Titta

UR Samtiden - Tänka på att tänka

UR Samtiden - Tänka på att tänka

Om UR Samtiden - Tänka på att tänka

Föreläsningar från ett tvärvetenskapligt symposium om tänkande hos människor och andra djur - vad det är, hur det fungerar, hur det utvecklats och vad som skiljer människans sätt att tänka från djurens. Inspelat den 14-15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Tänka på att tänka : En kognitiv agentbaserad simuleringDela
  1. Det kanske finns vissa
    jätteduktiga utvecklare på Valve.

  2. Påverkar deras beslut att gå med
    i en grupp andra personers beslut?

  3. Jag ska tala om agentbaserade
    modeller för kollektivt beslutsfattande.

  4. Det är främst intressant...

  5. Jag har främst jobbat
    med mindre grupper-

  6. -eller individer som observerar
    andra individer som interagerar i par.

  7. Det här är ett försök
    att skala upp det till större grupper.

  8. Det är viktigt
    eftersom de flesta besluten i samhället-

  9. -fastän mina modeller till stor del
    har fokuserat på individer...

  10. Många av de stora besluten
    fattas av grupper.

  11. Juryer och anställningskommittéer...
    Beslut i företag fattas av styrelser.

  12. Strategiska förändringar genomförs
    av grupper på t.ex. universitet.

  13. Offentliga tjänstemän väljs av grupper.

  14. Varför låter vi grupper fatta beslut,
    utöver att vi vill vara demokratiska?

  15. Grupper är intelligenta och fattar
    generellt bättre beslut än individer.

  16. Det klassiska exemplet
    är Galtons oxe på en lantbruksmässa.

  17. Det var en tävling,
    som gick ut på att gissa en kos vikt.

  18. Galton jämförde individuella gissningar-

  19. -med den kollektiva gissningen.

  20. Den kollektiva gissningen
    låg väldigt nära rätt vikt.

  21. Gruppen -
    trots individuella variationer-

  22. -kom anmärkningsvärt nära den vikt
    man var ute efter - kons faktiska vikt.

  23. Varför är kollektiv intelligenta?
    Vilken sorts intelligens har de?

  24. Varför är de bättre än individer
    på sådant här-

  25. -och får rätt oftare än individer?

  26. I vilka fall är det så här?
    När är kollektiv intelligenta?

  27. Hur kan vi förbättra gruppers
    prestationer och engagemang?

  28. Engagemang är viktigt
    och står i fokus i min modell.

  29. Hur får vi folk att rösta i val
    om de inte måste?

  30. Hur ökar vi engagemanget i kollektiv?

  31. Om kollektiv är så intelligenta borde
    fler personer innebära mer intelligens.

  32. Jag ska prata om kognitiv forskning
    om gemensamt beslutsfattande-

  33. -främst studier som bedrivits hos oss
    och vid liknande institutioner i London.

  34. Vi har börjat formalisera frågor
    som berör gemensamma beslut.

  35. Jag tillämpar det i en ny kontext:
    grupp- och organisationsdesign.

  36. Det handlar inte bara om-

  37. -hur kollektiv och grupper fattar beslut
    och optimala förutsättningar-

  38. -utan om att placera det i en kontext
    där informationen kan användas.

  39. Jag kommer ta upp
    organisationsdesign.

  40. Sen kopplar jag det
    till kognitiv forskning-

  41. -och en specifik agentbaserad modell
    jag jobbat med i ett specifikt projekt.

  42. Vad vet då den kognitiva forskningen
    om gemensamt beslutsfattande?

  43. Galtons oxe visade för några sekel sen
    att grupper fattar bättre beslut.

  44. Det intressanta är att gruppen sällan
    är bättre än den bästa beslutsfattaren.

  45. Kollektivet är intelligent, men någon
    beslutsfattare i gruppen är bättre-

  46. -eller likvärdig, som i fallet med oxen.

  47. Men...

  48. Om folk i gruppen får diskutera
    sina bedömningar och beslut-

  49. -kan det främja kollektiv intelligens.

  50. En del av vår forskning
    i vårt labb och med UCL visar-

  51. -att om folk får vikta sina bedömningar
    och tala om hur säkra de känner sig-

  52. -så kommer gruppen prestera bättre
    än de bidragande individerna.

  53. Den här visshetsvärderingen-

  54. -kan påverka
    och främja kollektiv intelligens.

  55. Det innebär att mer kommunikation
    mellan agenter vid beslutsfattande-

  56. -kan öka gruppens
    gemensamma nytta.

  57. Men om grupper
    fattar beslut tillsammans för ofta-

  58. -så tenderar individernas visshet
    och beslut att likriktas med tiden.

  59. Vad det säger
    om bra organisationsdesign-

  60. -är en del av
    vad min modell är tänkt att visa.

