Titta

UR Samtiden - Skolforum 2017

UR Samtiden - Skolforum 2017

Om UR Samtiden - Skolforum 2017

Föreläsningar från Skolforum 2017. Inspelat på Stockholmsmässan den 30-31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2017 : Empatisk nyfikenhetDela
  1. Vårt arbete kan inte reduceras
    till att tala någon till rätta-

  2. -som har kommit på fel idéer, utan
    det finns i en samhällelig kontext-

  3. -så då måste vi undersöka vad är vår
    arbetsuppgift i denna kontext.

  4. Jag heter Christer Mattson.

  5. Jag är biträdande föreståndare
    vid Segerstedtinstitutet i Göteborg-

  6. -där jag forskar om ungefär
    det som är rubriken-

  7. -och dessförinnan har jag
    ett långt förflutet som lärare.

  8. Så fort jag är klar med avhandlingen
    kommer jag delvis undervisa elever.

  9. Jag har arbetat i extremintoleranta
    miljöer, vit makt-miljöer-

  10. -rekrytering till gängkriminalitet-

  11. -har varit områden som jag
    har arbetat med i över tjugo år.

  12. Hursomhelst, någonstans måste man
    börja även en dag som denna.

  13. Man kunde nog fortfarande säga
    att jag var ung.

  14. Visserligen hade jag
    ett antal års erfarenhet som lärare-

  15. -men jag var nog fortfarande möjlig
    att beskriva som "ung"-

  16. -när jag fick tre elever som var
    nazister och förintelseförnekare.

  17. Det var ingen slump, poängen var att
    just jag skulle undervisa just dem.

  18. Tre stycken.

  19. Det var väldigt trevande. Jag hade
    ingen aning om vad jag skulle göra.

  20. Men de löste det åt mig.
    De ville nämligen åka till Auschwitz.

  21. Jag tyckte inte om idén, men det var
    det enda vi kunde tala om.

  22. Så vi gjorde en överenskommelse.

  23. Om de dyker upp en kväll i veckan med
    sina föräldrar-

  24. -och jag får undervisa dem
    så skulle vi åka till Auschwitz.

  25. Det var första gången de tjatade på
    sina föräldrar att komma till skolan-

  26. -och dessutom för att bli
    undervisade.

  27. Det blev så att det blev papporna
    och pojkarna.

  28. Jag träffade dem och undervisade
    om förintelsen och nazism-

  29. -och vi talade om det samhälle
    vi lever i.

  30. Och till slut blev det dags
    att åka till södra Polen.

  31. Vi körde en minibuss.

  32. Vi kom fram så småningom till det
    statliga museet Auschwitz-Birkenau.

  33. Vi besöker den enorma delen som heter
    "Birkenau", 180 hektar stort.

  34. Och jag berättar och undervisar,
    och vi diskuterar.

  35. När vi är klara med besöket är det
    allra sista en utställningshall-

  36. -inne i Central Sauna.

  37. Och i slutet finns det en gästbok
    där man kan skriva sina kommentarer.

  38. Och en av mina pojkar går fram,
    slår upp en sida på måfå-

  39. -och skriver tvärs över alltihop:
    "Sweden calling".

  40. Man måste vara bevandrad i vit makt-
    musik för att veta att det är en låt-

  41. -så det blir en nazistisk hälsning.

  42. Och det försätter mig
    i ett väldigt prekärt läge-

  43. -för han skriver det
    tvärs över alla andras...

  44. ...anteckningar, namnteckningar
    och betraktelser.

  45. Han skriver i bläck,
    så jag kan inte sudda det-

  46. -och jag kan inte riva bort det
    utan att annat försvinner.

  47. Det får vara kvar
    och jag kände mig som en idiot.

  48. Vi gick ut från Birkenau.

  49. Vi satte oss i minibussen.
    Vi körde till Krakow.

  50. Vi hade hyrt hotellrum i Kazimierz,
    de gamla judiska kvarteren-

  51. -och vi åker under absolut tystnad.

  52. Och till slut kommer vi fram
    och jag känner mig som en idiot.

  53. Jag vet inte om ni känner igen
    bilden, var är den tagen någonstans?

  54. Växjö. Någon brukar alltid veta det,
    eller de flesta. Vilket år?

  55. 1985, se där ja.
    Någon hade koll på läget.

  56. Det blev ju årets bild 1985,
    och århundradets bild för 1900-talet.

  57. Inte så konstigt,
    för den innehåller mycket symbolik:

  58. En skinnskalle, en nynazist,
    symbolen för 1900-talets ondska-

  59. -eller en del av den, som efter
    kriget manifesterar de här åsikterna.

  60. Och kvinnan med handväskan-

  61. -som inte är vem som helst utan
    dotter till en förintelseöverlevare-

  62. -och som fått stora delar av sitt liv
    förstört av sin moders trauma.

  63. Och bilden tas millisekunden
    innan detta konkreta-

  64. -som samtidigt är så symboliskt
    äger rum:

  65. Handväskan träffar skinnskallen
    i bakhuvudet.

  66. Vi har debatterat om det är ett
    uttryck för motstånd, civilkurage-

  67. -eller för politiskt våld,
    och vi ska inte tala om det i dag.

