Titta

UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Om UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Har vi tillräckligt med kapacitet och visdom för att kunna agera i en tid med stora förändringar? Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS) bjöd in till en heldagskonferens då forskare och talare från olika fält delade med sig av sin kunskap kring hur människor fungerar, lär och kan utvecklas för att möta morgondagens utmaningar. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid : Alternativa fakta - om kunskapen och dess fienderDela
  1. Vissa fakta får vi aldrig veta.

  2. Men det som händer nu är att vi inte
    vill ta till oss kunskapen.

  3. Kunskap och kritiskt tänkande
    är avgörande för framtiden.

  4. Jag börjar med ett konstverk,
    här på konstmuseet.

  5. Det är ett verk av Goya
    från 1790-talet. En spansk konstnär.

  6. Det heter "När förnuftet sover
    vaknar monstren".

  7. Ni ser dem där bakom.

  8. Han gjorde den som en reaktion på...

  9. ...den politiska situationen
    i Spanien.

  10. Okunniga politiker,
    korruption och galenskap.

  11. Ja, vi känner igen det...

  12. Inte just i vårt land, än så länge,
    men i några stora länder i världen.

  13. Vi har våra monster just nu.

  14. De här termerna har virvlat omkring-

  15. -som ett resultat
    av politiska händelser.

  16. "Faktaresistens".
    Det låter inte riktigt klokt.

  17. Vi går under om vi är fakta-
    resistenta. Man kan inte överleva.

  18. "Post-sanning". Vad betyder det ens?

  19. "Falska nyheter"
    hade vi inte förstått för tio år sen.

  20. Nyhet är väl nåt som har hänt?

  21. "Alternativa fakta", vad är det?

  22. Det är ingenting.
    De andra sakerna existerar.

  23. Alternativa fakta finns inte.

  24. Det finns
    alternativa beskrivningar av världen-

  25. -vissa är sanna, andra falska.
    Så vet vi det.

  26. Som filosof blev jag intresserad av
    vad det är som pågår.

  27. Hur ska vi förstå
    den märkliga situationen?

  28. Vi är ju så förnuftiga.
    Vad är det som pågår?

  29. Ett stort ämne inom filosofin
    sen Platon är kunskapsteori.

  30. Särskilt efter
    att alternativa fakta kom tänkte jag:

  31. "Nu får det vara nog!
    Nu ska jag ut och bråka."

  32. Då skrev jag den här boken.

  33. Vad är det som pågår?
    Vi måste ha kunskap. Varför?

  34. Ja... Låt oss bli klara över
    vad kunskap och fakta är.

  35. Fakta hör till världen
    och handlar om hur det är där ute.

  36. Det är ett faktum
    att vi har ett seminarium.

  37. Det händer inte i huvudet på oss.

  38. Men det finns fakta om saker
    som händer i huvudet också.

  39. Kunskapen handlar om vår relation
    till fakta och vad vi vet om dem.

  40. Det som pågår nu
    beskriver jag som kunskapsresistens.

  41. Skälet är enkelt.

  42. Det finns så klart fakta
    som vi aldrig kommer få kunskap om.

  43. Fakta om hur det var att leva
    i Mesopotamien för 2 000 år sen.

  44. Fakta om avlägsna galaxer. En del
    är vi för korkade för att förstå.

  45. Vi är kognitivt begränsade.
    Det är även min hund.

  46. Han förstår inte
    att jag är på Moderna Museet.

  47. Vi kommer kanske aldrig förstå
    hur medvetandet fungerar.

  48. Kanske förstår vi aldrig universums
    ursprung, även om det finns fakta.

  49. Det finns fakta
    vi aldrig får kunskap om.

  50. Men det som händer nu är att vi inte
    vill ta till oss kunskap.

  51. Det är det märkliga.

  52. Varför är det så farligt?

  53. Varför bryr vi oss om kunskap?

  54. En tanke är
    att kunskap har ett egenvärde.

  55. Det säger forskare som får frågan:
    "Vad kan det användas till?"

  56. Men så är det inte riktigt...för det
    finns kunskap jag inte vill ha.

  57. Jag vill inte veta när jag dör.
    Den kunskapen har inget värde.

  58. Det gäller även
    tillverkning av kärnvapen.

  59. Kunskap har ett instrumentellt värde
    på både individ- och samhällsplan.

  60. Det är ett medel.
    Om jag inte vill vara stressad-

  61. -behöver jag kunskap
    om hur jag ska göra.