  61. När grupper likriktas över tid
    blir de sämre.

  62. En del av den främjande effekten
    försvinner.

  63. För att göra det här mer lättbegripligt
    ska jag ge er ett exempel.

  64. Tre professorer
    arrangerar en konferens i Aarhus.

  65. De bor i olika delar av staden och
    har inte koll på alla restauranger än.

  66. De har provat ställena i sin närhet.

  67. De arrangerar konferensen
    för första gången.

  68. De äter bara sporadiskt
    i andra delar av staden.

  69. Hur går de till väga
    för att hitta den bästa restaurangen?

  70. Här är en karta över Aarhus
    med alla restauranger.

  71. Professor 1 bor i norra delen
    och har koll på den-

  72. -professor 2 bor i den västra delen
    och kan den-

  73. -och professor 3 bor i den södra delen.

  74. Kunskapen blir sämre längre hemifrån.

  75. De har erfarenheter
    som de vill integrera.

  76. Vid beslutsfattandet
    integrerar de sin förkunskap.

  77. Den handlar om plats och nisch.

  78. I Aarhus är den indiska maten
    övergripande fruktansvärd.

  79. Någon vet det, någon annan inte.

  80. Integrerar de det
    kan de undvika indisk mat.

  81. Den franska maten
    är inte heller särskilt bra.

  82. De integrerar områdeskännedom:
    "Vid kanalen är det många studenter."

  83. "Det kan bli jobbigt om de vill prata."

  84. De kombinerar sin kunskap
    vid beslutsfattandet.

  85. Så fattar de ett mer optimalt beslut
    och optimerar middagsupplevelsen.

  86. Vår kollega Chris Frith beskrev dem
    som en bayesiansk kommitté.

  87. I metaforen ser vi varje individ
    som en kvalitetsbedömare.

  88. De bedömer restaurangens kvalitet.

  89. De har haft olika träningsdata.

  90. Vid gruppbeslutet drar de en slutsats
    utifrån gruppens förkunskap.

  91. Den bakgrundskunskapen-

  92. -är viktad
    utifrån individuell visshet och kunskap.

  93. Man vill ha viktad integration
    av individer-

  94. -så att gruppens förkunskap
    blir bättre än samtliga individers-

  95. -innan man fattar beslutet.

  96. Hur hänger det här då ihop
    med kognitiv forskning-

  97. -experimentets utformning
    och den information man får från det?

  98. Gruppintelligens innebär att integrerad
    förkunskap är bättre än individuell.

  99. Hur förklarar vi visshetsviktningen?

  100. Grupper ska vikta
    individernas förkunskap-

  101. -utifrån vad de vet
    om hur bra kunskapen är.

  102. Om jag inte är så bevandrad
    när det gäller mat ska jag säga:

  103. "Jag tycker om den här restaurangen,
    men avgör ni som kan mer om mat."

  104. Visshet blir en metakognitiv
    uppskattning av ens förkunskap.

  105. Om vi har den informationen-

  106. -och kan kommunicera
    om informationen-

  107. -så blir resultatet
    en ökad kollektiv nytta.

  108. Men grupper likriktar sina beslut,
    sin visshet och sin förkunskap över tid-

  109. -eftersom träningsdatan
    blir mer likartad.

  110. Din kunskap och våra gemensamma
    erfarenheter påverkar mig.

  111. Kollektivet blir till en enda bedömare,
    vilket förklarar att nyttan minskar.

  112. Det här är våra tre professorer
    inför den första konferensen.

  113. Efter hundra konferenser
    ser förkunskapen inte ut så här längre.

  114. De integrerar inte sin kunskap längre -
    nu har de delad kunskap.

  115. Då kan prestationen bli sämre.

  116. Det jag vill att ni tar med er
    från den här delen är tre saker.

  117. Grupper är intelligenta
    om individerna har olika förkunskaper.

  118. Om de är
    som en bayesiansk kommitté.

  119. Om deras förkunskap
    bygger på olikartad data.

  120. Förkunskapen ska integreras
    och viktas.

  121. De tre sakerna vill jag ta med mig.

  122. Okej. Varför är det här viktigt?

  123. Vi vill förstå intellektet, hur folk
    samarbetar och social kognition-

  124. -men det är också användbart om man
    vill utforma samarbete i en grupp-

  125. -för att få bästa möjliga utfall.

  126. Anställningskommittéer, juryer...
    Sådant som jag pratade om i början.

  127. Det här är framför allt relevant
    inom organisationsdesign.

  128. Framför allt inom organisationer
    med någon form av öppen struktur.

  129. Det är inte så relevant i
    en Ford-fabrik, där folk följer rutiner-

  130. -som de har fått av chefen enligt
    strategin som bestämts av Henry Ford.

