Titta

UR Samtiden - Finland 100 år

UR Samtiden - Finland 100 år

Om UR Samtiden - Finland 100 år

Idag ses Finland som en av världens mest stabila demokratier, men nationen är är bara dryga 100 år gammal. Under de första 30 åren var nationen inblandad i fyra stora konflikter. Om dessa strider och om nuvarande militära samarbeten mellan Finland, Sverige och Nato handlar föreläsningarna och samtalen från Armémuseum i Stockholm. Inspelat den 9 december 2017. Arrangör: Armémuseum.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland 100 år : Finland 1918 - hur uppstod banden till Tyskland?Dela
  1. I detta avtal fanns det
    ett fördelaktigt krav för Finland-

  2. -och det var att tyska militären
    skulle dras bort från Finland.

  3. Jag kommer från den lilla orten
    Grankulla nära Helsingfors.

  4. Den blev känd
    för att vara ett centrum-

  5. -för de finländska modernisterna.

  6. Där bodde ganska mycket konstnärer.

  7. Men jag går genast till mitt ämne.

  8. Jag har med det här
    försökt sammanfatta-

  9. -de teman som jag ville ta upp.

  10. Hela dramat
    börjar ju med världskriget.

  11. Och bakom världskriget hade vi ju-

  12. -en ganska stark och snabb
    industrialisering.

  13. Och industrialiseringen,
    den höjde självkänslan-

  14. -i nationerna. Också
    i de små nationerna och Finland.

  15. Och det förde med sig att Ryssland
    fick upp ögonen för det här-

  16. -och förryskningsåtgärderna tog fart.

  17. Det blev en kollision.

  18. Och samtidigt
    med den här industrialiseringen-

  19. -så växte ju också
    arbetarrörelsen fram.

  20. Och här sitter en klass studenter
    våren 1917 och firar.

  21. Men man ser att det inte
    är särskilt uppsluppen stämning.

  22. Här sitter också min pappa,
    Olof Enckell.

  23. Det är ganska spänt. Spännande tider.
    Matbristen var redan mycket kännbar.

  24. Och ett par år tidigare-

  25. -så hade studentaktivister-

  26. -planerat ett väpnat uppror
    mot förryskningen.

  27. Och man hade, i ett gäng-

  28. -på 150 intellektuella ungdomar-

  29. -sökt sig, i största hemlighet,
    genom Sverige-

  30. -ner till Tyskland för att
    få utbildning. Militär utbildning.

  31. Och den fick man
    under täckmanteln "scoutläger".

  32. Lite norr om Hamburg, i Lockstedt.

  33. Där utbildades allt som allt-

  34. -över två tusen jägare...

  35. ...som redan efter ett halvt år,
    i slutet av maj-

  36. -skickades ut i fält
    för att få fälterfarenhet.

  37. Det var inte vad man hade tänkt sig.
    Man hade inte tänkt sig-

  38. -att kämpa vid sidan av tyska
    bataljoner, mot Ryssland-

  39. -som ju faktiskt
    var Finlands moderland.

  40. Finland hörde ännu till Ryssland.

  41. Det var många som hoppade av.
    Man hade olika orsaker.

  42. Alla var inte lämpade
    för den här utbildningen.

  43. Och så hade man de ideologiska
    strömningarna-

  44. -som också
    väckte meningsskiljaktigheter.

  45. Under den här tiden-

  46. -kämpade min morfar,
    Wilhelm Thesleff-

  47. -på den ryska sidan
    vid den ryska fronten.

  48. Mitt emot de här finländska jägarna.

  49. Och man kan föreställa sig att
    det inte var en så munter situation.

  50. Han blev sjuk
    och låg på klinik i Riga-

  51. -när tyskarna gjorde sitt intåg där.

  52. Och han blev tillfångatagen-

  53. -och så småningom
    skickad till Berlin-

  54. -tillsammans
    med andra baltiska officerare.

  55. Min morfar var inte balt.
    Han var från Viborg.

  56. Och där fick han snart i uppdrag-

  57. -att på Finlands begäran
    ta hand om den militära planeringen-

  58. -av överföringen
    av militärt hjälpmaterial-

  59. -till Finland. Och han fick också
    ledningen för jägarbataljonen-

  60. -som också äntligen
    skulle få komma dit.