  68. Utan jag har med bilden
    för att påminna er-

  69. -om att det vi ska tala om
    är något som har ganska djupa rötter-

  70. -djupa, breda, långa rötter.

  71. Det började inte med Nordiska mot-
    ståndsrörelsens demonstration 30/9-

  72. -eller den i förrgår i Göteborg
    eller när de var i Almedalen.

  73. 2013 blev jag intervjuad av SVT om
    nazism och att motverka intolerans-

  74. -och då fick jag frågan: "Det här med
    nynazism, är inte det 90-tal?"

  75. Den frågan får jag inte nu.

  76. Plötsligt har vi en situation
    där vi märker att grupperna finns-

  77. -men poängen är
    att de har funnits hela tiden.

  78. Det går möjligen upp och ner
    i det som är synligt.

  79. För att återigen påminna om
    hur förankrat det är...

  80. Jag vet inte om ni minns
    vad som hände när Österrike år 2000-

  81. -fick en regering som bestod av
    det konservativa partiet och FPÖ?

  82. FPÖ grundades efter kriget av
    frivilliga från Waffen-SS och andra-

  83. -och har betraktats som högerextremt.

  84. Minns ni hur EU reagerade på att
    en medlem fick sin första regering-

  85. -som var direkt beroende av ett
    högerextremt parti? Vad gjorde EU?

  86. De tyckte det var hemskt! Absolut.
    Och Österrike bojkottades.

  87. Österrike fick inte delta
    i ministerrådens beslutsmöten.

  88. I praktiken förlorade Österrike sitt
    inflytande så länge regeringen satt.

  89. Nu har vi en likartad situation igen
    och reaktionen är helt annorlunda.

  90. För nu är det inte bara Österrike,
    utan många länder som är beroende-

  91. -av partier som har betraktats
    som högerextrema.

  92. Det har gått fort.

  93. Det är sjutton år sen EU bojkottade
    såna konstellationer vi har i dag.

  94. Å andra sidan är sjutton år lång tid
    i våra liv, och vi vänjer oss.

  95. Vi glömmer det som var och tittar på
    det som är framför ögonen på oss.

  96. Vår roll som lärare är inte att lösa
    alla de samhälleliga utmaningarna.

  97. Men vi måste påminna oss
    om att vi finns i ett samhälle-

  98. -med strukturer, traditioner,
    historia och rötter-

  99. -så att vi inte reducerar problemet
    med rasism, nazism och extremism-

  100. -till ett relationellt problem
    mellan mig och en elev.

  101. Eller ett attitydproblem
    mellan mig och en elev.

  102. Eller att det alls
    skulle handla om enskilda elever.

  103. Det är förankrat i något mycket
    större än den elev framför oss.

  104. Vårt arbete kan inte reduceras
    till att tala någon till rätta-

  105. -som har kommit på fel idéer, utan
    det finns i en samhällelig kontext-

  106. -så då måste vi undersöka vad är vår
    arbetsuppgift i denna kontext.

  107. För att fortsätta med anekdoter
    så vill jag berätta en annan.

  108. 1995 var jag inbjuden
    till en gymnasieskola i Visby-

  109. -för att prata om
    Sverigedemokraterna.

  110. Då var det enkelt att tala om SD.

  111. Deras partiledare Anders Klarström-

  112. -hade varit aktiv i Nordiska riks-
    partiet som demonstrerar på bilden.

  113. Det var inte svårt att knyta SD till
    deras nazistiska förflutna. Inte då.

  114. Det var fullsatt i aulan
    med kanske 500 elever.

  115. En kille med armarna i kors
    tittar förbannat på mig.

  116. Han tittar på sina polare, och när
    jag är klar, innan de ska applådera-

  117. -skriker han: "Det är för jävligt
    att du får snacka skit om SD"-

  118. -"på skattebetalarnas bekostnad
    utan att de får försvara sig!"

  119. Det blir knäpptyst.
    För alla vet att han hade rätt.

  120. Jag hade talat illa om SD. Och de var
    inte där och kunde försvara sig.

  121. Och mitt arvode kom säkert
    på något sätt från skattebetalarna.

  122. Ingen applåderar, för alla fattar
    att jag är skyldig ett svar.

  123. Jag tog till en pedagogik
    som ofta funkar.

  124. Den är inte intellektuell. Jag kallar
    den "John Wayne-pedagogiken".

  125. Så jag tittar på honom
    och så säger jag: "Anytime."

  126. Det kan man säga när man ska åka från
    Visby samma kväll.

  127. Det säger man inte i sitt klassrum.

  128. Men han är händig. Han pratar
    med SD, rektorn och kommer tillbaka:

  129. "Klockan två i musikaulan
    ska du debattera mot SD."

  130. Då funkar inte John Wayne längre.
    Jag säger väl nåt på temat "så kul".

  131. Men vid den här tidpunkten
    är jag definitivt en ung man.

  132. Och unga män, ni vet hur det är...

  133. En ocean av självförtroende...som
    balanseras av en lerpöl självinsikt.

  134. Jag tycker det kan bli spännande
    och dyker upp i musikaulan.

  135. Killen har ringt Gotlands Allehanda
    och Sveriges radio.

  136. De tyckte också att det var spännande
    och dyker upp.

  137. De enda som inte dyker upp är SD,
    för killen själv är sverigedemokrat-

  138. -så jag ska debattera mot honom,
    en sextonåring elev som är SD:are-

  139. -med andra elever
    och media närvarande.

