Titta

UR Samtiden - Skolforum 2017

UR Samtiden - Skolforum 2017

Om UR Samtiden - Skolforum 2017

Föreläsningar från Skolforum 2017. Inspelat på Stockholmsmässan den 30-31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2017 : Makerspace i skolanDela
  1. Det finns nåt med teknik, barn
    och skapande som är intressant-

  2. -som inte handlar om att barnet
    passivt konsumerar ett innehåll-

  3. -utan är medskapare.

  4. Yes! På 45 minuter
    ska jag hinna berätta lite-

  5. -och lägga ut texten kring maker-
    kultur, makerspaces och makerfaires.

  6. Vad är det för begrepp och hur hänger
    det ihop med skolans digitalisering-

  7. -och läroplaner?

  8. Innan jag går så långt,
    tänkte jag reflektera över-

  9. -vilka saker vi har i skolan
    när vi jobbar.

  10. Vilka verktyg använder vi och hur
    färgar de vår föreställning om-

  11. -hur vi arbetar med undervisning
    och lärande i skolan?

  12. Vi har alltid använt verktyg för att
    förmedla, instruera och berätta-

  13. -för att förklara en process,
    en detalj eller simulera nånting.

  14. Det har vi gjort i alla tider.

  15. I somras läste jag en berättelse
    i Helsingborgs dagblad.

  16. Min mor gjorde mig uppmärksam
    på en artikel-

  17. -som handlade om Johan Stenqvist.

  18. 1868 var Johan folkskolelärare-

  19. -i Kvidinge i Skåne.

  20. Johan är min morfars farfar.

  21. Det coolaste verktyg
    som Johan hade i sin undervisning-

  22. -var griffeltavlan.

  23. Om man vill arbeta med
    formativa utvecklingsprocesser-

  24. -är griffeltavlan ganska jobbig
    att använda.

  25. Mängden data en griffeldata lagrar är
    liten, och de väger rätt så mycket.

  26. Och de dammar. Det är ganska mycket
    som är jobbigt med griffeltavlor.

  27. Bredvid Kvidinge fanns det nyöppnade
    Klippans pappersbruk.

  28. Johan var fascinerad över bruket
    och vad man kunde göra med papper.

  29. Det gick att använda papper på nya
    sätt när man fick ner kostnaderna.

  30. Johan började uppfinna
    och hittade på den blå skrivboken-

  31. -som kom att bli det som skolan
    använde sen i många decennier-

  32. -som ett självklart verktyg.

  33. Man kan ju föreställa sig
    hur tonen gick 1868-

  34. -när Johan kom med
    den första prototypen av en skrivbok-

  35. -till en skola som har investerat
    tungt i griffeltavlor.

  36. De har lagt årets budget
    på den senaste griffeltavlan.

  37. Då är incitamentet att byta
    till det där nya ganska lågt.

  38. Vi är färgade av...den historia
    som vi själva befinner oss i.

  39. Vårt förhållande till teknik
    präglas av den tid vi lever i.

  40. Johan levde i tiden av ångmaskiner.

  41. På den här tiden var det en ångmaskin
    som drev fabrikens verksamhet-

  42. -med motorer och spännremmar som gick
    till en maskin som producerade nåt.

  43. Sen började man elektrifiera saker
    och hittade på elmotorn.

  44. Trots de nya sakerna
    fick man ingen effekt på det-

  45. -för man byggde fabrikerna
    på samma sätt-

  46. -som för ångmaskinsbaserade system.

  47. Man hade stor elmotor och spännrem.

  48. Det var flera decennier senare
    när såna som Henry Ford kom på-

  49. -hur man kunde utnyttja produktion,
    fabrik och elenergi på helt nya sätt-

  50. -som man kunde dra nytta av
    elektrifieringens förändrande kraft.

  51. Lite är det samma sak som har hänt de
    senaste 30 åren med digitalisering.

  52. Vi hittar på nya saker och kan
    digitalisera världen på olika sätt-

  53. -men till en början
    använde vi tekniken på samma sätt-

  54. -som vi använde den i den analoga
    tiden före den nya teknologin.

  55. Vi är färgade
    av den värld som omger oss.

  56. Så när det dyker upp
    nya digitala verktyg-

  57. -och nya sätt att tänka på om hur de
    används i undervisningssammanhang-

  58. -är det inte konstigt
    att det tar emot och är en utmaning.

  59. Vi har föreställningar om
    hur verkligheten bör vara-

  60. -där det där nya inte ingår.