  61. Alla de här förberedelserna tog tid.
    Den tionde februari-

  62. -anlände han till Libau, där jägarna
    länge hade väntat otåligt-

  63. -under fortsatt utbildning.

  64. Och tre dagar senare,
    efter att han hade informerat dem-

  65. -så kunde de svära trohetseden
    till Finlands regering.

  66. Och bara en dag senare
    äntrade de passagerarbåten Arcturus-

  67. -som över minerade vatten
    med svåra isförhållanden-

  68. -den 25 februari
    äntligen anlände till Vasa-

  69. -där Mannerheim och hans trupper,
    som bestod av skyddskårer-

  70. -under ryskt skolat befäl-

  71. -otåligt väntade på dem.

  72. Tyvärr blev det omedelbart en krock-

  73. -mellan Mannerheim och Thesleff.

  74. Det hade att göra med
    att de hade olika förväntningar-

  75. -på hur jägarna skulle användas.

  76. Jägarna ville bibehålla sin samman-
    svetsade grupp som en elitbrigad.

  77. Men Mannerheim
    hade planerat att sprida dem-

  78. -i de olika skyddskårsbataljonerna-

  79. -som instruktörer
    under de ryskt skolade officerarna.

  80. Och överste Wilhelm Thesleff-

  81. -var ju jägarnas språkrör.

  82. Det var ganska fatalt.

  83. Konflikten gällde
    inte bara användningen av jägarna-

  84. -utan dessutom
    var Mannerheim ytterst ovillig-

  85. -att över huvud taget
    samarbeta med tyskarna.

  86. Han hade ju gjort sin stora karriär
    i den ryska armén under världskriget-

  87. -och Tyskland var ärkefienden.

  88. Thesleff var också kritisk
    mot Mannerheim-

  89. -men eftertraktade aldrig
    posten som överbefälhavare.

  90. Därför har jag understrukit
    "ofrivillig rival".

  91. Det kom rykten i svang
    om att han skulle ha intrigerat.

  92. Så var det inte.

  93. Han ansåg också
    att Mannerheims planer-

  94. -på att eventuellt kunna åstadkomma-

  95. -och medverka till
    en kontrarevolution i Ryssland-

  96. -inte var realistiska.
    Men Mannerheim var ju själv adelsman-

  97. -och hade mycket goda kontakter
    med tsarhovet.

  98. Så där hade de också
    lite olika målsättning.

  99. Och enligt Mannerheim
    var ju Thesleff alltför tyskvänlig-

  100. -och han löste problemet genom att
    utse honom till förbindelseofficer-

  101. -mellan sig och befälhavaren
    för den tyska Östersjödivisionen-

  102. -Rüdiger von der Goltz.

  103. På det viset fick han Thesleff
    under kontroll, trodde han.

  104. Men redan i slutet av februari hade
    Mannerheim varit tvungen att inse-

  105. -att detta inte var en så lätt nöt
    att knäcka som han hade tänkt sig-

  106. -och som hans erfarenhet
    hade gett honom förtroende för.

  107. Han hade då,
    i samförstånd med von der Goltz-

  108. -gjort ett flygblad
    som undertecknades av von der Goltz.

  109. Det spriddes över södra Finland-

  110. -undertecknat den första mars.

  111. Den tyska planen eller strategin
    var oerhört väl genomtänkt.

  112. Den 3 mars undertecknade Tyskland
    fredsavtalet i Brest-Litovsk-

  113. -och det dikterades av Tyskland.

  114. Ryssland var ju väldigt försvagat
    vid det tillfället-

  115. -och ville helt enkelt
    få slut på kriget.

  116. Men i detta avtal så fanns det
    ett fördelaktigt krav för Finland-

  117. -och det var att tyska militären
    skulle dras bort från Finland.

  118. Det här underlättade ju
    väldigt mycket.

  119. Och redan en dag senare, den 4 mars-

  120. -kastar tyska krigsfartyg ankar
    utanför Eckerö.