  140. Här är en bild
    från Gotlands Allehanda.

  141. Bara genom att se den
    förstår ni hur pedagogiskt det var.

  142. En överengagerad ung lärare
    som öser argument över sin elev.

  143. Han kunde en hel del,
    men det gjorde det bara roligare-

  144. -för han sa precis allt det
    som jag alltid har velat säga.

  145. Precis alla argument som man vill
    besvara. Han levererade allihop.

  146. Han sa det ena efter det andra. Jag
    kan hugga emot och vara smårolig-

  147. -så snart fick jag folk att skratta.
    Det blir tokigare och tokigare.

  148. Han blir nervös och folk skrattar.
    Jag får in poäng efter poäng.

  149. Det är uppenbart
    vem som vinner debatten.

  150. Det är uppenbart att hans argument
    är fullständigt innehållslösa.

  151. Han är jättestressad,
    ingen förstår hur det ska sluta-

  152. -och då säger han:
    "Judarna styr Gotland."

  153. Vi har alla hört konspirationsteorier
    om judar. De styr Wall Street-

  154. -de styr världsekonomin, de styr
    media, men sällan en ö i Östersjön.

  155. Det är enda gången jag blev svarslös.

  156. Så... "hur då?", frågade jag.

  157. "De har en hemlig konspiration
    på Gotlands Allehanda."

  158. Det var ganska dumt
    eftersom tidningen var på plats.

  159. Han fick stor plats i tidningen dagen
    därpå: "Ung nazist påstår att..."

  160. För detta blir han polisanmäld
    för hets mot folkgrupp.

  161. 1988 skärpte Sverige lagen
    om hets mot folkgrupp-

  162. -som svar på FN:s krav då vi lovat
    förbjuda rasistiska organisationer.

  163. Men man fällde aldrig någon,
    för man kunde inte bevisa uppsåt.

  164. De hade gjort, sagt, heilat,
    men man kunde inte bevisa uppsåt.

  165. Fram tills den här debatten.

  166. Här säger han en massa saker
    och så blev han tagen en annan gång-

  167. -då han heilar och har olika
    nazistiska symboler på sig.

  168. Då tänker åklagaren "han heilar, har
    symboler och vi har en hel videofilm-

  169. -och vittnen". Det går till tingsrätt
    och hovrätt och Högsta domstolen-

  170. -och 1996 får vi den första fällande
    domen för hets mot folkgrupp.

  171. Man brukar hänvisa till domen när man
    diskuterar om de ska få demonstrera-

  172. -och hur det ska hanteras. Mer än jag
    brukar åstadkomma en arbetsdag.

  173. Utbildning för elever och fortbild-
    ning för lärare var det samma dag.

  174. Vinna en debatt, medieuppmärksamhet
    och en prejudicerande dom i HD.

  175. Och det är det mest förnedrande
    jag någonsin har gjort.

  176. Det är ett skolexempel på
    hur man inte beter sig som lärare.

  177. Han var sexton år.

  178. Jag är lärare.

  179. Min uppgift är...
    att undervisa mina elever.

  180. Att utveckla deras förmåga
    att tänka och analysera.

  181. Inte att triumfera över dem.

  182. Inte att få dem att känna sig små
    och dumma.

  183. Det var ett svinaktigt beteende.
    Och han var sexton år.

  184. Han är i dag fortfarande aktiv i...

  185. ...den så kallade nationella
    rörelsen.

  186. Han kom att bli nazist
    och har aldrig lämnat rörelsen.

  187. Det skulle dröja nitton år
    från att den här bilden togs...

  188. ...till att jag träffade honom igen.

  189. I dag har han en mycket ledande,
    central roll.

  190. Jag bjuder på middag och vi sitter
    i ett par timmar och jag frågar:

  191. "Vad hade hänt om det inte hade varit
    för den där debatten?"

  192. "Ja", sa han. "Jag har tänkt på det
    väldigt många gånger."

  193. "Du förstår att jag var rasist
    när vi träffades."

  194. "När jag bestämt mig för något
    brukar jag gå hela vägen"-

  195. -"så jag kanske hade blivit
    aktiv nazist ändå."

  196. "Det kan man inte veta.
    Två saker man kan vara säker på."

  197. "Det ena är att jag aldrig hade fått
    de kontakter som jag fick så tidigt"-

  198. -"om det inte blivit rättegång.
    De enda på min sida i hovrätten"-

  199. -"var några från Nationalsocialistisk
    front i Karlskrona. De stöttade mig."

  200. "Och jag tyckte att det var
    ganska coolt att vara i media"-

  201. -"i all tv, tidningar och radio.
    Du vet ju hur det var på 90-talet"-

  202. -"ett tag var det jag som var
    den kända nazisten som fälldes i HD."

  203. "Samtidigt kändes det konstigt
    att gå tillbaka till skolan"-

  204. -"för där visste de ju mer om mig."

  205. "Mina nya vänner i fronten föreslog
    att jag skulle bo i Karlskrona"-

  206. -"och läsa klart gymnasiet där.
    Jag flyttade, men läste inte klart."