  61. Om vi tittar på hur skapande
    har sett ut genom tiderna...

  62. Det är inte ofta jag har bibelcitat
    i mina föreläsningar, men det passar.

  63. Andra Mosebok.
    Den här texten känner ni kanske igen.

  64. "Sen kunde hon inte gömma honom
    utan tog en korg av papyrusgräs"-

  65. -"och tätade med beck och tjära,
    lade barnet i den"-

  66. -"och satte ut den i vassen vid
    Nilstranden." Ni har en bild av det.

  67. Det som är intressant, om man bortser
    från religion och biblar-

  68. -är att det är en designbeskrivning
    av en liten farkost.

  69. Vad som är intressant är
    att man kan hitta den i dag-

  70. -överallt i olika typer
    av lugna vattendrag.

  71. Runt om i världen hittar man
    den här typen av design på båtar.

  72. De finns på flera olika kontinenter.

  73. När man hittade på den här designen
    om hur en båt skulle se ut-

  74. -var det inte nån
    som tog patent på den-

  75. -och sen har en båtfamilj sålt
    konceptet av runda båtar i tusen år.

  76. Det var långt före industrialismen,
    patent och alla såna idéer.

  77. Den här typen av innovationer
    ägde rum i en tid-

  78. -när människan var både designer,
    konstruktör och konsument.

  79. Man var allt i en förindustriell tid.

  80. Man sydde sina egna kläder
    och byggde sina egna möbler.

  81. Det var få förunnat att vara
    en konsument som kunde shoppa allt.

  82. Det mesta som gjordes
    var självskapat och självproducerat.

  83. Industrialiseringen förändrade det.

  84. Henry som byggde den coola fabriken
    i början av 1900-talet lär ha sagt:

  85. "Any customer can have a car painted
    any colour so long as it is black."

  86. Poängen var att för att få skal-
    effekten i den industriella tiden-

  87. -måste man göra många av samma
    för att få ner kostnaden.

  88. För att göra det,
    måste man bygga produktionssystem.

  89. Det är det
    hela industrialiseringen handlar om.

  90. Hur skapar vi nyttoeffekter-

  91. -genom att skapa de här fabrikerna,
    tjänsterna och produkterna?

  92. Henrys fabrik var för den tiden
    helt unik.

  93. Han lyckades skapa klimatet
    för att storskaligt göra grejer.

  94. Vad industrialiseringen också förde
    med sig var expertkompetenser-

  95. -för att det ska vara möjligt
    att bygga på det här sättet.

  96. Från att en människa har varit både
    designer, konstruktör och konsument-

  97. -har vi nu en yrkeskår
    som är designers.

  98. En yrkeskår är konstruktörer
    och en är konsumenter.

  99. Vi har konsumentkunskap i skolan.

  100. Vi behöver lära oss de här sakerna
    som varande olika kunskapsdomän.

  101. Vad som är intressant med
    de sista årens tekniska utveckling-

  102. -är att det börjar dyka upp
    en motkraft till föreställningen om-

  103. -att allt vi har
    är helt färdigt och helt köpt.

  104. Den trenden har funnits
    i den analoga världen.

  105. Det fanns motkrafter
    under industrialismen-

  106. -med hantverksrörelser av olika slag-

  107. -vävstugor och olika snickerimiljöer.

  108. Digitaliseringen har kommit till-

  109. -att det är tillgängligt och möjligt
    för en person med kunskap-

  110. -att skapa och ge uttryck
    också med teknik.

  111. Vi börjar se framväxten av
    nya sätt att tänka om teknik.

  112. Man är inte nödvändigtvis bara
    en konsument av en pryl man köper.

  113. Man kan också vara
    konstruktör eller designer-

  114. -av nåt som för 15 år sen
    krävde en ingenjör.

  115. Det har gjort att vi ser en framväxt
    i vissa subkulturer...

  116. ...av den här...

  117. ...en återgång till känslan av att
    vara konsument, kreatör och designer-

  118. -fast det handlar om
    avancerade tekniska saker.

  119. Maker-rörelsen är ett exempel
    på en sån typ av rörelse.

  120. För drygt 12-15 år sen-

  121. -började det att formas klubbar,
    föreningar och nätverk-

  122. -framförallt över internet,
    men de träffades också fysiskt.

  123. De ställde frågor om hur vi kan skapa
    med teknik och äga sin utveckling.

  124. Känslan av "Om jag inte kan laga min
    tekniska pryl, äger jag den inte"-

  125. -började få större bärkraft.

  126. Ett företag som heter O'Reilly,
    ett stort medieföretag i USA-

  127. -har näsa och kan sniffa upp
    nya tekniska trender.