  121. Avsikten var att befästa fredsavtalet
    och evakuera ryssarna.

  122. Och det gjorde de också.
    Det gick undan.

  123. Men till deras stora bestörtning
    fanns där redan svenska krigsfartyg.

  124. Svenskarna hade kommit
    av humanitära skäl.

  125. Och nu kan man ju säga
    att båda länderna-

  126. -hade sina allvarliga baktankar.

  127. Och tyskarna
    skickade inte bara i väg ryssarna-

  128. -utan också svenskarna fick respass.

  129. Den tyska huvudarmadan-

  130. -hade under tiden
    närmat sig södra Finland-

  131. -och anlände den 3 april-

  132. -till Hangö.

  133. Det finns en fantastisk bild
    i armémuseets reklamblad-

  134. -om den här landstigningen i Hangö.

  135. Där kunde man genast
    ta ett hundratal fångar-

  136. -och detta fortgick allt eftersom
    man avancerade mot Helsingfors.

  137. Fångar togs, och i Ekenäs och Karis-

  138. -installerades snabbt fångläger.

  139. Nästa bild visar kartan
    över den tyska strategin.

  140. Man kunde berätta mycket om det-

  141. -men jag vill kort konstatera-

  142. -att det gick ut på
    att med början härifrån Åland-

  143. -fortsätta österut och tömma Finland.

  144. Inte bara bekräfta
    att den ryska armén drogs bort-

  145. -utan också tömma de här områdena-

  146. -från de röda gardena. Det var ju på
    många ställen ganska blodiga strider-

  147. -men det blev också
    väldigt mycket fångar.

  148. Här kommer då huvudarmadan
    till Hangö.

  149. Wilhelm Thesleff
    tar hand om en liten skyddskår-

  150. -där för övrigt också Dagmar Ruin,
    som Anna talade om, befinner sig.

  151. De har flytt över isen till Estland-

  152. -och kommit med samma fartyg.

  153. Thesleff hade haft tid
    att informera von der Goltz om läget.

  154. Och man har då
    en väldigt klar uppfattning-

  155. -som också
    var överenskommen med Mannerheim-

  156. -om hur man skulle avancera.

  157. Man fortsätter till Helsingfors,
    som intas den 12-13 april.

  158. Sen fortsätter man norrut-

  159. -för att befria de starka fästena
    i Tavastehus.

  160. Och här kommer en tredje armada
    in från Tyskland-

  161. -och går i land i Lovisa-

  162. -med målet att befria
    det starka fästet i Lahtis.

  163. Under den här tiden
    har Mannerheims trupper kämpat-

  164. -och närmat sig norrifrån
    mot Tammerfors.

  165. De har belägrat Tammerfors.
    Där pågick striden i tre veckor-

  166. -innan de röda gav sig.

  167. Sen var då strategin genomförd-

  168. -och Mannerheim fick fri väg-

  169. -mot sydost-

  170. -och Viborg, som intogs den 29 april.

  171. Därmed var kriget
    praktiskt taget avslutat.

  172. Små duster fick Mannerheims trupper
    ännu vara med om-

  173. -när han skyndade sig
    till Helsingfors-

  174. -för att göra
    sitt eget spektakulära segerintåg.

  175. Men tillbaka ett ögonblick,
    till Helsingfors en månad tidigare.

  176. Efter den tyska
    intagningen av staden-

  177. -så hade von der Goltz arrangerat
    en mer anspråkslös segerparad.

  178. Och här sitter von der Goltz.

  179. Här är von der Goltz
    och min morfar Wilhelm Thesleff.

  180. Väldigt fina porträtt av dem båda.

  181. Helsingforsarna i staden jublade.

  182. Men det gjorde de också-

  183. -för att nu
    kunde en skyddskår befrias.

  184. 467 fångar hade suttit i en skola
    i sex veckor.

  185. Jag vill nämna
    att behandlingen av de vita fångarna-

  186. -hade varit väldigt mild.
    Inga övergrepp hade skett.

  187. Och familjerna hade fått hämta mat
    till skolköket.

  188. Tyvärr kan man inte säga samma sak
    om de många fångläger-

  189. -som hade uppstått i södra Finland.

