
    och är från USA.

  2. Jag är representant för-

  3. -ISWEEEP Science Fair
    eller Hållbarhetsolympiaden.

  4. Min forskning rör
    en tatueringsbaserad biosensor-

  5. -för diagnos av ateroskleros.
    Vad är då ateroskleros?

  6. Det är en sjukdom som kännetecknas
    av bildning av plack i artärerna.

  7. Det kan leda till
    hjärtinfarkt eller stroke.

  8. Ateroskleros och hjärtkärlsjukdomar är
    den ledande dödsorsaken globalt.

  9. Ateroskleros är asymtomatiskt
    och kan alltså finnas obemärkt länge-

  10. -innan den märks
    genom hjärtinfarkt eller stroke.

  11. Över 50 % av alla aterosklerosfall-

  12. -diagnostiseras först efter att nån dött
    i hjärtinfarkt eller stroke.

  13. Befintliga tester för ateroskleros-

  14. -är dyra, ineffektiva och otillgängliga
    för merparten av mänskligheten.

  15. Att kunna
    diagnostisera ateroskleros tidigt-

  16. -innan kroppen tar skada,
    vore helt avgörande.

  17. För att lösa problemet utvecklade jag
    en tatueringsbaserad biosensor.

  18. Den är bärbar, billig, snabb
    och icke-invasiv. Så här ser den ut.

  19. Ni ser en schematisk skiss
    som visar lagren i biosensorn.

  20. Vid klinisk användning
    skulle man ha sensorn på huden-

  21. -som ligger över halspulsådern,
    alltså ungefär här.

  22. Skälet är att artären är ett bra ställe
    att diagnos av risken för stroke-

  23. -och av bildningen av plack i kroppen,
    exempelvis i kranskärlen.

  24. En knapptryckning aktiverar en krets-

  25. -och nanopartiklar
    som är inbyggda i tatueringen-

  26. -trycks in i kroppen,
    i det som kallas interstitium-

  27. -som ligger mellan artären och huden.

  28. Där interagerar nanopartiklarna
    med vita blodceller eller makrofager.

  29. De är en av beståndsdelarna
    i de här placken.

  30. Fler vita blodceller ger större plack-

  31. -och förtär nanopartiklarna fortare.

  32. Efter 35 minuter ska
    de nanopartiklar som inte förtärts-

  33. -återupptas av tatueringen.

  34. I tatueringen mäts antalet nanopartiklar
    med hjälp av elektrisk ström.

  35. Antalet nanopartiklar korrelerar
    indirekt med antalet vita blodceller-

  36. -och korrelerar enligt litteraturen
    direkt med plackets storlek.

  37. För att testa hur effektiv sensorn
    och dess ingående delar är-

  38. -gjordes en proof-of-concept-studie
    i fyra steg.

  39. Varje steg representerar
    en av de centrala komponenterna-

  40. -som finns i biosensorn.

  41. Alla fyra steg gjordes
    på min high school-

  42. -med utrustning som ni kan hitta
    i en lektionssal för kemiundervisning.

  43. Alla steg gjordes med simuleringar-

  44. -och är nåt ni själva
    skulle kunna utföra under en lektion.

  45. Jag såg att sensorns känslighetsgräns-

  46. -var 0,059 % blockering
    av artärens tvärsnittsarea.

  47. Det betyder att om man tar
    ett tvärsnitt av artären-

  48. -kommer bara 0,059 % av arean
    att täckas av placket.

  49. Det skulle räknas som en fettstrimma.

  50. Det möjliggör tidig detektion
    och behandling av ateroskleros-

  51. -innan några sjukdomssymtom
    gör sig kända.

  52. I framtiden skulle jag vilja
    vidareutveckla den här sensorn-

  53. -genom djurstudier
    och till sist kliniska studier.

  54. I slutänden vill jag få ut sensorn-

  55. -till sjukhus världen över och
    de patienter som bäst behöver den.

  56. Tack ska ni ha.

  57. Tack, William.
    - Har vi några frågor från publiken?

  58. Hur mycket tror du att en sån här
    skulle kosta att tillverka?

  59. Jag tror kostnad är en viktig faktor
    i länder med sämre ekonomi-

  60. -alltså utanför Europa, USA, Kanada
    och så vidare.

  61. Det är en bra fråga. Jag tittade på det-

  62. -när jag utvecklade prototypen.
    Den skulle kosta runt 20 dollar.