  131. I öppna strukturer
    är det däremot bra att veta-

  132. -hur folk samarbetar
    och integrerar information.

  133. Det intressanta är att öppna
    organisationsstrukturer blir vanligare-

  134. -till och med i bilindustrin.

  135. En sak som gav Toyota och japanska
    bilar ett försprång mot USA på 80-talet-

  136. -var öppnare organisationsstrukturer.

  137. Information från arbetare
    påverkade strategiska beslut.

  138. Vi fick ett nytt paradigm för hur man
    organiserar även Fordliknande fabriker.

  139. Nu ser vi extrema exempel på det här:
    ledarlösa organisationer.

  140. Man har ingen chef,
    bara en grupp som samarbetar.

  141. Olika samarbetsgrupper formas-

  142. -som påminner
    om bayesianska kommittéer.

  143. Hur kan en ledarlös organisation se ut?

  144. Ett exempel som lyfts fram
    inom managementforskningen-

  145. -som en typisk ledarlös organisation
    är Valve.

  146. Det är ett mjukvaruföretag
    som gör dataspel som "Portal".

  147. De utvecklade även plattformen Steam,
    där i princip alla spel köps nu.

  148. Jag köpte ett spel på skiva
    och kände mig gammal.

  149. Jag fick bara en nedladdningskod
    för Steam.

  150. De är dominanta
    inom dataspelsbranschen.

  151. Den som ses som Valves chef
    är Gabe Newell.

  152. Han grundade Valve.

  153. Han är företagets Steve Jobs,
    men han är inte alls som Steve Jobs.

  154. I Valves medarbetarmanual
    står det så här om Gabe Newell:

  155. "Av alla här som inte är din chef
    är Gabe det allra minst, om du fattar."

  156. Gabe är inte ledaren. Han gör inget.

  157. Man måste utveckla mjukvaran själv.

  158. Vad innebär det att Gabe inte gör något
    om han är företagets ledare?

  159. Konkret så bestämmer inte Gabe
    vad som görs på Valve.

  160. De anställda avgör
    vilka projekt som genomförs.

  161. Regeln för hur de anställda avgör det
    kallas att "rösta med skrivbordet".

  162. Hur fungerar det?

  163. I manualen beskrivs arbetet utan chef.

  164. Man har fyra steg.

  165. Steg 1 är att få en idé.

  166. Steg 2: Få med dig minst två till.
    En grupp måste ha minst tre personer.

  167. Steg 3:
    Locka till er fler när idén utvecklas.

  168. Steg 4: Lansera produkten.

  169. Det här borde låta bekant för forskare.

  170. Det här är i princip hur ett projekt
    går till, åtminstone i ett labb.

  171. Det här är inte särskilt märkligt-

  172. -men i managementforskningen
    ses det som väldigt udda.

  173. Hur röstar man med skrivbordet?

  174. Metoden beskrivs
    i medarbetarmanualen.

  175. Skrivbord och alla ens personliga saker
    är alltid flyttbara.

  176. Man kan lätt dra ur sladden
    och rulla i väg skrivbordet.

  177. Till och med hissarna är byggda
    så att skrivborden får plats.

  178. Man kan byta våning.

  179. Om någon på fjärde våningen jobbar
    med ett projekt som låter intressant-

  180. -kör man upp allt med hissen
    och sätter sig i en grupp-

  181. -i ett stort öppet kontorslandskap
    som ser ut så här.

  182. Så ser Valve ut.

  183. Gabe Newells jobb
    är att utforma reglerna-

  184. -som samordnar systemet man får.

  185. Det här är inte särskilt ovanligt
    i öppna organisationsformer-

  186. -som akademin.

  187. Forskningssamarbeten
    och lärarlag fungerar så.

  188. En institutionschef
    kan ge någon en kurs-

  189. -men andra gånger
    utformar vi en kurs tillsammans-

  190. -också när det gäller
    något så trivialt som undervisning.

  191. Anställningskommittéer,
    akademiska råd och annat-

  192. -bildar sådana här samarbeten
    inom organisationer.

  193. Där uppstår en fråga.

  194. Vad får människor att samarbeta
    och engagera sig i en grupp?

  195. Och om vi ser det mer i kontexten
    med en ledarlös organisation:

  196. Hur utformar man den?
    Det är nu ledarens jobb.

  197. Hur gör vi folk maximalt engagerade
    i samarbeten och maximerar nyttan?

  198. Hur ser vi till att folk som samarbetar
    får ut så mycket som möjligt av det?

  199. Vad borde Gabe göra?

  200. Vad borde din institutionschef göra?

  201. Där har vi den agentbaserade
    modellen, och mycket som sker-

  202. -är verbalt, kvalitativt, känslomässigt
    och motivationsrelaterat.