  190. Det var...

  191. Det har helt enkelt
    varit ett så svårt minne-

  192. -en så traumatisk period
    och händelse-

  193. -att det har varit väldigt svårt
    att över huvud taget tala om det.

  194. Både på den röda sidan
    och på den vita sidan.

  195. Skammen på den vita sidan
    är fruktansvärt betungande.

  196. Och...

  197. Det är egentligen först nu,
    under tjugohundratalet-

  198. -som forskningen har öppnat sig-

  199. -och man har kunnat
    komma fram till en viss...

  200. Ja, till insikt och erkännande.

  201. Men redan... Nej, inte redan,
    utan först på sjuttiotalet-

  202. -så kunde man också börja
    resa minnesmonument över de röda.

  203. Tyvärr är det nånting
    vi har haft att leva med.

  204. Efter paraden den 16 april
    så såg man i centrala Helsingfors-

  205. -en djup grav grävd.

  206. Och där ligger 93 vita kistor-

  207. -sida vid sida
    med tyska fallna soldater.

  208. Och ett litet stycke därifrån
    har vi en grav-

  209. -för tjugo fallna vita soldater.

  210. Och gravstenarna finns där, så där
    kan man läsa varenda soldats namn.

  211. Och nu vill jag sammanfatta
    den tyska insatsen.

  212. Det här har vi gått igenom. Skolning,
    vapentransporter, intagning-

  213. -och de viktiga segrarna
    i Tavastehus och Lahtis.

  214. De tyska personförlusterna var för-
    stås större än de 93 i Helsingfors.

  215. Och det tyska engagemanget-

  216. -förkortade nog kriget.
    Hur mycket, det kan man inte veta.

  217. Men det måste ha varit fallet.

  218. Freden i Brest-Litovsk
    var betydelsefull-

  219. -och förlusterna blev mindre.

  220. Men det var inte slut med det.
    Tyskar stannade ju.

  221. Von der Goltz stannade
    med 200 officerare efter krigsslutet.

  222. De var hela sommaren och hösten
    i Finland-

  223. -för att fortsätta utbildningen
    av militärt ledarskap.

  224. Och man kan fråga sig:

  225. Varför denna
    fortsatta tyska orientering?

  226. Finland behövde skydd mot Ryssland.

  227. Tiderna var fortfarande oroliga.

  228. Mannerheim
    hade varit lämplig och önskvärd-

  229. -men han vurmade snarare
    för kontrarevolution-

  230. -med hjälp av England.

  231. Och man var rädd för
    att en tillbakagång till tsarvälde-

  232. -kunde ha inneburit slutet
    på Finlands självständighet.

  233. Dessutom hade senaten och armén
    fått förtroende-

  234. -för den tyska militära kompetensen.

  235. Och misstroendet mot de
    ryskt utbildade fanns fortfarande.

  236. Och von der Goltz och den tyska
    ledningen hade visat hänsyn-

  237. -inför Finlands situation.
    Och trots de tyska baktankarna-

  238. -som var mycket allvarliga
    för Finlands del...

  239. Tyskland strävade nog efter
    att göra Finland till en vasallstat.

  240. Men de hade ändå,
    i denna situation av krig-

  241. -visat hänsyn
    inför Finlands förväntningar-

  242. -på en självständig demokrati.

  243. Och även om den här hänsynen
    naggades i kanterna-

  244. -så var tacksamhetsskulden oerhörd.

  245. Och finnarna
    är kända som ett rejält folk-

  246. -så det var nåt
    man inte kunde förbise.

  247. Mannerheims militära kompetens
    var ju erkänd.

  248. Men eftersom han inte ville samarbeta
    med tyskarna, gick det så-

  249. -att han beviljades avsked
    och flyttade till Sverige.

  250. Wilhelm Thesleff hade haft
    en central uppgift och roll-

  251. -och hade militär kompetens.

  252. Och också, kanske i nån mån...
    Kanske i ganska stor mån också-

  253. -mer social kompetens än Mannerheim.

