Titta

UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Om UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Har vi tillräckligt med kapacitet och visdom för att kunna agera i en tid med stora förändringar? Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS) bjöd in till en heldagskonferens då forskare och talare från olika fält delade med sig av sin kunskap kring hur människor fungerar, lär och kan utvecklas för att möta morgondagens utmaningar. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid : Vad får oss att krascha - och sedan resa oss igen?Dela
  1. Jag ska prata om den icke-
    livshotande, långvariga stressen-

  2. -utan återhämtning,
    s.k. utmattningssyndrom.

  3. Där man har identifierbara stressorer
    i arbetsliv, privatliv, eller båda.

  4. Vad får oss att krascha och resa oss?
    Det har intresserat mig-

  5. -både som hjärtläkare med infarkt-
    patienter som hade drivit sig hårt-

  6. -och med barn, där stress
    har förändrat hjärt- kärlsystem.

  7. Och senare hos personer
    med långvarig, kronisk stress-

  8. -och sen utmattningssyndrom.

  9. Hur man kan upptäcka signaler i tid
    och förebygga det-

  10. -men också när man har hamnat i det
    kan komma tillbaka.

  11. Den egenskap som är intressant
    för det här är omdöme-

  12. -självkännedom
    och konsten att dosera sig själv.

  13. Omdöme är mental förmåga att fatta
    rationella beslut. Från Wikipedia.

  14. En del av omdöme är då att dosera
    sig själv på ett hållbart sätt-

  15. -tillsammans med andra.

  16. Det fick jag lära mig när jag var
    väldigt ung och grön eller grönare-

  17. -av en kollega: "Man kan dosera
    läkemedel och ordinera operationer"-

  18. -"men också se
    hur mycket man doserar sig själv."

  19. En stor problematik i sjukvården är
    att många är stressade och utmattade.

  20. Vad får oss då att krascha?

  21. Det här känner ni igen,
    men jag vill ändå peka på det här.

  22. Ofta noterar vi inte eller
    bryr oss om varningssignaler-

  23. -i den egna kroppen,
    men även från andra-

  24. -som antyder
    att man borde tagga ner, tänka om.

  25. Men också att vi inte återhämtar oss
    efter olika typer av belastningar.

  26. Vi glömmer nästan bort vår kropp,
    bland annat i relationsprocesser.

  27. Att vi vill eller behöver göra nåt
    vi saknar resurser för.

  28. Det finns omfattande
    arbetslivsforskning om situationer-

  29. -med höga krav, låg egenkontroll
    och dåligt socialt stöd.

  30. De faktorerna driver en mot ökad
    stress, depression och utmattning.

  31. Sen finns det olika typer
    av samvetsstress.

  32. Man vet att man borde göra saker,
    man ser nån som lider-

  33. -men man saknar förmågan.
    Det kan handla om orättvisor.

  34. Ett stressvar dras i gång,
    ofta omedvetet.

  35. Men puls, blodtryck, känslosystem
    och kognitiv förmåga påverkas.

  36. Det finns yttre, strukturella
    skillnader, inte bara på individnivå.

  37. Kvinnor står för lejonparten av sjuk-
    skrivning för stressrelaterad ohälsa.

  38. I en utredning för Arbetsmarknads-
    departementet tittar vi på kostnader.

  39. Går man igenom de här systematiskt
    ser man tydliga skillnader.

  40. Kvinnor har fortfarande sämre lön,
    men högre prestationskrav.

  41. De utför mest obetalt arbete.
    De vabbar, föräldraledigheter...

  42. De tar hand om sin partner
    när den är sjuk oftare än tvärtom.

  43. Det är också korrelerat till
    att män dör tidigare.

  44. Kvinnor tar också hand
    om sina föräldrar.

  45. Sen ska de tävla på samma villkor.

  46. De arbetar i kontaktyrken där antalet
    medarbetare per chef är stort.

  47. Det är ogynnsamt att ha en chef,
    som har 100 personer att ge feedback.

  48. Det har visat sig vara en riskfaktor.
    Man ger sämre vård i t.ex. sjukvård.

  49. Och främst kvinnor utsätts för våld i
    nära relationer. Extrem stressfaktor.

  50. Om män har ett ökat hemansvar,
    så ökar deras risk för sjukfrånvaro.

  51. Man kan titta
    på olika typer av stress.

  52. Livskris, normal psykisk påfrestning
    under kortare tid.

  53. Anpassningsstörning,
    som alltså ska vara övergående.

  54. Akut stressyndrom efter ett
    exceptionellt livshotande trauma.

  55. Det kan ge starka växlande affekter,
    man kan bli väldigt påverkad.

  56. Går det inte över, kan det övergå
    i ett posttraumatiskt stressyndrom-

  57. -som kan vara väldigt svårt
    att leva med och vara svårbehandlat.