  62. Om jag vill äta hälsosamt
    och tror att McDonalds är bra-

  63. -kommer jag inte uppnå mitt mål
    att bli frisk.

  64. Och om vi vill förhindra
    arbetslöshet och utslagenhet-

  65. -och ha god hälsovård
    måste vi ha kunskap.

  66. Annars uppnår vi inte våra mål.

  67. Slår man ifrån sig kunskap
    blir det egna livet sämre-

  68. -men även samhällslivet blir sämre.
    Det är det farliga.

  69. För att förstå mekanismerna
    måste vi säga nåt mer om kunskap.

  70. När man googlar på bilder på kunskap,
    vilket jag gör ibland-

  71. -dyker det upp hjärnor.

  72. Man tänker sig att kunskapen
    sitter i huvudet.

  73. Men vi vet att det är fel sen Platon.
    Varför då?

  74. En del av kunskapen sitter där. Vadå?
    Våra uppfattningar och övertygelser.

  75. Om jag tror att jag blir
    mindre stressad av att meditera...

  76. ...då sitter övertygelsen i huvudet.

  77. Samma sak om jag tror
    att jag är på Moderna Museet.

  78. Men det räcker inte. Om det jag tror
    inte är sant så har jag inte kunskap.

  79. Jag kan tro
    att Hilary Clinton är president-

  80. -men det måste även vara sant.
    Kunskap kräver sanning.

  81. Men ibland gissar vi bara.

  82. Jag gissar att 92 % av er drack kaffe
    till frukost i stället för te.

  83. Det kanske var att ta i. 78 %.

  84. Okej. Det kanske var exakt 78 %.

  85. Men jag visste det inte,
    det var en gissning.

  86. Jag hade inga grunder för min tro.
    Ingen evidens.

  87. Det är det tredje villkoret.
    Jag måste tro nånting som är sant-

  88. -och som är välgrundat.

  89. Jag vet att det regnar
    om det är sant och välgrundat.

  90. Jag kanske har varit ute och känt.

  91. Om jag tror det och det är sant.
    Här går det ibland fel.

  92. Låt mig säga en sak om goda grunder
    och kunskapsresistens-

  93. -som handlar om
    att man slår ifrån sig goda grunder.

  94. Då måste man förstå vad det är.

  95. Då inser man att det finns
    två typer av goda grunder:

  96. Vi får kunskap från upplevelser.
    Det är viktigt i vardagslivet.

  97. Det är så vi vet att vi är här
    och kan orientera oss.

  98. Det har vi gemensamt med alla djur.
    De får information via sinnen.

  99. De ser faran och allt man behöver
    för att överleva.

  100. Det är helt avgörande
    för överlevnaden.

  101. Men vi har nåt
    som inte ens människoaporna har.

  102. Vi har en till kunskapskälla:
    andra människor.

  103. Det mesta som vi vet
    får vi från andra människor.

  104. Hur vet ni att USA:s president
    heter Donald Trump? Ni har läst det.

  105. Hur vet ni vattnets kokpunkt?
    Det har ni läst. Och så vidare.

  106. Vi vet allt tack vare andra. Det gör
    oss unika och är en enorm styrka.

  107. Det här är människoapor.

  108. De är sociala och trevliga
    bonoboschimpanser.

  109. De smartaste, en heter Kanzi,
    kan lära sig manipulera symboler-

  110. -motsvarande en treårings nivå.

  111. De kan inte prata,
    för de har inga stämband-

  112. -men med symboler
    kan de uttrycka nya tankar-

  113. -och be om saker:
    "Jag vill ha en banan."

  114. Det är fascinerande, men de kommer
    inte förbi en treårings nivå.

  115. Det är intressant.
    Varför går de inte vidare?

  116. En sak som de inte har,
    som man är klar över-

  117. -är inlevelseförmåga. Vad är det?

  118. Det är förmågan att tänka ur andras
    perspektiv och tänka på tankar.

  119. Jag måste kunna tänka mig
    vad du avser att säga.

  120. Den förmågan finns inte hos aporna.

  121. De får inget språk och kan inte
    ackumulera kunskap från andra apor.

  122. Varje generation börjar från början.
    De börjar helt från noll.

  123. Medan varje generation människor
    har ackumulerat mer kunskap.

  124. Jämför vad man visste när min mamma
    föddes på 20-talet, och nu.

  125. Varje generation går så här,
    för att vi kan sprida kunskap.

  126. Det är en enorm styrka
    men också en sårbarhet.

  127. Eftersom vi får kunskap från andra-

  128. -är vi beroende av att de är
    pålitliga och vet vad de pratar om.