  207. "I stället blev jag propagandachef
    för NSF, men det vet du säkert."

  208. "Kanske hade jag blivit det ändå,
    fast senare."

  209. "Det andra är att hade det inte varit
    för den här debatten"-

  210. -"så hade jag haft en examen och det
    hade gjort mitt liv mycket enklare."

  211. "Och det gör ont."

  212. Min uppgift som lärare är att se till
    att mina elever får betyg och examen.

  213. Här blev det precis tvärtom.
    Jag blev hans radikaliserare.

  214. Det är möjligtvis lite provokativt,
    men jag skulle vilja påstå-

  215. -att ganska mycket av vår pedagogik-

  216. -för att stärka tilltron till
    demokrati, tolerans eller värdegrund-

  217. -är konfrontativ på samma sätt
    som den här, men inte lika extrem.

  218. Fyra hörns-övningar...

  219. "Om du håller med, ställ dig där.
    Om du tar avstånd, ställ dig där."

  220. Jag vill inte trampa på fler tår
    än nödvändigt, men...

  221. ...det är konfrontativ pedagogik,
    fast vi tänker inte på det.

  222. Vi tycker att något är rätt, så det
    är bara att fråga vem som tycker vad.

  223. Och så frågar vi våra elever:
    "Ska hbtq-personer få adoptera?"

  224. "Ställ er där eller där."

  225. Och du vet ju redan innan hur dina
    elever kommer ställa sig, inte sant?

  226. De toleranta ställer sig där,
    de intoleranta där.

  227. Det som händer är att de värderingar,
    de normer, de attityder-

  228. -som har blivit en del av
    hur man tänker och känner-

  229. -hur man förnimmer världen
    när man växer upp-

  230. -förflyttas ifrån känslor
    och värderingar till identitet.

  231. Man ställer sig inte där
    därför att man är den man är.

  232. Man blir den man blir när man har
    ställt sig där man har ställt sig.

  233. Man är uppvuxen med ett visst tal
    hemma, om minoriteter och annat.

  234. Och det talet som har funnits nära
    det växande barnet-

  235. -blir till ett val
    när du ställer frågan.

  236. Så de som ställer sig där vet
    att de har ställt sig på fel plats.

  237. Det finns ett rätt och ett fel.

  238. Hur mycket du än påstår så finns det
    ett moraliskt rätt och fel.

  239. Så de som står där
    kan titta på de som ställt sig där-

  240. -med en viss överlägsen blick.
    Och himla med ögonen.

  241. Och det hjälper inte att lägga
    huvudet på sned och fråga Kevin:

  242. "Men Kevin, hur tänker du nu? Att
    hbtq-personer inte ska få adoptera?

  243. Då har Kevin egentligen, i det
    sociala sammanhanget, bara två val.

  244. Det ena är att vika ner sig.
    Det andra är att gå på attack.

  245. "Ja, jag vet inte", kanske han säger.

  246. "Ja..." Han flyttar sig. "Jag vill
    inte prata om det." Eller motsatt:

  247. "Men vafan då? Det är för fan
    helt jävla vidrigt, alltså."

  248. "Det är onaturligt." Och då hjälper
    det inte hur många argument du har.

  249. Du kan visa hur många häckande
    fiskmåsgaypar du vill och säga-

  250. -att det finns homosexualitet bland
    andra arter. Det är inte hans poäng.

  251. Kevin har ställt sig där som en
    konsekvens av den uppväxt han har-

  252. -men homofoben
    blir till i konfrontationen.

  253. Så jag menar att vi gör inte
    det vi gör för att vi är de vi är-

  254. -utan vi blir de vi blir
    efter att vi gjort det vi gjort.

  255. Det mesta av vår identitet
    är post faktum-identitet.

  256. Om jag skulle fråga dig vem du är-

  257. -skulle du efterhandskonstruera och
    rationalisera varför du är lärare-

  258. -och den livsgärning
    som du har valt som din livsgärning.

  259. Men vid tidpunkten du gjorde dina val
    så var det en ganska öppen fråga.

  260. Det mesta vi gör i livet
    är inte så överlagt-

  261. -utan är en konsekvens på olika
    responser av de erfarenheter vi har.

  262. Och så blev vi sedda
    för de val vi har gjort.

  263. Och då blir vi de vi blir.
    Då kommer vår identitet.

  264. Det här är grundläggande social-
    psykologi. Låt mig säga något om det.

  265. Sedan ska vi göra en övning
    som jag har använt i mitt klassrum-

  266. -för att illustrera detta.

  267. Det här är Chicagoskolan,
    symbolisk interaktionism.

  268. Livsvärlden är varje människas för-
    ståelse av den tillvaro hon lever i.

  269. Min livsvärld är såsom jag förstår,
    upplever-

  270. -och gör mig förstådd i den värld
    jag lever i.

  271. I centrum för livsvärlden
    finns jaget och miget.

  272. Jaget är den del av min existens-

  273. -som tar över de språk, normer
    och värderingar som finns kring mig-

  274. -när jag är liten och växer upp
    och som finns med resten av livet.

  275. Jaget opererar under hela livet, men
    är extra viktigt när man är liten.

  276. Det nyfödda barnet föds utan språk,
    identitet, normer och värderingar-

  277. -men kan tillgängliggöra sig språk,
    normer och värderingar-

  278. -och så småningom identitet.