  58. Med påträngande,
    ovälkomna, ångest...

  59. Man vaknar med flashbacks,
    har pulspåslag-

  60. -är oftast väldigt spänd i kroppen
    och undviker saker mer och mer.

  61. Jag ska prata om den
    icke-livshotande långvariga stressen-

  62. -utan återhämtning,
    alltså utmattningssyndrom.

  63. Man har identifierbara stressorer
    i arbetslivet eller privat-

  64. -eller i kombination, tillsammans,
    och då får man specifika symptom.

  65. Det är alltså en av de mest
    dominerande sjukskrivningsorsakerna.

  66. Känslor och beteende som smittar.

  67. Jag fick ta en bild på min dotter
    på grund av all copyright...

  68. Hon tittar på stresstestet, säger vi.

  69. Stress smittar mellan individer,
    även på arbetsplatser.

  70. I ett experiment fick personer titta
    på tre olika grupper av personer.

  71. En grupp var avslappnad,
    då hände inte mycket.

  72. En grupp var rejält stressad-

  73. -och då gick puls, blodtryck och
    självskattad stress upp väldigt fort.

  74. De fick även skatta
    sin egen grad av empati.

  75. De som sa sig vara mer empatiska
    fick en snabbare stressreaktion.

  76. Det återkommer. Stor empati kan vara
    en riskfaktor för utmattning senare.

  77. Nästa föreläsare ska prata om hur det
    kan balanseras med självmedkänsla.

  78. Vad händer då när vi kraschar?
    Reglering av känslor påverkas.

  79. Vi jämförde patienter med
    utmattningssyndrom och friska.

  80. De fick titta på bilder, där några
    var väldigt stressande och negativa.

  81. Båda grupper instruerades att
    inte reagera på de negativa bilderna.

  82. Det klarade de friska rätt bra.

  83. Men de med utmattningssyndrom
    låg kvar i det negativa-

  84. -reagerade lika starkt varje gång.

  85. Tankeförmåga påverkas,
    koncentration.

  86. Minne, sämre simultankapacitet.

  87. I en studie har vi följt upp personer
    med utmattningssyndrom-

  88. -som har återhämtat sig.

  89. Där har förändringar i frontalloben
    gått tillbaka något-

  90. -och tankeförmågan
    har blivit något bättre.

  91. Man ser i flera studier från
    Göteborg, Stockholm, Danmark-

  92. -att det mest problematiska vid åter-
    hämtningen är påverkad kognition.

  93. Man är mer lättstressad och har
    svårare med simultankapaciteten.

  94. Det kan vara kvar i många år.
    Det påverkar även vårt agerande.

  95. Vi kan bli apatiska,
    få väldigt svårt att ta enkla beslut-

  96. -som har varit superlätta
    att ta tidigare.

  97. Det är alltså
    ett ganska omfattande tillstånd.

  98. Jag har tänkt på det här tillståndet
    i relation till andra egenskaper-

  99. -till exempel medkänsla, pro-sociala
    attityder. Medkänsla är mer svajigt.

  100. Är man väldigt stressad
    kan man bli väldigt empatisk-

  101. -men väldigt kortsiktigt.

  102. Man kan även stänga av empatin
    som en överlevnadsmekanism.

  103. Pro-sociala attityder korrelerar
    negativt med stressnivån.

  104. Är man mer stressad har man
    lägre grad av pro-sociala attityder.

  105. Vi hörde tidigare att kreativiteten
    kan påverkas negativt.

  106. Flow-processer.
    Man måste vara något uppvarvad-

  107. -men vid för stor press
    försvinner flow.