  63. Alla komponenter
    är designade för skalbar tillverkning.

  64. Vid ökad tillverkning kan alltså
    kostnaden för varje komponent sänkas.

  65. I framtiden vill jag få ned kostnaden-

  66. -så sensorn blir tillgänglig
    för de flesta i världen.

  67. Hela 80 % av alla aterosklerosfall
    dyker upp i utvecklingsländer-

  68. -som inte har råd med de tester
    som finns tillgängliga i dag.

  69. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Biosensor för självdiagnos av ateroskleros

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den unge amerikanska forskaren William Yin har konstruerat ett diagnosinstrument för att snabbt och enkelt se om man är på väg att få hjärtproblem. Detta genom att tatuera på ett väldigt litet mätinstrument på armen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Hjärta, Kardiologi, Medicin, Åderförkalkning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Kontrollsystem för energikonsumtion

Daniel Burghardt från Brasilien berättar om sitt forskningsarbete som handlar om hur man skapar ett effektivt kontrollsystem för energikonsumtion. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Modellering av orbitaler i fyra dimensioner

Inom fysiken arbetas det idag oftast tredimensionellt inom forskningen. Vad händer med atomer och molekyler om vi i stället ser fyrdimensionellt på dem? Den unga forskaren Benjamin Muntz berättar om vad som händer om man flyttar dimensioner. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Implementation av såbädd för prevention av endemisk kaktus i Mexiko

David Yair Rodríguez López från Mexiko är av sitt hemlands vetenskapsakademi utsedd till forskningsungdomsmästare för sin forskning. Här berättar han om vad arbetet ska leda till. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Biosensor för självdiagnos av ateroskleros

Den unge amerikanska forskaren William Yin har konstruerat ett diagnosinstrument för att snabbt och enkelt se om man är på väg att få hjärtproblem. Detta genom att tatuera på ett väldigt litet mätinstrument på armen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Mikrobiska bränsleceller

Fransie Streicher berättar om mikrobiska bränsleceller och hur de kan omvandla exempelvis komposterbart avfall till elektricitet. Dessa celler behöver till skillnad från vanliga bränsleceller inte något extra tillskott av väte, metanol eller annan gas. Metoden är fortfarande på forskningsstadiet, men om väteproduktionen hos mikroberna kan göras mer effektiv ser forskarna en framtida energikälla med många fördelar. En glukosvolym på runt två liter skulle räcka för att försörja ett helt hushåll med el. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Förbättring av kapacitet hos en delta robot

Yana Zhabura berättar om sitt arbete med att skapa en lättare, snabbare och enklare robotarm som dessutom sparar tid och pengar om den kommer ut i industrin. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Högupplöst kemisk bildbehandling

Aeli Olson forskar kring hur man genom samverkan mellan ljus och materia gör det lättare för diffraktion att spridas efter att ha färdats genom hål eller över kanter. Detta för att skapa bättre högupplöst kemisk bildbehandling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

En ny och bättre lutningssensor

Tiltsensorer finns till exempel i våra smarta telefoner för att vi ska kunna använda dem på olika håll och bredder. Den unge forskaren Aron Molnár berättar här om sin forskning som går ut på att förbättra den här lutningssensorn. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Fotokatalys av synligt ljus

Den unga forskaren Hoi Min Jung från Kina berättar om sin forskning kring fotokatalys av synligt ljus. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling

Karina Movesian berättar om sina studier gällande effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Optimering av en flygplansvinge

Hur ser framtidens flygplansvinge ut? Hur kan vi transportera tyngre saker i luften utan att göra av med mer flygbränsle än nödvändigt? Nils Wagner, ung forskare från Tyskland, berättar om sina tankar kring en effektivare framtida flygplansvinge. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Dnaloopr: förutse nya mönster i cancergenomet

Prathik Naidu, student på Stanford University, berättar om sin forskning kring hur vi enklare och bättre kan förstå och behandla cancer från en grundläggande nivå. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Strömlinjeformad reflektion av hög energi

Clara-Ann Cheng Ling från Singapore berättar om sina studier om strömlinjeformad reflektion av hög energi. Förhoppningen är att öka processhastigheten inom forskningen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Den katalytiska aktiviteten hos titanetylenglykol-nanolager

Hadar Rahav berättar om sina studier kring hur nanopartiklar kan brytas ner på ett konstgjort sätt. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Demonstration av förbättrad seebeck-koefficient

Den unga forskaren Mioko Otsuka från Japan berättar om sin forskning gällande förbättrad seebeck-koefficient för endimensionell kvantfysisk bismuth-nanotråd. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.