  129. Det kräver tillit och trovärdighet.

  130. Det är där det ofta går fel,
    och jag kommer till det strax.

  131. Vi behöver välgrundad tro
    och andra människor för kunskap-

  132. -och ibland går det fel.
    Normalt går det så här.

  133. Det kommer en lastbil.
    Jag ser den och hoppar undan.

  134. Då har jag kunskap om vad som händer.

  135. Så måste det gå till.
    Men ibland gör det inte det.

  136. Då kommer psykologiska mekanismer
    i vägen för kunskapen.

  137. Det handlar nästan alltid om känslor.
    Jag ska prata om det strax.

  138. Känslor är jättebra
    och ger vårt liv mål och mening.

  139. Men de ställer till.
    Jag ska strax beskriva hur.

  140. Den andra kunskapens fiende
    är desinformation.

  141. Nu sprids desinformation på ett sätt
    som aldrig tidigare var möjligt-

  142. -i människans historia,
    just för att vi är beroende av andra.

  143. Med blixtens hastighet
    sprids falskheter.

  144. Det är svårt att avgöra
    vad som är sant.

  145. Det samverkar även med psykologiska
    mekanismer som jag ska prata om.

  146. Psykologer pratar "cognitive biases",
    kognitiva eller tänkandets skevheter.

  147. De kommer i vägen för
    det rationella tänkandet.

  148. En välkänd sådan är bekräftelsebias.

  149. Helt enkelt tendensen
    att bekräfta det man redan tror.

  150. Det gör alla
    och har testats sen 50-talet.

  151. Testen kan inte alltid upprepas
    men det här vet man.

  152. Alla, oavsett intelligens, ålder
    och kultur, lider av bekräftelsebias.

  153. Det måste vara evolutionärt.

  154. Tror vi att alla svanar är vita,
    kollar vi bara efter de vita.

  155. Men vi glömmer
    att titta efter svarta.

  156. Vi måste kolla
    att det inte finns några svarta-

  157. -men i stället samlar vi vita.

  158. Vi håller oss till vissa källor.

  159. Vi läser tidningar som tycker som vi.

  160. Det kan handla om
    att man undviker motevidens.

  161. Man kanske inte ens
    kan se en svart svan.

  162. Ungefär. Så kan det gå till. Man kan
    vikta evidens till sin egen fördel.

  163. "Dina invändningar var inte...
    Men mina..." Så gör vi alla.

  164. Det samverkar med
    den splittrade mediesituationen.

  165. Det är så lätt
    att leva ut sin bekräftelsebias.

  166. Jag kan hålla mig till Facebook.

  167. För mina vänner är kloka
    och delar bara rätt grejer.

  168. Och algoritmerna styr upp lite.

  169. Samverkan mellan mediesituationen
    och våra skevheter är farlig.

  170. Politiskt motiverat tänkande
    undersöks mycket.

  171. Vi baserar våra faktaövertygelser
    på vår politiska tillhörighet.

  172. Alltså inte värderingar.
    Faktaövertygelser.

  173. Man har gjort mycket experiment,
    i USA speciellt.

  174. Man frågar om vapenkontroll
    leder till färre mord.

  175. Det är ett faktum att det är så.
    Det finns statistik på det.

  176. Det gör det.

  177. Men vissa kan inte ta till sig
    den typen av uppgifter-

  178. -om gruppen man tillhör
    anser att vapenkontroll inte gör det.

  179. Det kallas för
    "identity protection thinking"-

  180. -tänkande som är ett skydd
    för identiteten.

  181. Om min grupp upplever det
    som centralt att tro det här...

  182. ...och en expert säger att
    vapenkontroll leder till färre mord-

  183. -kommer min grupp säga:
    "Usch. Dålig expert. Bort."

  184. Så reagerar alla,
    både liberala och konservativa.

  185. Det är samma reaktion på båda sidor.
    Det är identitetsskyddet.

  186. Det leder till faktapolarisering,
    en knepig grej. Nämligen...

  187. Politiskt har vi alltid haft
    olika värderingar.

  188. Men när faktaövertygelser
    hänger ihop med ideologi-

  189. -får man en uppsättning fakta
    om vapen, vaccin, global uppvärmning-

  190. -invandring och skatter här,
    och en helt annan här.

