Titta

UR Samtiden - Finland 100 år

UR Samtiden - Finland 100 år

Om UR Samtiden - Finland 100 år

Idag ses Finland som en av världens mest stabila demokratier, men nationen är är bara dryga 100 år gammal. Under de första 30 åren var nationen inblandad i fyra stora konflikter. Om dessa strider och om nuvarande militära samarbeten mellan Finland, Sverige och Nato handlar föreläsningarna och samtalen från Armémuseum i Stockholm. Inspelat den 9 december 2017. Arrangör: Armémuseum.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland 100 år : Det glömda inbördeskriget - personliga berättelserDela
  1. Oförmärkt lyckades Finland
    utropa sig som självständig nation-

  2. -och det har nu hållit i hundra år.

  3. Jag heter alltså Christina Falck,
    och jag har mina rötter i Finland-

  4. -vilket säkert hörs, men jag har bott
    i Sverige i över trettio år-

  5. -men med täta kontakter
    med mitt hemland.

  6. Och under min uppväxt
    kan man säga att jag levde-

  7. -lite i skuggan av, eller i
    efterdyningarna av, de här krigen-

  8. -som Finland har gått igenom
    under hela 1900-talet.

  9. Det börjar med min mormor-

  10. -som var med i inbördeskriget 1918.

  11. Jag har fått höra sen barnsben om de
    fruktansvärda saker som inträffade.

  12. Det var bland annat en stor tragedi
    i vår släkt.

  13. Min pappa
    var soldat i fortsättningskriget-

  14. -och han lyckades med nöd och näppe
    överleva en minskärva-

  15. -som nästan skar honom itu.
    Så man kan säga-

  16. -att det egentligen är ett mirakel
    att jag står här i dag.

  17. Men i dag ska vi alltså prata
    om det första av Finlands fyra krig-

  18. -nämligen inbördeskriget 1918.

  19. Och orsaken
    till att jag står här i dag-

  20. -är att jag har skrivit en bok-

  21. -som heter "Vi eller de".
    Det syftar på de röda och de vita-

  22. -som vi ska komma närmare
    om en liten stund.

  23. Och bakgrunden till den boken-

  24. -är den samling brev
    som jag hittade.

  25. De skrevs mellan min mormor
    och min morfar 1917-1918.

  26. Det vill säga mitt under de mest
    våldsamma åren i Finlands historia.

  27. Det var med stor fascination
    jag fick läsa-

  28. -om hur de lyckades
    upprätthålla sin kärlek-

  29. -och överleva vardagen,
    trots det fruktansvärda kriget-

  30. -och trots att de
    var skilda från varandra.

  31. Min bok
    innehåller många fler karaktärer-

  32. -än min mormor och morfar.

  33. Jag har i min bok både vita och röda-

  34. -och jag har som författare
    inte velat ta ställning-

  35. -utan låter personerna
    tala för sig i boken.

  36. Jag vill poängtera att det inte
    är en ren krigsskildring-

  37. -utan en spänningsroman-

  38. -där man får kriget
    så att säga på köpet.

  39. Vi hoppar direkt in i kriget.
    Vi kommer tillbaka sen-

  40. -men jag vill bara ge er en känsla
    för min mormor och morfar-

  41. -och ett exempel på deras brev.

  42. Och det här är skrivet den 3 mars
    1918. Då var vi mitt inne i kriget.

  43. Det här är min mormor Astrid,
    bonddotter i Esbo, som skriver.

  44. Och hon skriver till Edvard,
    som var min morfar.

  45. Han var länsman i Karis, och på flykt
    under större delen av kriget.

  46. Astrid skriver:
    "Tack för den tid jag var hos dig."

  47. "Jag tänker därpå
    med saknad och längtan."

  48. "Om jag nu bara fick vara där du är,
    eller varhelst när du är med."

  49. "Hemma har vi haft det
    tämligen oroligt."

  50. "Sena husvisitationer och så vidare."

  51. Och i ett av sina många brev
    skriver Edvard tillbaka:

  52. "När du får dessa rader
    är jag väl igen på annan ort."

  53. "Kanske i Kyrkslätt.
    Men när slipper jag till dig?"

  54. De som är finlandssvenska
    känner igen ordet "slipper".

  55. Det betyder
    "När får jag komma till dig?"

  56. "Älskade - när, när?
    Det får ej dröja för länge."

  57. "Jag längtar så gränslöst efter
    att åter få sluta dig i mina armar."