  128. De jobbar med teknik
    i medieproduktion.

  129. De började skapa en tidning
    som hette "Make magazine".

  130. Det började uppstå "Maker faires"
    i USA, Tyskland och England-

  131. -som i dag är ett globalt fenomen-

  132. -av människor som identifierar sig
    primärt som en skapare-

  133. -vare sig det handlar om
    teknik eller nåt analogt.

  134. Det handlar inte om
    att bara hålla på med tekniska saker.

  135. Det kan lika gärna handla om
    lera och drejning.

  136. Det som är intressant är att man
    betraktar IT som ett material-

  137. -precis som lera egentligen.

  138. Man tänker om den tekniska saken
    som nåt man kan forma och skapa.

  139. Lera har ju sina materialegenskaper.

  140. Om jag kan dreja, vet jag
    när jag behöver tillföra vatten.

  141. Ju mer jag jobbar,
    desto mer förtrogen blir jag.

  142. I slöjdämnena jobbar man
    med den förtrogenheten-

  143. -med trä, metall och textilmaterial.

  144. I den nya kurs- och läroplanen,
    i kommentarsmaterialet-

  145. -introducerar man möjligheten att
    skapa också med digitala material.

  146. Det kan handla om konduktiv,
    elektriskt ledande sytråd textilt.

  147. Det kan handla om laserskärare
    där jag designar i datorn-

  148. -som jag får ut i trä eller plast-

  149. -som jag sen med andra material
    skapar objekt kring-

  150. -kanske med en mikrokontroll.

  151. Det sättet att jobba på
    i maker-kulturen har fascinerat mig.

  152. Jag snubblade på den för 8-9 år sen
    i min egen kontext.

  153. För fem år sen på Rise, där jag
    jobbar, började vi fundera över det.

  154. "Det borde man kunna göra mer av
    och med barn."

  155. Vi kunde och jag kunde se hemma-

  156. -att det finns nåt med teknik, barn
    och skapande som är intressant-

  157. -som inte handlar om att barnet
    passivt konsumerar ett innehåll-

  158. -utan är medskapare och engagerad
    i att forma och utveckla.

  159. Vi hittade på
    projektet "Digitalverkstan"-

  160. -där vi bjöd in barn till
    vår verkstad i Göteborg-

  161. -som är en maker-verkstadsmiljö.

  162. Vi gav dem fria händer att utforska
    den. Vi började programmera.

  163. Den här tjejen jobbade med en dator
    och byggde ett legohölje till datorn-

  164. -som hon sen programmerade spel på.

  165. Vi började utforska
    hur man kan använda 3D-printing.

  166. Vad händer med barn med 3D-skrivare?

  167. Jag fick en riktig aha-upplevelse.
    Det här är min son.

  168. Han vaknade en söndagsmorgon,
    och jag frågade vad han ville göra.

  169. Han sa: "Jag vill ha
    en fyrvägskorsning till mitt Brio."

  170. Jag ser framför mig: "Oh no!"

  171. Att åka till köpcentrumet och hitta
    en leksaksbutik på en lördag-

  172. -gå in och hitta Brio och köpa
    10 bitar, men han vill bara ha en.

  173. Han leker med den i två timmar,
    och sen är det slut och som innan.

  174. Det var min ångestfyllda bild
    av vad det innebär-

  175. -när han ville ha en fyrvägskorsning.

  176. Sen säger han: "Kan vi inte dra till
    verkstaden och printa en?"

  177. William har inte levt en dag
    utan tillgång till 3D-skrivare.

  178. För honom var det
    fullständigt självklart-

  179. -att dra i väg i tanken
    till att göra det själv.

  180. Så vi gick till datorn och tittade
    på en sajt som heter "Thingiverse".

  181. Här sökte vi på "Brio"-

  182. -och då dyker det upp
    massor av Brio-bitar.

  183. Vi började titta efter
    en fyrvägskorsning.

  184. William tyckte att bron
    och snurrplattan såg spännande ut.

  185. Det var mer än jag tänkte. Den går
    inte ens att köpa. Vi tittar på den.

  186. Där går det att växla
    med spårändring.

  187. Här dyker det upp ritningar på CAD
    som man kan printa ut.

  188. Jag kan ta ritningarna
    och välja en färg på plasten.

  189. Det går att printa i trä i dag,
    eller i andra material.

  190. Sen drog vi till verkstaden
    och printade den.

  191. Sen kom han hem
    och lekte vidare med sitt Brio.

  192. Från en konsumentupplevelse
    har vi en medskapande upplevelse-

  193. -där vi tillsammans väljer ut, skapar
    och bygger en egen Brio.