  191. Vi har inte bara olika värderingar
    utan olika världsbilder.

  192. Man kan inte lösa problem
    och ha en fungerande demokrati då.

  193. Det finns ett fenomen
    som heter baktändning.

  194. Jag kan tro nåt som är falskt,
    som är viktigt för mig-

  195. -som hur stor min publik är.
    Största nånsin!

  196. Det kan handla om
    nåt som är viktigt för min grupp.

  197. Om en expert kommer och säger:

  198. "Kolla här på de här skälen
    till varför det är falskt."

  199. Då kan det vara så att
    jag tror det falska ännu starkare.

  200. Det är baktändning, och det är inte
    etablerat att det alltid sker.

  201. Man har sett det hos klimatförnekare
    och andra grupper.

  202. Det är djupt irrationellt.
    Om du visar att nåt är falskt-

  203. -är det irrationellt
    att slå ifrån sig det.

  204. Då är det dags för kritiskt tänkande.

  205. Den här känner ni till.
    Den står i Columbia University-

  206. -där jag fick min utbildning.

  207. Att tänka på tänkandet.
    Det är en unik mänsklig egenskap.

  208. Den hänger ihop med
    det jag sa tidigare-

  209. -om apornas oförmåga
    att få till det mänskliga språket-

  210. -och oförmåga
    att förstå andras perspektiv-

  211. -och tänka på vad en annan tänker.
    Inlevelse, alltså.

  212. Då kan man inte tänka på
    vad man själv tänker.

  213. Metaperspektivet
    klarar aporna inte av.

  214. Det vet man från tester om skillnaden
    mellan hur det är och vad man tror.

  215. Ett "false belief"-test.
    Barn klarar det först vid tre år.

  216. Det måste utvecklas.

  217. Det är t.ex.
    att tänka på tanken att det regnar:

  218. "Jag tänker att det regnar. Undra
    varför jag tänkte det?" Till exempel.

  219. Det kan vi göra. "Varför tänker jag
    att jag tänkte att det regnar?"

  220. Ungefär tre varv, sen tröttnar vi.

  221. Men det här gör att
    vi kan tänka kritiskt.

  222. Djur kan säkert tänka,
    särskilt människoaporna.

  223. Min hund tänker en del, anser jag.
    Men han kan inte reflektera:

  224. "Undra om jag kan få matte
    att ge mig köttbulle till."

  225. Det kan inte min hund
    eller apor göra.

  226. Men vi kan det. Vi kan ställa oss
    det kritiska tänkandets grundfråga.

  227. Jag tror nånting.
    Har jag goda skäl att tro detta?

  228. Det är det kritiska tänkandets
    grundfråga.

  229. Målet med det kritiska tänkandet
    är kunskap.

  230. Kunskap är sanna,
    välgrundade övertygelser.

  231. Sanningen vet man inte
    om man har nått.

  232. Den handlar om det som är där ute.

  233. Sanningen är inte beroende av
    vad jag tror, du tror och ni tror.

  234. Det finns ett potentiellt glapp
    mellan mig och sanningen.

  235. Men med goda grunder har jag skäl
    att tro att jag närmar mig sanningen.

  236. Jag kan tro att det regnar
    fast det är nån som sprutar vatten.

  237. Det kan bli glapp.

  238. Det bästa vore
    att titta på våra grunder.

  239. Vi måste granska grunderna
    för våra övertygelser.

  240. I dagens läge
    handlar det om att granska källor.

  241. Våra grunder är inte det vi ser, hör
    och känner utan vad andra kommer med.

  242. Då måste jag granska källorna för att
    ta reda på om de är trovärdiga.

  243. Det är farligt när populister säger-

  244. -att medier och forskare
    inte är trovärdiga.

  245. Man tar bort
    våra viktigaste kunskapskällor.

  246. Vi måste kämpa för
    våra kunskapsinstitutioner.

  247. Har jag goda grunder?
    Det bör vi alltid fråga oss.

  248. Som vi hörde förut, det är svårt
    att komma förbi känslorna.

  249. Det svåraste är att
    alla så upprörda hela tiden.

  250. Det är vi mot dem. Ditten och datten.
    Man når inte fram.

  251. För att motverka kunskapsresistens
    hos sig själv och andra-

  252. -måste man lugna ner samtalsnivån.