  279. Mamman bär sin nyfödda och säger:
    "Åh, mammas ögonsten!"

  280. "Åh, mammas lilla hjärta!"

  281. I den nyföddas öron så är det
    inte annat än olika vokala läten.

  282. "O-u-i-o-i-u", låter det.

  283. Men vissa läten
    kommer barnet att utkristallisera-

  284. -därför att de återkommer frekvent,
    det är repetitiva läten. "Mamma!"

  285. Till slut kommer det lilla barnet
    säga: "Mamma!"

  286. Och då reagerar mamman:
    "Hon sa 'mamma'!"

  287. Barnet har ingen aning om
    vad det har sagt.

  288. Men det har repeterat
    ett semiot läte.

  289. Det som då händer är att miget
    kommer reflektera över vad som hänt.

  290. Inte första gången, men andra:
    "Hon sa 'mamma' igen!"

  291. Då upptäcker barnet att när jag låter
    så här händer det här.

  292. Och så småningom kommer miget
    att koda av det: "Hon är mamma."

  293. Och så kommer miget koda av
    läte för läte-

  294. -tills det bildar ord, mening,
    sammanhang, normer, värderingar.

  295. Jaget tar över. Jaget kopierar
    det som finns i omgivningen.

  296. Det som finns, oj... Det som finns
    ibland är de betydelsefulla andra.

  297. De betydelsefulla andra är de som är
    nära barnet den första levnadstiden-

  298. -de första åren. Barnet kopierar
    läten, normer, värderingar, beteende-

  299. -och det blir naturligt. Det är så
    man talar, gör och de vanor vi har.

  300. Sedan spelar barnet tillbaka det-

  301. -men så möter barnet också
    de generella andra i samhället.

  302. Både de betydelsefulla och generella
    andra kommer ge barnet motstånd.

  303. När barnet spelar tillbaka
    uppstår olika former av motstånd.

  304. Och då får miget börja arbeta
    för att förstå och avkoda-

  305. -för att bilda mening och sammanhang
    och så småningom identitet.

  306. Undervisning för samexistens
    eller undervisning för tolerans-

  307. -innebär...att främja miget.

  308. Framför att kontrollera jaget.

  309. Vi kan alltid kontrollera jaget.

  310. Vi kan framtvinga vad som får sägas
    och vad som inte får sägas.

  311. Men vill vi utveckla miget
    så behövs det alltid tid-

  312. -och det behövs att vår undervisning
    är riktad mot miget-

  313. -snarare än mot jaget. Så låt oss
    undersöka vad detta kan betyda.

  314. Man måste utgå
    från livsvärldskritiska frågor.

  315. I stället för att hamna
    i ändlösa debatter-

  316. -så vända frågorna till miget.

  317. Varför är det så viktigt för dig?

  318. Jag vet inte hur många gånger
    jag har använt mig av...

  319. ...en och samma fras
    som nästan alltid fungerar-

  320. -när man kommer i situationer
    som närmar sig konfrontation.

  321. "Men det är för fan vidrigt,
    det är för fan..."

  322. "Shit, Kevin. Vad arg du är."

  323. "Du är ju jättearg.
    Det måste vara jättejobbigt för dig"-

  324. -"att bli så arg när vi talar om det.
    Jag vill inte att du ska vara arg."

  325. "Men vet du vad? Det är ingen idé
    att vi pratar när du är så arg"-

  326. -"men om det är okej för dig, bara om
    det är okej, kan vi prata i morgon?"

  327. "Då kan vi prata, men först vill jag
    prata om vad som gör dig så arg."

  328. "Varför du blir så arg."

  329. Det går nästan alltid.
    Kevin kommer tillbaka:

  330. "Jag blir så arg för man får ju fan
    inte lov att säga de här sakerna."

  331. Då har det hänt lite.

  332. "Tycker du att du inte får säga...?"
    "Nej, det får man inte."

  333. "Så kanske det kan vara,
    att vissa saker blir svåra att säga."

  334. "Men vad skulle du vilja säga,
    Kevin?"

  335. "Om jag lovar att inte bli arg,
    och du försöker att inte bli arg"-

  336. -"och vi väntar till i morgon igen,
    så skriver du ner vad du vill säga."

  337. "Vad är viktigt för dig att säga?"

  338. Det går inte fortare än så.

  339. Det är otroligt tålamodsprövande
    och det tar en evighetstid.

  340. Min erfarenhet är att det fungerar
    ganska bra.

  341. Det står i väldigt stark kontrast
    till temadagar.

  342. Temadagar, då man trycker ihop
    ett budskap på kort tid-

  343. -och det är uppenbart
    hur man ska tycka, tänka och tala.

  344. Man kan säga att en lyckad temadag
    gör ingen skada.

  345. Men det är sällan de blir så bra.

  346. Det blir en konfrontation då man ska
    strömlinjeforma tänkandet, talandet-

  347. -och så blir det
    till de negativa identiteterna ändå.

  348. Kevin behöver mycket mer tid.

  349. Jag vet inte vad vi ska kalla detta.

  350. Förmodligen inte "kritisk social-
    pedagogik", det är ett arbetsnamn.

  351. Jag skulle vilja använda begreppet
    "kritisk toleranspedagogik"-

  352. -problemet är att toleranspedagogik
    har fått ett så dåligt namn.