  194. Det är intressant vad som händer-

  195. -när vi får en delar-kultur
    av öppna filer på nätet-

  196. -där andra som är engagerade och
    intresserade lägger upp sina filer-

  197. -så att jag kan hitta dem
    och skapa den här prylen.

  198. Vi ställde oss frågan
    om det här gäller många.

  199. I samband med Vetenskapsfestivalen
    i Göteborg-

  200. -tog vi vår verkstad och flyttade ut
    den på köpcentrumets golv.

  201. Tio forskare av olika slag
    tog vår verkstad-

  202. -och ställde massor av grejer mitt
    på torget och var där i några dagar.

  203. Vi hade ingen plan för vad som skulle
    hända. Man kunde komma och utforska.

  204. Det uppstod de mest fantastiska möten
    som vi inte alls var förberedda på.

  205. En äldre japansk man slog sig ner
    och var skicklig på origami.

  206. Hon gjorde små pappersgrejer
    och kombinerade det med elsladdar-

  207. -och började bygga
    små blomsterkonstverk.

  208. Det kom två unga flickor
    i 10-årsåldern.

  209. De slog sig ner
    och var helt fascinerade.

  210. De började pilla och satt där i flera
    timmar, hängivna det som hände.

  211. De kunde inte prata samma språk,
    men det uppstod nåt i skapandet.

  212. Vi började experimentera på olika
    sätt. Jag ska se om filmen funkar.

  213. Vi är i Mariestad på en musikfestival
    och skapade med IT som material.

  214. Vad händer om vi tar återbrukat
    material och bygger en musikorkester-

  215. -baserat på det återbrukade
    materialet och digitala komponenter?

  216. Sen presenterar vi det i kommunhuset
    med lite snittar och Pommac. Roligt!

  217. De här tjejerna förklarar
    sitt instrument, en "pianimo"-

  218. -som de har skapat
    fysiskt och digitalt.

  219. Hej, vad heter ni?

  220. -Ines Lind.
    -Lovisa Ribberström.

  221. -Vad har ni gjort?
    -Först var det en kratta.

  222. -Vi har gjort det...
    -...till ett piano.

  223. Ni har förberett en presentation
    hur det skulle kunna vara.

  224. Jag visste inte först att man kunde
    göra ett piano av en kratta.

  225. Nej, jag brukar inte tänka på
    att man kan göra det.

  226. Så visste jag inte att man kunde
    spela in sitt eget ljud till den.

  227. Nej, inte jag heller.

  228. -Vad har ni spelat in för ljud?
    -Grisljud.

  229. -Var hittade ni grisljudet?
    -Vi gjorde det själva.

  230. -Hur då?
    -Så här!

  231. -Sen tog ni in det i datorn?
    -Ja, och sen in i den här manicken.

  232. Hur spelar man på den?

  233. Tusen tack!

  234. Vad de tjejerna gjorde under en dag-

  235. -var att skapa ett instrument,
    programmera en oktav med grisljud-

  236. -måla instrumentet och komponera
    sin del av det gemensamma verket.

  237. Sen framförde vi det i en orkester
    som var rätt unik.

  238. Engagemanget från lödkolvsarbete,
    till programmering till musik-

  239. -var fascinerande.

  240. Om man utgår från det material-
    agnostiska förhållningssättet...

  241. Det är inte trä som är det
    intressanta eller programmering.

  242. Det är idén som barnet vill gestalta
    och förverkliga som är utgångspunkt.

  243. Sen kanske vi behöver ta material
    från olika håll.

  244. Här är slöjden enormt intressant när
    man tittar på de nya läroplanerna.

  245. Vilka möjligheter slöjden
    som designämne i en digitalvärld-

  246. -kan erbjuda vad gäller att förstå
    processer och förhållningssätt!

  247. Jag hade gärna sett
    mer utforskande av det.

  248. Ett annat projekt vi engagerade oss i
    med barns skapande...

  249. Vi började se
    att det hände nåt med språket.

  250. Här har jag inte ljudet på,
    men ni får se.

  251. Det här är från Turkiet
    för några år sen.

  252. Jag åkte ihop med Svenska institutet
    till Istanbul-

  253. -där vi jobbade med flyktingar
    från Syrien och turkiska barn.

  254. Vi jobbade med ett språkskapande
    projekt och programmering.

  255. Vi utgick från
    gemensamma sånger och berättelser-

  256. -som finns i både
    den syriska och turkiska kulturen.