  203. Det finns mycket organisations-
    psykologisk forskning som är relevant.

  204. Jag tänker dock fokusera
    på beslutsfattandet.

  205. På en mer begränsad kontext,
    och bara på sådant som värde.

  206. Sådant som att kombinera förkunskap
    på enkla sätt-

  207. -i en agentbaserad kontext.
    Jag studerar inte hela problemet.

  208. Bara vad jag kan göra med agenter
    i det här begränsade projektet.

  209. Jag fokuserar på informationsflödet.

  210. Det beror på de tre sakerna jag tog
    med mig från föredragets första del.

  211. Det handlar i princip
    om bayesiansk kommitté-metaforen.

  212. Här är det igen:

  213. Grupper blir intelligenta
    med mångsidig förkunskap-

  214. -och om kunskapen integreras
    eller viktas.

  215. Det här ger oss ett antal frågor som vi
    kan ställa ur ett kognitivt perspektiv.

  216. Hur påverkas den
    kollektiva intelligensen-

  217. -av sådant som den information
    som gruppmedlemmar får-

  218. -och av hur information delas
    mellan gruppmedlemmar?

  219. Jag ska ge er ett sammanhang.
    Det är lite konstlat.

  220. Det låter nog inte
    som beslut i verkligheten-

  221. -men det fångar det jag är ute efter.

  222. Det blir en beräkningsvänlig inramning.

  223. Det här leder vidare
    till den agentbaserade modellen.

  224. Ni är med i ett investeringskooperativ.

  225. Ni är en grupp som ibland
    gör gemensamma investeringar.

  226. Varje år gör ni en investering.

  227. Frågan är inte om ni ska investera-

  228. -utan om du ska delta i år
    eller investera på egen hand.

  229. Sådana frågor ställs du inför
    i det här kooperativet.

  230. Det innebär att du är autonom
    i förhållande till gruppen.

  231. Du kan välja att delta, som på Valve,
    men du kan inte backa ur senare.

  232. Är du med i gruppinvesteringen, så blir
    ditt resultat det gruppen väljer.

  233. Före och efter perioderna bestämmer
    du själv, men är du med så är du med.

  234. Hur vi ska vi utforma kooperativet
    för att göra det så bra som möjligt?

  235. Minns ni våra två fokus?

  236. Vilken information
    ska vi ge medlemmarna-

  237. -och hur ska individer i kooperativet
    få interagera?

  238. Vilken information bör de dela?

  239. Det här leder mig till modellen.

  240. Jag ska säga lite om metoden.
    Jag har ingen data än.

  241. Jag ska säga lite
    om hur jag gör det här.

  242. Jag tar inspiration från både
    agentbaserad och kognitiv forskning.

  243. Jag försöker kombinera
    de två gruppernas metodik.

  244. Det finns styrkor och svagheter
    med de två olika modellerna-

  245. -som gör att de kompletterar varandra.

  246. Agentbaserade modeller
    klarar av stora gruppers strukturer.

  247. Man kan fokusera på gruppens
    utformning och agenternas interaktion.

  248. Det går eftersom
    agenter i sådana modeller är enkla.

  249. Det finns inte
    så mycket intern struktur.

  250. Det är inte alltid så, men generellt.

  251. Det finns dock svagheter.
    Enkelheten kan vara en svaghet.

  252. Att agenten saknar struktur-

  253. -gör den orealistisk
    och obegränsad inifrån.

  254. Alla begränsningar man studerar har,
    lite förenklat, med omvärlden att göra.

  255. I mitten har man jätteenkla agenter.

  256. Kognitiva modeller är annorlunda.

  257. Styrkan hos kognitiva modeller
    är att de kan vara komplexa.

  258. Man får hyfsat komplexa agenter.

  259. Modeller skapas, jämförs och verifieras
    utifrån data.

  260. Man kan ha en modell
    med någon som utför en uppgift.

  261. Man kan utveckla tio modeller
    och jämföra dem-

  262. -med en grupp som utför uppgiften
    för att välja den bästa modellen.

  263. Man får lite mer historicitet
    i valen man gör-

  264. -och den bygger mer på data
    från riktiga människor.

  265. Då tar man hänsyn till vissa av de
    interna processerna i kognitiva agenter.

  266. En svaghet är att komplexiteten
    kan verka godtycklig-

  267. -och dåligt fokus på externa strukturer.
    Man fokuserar på individernas struktur.