  58. "Till dess, lev väl."

  59. Hur kom det sig då
    att det blev krig i Finland?

  60. Vi går tillbaka till början,
    till bakgrunden, ganska kortfattat.

  61. Sverige var ju också ett fattigt land
    i utkanten av Europa.

  62. Men en stor skillnad
    mellan Sverige och Finland-

  63. -var dels att Finland
    ju var ett lydrike-

  64. -och kämpade för sin självständighet.
    Mycket energi gick åt till det-

  65. -i stället för
    att jobba med sociala reformer.

  66. Så de fattiga blev fler och fler.
    En annan skillnad-

  67. -var att Sverige hade
    en väldigt stor emigration till USA.

  68. Där var vägen över Bottniska viken
    för de flesta finländare omöjlig.

  69. Och de blev kvar.

  70. Det finns ett uttryck: "torparsolen".
    Är det nån som har hört talas om den?

  71. Det hade inte jag heller. Men jag
    tycker att detta är så betecknande-

  72. -för hur de allra fattigaste
    hade det, nämligen torparna.

  73. På dagtid skulle de göra
    sitt dagsverke för sin husbonde.

  74. Och sitt eget lilla hemman
    eller arrende-

  75. -fick de sköta på natten.
    Som ett exempel kan man säga-

  76. -att på den här tiden var
    var tionde person i Finland hemlös.

  77. Och det är klart att såna här
    förhållanden leder till-

  78. -att man vill ha förändring. Man
    vill ha rätt att äga sin egen jord.

  79. Och på arbetarsidan så började man
    alltmer mobilisera-

  80. -så kallade arbetargarden, som
    så småningom skulle bli röda garden.

  81. Och de röda gardena bestod
    framför allt av arbetare och torpare-

  82. -men inte enbart,
    som vi kommer att se.

  83. Vi tar en liten titt.

  84. Helt kort - vilka var de röda
    och vilka var de vita i Finland?

  85. De röda hade som bas
    de här röda gardena-

  86. -som i slutskedet var uppe
    i nästan 90 000 personer.

  87. De hade till sin hjälp
    ett tusental ryska soldater-

  88. -som fanns kvar i Finland efter det
    att tsaren hade störtats i mars.

  89. Vi är nu inne
    ungefär i mitten på 1917.

  90. Och de röda
    hade nära kontakt med Lenin.

  91. De ville ha en samhällsordning
    likt den Lenin planerade i Ryssland.

  92. De vita hade som bas
    de så kallade skyddskårerna.

  93. Skyddskårerna bildades
    som ett försvar mot de röda-

  94. -vars största uppgift
    var att samla in vapen.

  95. För vapen var den stora, stora
    bristen i det här kriget.

  96. Finland hade inte haft allmän
    värnplikt sen början på 1900-talet.

  97. Nu behövde man
    bygga upp det från början.

  98. Och här blev
    general Carl Gustaf Mannerheim-

  99. -utsedd att bilda-

  100. -en egen nationell militärstyrka-

  101. -i Finland. Han införde då samtidigt
    allmän värnplikt-

  102. -vilket innebar att även
    om man sympatiserade med de röda-

  103. -så var det mycket möjligt att man
    var tvungen att gå med i värnplikten.

  104. Så det fanns många bland de vita-

  105. -som hade en annan ideologi
    än vad de kämpade för.

  106. Bönderna är ett exempel på
    att man inte alltid kunde välja.

  107. De var ju oerhört beroende
    av sina herrar.

  108. Och de var i många fall rädda
    för att gå över till den röda sidan-

  109. -med risk
    för att de skulle mista allt.

  110. Ni ser att det står
    "1 200 svenska frivilliga".

  111. Vi kommer strax till det.

  112. Före det ska vi titta på en händelse
    hösten 1917.

  113. Vi ska inte läsa den här texten.
    Jag visar den bara som ett exempel-

  114. -på hur man i tidningarna beskrev-

  115. -det alltmer upptrappade våldet
    på gatorna.

  116. Rån, mord och så vidare.

  117. Och nu har ryska revolutionen
    precis ägt rum.

  118. Och med modell från den-

  119. -så sätter de röda i gång
    en generalstrejk i Finland.

  120. Allt står stilla.

  121. Och den varar bara en vecka.

  122. Men det hinner ske
    många brutala saker.

  123. Bland annat i min släkt.
    Jag ger det här som ett exempel-

  124. -på hur en enskild familj-

  125. -kunde påverkas.