  353. Det finns inga
    som säger att de utövar-

  354. -toleranspedagogik, eller ganska få.

  355. Toleranspedagogik har kritiserats
    från normkritisk pedagogik-

  356. -och kritiken har stora poänger.

  357. Jag delar de flesta
    av normkritikens utgångspunkter.

  358. Men jag har inget bättre namn nu
    och ska inte slösa er tid på det.

  359. Så ta inte begreppet "kritisk
    socialpedagogik" på för stort allvar.

  360. Men det jag vill säga är att vi kan
    inte göra något åt situationen i EU.

  361. Vi kan inte tvinga en elev
    att tänka på ett visst sätt.

  362. Men vi kan hjälpa våra elever
    att förstå sig själva.

  363. I mina 25 års arbete med unga i
    extremistmiljöer är första steget-

  364. -att utveckla deras förmåga
    att förstå sig själva: Vem är jag?

  365. Mycket av temadagarna
    handlar om att förstå den andra.

  366. Man ska äta mat från Burundi
    och dansa romsk dans och allt-

  367. -men... Vem är Kevin? Vem är du?

  368. Att hjälpa eleverna
    att förstå sig själva: Vem är jag?

  369. Det andra: Att få perspektiv
    på den värld man lever i-

  370. -eller att lära sig att förstå
    den tillvaro man finns i.

  371. Världen är som den är, föränderlig.

  372. Jag förstår mig själv
    och något av den värld jag lever i.

  373. Och det tredje: Att öka förmågan
    att göra sig förstådd-

  374. -på det sätt man vill bli förstådd.
    Jag förstår mig själv något så när.

  375. Jag förstår den värld jag lever i-

  376. -och jag kan uttrycka och göra mig
    förstådd såsom jag vill bli förstådd.

  377. Allt det minskar risken
    för konfrontation och polarisering.

  378. Och det yttersta målet: Att bli
    den bästa versionen av sig själv.

  379. Med en genomtänkt pedagogik
    och metodik kan jag bidra till detta.

  380. Jag vill visa konkret, jag har ju
    varit tiotusentals timmar i aulan...

  381. ...vad jag faktiskt gör, så att det
    inte bara blir en massa teori.

  382. Det här är en övning jag har
    arbetat med som jag tycker fungerar.

  383. "Progressiv värderingsövning".
    Den handlar om identitet-

  384. -att förstå hur identitet uppstår.

  385. Det går till så att jag delar in
    eleverna i grupper om fyra till sex.

  386. I mitt klassrum
    får alla säga det de vill-

  387. -så länge avsikten inte är att
    göra någon illa, att kränka någon.

  388. För att ha samtal där man förstår sig
    själv, världen och gör sig förstådd-

  389. -måste man få säga vad man tycker
    och känner.

  390. Men avsikten får inte vara
    att göra någon ledsen.

  391. Så jag delar in dem i grupper
    om fyra till sex elever.

  392. De får ett antal frågor och skriver
    ett gemensamt svar de är överens om.

  393. De är naturligtvis inte överens...
    Det här funkar bra på glöggpartyn-

  394. -och med släkt och bekanta, för det
    är roligt att diskutera identitet.

  395. Gör man det själv tar det en kvart,
    på glöggpartyt tar det hela kvällen.

  396. När jag gör det med mina elever
    brukar vi behöva två-tre timmar.

  397. Hela poängen är tiden, så vi kan väl
    pröva en demoversion av den?

  398. Så du och din kloka kollega bredvid
    får någon minut på varje uppgift.

  399. Ett: Ge fem exempel på vad man kan
    välja och inte i sin identitet.

  400. Det behöver inte vara fem, men något
    man kan välja och inte. Varsågoda.

  401. Okej, kära kollegor.
    Vad kan man välja?

  402. Okej. Man kan inte välja det kön
    man identifieras med-

  403. -men man kan välja vilket kön
    man manifesterar. Håller alla med?

  404. Nej? Det här är absolut
    ingen ytlig övning.

  405. Den är existentialistisk: Vad menas
    med att välja och med identitet?

  406. Först kommer enkla markörer
    som syns utanpå-

  407. -sen jobbar man sig in mot djupare
    och svårare identitetsmarkörer-

  408. -till exempel könsidentitet.

  409. Och det som eleverna
    brukar komma fram till-

  410. -vilket ligger ganska nära de flesta
    socialfilosofiska definitioner-

  411. -är att man kan välja allting
    inom ramen för tillgängliga val-

  412. -och som omvärlden accepterar.

  413. Men jag kan inte välja mitt ursprung.

  414. Jag kan inte välja när och var och av
    vem jag föds. Jag kan inte välja dna.

  415. Men inom ramen för tillgängliga val
    kan jag medvetet och omedvetet-

  416. -välja ganska mycket
    så länge omvärlden accepterar det.

  417. Jag skulle till exempel kunna bli
    en serbisk bondkvinna i Doboj.

  418. Men det kräver en hel del.

  419. Det blir svårt att övertyga
    grannarna i Doboj...

  420. ...om att jag är serb, och att jag är
    kvinna, och att jag är lantbrukare.