  268. Jag ska försöka förena styrkorna.

  269. Det är målet med den agentbaserade
    modell som ska besvara mina frågor.

  270. Kognitiva modeller behöver en uppgift.

  271. Agenterna behöver något avgränsat
    som inte är för komplicerat.

  272. Jag väljer en uppgift som påminner
    om investeringsexemplet.

  273. Den är liknande strukturellt sett.

  274. Den kallas Iowa gambling-uppgiften.
    Ni kommer förstå varför jag väljer den.

  275. Jag ska förklara vad det är,
    hur det fungerar och vad syftet är.

  276. I uppgiften låter man någon
    spela ett hasardspel.

  277. Spelet är enkelt - man väljer ett kort
    från en av fyra kortlekar.

  278. Poängen är
    att kortlekarna är uppdelade i par.

  279. Kortlek A och B ger större belöningar
    än kortlek C och D.

  280. Om man i det här exemplet
    väljer kortlek A eller B-

  281. -så består vinsten av 100 dollar
    - 100 enheter.

  282. Väljer man kortlek C eller D
    är vinsten bara femtio.

  283. A och B är mer lockande.
    Belöningen är större där.

  284. Men det förekommer också straff.

  285. Kortlek A och B har sällsynta,
    extrema straff som inte finns i C och D.

  286. I längden kommer den som bara
    väljer kort från A och B att förlora.

  287. Det smäller ordentligt en gång av tio,
    och man förlorar mycket pengar.

  288. Så är uppgiften strukturerad.

  289. Det här handlar om att lära sig att
    fatta beslut som är bra på lång sikt-

  290. -trots lockande alternativ med hög risk.

  291. Det är som att investera i något stabilt
    som obligationer i stället för bitcoin.

  292. Var kommer då gruppaspekten
    in i bilden?

  293. Vi tänker oss att alla i vår grupp
    ska utföra den här uppgiften.

  294. Vi har 24 agenter som väljer
    mellan samma kortlekar hela tiden.

  295. Det är 50 omgångar.

  296. Inför varje omgång bestämmer de
    om de ska samarbeta.

  297. Ett annat val föregår valet av kort.

  298. "Ska jag agera ensam
    eller samarbeta?"

  299. Inuti agenterna
    har vi en realistisk kognitiv modell.

  300. Den involverar de processer-

  301. -som vi tror att folk tillämpar
    när de löser Iowa gambling-uppgiften.

  302. Det har gjorts försök
    där uppåt femton kognitiva modeller-

  303. -med olika strukturer och principer,
    har använts med mänsklig data.

  304. Det här var den som var bäst.

  305. Det här är den bästa modell för det här
    som vi har tillgång till.

  306. I stället för att beräkna
    individuella valparametrar-

  307. -utgick vi från posteriorfördelningen
    för den mänskliga datan-

  308. -och lät modellen besluta.

  309. I agenterna körs vår bästa modell
    för att dra slutsatser om personers val-

  310. -framåt i stället för bakåt,
    för att skapa data - inte förklara data.

  311. Modellen involverar
    tre beräkningsprocesser.

  312. En är en vanlig modell inom psykologi
    och beteendeekonomi - prospektteori.

  313. Här har vi en överföring av känslan-

  314. -inför ett utfalls faktiska värde-

  315. -till känslan som associeras med värdet
    - tillfredsställelsen eller nyttan.

  316. De här två ekvationerna fångar att
    nyttan minskar när vinsten är större.

  317. Känslan av nytta minskar.

  318. Förluster är likadana men starkare.
    Förluster känns mer än vinster.

  319. Vi har förlustaversion, riskaversion
    för vinst och risksökande för förlust.

  320. Det här är välkänt
    inom beteendeekonomin.

  321. Den andra processen är en enkel
    algoritm för förstärkningsinlärning.

  322. Tanken är att agenter
    har förväntningar på kortlekarna.

  323. Det är magkänsla - intuition -
    om kortlekarnas värde.

  324. Om vad varje kortlek är värd.

  325. Rött är negativ valens
    och blått är positiv valens.

  326. Nyansen visar hur stark valensen är.

  327. Vid den här omgången,
    hos den här agenten-

  328. -är kortlek C och D inte så populära.
    De är mer populära, menar jag.

  329. Agenten föredrar dem, antagligen
    efter ett par större förluster.

  330. Agenten har en bra magkänsla
    angående kortlek D.

  331. Förväntningarna är positiva.

  332. Kortlek B
    får den sämsta subjektiva värderingen.

  333. Här har vi subjektiva gissningar-

  334. -om värdet
    i att välja respektive kortlek.

  335. De uppdateras enligt prospektteorin
    med en värdeförändring efter varje val.

  336. Med viss avmattning -
    man glömmer med tiden.

  337. Nyare omgångar
    påverkar mer än äldre.

  338. Det är vad ekvationen beräknar.

  339. Det tredje är en beslutsregel.
    Vi omvandlar det subjektiva värdet-

  340. -till en sannolikhet
    att en kortlek blir vald.

  341. Man tar den subjektiva förväntningen
    på värde för varje kortlek-

  342. -och delar den
    på den totala magkänslan.