  126. Det har gjort att jag
    har hört om den här historien-

  127. -egentligen ända sen jag föddes.

  128. En av min mormors bröder
    blev skjuten-

  129. -på sin egen trappa.

  130. Jag läser den första delen här.

  131. "Det befanns
    att han skjutits igenom huvudet"-

  132. -"varvid delar av hjärnan runnit ut.
    Efter fullbordat dåd"-

  133. -"inburo dock rödgardisterna
    den skjutne i karaktärshuset."

  134. Det är klart att det
    var en fruktansvärd upplevelse-

  135. -för de inblandade.
    Man märker på korrespondensen-

  136. -mellan min mormor och morfar att min
    mormor nästan blir lite förvirrad.

  137. Hon säger till min morfar -
    de var ju ett ungt kärlekspar då:

  138. "Jag förstår att du inte vill ha med
    oss att göra efter det som har hänt."

  139. Och Edvard skriver tillbaka.

  140. "Att du sörjer en oersättlig bror
    vore brottsligt att ej förstå."

  141. "Men jag ville så gärna vara
    den allra minsta lilla ersättning."

  142. "Men det är ju alltför förmätet
    att ens tänka därpå"-

  143. -"och jag kan väl ej heller.
    Men du får inte tro"-

  144. -"att jag fått nog av dig.
    Nog av dig? Nej, aldrig, aldrig."

  145. Nu är det alltså
    den 17 december 1917.

  146. Och då har alldeles nyligen
    nånting stort skett i Finland.

  147. Vad var det?

  148. Självständigheten.

  149. Självklart självständigheten.

  150. I hela det här virrvarret
    av ryska revolutionen-

  151. -som var en del
    av första världskriget...

  152. Det finska inbördeskriget var ju
    också en del av första världskriget.

  153. Och de flesta europeiska länder
    var inblandade.

  154. Oförmärkt lyckades Finland då
    utropa sig som självständig nation-

  155. -och det har nu hållit i hundra år.

  156. Och det är klart
    att man var väldigt glad för det.

  157. Här är ett brev skrivet
    "i det självständiga Finland"-

  158. -den 21 januari 1918.

  159. Och här ser man också
    en liten bit av en censur-

  160. -för det var också fortfarande censur
    vid brevskrivningen.

  161. Och hon skriver:
    "Du har väl ändå läst i tidningen"-

  162. -"om händelserna här. Och händelser
    är det, som duger att tala om."

  163. Men samtidigt -
    oro för vad som ska kunna hända.

  164. "Huliganer tillsammans med ryska
    soldater för ett skräckvälde."

  165. "Mord, rån och plundringar
    hör till ordningen för dagen."

  166. "Men vi hoppas att det snart blir
    bättre tack vare våra skyddskårer"-

  167. -"som nu riktigt börjat
    rycka upp sig. I Österbotten"-

  168. -"finns ca 20 000 välbeväpnade män
    från alla samhällsklasser."

  169. Alltså den nya finska armén.

  170. Glädjen över det självständiga
    Finland fick inte vara länge.

  171. Den 27 januari 1918-

  172. -så stormar de röda
    alla offentliga byggnader-

  173. -i Helsingfors.

  174. Delar av senaten, av regeringen,
    flyr till Vasa-

  175. -där Mannerheim har sitt fäste.

  176. Och märkligt nog -
    samma dag, den 27 januari...

  177. Mannerheim har sitt fäste i Vasa -
    det kanske jag inte nämnde.

  178. Han hade gett order om att de sista
    av de ryska kvarvarande soldaterna-

  179. -skulle avväpnas
    och föras från Finland-

  180. -just för att han ville undvika
    det som nu redan hade hänt.

  181. Och nu är det mobilisering
    som gäller, utan åldersgräns.

  182. Ni ser min morfar, länsman alltså-

  183. -här till vänster-

  184. -tillsammans med två vitgardister.
    Det ser man på de vita bindlarna.

  185. Den här lilla gossen
    är faktiskt inte namngiven-

  186. -men i familjealbumet
    står det att han deltog i kriget.

  187. Så det är ingen stor skillnad
    mot i dag, när det gäller ålder-

  188. -för små barn att delta i de här
    fruktansvärda inbördeskrigen.