  108. Kritiskt tänkande påverkas också
    av den kognitiva dysfunktionen.

  109. Man blir mer rigid, detaljfokuserad,
    får svårare att ta metaperspektiv.

  110. Sämre perspektivtagande.

  111. Vad får oss då att resa oss igen?
    Studier visar på det här-

  112. -men flera av oss vet också
    att man tar bort belastningar.

  113. Man tar en tid med färre belastningar
    och gör saker som är närande.

  114. Man är till exempel ute i naturen.

  115. Att vara med djur beskrivs av många
    som återhämtande.

  116. Att man verkligen tittar på det och
    att man har bättre koll på sig själv.

  117. Att man blir bättre på
    att notera stressignalerna i tid.

  118. Att man skapar strategier för
    egen hållbarhet som blir personliga.

  119. Går man tillbaks till arbetet tar man
    hjälp av arbetsgivare och experter.

  120. Tillbaka till självkännedom,
    som jag anser är en viktig egenskap.

  121. Den känns kanske igen.
    Här är man ofta före kraschen.

  122. Man tänker inte på
    att man har en kropp med vissa behov.

  123. Man stänger av stressignalerna och
    fattar inte att man saknar bufferten.

  124. Man kan ha haft den,
    men den försvinner.

  125. Det är helt grundläggande.
    Redan i det antika Grekland-

  126. -pratade man om
    att man skulle känna sig själv.

  127. I buddistisk filosofi är självet
    en konstruktion, nåt vi skapar.

  128. I stresshanteringsprogram
    ingår ju just mental träning.

  129. Det handlar om
    att få en ökad självkännedom.

  130. Vi har arbetat mest med en utveckling
    av kognitiv beteendeterapi.

  131. "Acceptance and commitment therapy."

  132. Där tränar man på att decentrera sig
    själv från sin "story of yourself"-

  133. -och att man defusionerar sig.

  134. Man upplever att man har tankar
    och känslor som kommer och går-

  135. -men man är inte
    sina tankar och känslor.

  136. Tränar man det får man en ökad flexi-
    bilitet, emotionellt och kognitivt.

  137. I ACT ingår mindfulness-tekniker, där
    man tränar fokuserad uppmärksamhet.

  138. Man observerar andningen, som när man
    är stressad är kort och ytlig.

  139. Man tränar på att gå långsamt,
    kroppen tas till hjälp-

  140. -för att upptäcka stress
    och varva ner.

  141. Man scannar sig själv mentalt för att
    upptäcka spänningar, smärttillstånd.

  142. Det vi kommer att höra mer om är
    att man kan träna trygghetssystemet.

  143. Man lär sig upptäcka
    vad man är i för system.

  144. Martin Ingvar pratade om hotsystemet.
    Det finns även ett trygghetssystem-

  145. -som man kan växla över till
    när man märker att man...

  146. Jag kände mig lite hotad när en plats
    jag passade åt en vän blev tagen.

  147. Jag blev lite otrevlig och försökte
    kompensera det efteråt. Jag beklagar.

  148. Jag försökte växla till
    att bli lite "compassionate".

  149. Det är balansen med "compassion"
    mot mig själv, min vän och andra.

  150. Man kan faktiskt träna upp det
    och upptäcka vilket system man är i.

  151. Det här är en favoritstudie från
    Harvard, 2011, av Catherine Kerr-

  152. -där man analyserade dagböcker
    under 8 veckors mindfulness-träning.

  153. Nästan alla beskriver ett motstånd
    mot att göra övningarna.

  154. Det är obehagligt, ångestfyllt
    och tråkigt.

  155. Men de som fortsatte beskriver
    ganska samstämmigt efter 5-6 veckor-

  156. -att när de började känna igen sitt
    inre, sina processer och motstånd-

  157. -så upptäckte de att det var nåt,
    "the emergence of an observing self".

  158. Alltså, "det observerande självet".

  159. Det fanns kvar och de kunde
    ha tillgång till det på sikt.

  160. Det gav även en ökad flexibilitet
    att vara i dessa dagliga utmaningar.

  161. Man kunde se på sig själv utifrån,
    se på sina relationer-

  162. -och på den globala utvecklingen
    i bästa fall.

  163. Man kan få allt mer hjälp av digital
    teknik, man kan skapa en avatar.

  164. Här är en studie från Storbritannien
    som adresserar personer-

  165. -med schizofreni och hallucinationer.