  343. Man måste lägga till en brusparameter
    - överföringen är inte brusfri.

  344. Det är slumpmässighet och impulsivitet
    involverat.

  345. Vi har bara fyra parametrar,
    fastän vi har tre ekvationer.

  346. Tre enkla ekvationer
    med fyra parametrar.

  347. Vi implementerar vår PVL Delta-modell
    för Iowa gamling-uppgiften-

  348. -för varje agents val mellan
    de fyra kortlekarna i 50 omgångar.

  349. Före varje val implementerar vi
    en separat modell-

  350. -för valet om
    huruvida man ska samarbeta.

  351. En Delta-modell
    sköter kortlekarnas värde-

  352. -och en annan sköter värdet
    på att vara med i gruppen.

  353. Det följer på kortlekarnas värde
    och värdet i beslutens utfall.

  354. Okej. Det här är strukturen.

  355. Vi återgår till det vi fokuserar på
    och tar den första frågan.

  356. Vilken information ska agenterna få?

  357. Vad ska de få veta
    om deras beslut och utfall?

  358. Det finns några olika alternativ.
    Vi återgår till vårt exempel.

  359. Du bestämmer dig för att samarbeta
    och väljer alternativ A.

  360. Gruppen har röstat för B,
    och du bestämmer inte själv längre.

  361. Du har gett din bestämmanderätt
    till gruppen.

  362. Du får det utfall som hör ihop med B.
    Det blir en vinst.

  363. Vad händer sen?

  364. Ökar din värdering av gruppen-

  365. -och får det dig att samarbeta
    med gruppen igen nästa år?

  366. Kanske. Det finns två scenarion.

  367. I ett får du veta
    vad du hade tjänat på egen hand.

  368. Du får symmetrisk kunskap
    om vad du missade.

  369. I det andra scenariot
    får du inte veta det.

  370. Här får man veta vad man hade fått
    om man hade valt på egen hand-

  371. -och det påverkar
    vad man känner om gruppen.

  372. Här får man inte den informationen.

  373. Ens förväntningar på B
    påverkas inte av de faktiska utfallen.

  374. Förväntade man sig
    att B skulle vara jättebra-

  375. -så är en bra vinst
    sämre än vad man förväntade sig.

  376. Man kan nedvärdera gruppen.
    Det är två olika scenarion.

  377. Hur bör vår policy se ut om information
    kan påverka hur bra gruppen verkar?

  378. Det känns inte självklart, vilket gör
    det bra för agentbaserade modeller.

  379. Vilken utformning är bäst?
    Vilken regel skulle du införa?

  380. Om du skulle utforma
    det här kooperativet...

  381. Hur skulle du göra
    för att få folk att välja?

  382. Vi körde båda modellerna-

  383. -både den symmetriska och den
    asymmetriska, och här är resultatet.

  384. Den symmetriska är röd
    och den asymmetriska blå.

  385. Det här är alla
    de hundra simuleringarna vi gjorde.

  386. Varje tunn linje är en simulering,
    och de tjocka är genomsnittet.

  387. Det här är andelen personer som
    samarbetar under en viss omgång.

  388. Med symmetrisk information
    får vi mycket mer samarbete.

  389. Med asymmetrisk information
    och otyglade förväntningar-

  390. -hamnar samarbetet betydligt lägre
    - liksom värdet.

  391. Det här är de fyra fördelningarna.
    Det finns ingen statistik att visa.

  392. Det här är de fyra fördelningarna
    av medelvärdet vid varje omgång-

  393. -för varje simulering.

  394. Det är lite bättre att samarbeta.

  395. Vi har färg här, och medelvärdet är lite
    högre för den asymmetriska gruppen.

  396. Det kan förklara det låga samarbetet.

  397. I den andra gruppen ökar medelvärdet
    mer, och vi har mer färg till höger.

  398. Varför? Det längst ner här
    representerar förväntningar.

  399. Agenternas förväntningar på gruppen
    jämfört med på egna val.

  400. Här hamnar förväntningarna på egna
    val mycket högre och stannar där.

  401. Gruppen värderas lågt.

  402. Agentens magkänsla för gruppen
    ligger väldigt långt ner här.

  403. Båda är negativa
    i det symmetriska fallet-

  404. -men gruppen värderas högre
    enligt magkänslan.

  405. Vi ser mer samarbete, större nytta
    och högre valens för samarbete-

  406. -med symmetrisk information.