  257. Vi försökte se
    vad det finns för likheter.

  258. Kan vi visualisera sångerna
    till nåt vi kan ta på?

  259. Kan vi programmera interaktionen
    till exempel i Scratch-

  260. -så att när man tar på nåt hör man
    den turkiska eller syriska sången-

  261. -och förstår den gemensamma grunden-

  262. -till de här sångmiljöerna?

  263. De skapar
    de här fantastiska kreationerna-

  264. -som var ett digitalt interface för
    programkod som barnen har skrivit.

  265. Vad som är häftigt med Scratch och
    många andra programspråk för barn-

  266. -är att man kan byta språk.

  267. Jag kan låta ett barn programmera på
    arabiska, flippa över till engelska-

  268. -och flippa över till turkiska.

  269. Så förstår man varandra, fast man
    inte kan prata med varandra i rummet.

  270. Föräldrarna var
    helt fascinerade över-

  271. -vad barnen konstruerade på
    ett par dagar i den här workshoppen.

  272. Samma tankar har vi spridit
    i olika sammanhang-

  273. -och experimenterat om vad som händer
    när man tänker om skapande-

  274. -kopplat till digitalisering
    och gestaltning.

  275. Vi har gjort andra experiment
    i verksamheten Scenlaboratoriet-

  276. -där jag och andra konstnärer
    har utforskat-

  277. -vad som händer när man jobbar
    kopplat till klassiska konstformer.

  278. För ett par år sen
    byggde vi en robotiserad travers-

  279. -som blev skådespelare i ett teater-
    konstverk som skrevs för roboten.

  280. Robotens interaktioner på scen
    styrdes med ett neuralt interface.

  281. Beroende på vilket emotionellt
    uttryck skådespelaren hade i hjärnan-

  282. -får roboten olika uttryck.

  283. Vi byggde roboten med
    gamla lagerhyllor, skateboardhjul-

  284. -och annan lågt stående teknologi-

  285. -i kombination med mjukvara
    som är öppen på nätet.

  286. För ett par år sen gick vi vidare.
    Här har vi! Jag kan visa den.

  287. Så ska vi se! En kort liten film.

  288. Vi fick konstverket finansierat
    genom crowdfunding på nätet.

  289. Vi bad personer "pitcha" in
    för att kunna förverkliga det.

  290. Vi ser hur roboten som ett tack
    till de som har gett pengar...

  291. ...tar en selfie
    med hjälp av en annan robot.

  292. När den har tagit fotot, får den en
    pensel för att skriva sitt namn, Obo-

  293. -på pappret vi printade ut.

  294. Man hör att motorerna
    inte är designade för det-

  295. -för den nästan gråter sig igenom
    att skriva namnet.

  296. Servon går nästan sönder
    av trycket från penseln.

  297. Jag får nästan ont när jag hör det.

  298. Robert som är teaterproducent
    och har skrivit pjäsen-

  299. -är där ihop med fotot.

  300. Vad som var spännande med det
    och nästa projekt där vi tog...

  301. Man ser ljusbollar där i bakgrunden.

  302. Det var hjälmar som vi satte
    på publiken som kände av-

  303. -publikens neurala känsloläge,
    om de är aktiva eller passiva.

  304. Det fick styra en Hans och Greta-
    berättelse som en berättare läser.

  305. Beroende på hur publiken reagerar,
    går sagan i olika riktning.

  306. Vad som är intressant är att vi har
    använt tillgänglig, enkel teknologi-

  307. -som kostar lite och som vi har
    hackat för att skapa ett uttryck-

  308. -saker som för 5-10 år sen var
    superdyra är plötsligt tillgängliga.

  309. Mycket av det handlar om
    att förstå programmering.

  310. Kan jag programmera,
    så kan jag använda IT som material.

  311. Jag kan låta en hel värld öppnas upp
    för skapande och uttryck-

  312. -som inte var möjlig innan.

  313. Med de nya läroplanerna i grundskolan
    skapar vi förutsättningar plötsligt-

  314. -om vi vill det.

  315. I matematiken och tekniken har vi
    fört in möjligheter att programmera.

  316. Det går långt ner i åldrarna.
    Här är mitt favoritklipp.

  317. Om man vill jobba med programmering-

  318. -för barn som inte har börjat
    med textbaserad programmering-

  319. -finns det ett underbart klipp-

  320. -från en man på nätet
    som lägger ut roliga sker.

  321. Han gör ett experiment med sina barn-

  322. -om att breda en macka enligt
    instruktion. Vi kan ta en titt.

  323. Du är ju knäpp. Du förstör det
    med vilje. - Han vet hur man gör.

  324. Idén är att låta barnen skriva
    instruktioner-

  325. -för hur man breder en macka.