  421. Men någonstans är det inom
    något slags möjliga val-

  422. -fast det blir svårt
    att övertyga omvärlden om det.

  423. Däremot kan jag inte välja
    att bli fotbollsproffs i Real Madrid.

  424. Många dörrar kommer stängas-

  425. -långt innan jag får ställa frågan
    till någon tränare i Real Madrid.

  426. Så vi undersöker det och går vidare.

  427. Nämn en grupp av människor som inte
    har ett etniskt ursprung. Varsågoda.

  428. Nämn en grupp av människor
    som saknar etniskt ursprung.

  429. Kommer ni på någon grupp
    som saknar etniskt ursprung?

  430. -Lärare.
    -Lärare! Alldeles utmärkt!

  431. Frågan har två dimensioner.

  432. Det ena är grupp
    och det andra är etnicitet.

  433. Fokuserar man på grupp är det enkelt,
    de flesta tillhör en många grupper-

  434. -där etnicitet är irrelevant.
    Vi kan vara lärare, vi kan...

  435. ...åka konstskridskor
    och göra många olika saker-

  436. -där vi tillhör olika grupper
    och där etnicitet är irrelevant.

  437. Fokuserar man på etnicitet låser
    det sig. Som några elever låser sig.

  438. "Svenskar är svenskar,
    danskar är danskar, vad är det?"

  439. "Kan det vara skåningar?"
    De dyker nästan alltid upp.

  440. "Skåningar är väl svenskar?"
    "Jo, men de har varit danskar."

  441. "Men det var ju fan på 1600-talet."
    Och så är man helt fokuserad-

  442. -för det finns vissa
    identitetsmarkörer-

  443. -som vi uppfattar som singulära,
    eller binära, som kön.

  444. Singulära identitetsmarkörer
    är provocerande, som etnicitet-

  445. -om vi inte säger
    att det är det ena eller det andra.

  446. Antingen är man svensk
    eller så är man inte svensk.

  447. Man kan lägga in procentsatser,
    "jag är halvsvensk och halvpolack".

  448. Men procentsatserna förklarar inget-

  449. -så jag frågar om de är 100 %
    svenska. Några räcker upp handen.

  450. "Och du, då?"
    "Mamma är polska, jag är halvpolack."

  451. "Jaha, hur är man då?
    Hur är livet som halvpolack?"

  452. "Är du halva året i Polen?"
    "Jag har varit där tre gånger."

  453. "Pratar du polska varannan dag, då?"

  454. Det finns uppenbarligen
    ingen koppling till just 50 %.

  455. Det finns ett ursprung
    som betyder något.

  456. Men inget som tecknar för 50 %.
    "Du är 100 % svensk?" "Ja."

  457. "Är du 100 % svensk eller 100 %
    heterosexuell?" "Vad sa du?"

  458. "Är du 100 % svensk eller 100 %
    heterosexuell?" "Vafan menar du?"

  459. "Är du svensk eller är du bög?"
    "Jag är fan inte bög i alla fall!"

  460. "Då är du inte svensk?"
    "Jo, jag är svensk."

  461. "Då är du bög."
    "Är du dum i huvudet?"

  462. "Jag har ett glas.
    Om jag fyller det med 100 % vatten"-

  463. -"och fyller på 25 % juice,
    då rinner det över. Det är ju fullt!"

  464. "Är du 100 % svensk finns inte plats
    för nåt mer." "Fattar inte."

  465. "Så här: Idrottar du?"
    "Jag spelar fotboll."

  466. "Hur många procent?"
    "Två kvällar i veckan."

  467. "I procent?" "Vet inte."
    "Nåt annat?" "Handboll".

  468. "I procent?"
    "En kväll i veckan."

  469. "Är du fler procent fotbolls-
    än handbollsspelare?"

  470. "Ja, jag antar det. Det är
    förvirrande, vad tjatar du om?"

  471. Vissa identiteter behövs inte delas
    på. Man kan spela fotboll, handboll-

  472. -och ha andra identiteter,
    men andra måste brytas ner i procent-

  473. -som om det gav mening
    åt identiteten.

  474. Det är klart att jag kan vara
    både svensk och polack.

  475. Självklart hjälper det inte
    att dela upp det i procentsatser.

  476. Föreställningen om singulära
    identiteter leder alltid till våld.

  477. Symboliskt våld
    - man tvingas in i en identitet.

  478. Eller fysiskt våld
    - vissa identiteter ska inte finnas.

  479. Tredje frågan. Kan man byta
    etnisk grupp, enligt er?

  480. Vi ska inte dra den övningen
    för tiden börjar ta slut.

  481. Då kommer vi snart upptäcka
    att byte av etnicitet-

  482. -är inte en fråga om vilja
    hos den som vill ta sig in-

  483. -utan i motståndet i den gruppen.
    Det är ömsesidigt, naturligtvis.

  484. För att byta etnicitet
    eller till en annan subjektsposition-

  485. -är en förutsättning att man godtas
    när man vill tillhöra en ny grupp.

  486. Sen kommer uppgiften: "Definiera
    kriterierna för att vara svensk."

  487. Ni förnimmer nog skillnaderna
    i en gruppdiskussion på högstadiet-

  488. -om man börjar med den sista frågan.