  407. Tolkningen, för att återgå till början,
    blir att kollektivet är intelligent.

  408. Agenterna tjänade mer i gruppen.

  409. Utan symmetrisk information blev man
    mindre engagerad och tjänade mindre.

  410. Det beror nog
    på att de överskattade sig själva.

  411. Man har orealistiska förväntningar
    på individuella prestationer.

  412. Det ser vi i den tredje figuren.

  413. Vet man hur man hade klarat sig själv
    tror man mindre om sin egen kapacitet.

  414. Man ser mer realistiskt på gruppen.

  415. Den lämpliga policyn är...

  416. Öppen information om uteblivna
    förluster för individuella val-

  417. -bör leda till bättre engagemang
    och prestationer vid sådana här beslut.

  418. Nästa del: informationsflöden.

  419. Det här är information
    från omgivningen eller ledaren.

  420. Interaktion mellan agenter då?
    Hur ska agenterna interagera?

  421. Vårt fokus är visshetsupplysningar.

  422. När agenter upplyser om sin visshet
    främjas gruppintelligensen.

  423. "Jag har aldrig ätit på
    en indisk restaurang. Jag litar på dig."

  424. Med sådan information
    presterar vi bättre tillsammans.

  425. Tidigare studier av Bahador Bahrami
    i Aarhus och UCL-

  426. -visar att grupper gör bättre val.

  427. Grupperna han studerade presterade
    sällan bättre än de bästa individerna-

  428. -men de kan göra det med den här
    subjektiva viktningen av visshet.

  429. Gäller det våra agenter också?
    Får vi bättre engagemang och beslut-

  430. -om vi involverar viktning av visshet?

  431. Vi gjorde det här...

  432. I stället för att låta beslutet avgöras
    av en omröstning-

  433. -som vi hade gjort dittills...

  434. Vi såg hur många
    som har valt kortlek A, B eller C.

  435. Majoriteten vann.

  436. I stället uppgav agenterna
    sin magkänsla.

  437. De fyra färgerna på kortlekarna...

  438. Siffrorna bakom det uppgavs
    av agenterna - deras subjektiva känsla.

  439. "Kortlek A är förfärlig.
    Kortlek B är rätt dålig, men inte lika."

  440. "C är bra, och D är okej."

  441. Agenterna förenar sina förväntningar.

  442. Sen tar man kortleken med
    högst sammanlagda förväntningar.

  443. Vad ser vi här?

  444. Med asymmetrisk kunskap, när de inte
    vet hur de hade klarat sig själva-

  445. -ser man en ökning i samarbete
    och av nyttan som man får ut av det.

  446. Som förväntat värderas gruppen dock
    fortfarande ner lite.

  447. Med symmetrisk kunskap ökar det
    också, men gruppen kommer i kapp.

  448. Att man upplyser om sin visshet
    ökar gruppintelligensen-

  449. -och får folk
    att använda sin information bättre.

  450. Med visshetsvärdering ökar värdet.

  451. Det här är det högsta uppmätta värdet.

  452. För första gången ser vi
    positiva förväntningar på gruppen.

  453. Här ger straffen negativa förväntningar-

  454. -men trots de stora straffen har den
    sista gruppen positiva förväntningar.

  455. Visshetsupplysningar ökar
    engagemanget och prestationen.

  456. Det ökar gruppinlärningen.

  457. Både mellan policy eller kontext
    och agent och inom gemenskapen-

  458. -ger bättre informationsflöde
    bättre engagemang och prestationer.

  459. Hur ska då Gabe göra
    när han utformar samarbetet på Valve?

  460. Vad ska institutionschefer göra
    för att få akademiker att samarbeta?

  461. Gabe borde främja
    öppen kommunikation i organisationen.

  462. Jag tycker att han borde göra det
    eftersom det förbättrar balansen-

  463. -mellan informationens mångfald
    och integrationen av den.

  464. De tre konferensarrangörerna väljer då
    inte samma restaurang varje gång.

  465. Träningsdatan de får ut av det
    blir då inte bara delad förkunskap-

  466. -utan varierad, integrerad kunskap.

  467. Folk går med i och lämnar gruppen.

  468. De skaffar egna erfarenheter
    och breddar träningsdatan-

  469. -och tar med sig informationen
    till gruppen, i enlighet med policyn.

  470. Åtminstone med begränsningar
    som sätts av policyn.

  471. Det här är den första
    av flera agentbaserade studier.

  472. Vi kan köra de kognitiva modellerna
    på försökspersoner i ett labb-

  473. -och se till
    att våra antaganden är rimliga.

  474. Vi kör dem bakåt, inte framåt.

  475. Vi behöver 14 440 försökspersoner-

  476. -men den agentbaserade utformningen
    kan optimeras kring det.

  477. Vi kan se individuella skillnader
    i modellparametrar.

  478. Jag satte parametrarna-

  479. -med hjälp av posteriorfördelningen
    av de parametrarna i experiment-

  480. -men det finns en underliggande
    fördelning som är värd att beakta.