  253. Tillit och respekt krävs
    för att övertala någon.

  254. Om man lyckas lugna ner sig
    ska man fundera på de goda grunderna.

  255. Om man oroar sig för
    faktaresistens...

  256. Jag var med i radio,
    och lyssnare fick mejla in.

  257. En skrev: "Hur vet jag
    om jag är faktaresistent?"

  258. Jag såg en Expressen-löpsedel
    framför mig:

  259. "Är du faktaresistent? Tre tecken.
    Experter uttalar sig"

  260. Här är ett sätt,
    som jag avslutar med.

  261. Ställ er den här frågan:
    Vad skulle få mig att ändra mig?

  262. Om svaret är ingenting...
    då är ni faktaresistenta. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Alternativa fakta - om kunskapen och dess fiender

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åsa Wikforss reder ut fenomenen post-sanning och faktaresistens ur ett filosofiskt och ett psykologiskt perspektiv. Hon förklarar vad det innebär att ha kunskap och varför kunskapen är så värdefull. Hon beskriver också de psykologiska mekanismer som gör att vi i vissa situationer inte förmår ta till oss fakta. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Ämnen:
Information och media, Psykologi och filosofi
Ämnesord:
IT, Informationsteknik, Kognitiv psykologi, Kritiskt tänkande, Källkritik, Mediekompetens, Psykologi, Sanning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Konsten att göra skillnad

Mänskligheten står under de närmaste decennierna inför stora utmaningar. Professor Stefan Einhorn menar att vi har möjlighet att skapa en bättre värld där människor inte svälter, barn inte dör i onödan på grund av undermålig sjukvård etc. Men vi kan också förstöra förutsättningarna för allt mänskligt liv. Enligt Einhorn är godhet och visdom två egenskaper vi bör sträva efter för att överleva resan in i framtiden. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Pålitlighet och kreativitet - två oumbärliga egenskaper

Martin Ingvar föreläser om personliga egenskaper som kommer att vara viktiga i framtidens samhälle - pålitilighet och kreativitet. Varför kommer just dessa egenskaper att värderas högt? Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Nödvändiga färdigheter för att växa som människa

Teknologisk och kulturell utveckling har givit oss människor mer makt och potential än någonsin. Samtidigt riskerar vi att åsamka oss själva och världen stor skada. Vilka färdigheter behöver vi utveckla för att kunna hantera förändring? Caroline Sahlborn och Jan Artem Henriksson presenterar fem mänskliga förmågor som alltid kommer att vara värdefulla oavsett hur samhället utvecklas. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Psykopatiska drag i vardagen

Karolina Sörman föreläser om psykopatiska drag kopplat till arbetsliv. Hon presenterar modeller som utgår ifrån att människor har varierande grader av psykopatiska drag. Kan det vara fördelaktigt att vara extremt orädd? Kan oärliga bedragare accepteras i grupper av människor där de flesta är ärliga och pålitliga? Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Vad får oss att krascha - och sedan resa oss igen?

Läkaren och forskaren Walter Osika berättar om stress och utmattning. Hur påverkas tankeförmågan och den känslomässiga regleringen av brist på återhämtning? Han beskriver riskfaktorer för utmattning och hur ett medvetet förhållningssätt kan förebygga ohälsa. Självkännedom beskrivs som central för andra förmågor som är viktiga, såsom medkänsla, kreativitet och kritiskt tänkande i komplexa högstressmiljöer. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Framtidens ledarskap

Forskaren Christin Mellner föreläser om ledarskap och ledares roll i ett föränderligt samhälle. Hon presenterar forskning kring vad ledare själva behöver för att klara sina uppdrag. Vikten av organisatoriska stödstrukturer och individuella förhållningssätt betonas. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Alternativa fakta - om kunskapen och dess fiender

Åsa Wikforss reder ut fenomenen post-sanning och faktaresistens ur ett filosofiskt och ett psykologiskt perspektiv. Hon förklarar vad det innebär att ha kunskap och varför kunskapen är så värdefull. Hon beskriver också de psykologiska mekanismer som gör att vi i vissa situationer inte förmår ta till oss fakta. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Berättelser om Breivik

Genusforskaren Mia Eriksson har närstuderat och analyserat hur författare och journalister har beskrivit Anders Behring Breivik, hans personlighet och hans terrordåd. Hon har också undersökt vad berättelserna gör med oss läsare. Hon berättar vad hon kommit fram till i sina studier. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Makadam förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnen på Darknet

På sitt pojkrum tar 14-årige Toxic psykedeliska droger som han beställt på det mörka nätet, "Darknet". Han surfar med webbläsaren TOR för att vara anonym och nå gömda platser på nätet. Tillsammans med 16-årige V1tal (som jagas av FBI) och 17-årige Erik hackar han hemsidor och jävlas med privatpersoner och myndigheter.