  189. Här är ett exempel på röda trupper.

  190. Ett arbetargarde
    från Pukkila i Finland.

  191. Deras främsta uppgift
    var ju att samla in vapen-

  192. -och så hade de fått hjälp
    av nån form av ryskt pansartåg.

  193. Jag vet inte exakt hur det användes,
    men så här såg det ut, i alla fall.

  194. Edvard, som är länsman i Karis-

  195. -blir direkt vid krigsutbrottet
    tvungen att fly.

  196. För som varande en representant-

  197. -för lag och ordning i Karis-

  198. -så blev han den som stod först
    på de rödas dödslista.

  199. Och han flyr och befinner sig
    på olika ställen under hela kriget.

  200. Och han skriver
    långa, långa brev hem.

  201. Det var otroligt hur postgången
    kunde fungera trots kriget.

  202. Den delades ut
    upp till fem gånger per dag.

  203. Inte riktigt lika ofta på lördagar.

  204. Men de klarade sig-

  205. -utan mobiltelefoner,
    datorer och faxar.

  206. Han skriver väldigt mycket om
    skammen i att inte vara med i kriget-

  207. -men framför allt
    om sina tankar kring döden.

  208. "Döden skrämmer mig ej mera."

  209. "Det som dock känns tungt är
    att sorgen drabbar er där hemma."

  210. "Mitt beslut blir således att söka
    upp de vita skarorna någonstädes."

  211. Och om han lyckades,
    det får ni läsa om i min bok.

  212. Nu är vi framme vid svenskarna.

  213. Sverige ville inte officiellt delta-

  214. -eller hjälpa den vita sidan
    i kriget-

  215. -för de var rädda att själva bli
    inblandade i första världskriget.

  216. Men det bildades en förening-

  217. -som hette Finlands vänner-

  218. -och som var understödda
    av svenskt näringsliv.

  219. Och därifrån utgick en militär del
    som hette Svenska brigaden-

  220. -som ni säkert känner till
    från andra världskriget.

  221. Men den bildades faktiskt redan då,
    1917, 1918.

  222. Väldigt mycket baserat på ideologi.

  223. Och jag kan läsa
    en del av ett upprop-

  224. -som gick ut över hela Sverige
    i början av 1918.

  225. "Svenskar! Finland kämpar
    i dessa dagar sin tunga kamp"-

  226. -"för räddande av den samfundsordning
    och den kultur"-

  227. -"som svenskar i forna tider
    där grundat."

  228. "Därför rikta vi till våra landsmän
    och bröder inom alla klasser"-

  229. -"till alla dem, som i handling
    vilja hävda gemenskap med Finland"-

  230. -"vårt maningsrop: Med oss i strid
    för frihet, lag och rätt"-

  231. -"till Finlands räddning
    och Sveriges heder."

  232. Och det är underskrivet
    kapten Hjalmar Frisell-

  233. -löjtnant Erik Hallström, Olof Palme
    och Axel Boëthius.

  234. Om ni tycker att Olof Palme
    låter bekant-

  235. -så var det
    vår forne statsministers farbror.

  236. Svenska brigaden hade med sig
    både officerare och vapen-

  237. -vilket Finland
    i väldigt hög grad saknade.

  238. Nu ser man inte att den här delen
    är röd i verkligheten.

  239. Ni ser att det är fronten
    mellan de röda och de vita.

  240. De röda hade södra Finland
    i ett totalt, kompakt grepp.

  241. Och uppe här i Vasa satt den militära
    och administrativa ledningen.

  242. Det börjar också surra rykten
    om att tyskarna är på gång.

  243. Och det här är också fantastiskt-

  244. -hur de lyckas
    få tag på de här uppgifterna.

  245. Edvard satt fången eller undangömd-

  246. -på ett ställe ganska långt
    från Hangö. Men ändå hade han hört-

  247. -att det hade kommit 30 000 tyskar
    till Hangö-

  248. -och att de nu var på väg
    mot Helsingfors.

  249. Det stämde att tyskarna var på väg,
    men det var kanske inte 30 000-

  250. -utan snarare 10 000.

  251. Så det är lite grann
    som med gäddans storlek.

  252. Den går från så här till så här
    när man berättar.

  253. Från Mannerheims segerparad
    som ägde rum den 16 maj 1918.

  254. Han hade en stor parad
    för de vitas seger-

  255. -i maj, den 16 maj 1918.