  481. Har folk olika
    prospektteoretiska parametrar?

  482. Har folk mer eller mindre
    förlustaversion och liknande?

  483. Utforskar folk sina förväntningar
    olika mycket?

  484. Vi vill studera strategisk interaktion.

  485. Hur påverkar våra val varandras val
    i spelteoretiska sammanhang?

  486. Till slut: rykte och social påverkan.
    Här kan vi börja få med fler aspekter.

  487. Det kanske finns vissa
    jätteduktiga utvecklare på Valve.

  488. Påverkar deras beslut att gå med
    i en grupp andra personers beslut?

  489. Vilken sorts rykte är viktigast?
    Ska man vara stjärna eller lagspelare?

  490. Vi kan ta med sådant i modellen.

  491. Tack för inbjudan,
    och tack till mina medarbetare.

  492. Dorthe Døjbak Håkonsson, Trine Bilde-

  493. -och Andreas Roepstorff
    från Aarhus universitet.

  494. Det finns en preliminär artikel
    om ni vill läsa den. Tack.

  495. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En kognitiv agentbaserad simulering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kollektivt beslutsfattande beskrivs ofta som beslut fattade av en grupp, men i verkligheten är det ju självständiga individer i gruppen som interagerar. Hur bestämmer sig en individ för att delta i ett kollektivt beslut, och hur kommuniceras informationen om individens beslut till gruppen? Joshua Skewes, lektor i filosofi vid Institutet för kultur och samhälle, Aarhus universitet, ger en kognitiv modell för hur individer använder sina preferenser för att vägleda riskabla val, och testar modellen med hjälp av en agentbaserad simulering. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Beslutsfattande, Gruppsykologi, Kognitiv psykologi, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tänka på att tänka

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Intelligent beteende hos djur

Stefano Ghirlanda, professor i psykologi vid Brooklyn College, beskriver hur inlärning och genetisk information integreras i djurs beteende för att effektivt anpassa sig till sin omgivning. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Tänkande och kulturell evolution

Magnus Enquist, professor vid Centrum for evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, talar om en viktig aspekt av det som gör människan unik: hennes oerhörda flexibilitet vad gäller tänkande och handlande. Att lära sig flexibilitet är emellertid mycket kostsamt. Hos djur löses problemet genom att genetisk information begränsar inlärningsmöjligheterna, men denna förklaring fungerar inte för människan. Enquist föreslår att det i stället är kulturell utveckling som spelar denna roll hos människan, och som gör oss superflexibla vad gäller tänkande, språk, socialt beteende och samarbete. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Mentala representationer

Mentala tillstånd anses allmänt representera andra tillstånd. Men vad innebär representation i detta fall? Ska det definieras i neutrala termer, eller i termer av att mentala tillstånd är medvetna? David Papineau, professor i filosofi vid Kings College, London, argumenterar för att ingen av dessa förklaringar kan redogöra för den kausalt effektiva aspekten av våra representationella förmågor. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

En kognitiv agentbaserad simulering

Kollektivt beslutsfattande beskrivs ofta som beslut fattade av en grupp, men i verkligheten är det ju självständiga individer i gruppen som interagerar. Hur bestämmer sig en individ för att delta i ett kollektivt beslut, och hur kommuniceras informationen om individens beslut till gruppen? Joshua Skewes, lektor i filosofi vid Institutet för kultur och samhälle, Aarhus universitet, ger en kognitiv modell för hur individer använder sina preferenser för att vägleda riskabla val, och testar modellen med hjälp av en agentbaserad simulering. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

En introduktion till det psykologiska immunsystemet

Ett bayesianskt medvetande - det vill säga ett medvetande som förutser och värderar konsekvenser av handlingar med bayesianska metoder, enligt den nu populära teorin om "det förutseende medvetandet" - är i grunden ett rationellt medvetande. Men det finns evidens som indikerar att principerna för hur vi skaffar oss och uppdaterar information inte stämmer med den bayesianska förklaringen. Eric Mandelbaum, lektor i filosofi vid Baruch College, New York, föreslår att dessa principer är grundade i upprätthållandet av vad han kallar ett psykologiskt immunsystem snarare än i försök att approximera en bayesiansk processor. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Tänkande i det prediktiva medvetandet

Vad är det vi ser kontra vad vi tänker? Jacob Hohwys, professor i filosofi vid Monash University, Australien, presenterar med både matematiska detaljer och empiriska illustrationer en "prediction error minimization"-modell (PEM) för hur hjärnan (medvetandet) fungerar. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Hantera att ha fel

Hur känns det att ha fel? Det frågar sig Simon Bennett, ledarskapsexpert. Han lär ut hur man ska förhålla sig till misstag och makt i grupper. Makten definieras av vilken information som kan anses vara kunskap. Bennett menar att vi måste tillåta oss att vara hela människor med alla känsloregister även som professionella. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.