  166. Rösthallucinationer som kan vara
    väldigt plågsamt och attackerande.

  167. De fick hjälp att skapa en bild
    av personen de såg framför sig-

  168. -samt att skapa röst och innehållet
    i de här rösterna.

  169. Sen fick de jobba med en terapeut
    och ifrågasätta rösten-

  170. -för att få allt mer makt över rösten
    och börja strunta i den.

  171. Väldigt spännande! Det behöver inte
    begränsas till schizofrena personer.

  172. Vi hör ju alla,
    mer eller mindre, röster.

  173. Det är väldigt lovande
    med såna här tekniker.

  174. Man kan även begagna sig av
    enkla papper och penna-grejer.

  175. Beteendeanalyser,
    man kartlägger vad som stressar-

  176. -vad som ger återhämtning.
    Man ser mönster-

  177. -och gör åtgärdsplaner.
    Lite tråkigt, men ganska effektivt.

  178. Det här ska man gärna göra innan man
    kraschar, och det är det få som gör.

  179. I det ingår att man med omdöme
    blir bättre på att fråga sig själv:

  180. Vad vill du? Vad vill jag göra?
    Hur och med vilka?

  181. I vilka situationer är det hållbart-

  182. -för att verkligen göra den
    förändring jag vill göra i världen?

  183. Här är en tysk konstnär som pratade
    om att varje människa är en konstnär-

  184. -hon medskapar den sociala skulpturen
    som är i ständig förändring.

  185. Vi är alla delaktiga, som Björkman
    tar upp i boken "Världen vi skapar".

  186. Det måste inte vara Excel-ark
    där man kartlägger sin självkännedom.

  187. Man kan också få in
    konstnärliga förhållningssätt.

  188. Sen kontextuella faktorer
    som exempelvis naturmiljöer.

  189. Allt mer forskning visar att närhet
    till natur minskar risken för ohälsa.

  190. Det kan öka pro-socialt beteende
    och kognitiv prestation.

  191. Det finns också, inte så många,
    men bra studier-

  192. -som visar förbättrad återhämtning
    vid stressrelaterad ohälsa.

  193. Många av mina patienter beskriver
    att deras stressnivå går ner.

  194. Många som kommer till Stockholm
    har ju vuxit upp på landsbygden.

  195. När de åker hem
    går sen deras stressnivåer ner.

  196. Bara de tänker på att passera
    tullarna kan stressnivåerna gå ner.

  197. Vi behöver integrera naturmiljöer
    i stadsplanering-

  198. -och när vi designar inomhusmiljöer.
    Vi behöver tänka på det här-

  199. -och samordna insatser för ökad
    ekologisk och mänsklig hållbarhet.

  200. Det görs på vissa sätt, men inte alls
    i den omfattning som jag tror behövs.

  201. Ett exempel på en naturmiljö som
    Visit Sweden bad oss vara med om.

  202. Ett kommunikationsprojekt
    med Cecilia Stenfors.

  203. Vi hjälpte dem med att illustrera vad
    som sker i naturen under 72 timmar.

  204. Vi såg tydliga effekter
    på stressnivåer, blodtryck och puls.

  205. De flög in folk från New York,
    London, Paris och München.

  206. Och de vill gärna komma hit igen.

  207. Ett av deras sätt att sälja in
    Sverige, naturen och allemansrätten.

  208. Det här med att dosera sig själv.
    Man behöver inte jämt bo i en hydda.

  209. Att träna på gränsen till sin förmåga
    visar sig hålla hjärnan vital.

  210. Varje dag produceras
    tusentals nya celler i hjärnan.

  211. De kan bli till mogna celler, men
    bara om man lär sig det man tränar.

  212. Det finns både djur-
    och människostudier-

  213. -om associationer kring minnen,
    hitta i en labyrint, motorik.

  214. Lär man sig det överlever många
    av dessa celler, som annars dör.

  215. "Train it, learn it or lose it."

  216. Man ska verkligen lära sig,
    inte misslyckas.

  217. Då går man in
    i en utmattningsprocess-

  218. - i en otillräcklighetssituation,
    där stresspåslaget är på.