  489. "Vem är svensk?"
    Då kommer en lång lista på markörer.

  490. Här är vi intresserade
    av hur identitet skapas.

  491. Så de utvecklar sina egna principer
    för identitet och går mot en praktik.

  492. Identitet för mig är konstruerad.

  493. Men det gör inte identitet
    mindre märklig eller angelägen.

  494. För två år sen fick vår son symtom på
    blindtarmsinflammation på julafton.

  495. Det hade börjat några dagar tidigare.
    De sa att vi måste komma in genast.

  496. Vi råkar komma till barnakuten
    på Östra sjukhuset 15.00 på julafton.

  497. Vi träffade barnkirurg inom 20 min,
    för det fanns inte ett enda barn där.

  498. Allt går jättefort,
    det var inte blindtarmen-

  499. -men han fick ligga kvar för
    observation hela julaftonskvällen.

  500. När klockan är en bit efter fyra
    väller det in barn.

  501. Med onda öron, ont i halsen,
    gröna näsor.

  502. Sånt man behöver uppsöka läkare för,
    men inte när Kalle Anka visas.

  503. Det kan vänta en timme. Jag kan fråga
    er och de flesta kan redogöra för-

  504. -om ni äter julmat
    innan eller efter Kalle Anka.

  505. Kalle Anka är en viktig del
    i svensk kultur och julfirande.

  506. Det var inte så på morfars tid och
    knappast när mina barnbarn är små-

  507. -om jag får några.

  508. Men i vår tid, och speciellt i min
    generation, är Kalle Anka en markör-

  509. -för hur man lever ut julafton.

  510. Det gör inte julafton mindre verklig,
    men den är fortfarande konstruerad.

  511. Så vi kom fram till hotellet
    i Kazimierz.

  512. Jag parkerade bussen.

  513. När jag kommer in i lobbyn-

  514. -så har de tre papporna försvunnit,
    och kvar står pojkarna.

  515. De är generade
    och jag frågar om papporna.

  516. De skäms, för papporna tyckte allt
    var dötråkigt och gick ut på krogen.

  517. Så då står jag ensam
    med tre tonårspojkar i Kazimierz.

  518. Då var Kazimierz
    ännu en öde stadsdel.

  519. Judarna som deporterats i mars 1941
    hade lämnat ett tomrum.

  520. I dag är det topprenoverat,
    men då var det ödebostäder.

  521. Så vi gick runt i Kazimierz,
    varv efter varv.

  522. Jag pratade och undervisade
    om Kazimierz.

  523. De berättade om sig och sina liv.

  524. Och till slut så böjer sig en
    av pojkarna ner, plockar upp en sten-

  525. -och så säger han: "Auschwitz var
    inte så hemskt som jag trodde."

  526. "Men när jag ser det här
    förstår jag vad som har hänt."

  527. "Och jag måste säga
    att det inte var rätt det som hände."

  528. "Men när jag kommer hem
    så har jag inga andra vänner."

  529. "De kommer vilja höra att det här
    var bara judepropaganda och skit."

  530. "Och det kommer jag nog säga,
    och skryta om kladdet i gästboken."

  531. "När du hör mig säga det,
    så snälla bli inte arg på mig."

  532. "Det är så många
    som redan är arga på mig."

  533. "Bara gå fram
    och ge mig den här stenen"-

  534. -"så kommer jag komma ihåg
    vad jag sa här i Kazimierz."

  535. Jag behövde aldrig lämna tillbaka
    den, men lärde mig vad som behövs-

  536. -för att utveckla en ung människas
    förståelse av sig själv-

  537. -och det har jag valt att kalla
    "empatisk nyfikenhet". Tack.

  538. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Empatisk nyfikenhet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Differentiell psykologi, Identitet (psykologi), Psykologi, Våld
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Nyanlända i klassrummet

Elevens drömmar, kunskaper och erfarenheter är ofta dolda för oss när vi inte kan kommunicera med henne eller honom. Hur kan vi genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla nyanlända elever som resurser i klassrummet? Vad säger forskningen om hur nyanlända lär sig språk och hur bör det påverka undervisningen? Camilla Jönsson, förstelärare på introduktionsprogrammet på Hässleholms gymnasium, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Läraren och den stökiga eleven

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Flyktingskap, lärande och resiliens

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Efter diagnosen

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

NPF-säkrad skola

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärna i förskolan

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Makerspace i skolan

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Identitet och ideologi

Hur går det till när vi formas som individer och vilken roll har skolan i detta? Jan Holmgaard, docent i litteraturvetenskap, beskriver vad identitet är utifrån olika filosofers perspektiv. När och varför började vi tala om värdegrund och går skolans värdegrund verkligen ihop med den ideologi som råder i dagens samhälle? Inspelat på Münchenbryggeriet den 21 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

När Amanda blev sjuk

Amanda började känna sig trött. Kompisarna tänkte att det kanske var en förkylning. Men det var cancer. Under Amandas sjukdomstid slets klassen mellan hopp och förtvivlan med varje besked om hur behandlingen gick. Tills beskedet kom att Amanda inte fanns med dem längre. Vad händer med en klass när en av klasskamraterna rycks bort med bara månader kvar till skolavslutningen? Och hur är det att ta studenten när en älskad kompis saknas?