  326. Jag är sugen på
    en macka med jordnötssmör.

  327. -Kan ni lära mig hur man gör en sån?
    -Ja.

  328. -Kör!
    -Jag visste att vi skulle göra det.

  329. Stryp dig själv på min hand!

  330. Ibland gör de som man säger.

  331. De skriver instruktioner,
    sen kommer de tillbaka.

  332. "Steg 1: Ta fram två skivor bröd.
    Ta fram smörkniv och jordnötssmör."

  333. "Ta en brödskiva
    och bred ut den med smörkniven."

  334. -Nej! Med jordnötssmöret!
    -Jag gör bara som det står.

  335. "Ta en brödskiva
    och bred ut den med smörkniven."

  336. -Vänta!
    -"Ta sylt på den andra brödskivan."

  337. -Nej! Öppna sylten!
    -Det står inte.

  338. Poängen med filmen
    som ni kan hitta på nätet-

  339. -är att förstå att instruktioner
    till en dator kräver noggrannhet.

  340. Det finns underhållande sätt
    att göra det på långt ner i åldrarna.

  341. Det finns länder som har varit före
    med programmering i skolan.

  342. England, Estland, Finland med flera.

  343. I England har man introducerat
    Microbit som plattform-

  344. -där man genom BBC har delat ut den
    till en miljon årskurs 5 elever.

  345. I Sverige finns det skolor
    som gör likadant.

  346. Det finns många olika plattformar,
    men det som är intressant med den-

  347. -är att den erbjuder möjligheten
    att lyfta ut teknologin-

  348. -och skapa saker här och nu i rummet.

  349. Teknologin blir inte
    bara skärmbaserat-

  350. -utan nåt som ger möjlighet
    att taktilt med kroppen i rummet-

  351. -förstå effekten
    av projekt man vill göra.

  352. En förutsättning för alla projekt-

  353. -är en global delarkultur
    som finns i maker-rörelsen.

  354. Det finns mängder av platser på nätet
    som erbjuder möjlighet att lära oss.

  355. En av mina favoritplatser
    är en plats som heter Instructables.

  356. Thingiverse som jag var på...
    Jag ska gå tillbaka.

  357. Instructables är som
    en kollektiv receptsamling.

  358. Idén är att om jag kommer på
    hur man gör nåt-

  359. -kan jag göra en steg
    för steg-instruktion, en "how-to".

  360. Sen kan jag lägga upp den.

  361. Det här är en materialagnostisk
    plats. Det kan vara vad som helst.

  362. Låt säga att jag vill göra
    en träskål i slöjden.

  363. Jag söker på "wooden bowl", och då
    dyker det upp massor av exempel-

  364. -som jag skulle kunna vara
    intresserad av.

  365. Låt säga att jag är intresserad av
    teknikexperiment i tekniken.

  366. Jag skulle kunna skriva till exempel-

  367. -"Arduino robot arm", säger vi.

  368. Jag vill göra ett Arduino-projekt.

  369. Då dyker det upp instruktioner
    med kodexempel och texter-

  370. -så att jag kan börja bygga.

  371. Eller om jag vill göra
    en fiberoptisk...

  372. ...klänning i slöjden.

  373. Då dyker det upp olika klänningar,
    för människor håller ju på med det.

  374. Jag kan titta på den och se.

  375. Ett ganska häftigt projekt, va?

  376. Man har fiberoptiska kablar
    som man sandpapprar och gestaltar.

  377. Sen kan man programmera för olika
    uttryck beroende på temperatur.

  378. Fullt möjligt att blockprogrammera
    med Microbit eller Arduino.

  379. Mängden såna projekt
    med steg för steg-instruktioner...

  380. Vad behöver jag för material?
    Vad ska jag tänka på och så?

  381. Allting finns strukturerat.

  382. Det finns mängder av såna platser.

  383. De flesta är inte designade för
    skolan och skolans förutsättningar.

  384. En sak som är tydlig när det kommer
    till maker-kultur kopplat till skola-

  385. -är skolans förutsättningar att
    bedriva den här typen av verksamhet.

  386. Skolan har en struktur
    och tydliga mål för verksamheten-

  387. -som naturligt innebär att man
    för att kunna instruera och berätta-

  388. -anpassar
    en utanför skolan-kulturaktivitet-

  389. -så att den går att använda
    i ett undervisningssammanhang.

  390. Många tar inte hänsyn till det.

  391. Ofta är projekten jättedyra,
    långa eller för komplexa.

  392. När vi började med den här typen
    av frågor i skolans värld-

  393. -hamnade vi i en utmaning.