  256. Och jag har medvetet
    valt en bild av Mannerheim-

  257. -där han inte sitter och stoltserar
    på sin häst-

  258. -utan där han med hela
    sitt kroppsspråk, sitt minspel-

  259. -visar vad han tyckte
    om att vinna ett sånt här krig-

  260. -där han lämnade
    ett delat folk efter sig.

  261. Över 30 000 döda.
    Över 80 000 krigsfångar.

  262. Och många andra offer.

  263. Bland annat små barn.
    Framför allt "röda" barn-

  264. -som hade blivit föräldralösa-

  265. -och som fick
    tillbringa sin barndom på barnhem.

  266. Allra sist brukar jag lägga på den
    här bilden. Den brukar intressera.

  267. Nu hade jag tänkt hänvisa till-

  268. -att det finns papperskopior på den
    här bilden framme vid mina böcker-

  269. -men jag såg just
    att kopiorna redan är slut.

  270. Så ni får...

  271. Jag kan väldigt snabbt
    läsa upp de här namnen.

  272. Eller, jag kan läsa vad man skrev-

  273. -i den här finlandssvenska tidningen
    år 1918.

  274. "De tappra svenskarnas insats
    i vår frihetskamp"-

  275. -"har visat oss att det band
    som binder oss samman med Sverige"-

  276. -"trots allt icke brustit, och
    att ridderligheten och tapperheten"-

  277. -"icke dött ut i det land
    som kallas hjältarnas.

  278. Bland dem har vi ju här Olof Palme.

  279. Vi har också en ung pojke som
    inte hade hunnit fylla sjutton år.

  280. Så krig...

  281. Ja, det finns knappast nåt gott
    som krig för med sig-

  282. -och det här kriget
    är inget undantag.

  283. Vad vi får vara tacksamma över,
    naturligtvis-

  284. -är att Finland nu har haft
    sina hundra år av självständighet-

  285. -och vi hoppas att det
    får förbli lugnt och självständigt-

  286. -i flera hundra år till.

  287. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det glömda inbördeskriget - personliga berättelser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Christina Falck håller ett föredrag om det "glömda" finska inbördeskriget 1918 mellan de röda och de vita. Hon berättar historien utifrån sin morfars och mormors kärleksbrev som också ligger till grund för hennes roman om när finländarna tvingades välja sida i inbördeskriget. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Första världskriget
Ämnesord:
Finland, Finlands historia, Finska inbördeskriget 1918, Historia, Krig
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Finland 100 år

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Det glömda inbördeskriget - personliga berättelser

Christina Falck håller ett föredrag om det "glömda" finska inbördeskriget 1918 mellan de röda och de vita. Hon berättar historien utifrån sin morfars och mormors kärleksbrev som också ligger till grund för hennes roman om när finländarna tvingades välja sida i inbördeskriget. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finland 1918 - hur uppstod banden till Tyskland?

Emelie Enckell berättar om sin far kulturjournalisten Olof Enckell. Hon ger en bild av inbördeskriget i Finland 1918 mellan de röda och de vita och om hur banden till Tyskland uppstod. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finlands vägval under andra världskriget

Mot alla odds klarade sig Finland igenom hela andra världskriget som egen nation. Detta trots att man utsattes för enorma påtryckningar från två aggressiva ockupationsmakter, Tyskland och Sovjetunionen. I ett samtal mellan diplomaten Dag Sebastian Ahlander och historikern Nils Villstrand, båda författare, diskuteras olika faktorer som bidrog till Finlands starka motstånd. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finsk-svensk militär samverkan i dag och i övermorgon

I en tid med hot mot den inrikespolitiska säkerheten och med utomstående provokationer har Finland och Sverige en rad gemensamma försvarsoperativa samarbeten. Man övar ihop, man byter försvarsinformation och man samarbetar numera också med Nato. Panelsamtal om huruvida Sverige och Finland skulle agera om den andre blev anfallen av främmande makt. Medverkande: generalmajor Karlis Neretnieks och generalsekreterare i Allmänna försvarsföreningen Anna Wislander. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Förintelsens minnesdag 2014

Ninas resa - en berättelse från Förintelsen

Lena Einhorn berättar om sin mamma Nina som överlevde Warszawas getto. En resa som börjar en morgon då Nina hörde skott och såg en pojke som var skjuten och slutar i Sverige med minnet av Förintelsen och ett löfte om att berätta. Inspelat på Borås stadsteater 27 januari 2014. Arrangörer: Borås kulturförvaltning, Judiska föreningen, Romani kulturförening, med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.