  219. Då funkar inte processen,
    det blir bara misslyckande.

  220. Man ska ligga på gränsen
    och dosera sig själv.

  221. Man bör alltså dosera sig själv
    med självkännedom och omdöme.

  222. Och ändra på dåliga yttre
    förhållanden för att inte krascha.

  223. Det var nog det. Tack så mycket.

  224. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad får oss att krascha - och sedan resa oss igen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läkaren och forskaren Walter Osika berättar om stress och utmattning. Hur påverkas tankeförmågan och den känslomässiga regleringen av brist på återhämtning? Han beskriver riskfaktorer för utmattning och hur ett medvetet förhållningssätt kan förebygga ohälsa. Självkännedom beskrivs som central för andra förmågor som är viktiga, såsom medkänsla, kreativitet och kritiskt tänkande i komplexa högstressmiljöer. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Allmän medicin, Medicin, Psykosomatiska sjukdomar, Stress, Stresshantering, Stressjukdomar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Konsten att göra skillnad

Mänskligheten står under de närmaste decennierna inför stora utmaningar. Professor Stefan Einhorn menar att vi har möjlighet att skapa en bättre värld där människor inte svälter, barn inte dör i onödan på grund av undermålig sjukvård etc. Men vi kan också förstöra förutsättningarna för allt mänskligt liv. Enligt Einhorn är godhet och visdom två egenskaper vi bör sträva efter för att överleva resan in i framtiden. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Pålitlighet och kreativitet - två oumbärliga egenskaper

Martin Ingvar föreläser om personliga egenskaper som kommer att vara viktiga i framtidens samhälle - pålitilighet och kreativitet. Varför kommer just dessa egenskaper att värderas högt? Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Nödvändiga färdigheter för att växa som människa

Teknologisk och kulturell utveckling har givit oss människor mer makt och potential än någonsin. Samtidigt riskerar vi att åsamka oss själva och världen stor skada. Vilka färdigheter behöver vi utveckla för att kunna hantera förändring? Caroline Sahlborn och Jan Artem Henriksson presenterar fem mänskliga förmågor som alltid kommer att vara värdefulla oavsett hur samhället utvecklas. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Psykopatiska drag i vardagen

Karolina Sörman föreläser om psykopatiska drag kopplat till arbetsliv. Hon presenterar modeller som utgår ifrån att människor har varierande grader av psykopatiska drag. Kan det vara fördelaktigt att vara extremt orädd? Kan oärliga bedragare accepteras i grupper av människor där de flesta är ärliga och pålitliga? Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Vad får oss att krascha - och sedan resa oss igen?

Läkaren och forskaren Walter Osika berättar om stress och utmattning. Hur påverkas tankeförmågan och den känslomässiga regleringen av brist på återhämtning? Han beskriver riskfaktorer för utmattning och hur ett medvetet förhållningssätt kan förebygga ohälsa. Självkännedom beskrivs som central för andra förmågor som är viktiga, såsom medkänsla, kreativitet och kritiskt tänkande i komplexa högstressmiljöer. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Framtidens ledarskap

Forskaren Christin Mellner föreläser om ledarskap och ledares roll i ett föränderligt samhälle. Hon presenterar forskning kring vad ledare själva behöver för att klara sina uppdrag. Vikten av organisatoriska stödstrukturer och individuella förhållningssätt betonas. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Alternativa fakta - om kunskapen och dess fiender

Åsa Wikforss reder ut fenomenen post-sanning och faktaresistens ur ett filosofiskt och ett psykologiskt perspektiv. Hon förklarar vad det innebär att ha kunskap och varför kunskapen är så värdefull. Hon beskriver också de psykologiska mekanismer som gör att vi i vissa situationer inte förmår ta till oss fakta. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Vår hjärna behöver vara social

Vår hjärna behöver vara social, generös och kärleksfull för att överleva. Katarina Gospic är hjärnforskare och berättar här om hur allt hänger ihop i hjärnan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 27 september 2014. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Arrangör: UR.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Maja och tvångssyndromet

När Maja var sex år märkte hennes föräldrar att hon tvättade sig ovanligt mycket. När beteendet utvecklades och hon började verka olycklig tog föräldrarna tag i saken. Maja fick diagnosen tvångssyndrom. Idag är hon elva år och har ganska bra kontroll över sitt tvätt-tvång.

Fråga oss