  394. Vi funderade i projektet...
    Ska se om vi lyckas komma dit.

  395. Vi kan visa den från... Hoppsan!

  396. Ni ska få se en interiör
    på Facebook i stället.

  397. Här! Makerskola.

  398. Vi byggde ett projekt,
    en testbädd för...

  399. ...tre och ett halvt år sen
    där vi ställde frågor.

  400. Går det att skapa i skolan? Kan vi
    införa programmering i undervisning?

  401. På vilket sätt
    ska vi jobba med det här?

  402. Vi började prata. Det var ett 20-tal
    skolövermän som var engagerade.

  403. Vi skapade en gemensam Facebook-grupp
    som i dag har 1 800 medlemmar.

  404. I den här Facebook-miljön
    började vi diskutera sånt här.

  405. Nån som har ett fint exempel
    i ett klassrum delar det-

  406. -som så ofta händer men här med fokus
    på skapande med IT och programmering.

  407. Vad vi upptäckte var att folk postade
    så mycket bra grejer här-

  408. -men det är som ett guldfiskminne.

  409. Man klickar in i gruppen,
    och sen är det borta en vecka senare.

  410. Då är det andra grejer,
    och man ska hitta den gamla saken.

  411. Det är inte Facebook designat för,
    utan för en kick här och nu-

  412. -så att de kan ge mig reklam
    och tjäna pengar.

  413. Det är inte designat som
    ett kollegialt lärverktyg för skolan.

  414. Vi funderade på hur vi skulle lösa
    det, och min kollega Gunnar-

  415. -hackade ihop en Wordpress-lösning.

  416. Den heter kunskap.makerskola.se.

  417. Den har blivit ytterligare en plats
    och uppdateras snart igen.

  418. Ungefär varannan, var tredje månad...

  419. Så fort nån postar nåt
    på Facebook-gruppen-

  420. -hamnar det
    som ett opublicerat inlägg.

  421. Jag och kollegor går igenom alla
    poster, indexerar, etiketterar dem-

  422. -och skriver om dem som har bäring
    över tid och lägger upp dem.

  423. Det gör att allt som händer i gruppen
    som har beständighetsvärde-

  424. -går att hitta här i efterhand
    utan att vara på Facebook.

  425. Vi har katalogiserat saker.
    Man kan söka i fritext.

  426. Man kan söka på ämne
    om man är intresserad av nåt-

  427. -eller på "skolform" eller om man
    vill läsa forskning om maker-kultur-

  428. -eller om man
    är intresserad av programmering.

  429. Vi har 450 artiklar
    samlade i den här miljön.

  430. De är fritt tillgängliga
    för vem som helst.

  431. Makerskola är en sån här plats-

  432. -som har kommit att bli ganska fin.

  433. Väldigt mycket av maker-kultur
    handlar om att träffas fysiskt.

  434. Skolans förutsättningar för det
    är ganska goda.

  435. Sverige är ett av få länder som har
    ett ämne som slöjd obligatoriskt.

  436. Det gör det möjligt att ha
    en maskinpark redo i varenda skola-

  437. -som går att nyttja för kreativt
    skapande i alla möjliga former.

  438. Det har också dykt upp särskilda
    mötesplatser, makerspace-

  439. -som inte tar hänsyn till
    det specifika materialet-

  440. -där man kanske inte har
    den farliga maskinen.

  441. Det är en plats som är tillgänglig
    för alla lärare i skolan.

  442. Det här är en bild som jag har stulit
    från Micke Kring på Årstaskolan-

  443. -som håller på att bygga
    ett litet makerspace i sin miljö.

  444. Han klurar på vilka prylar som behövs
    och hur det ska se ut.

  445. Vilka förutsättningar har vi
    för att genomföra det?

  446. För ett par veckor sen hade vi
    en konferens som hette Maker days.

  447. Vi jobbar med workshoppar och
    utbildning ihop med 350 deltagare-

  448. -för att utforska hur vi kan bygga
    god praktik inom området i skolan.

  449. Här har vi några lärare
    som lära sig programmera Arduino.

  450. I vår Master class hade vi ett gäng
    lärare som gav sig på egna projekt.

  451. Här har vi ett exempel på lärare-

  452. -som håller på att programmera och sy
    textila, konstnärliga uttryck.

  453. De har aldrig gjort det innan-

  454. -och på ett par timmar
    har de konstruerat-

  455. -ett interaktivt uttryck som går
    att bära på kroppen. Jättekul att se.

  456. En av mina absoluta favorit-
    situationer är Max här till vänster.

  457. Max fick se en film som introducerar
    en mjukvara i HTC Vive.

  458. Det är en virtuell VR-miljö.

  459. Man tar på sig VR-headset
    och med VR-kontroller i handen-

  460. -kan man skapa med IT som material
    genom att rita i tre dimensioner.

  461. Du kan gå omkring i kanvasen
    och rita i 3D.

  462. Det är en kostnadsfri mjukvara i en
    en plattform som kostar 6 000 kronor.

  463. Det är inte superdyr teknologi.
    Den är ganska tillgänglig.

  464. Att ge sig in och skapa på det här
    sättet är väldigt, väldigt roligt.

  465. Det var svårt att sluta.

  466. Ni ser att han ritar med ena handen
    och kan välja färger med andra.

  467. Det är ett förkroppsligat Photoshop
    som man promenerar omkring i.

  468. Max var med på Maker days förra året
    och prövade det här.

  469. Han är bildlärare i Partille.

  470. Han tar av sig headsetet och säger:

  471. "Det vore straffbart av mig
    att inte ge det till mina elever."

  472. Han kunde inte leva med sig själv-

  473. -så han köpte det veckan efter
    och började experimentera.

  474. I maj hade han vernissage
    med sina årskurs 8-

  475. -där de hade skapat
    tredimensionella skulpturuttryck-

  476. -och bjöd lärare och elever
    att uppleva detta i skolans värld.

  477. Vad han gjorde sen
    var att han postade...

  478. ...i Facebook-gruppen Makerskola.

  479. Vi ska se om jag kan söka på det.

  480. Han gick in här i Facebook-gruppen
    och visade-

  481. -för då hade han börjat utforska
    det här med ler- och VR-modeller.

  482. Sen hade de en utställning...

  483. ...för årskurs 9 där de har skapat-

  484. -tredimensionella
    konstnärliga uttryck i miljön.

  485. Här kan man verkligen prata om IT som
    material, i den virtuella världen-

  486. -till en kostnad som är rätt låg.

  487. Här handlar det mer om kunskap
    än om tekniska förutsättningar-

  488. -som så ofta i teknikens värld.

  489. Jag ska runda av här
    på ett par minuter med...

  490. ...Makerskola-projektet
    som går in på sitt sista år.

  491. Det är en nationell testbädd som är
    Vinnova-finansierad för det här.

  492. Vi är 30 projektledare. Det är
    akademier, företag och skolhuvudmän-

  493. -som tillsammans försöker utforska
    hur man kan jobba med programmering.

  494. På kunskap.makerskola.se
    finns projektets resurser att tillgå.

  495. Det är helt tillgängligt för alla.

  496. Målet när vi går in på det
    tredje året är de äldre årskurserna-

  497. -där vi vet att det saknas material
    och förutsättningar i dag.

  498. 7-9 och gymnasiemiljöer.

  499. Vill man ta del av arbetet
    är det bara att höra av sig.

  500. Med det här var tanken
    att introducera maker-kultur-

  501. -och hur man kan tänka
    om IT som material och jobba med det.

  502. Förutsättningarna har aldrig varit
    bättre, och kostnaderna är låga.

  503. Det enda som hindrar en
    är om man vågar göra detta.

  504. "Vad är det värsta som kan hända?"

  505. Antagligen inte så mycket,
    annat än att man missar chansen.

  506. Det är bara att nörda loss
    och ha kul-

  507. -så lovar jag att ni kommer att skapa
    god undervisning framöver.

  508. Tack!

  509. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Makerspace i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Utbildningsteknologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Nyanlända i klassrummet

Elevens drömmar, kunskaper och erfarenheter är ofta dolda för oss när vi inte kan kommunicera med henne eller honom. Hur kan vi genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla nyanlända elever som resurser i klassrummet? Vad säger forskningen om hur nyanlända lär sig språk och hur bör det påverka undervisningen? Camilla Jönsson, förstelärare på introduktionsprogrammet på Hässleholms gymnasium, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Läraren och den stökiga eleven

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Flyktingskap, lärande och resiliens

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Efter diagnosen

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

NPF-säkrad skola

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärna i förskolan

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Makerspace i skolan

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Åter till Lövgärdet

Våren 2015 gjorde vi ett program om situationen på Lövgärdesskolan i Göteborg. Skolinspektionen riktade skarp kritik mot skolan efter att de fått in ovanligt många anmälningar om våld, hot och otrygghet bland eleverna. Men områdeschefen i stadsdelen menade att man var på väg att komma till rätta med problemen. Under hösten har ännu fler anmälningar kommit in till Skolinspektionen som konstaterar att skolan inte har tagit kontroll över situationen. Vi återvänder till Lövgärdet.