  254. Men det gick som det gick.
    Tyskland kapitulerade ju.

  255. Förlusterna
    började redan märkas i augusti-

  256. -och trots det, så...

  257. Så var...

  258. Så var de här monarkistiska
    krafterna och intressena-

  259. -så stora
    att man utsåg en kung från Tyskland.

  260. Och det hela
    har ju kastat ett löjets skimmer-

  261. -över den finska upptakten
    till självständighet.

  262. Men då måste man komma ihåg
    att Europa var fullt av monarkier-

  263. -och Finland ville också
    höja sig till samma status.

  264. Hur som helst -
    Tyskland kapitulerade.

  265. Och med omedelbar verkan
    retirerade då senaten-

  266. -och avsade sig det uppdraget.

  267. En ny senat kunde väljas-

  268. -och därmed kallades också Mannerheim
    tillbaka till Finland-

  269. -och utsågs till riksföreståndare.

  270. Nu kunde uppbyggnaden av det
    självständiga Finland påbörjas.

  271. Men egentligen så tog det nog fart-

  272. -först efter det första
    presidentvalet i juli 1919-

  273. -då Mannerheim återigen åsidosattes.

  274. Valet vanns av Ståhlberg,
    som blev president.

  275. Och jag har förstått att det var nu
    som demokratins uppbyggnad-

  276. -verkligen kunde fortsätta.

  277. Redan under autonomin
    hade man gjort väldigt mycket-

  278. -och utvecklat demokratin i Finland
    väldigt mycket.

  279. En viktig vändpunkt
    var storstrejken 1905-

  280. -efter vilken man stadfäste-

  281. -lagen om enkammarlantdagen-

  282. -och allmän och lika rösträtt-

  283. -och valbarhet också för kvinnor.

  284. Det hade väldigt stor betydelse.
    Socialdemokraterna blev starka.

  285. Och den här...

  286. ...förbättringsprocessen tog fart.

  287. Åtta timmars arbetsdag
    godkändes redan då-

  288. -under början av 1900-talet.
    Men så kom världskriget emellan-

  289. -och bromsade upp det här.
    Man fick annat att tänka på.

  290. 1919 kan man börja på nytt-

  291. -och ta upp de här förbättringarna.

  292. Och det är väl nu som konsensus-
    politiken i Finland utvecklas.

  293. Man fäster väldigt stor vikt
    vid att nu är vi tvungna-

  294. -att föra samman folket-

  295. -och arbeta för ett välstånd
    för alla.

  296. Oroligheterna tog inte slut
    med det här. Hatet pyrde länge.

  297. -Får man ställa frågor?
    -Nej, vi tar det sen.

  298. -Det väntar vi med till sen.
    -Ja.

  299. Det var mycket hat i luften,
    och det var mycket obehagligt.

  300. Och ett exempel visar jag här-

  301. -genom att berätta
    om att inrikesministern Ritavuori-

  302. -faktiskt sköts av en krypskytt
    beställd av högerkrafter-

  303. -för att han ansågs
    vara alltför mild-

  304. -mot socialdemokrater
    och vanligt folk.

  305. Tillbaka till ångesten.

  306. Min pappa, Olof Enckell,
    var arton år 1918.

  307. Han hade fått ett par veckors
    erfarenhet vid fånglägret vid Karis.

  308. Hans uppgift där var att hjälpa till
    med matanskaffningen.

  309. Men han skrev till sina föräldrar:
    "Jag har nog märkt"-

  310. -"att jag inte är skapt
    för det jag här får bevittna."

  311. Han tog skada,
    och det gjorde många andra också.

  312. För honom blev det nödvändigt att
    skriva. Han blev kulturjournalist.

  313. Jag ska läsa
    ett par små stycken ur min bok.

  314. Ur brev som han skrev
    till sina väninnor-

  315. -sommaren 1918.

  316. "Jag ska vässa min penna och dra
    i härnad för bröderna Smedslund."

  317. "Dina ord över dem i våras
    var fyllda av giftiga pilar."

  318. "Vadan, och varför? För att de
    icke klädde sig i blodig skjorta"-

  319. -"för hembygd och fädernejord,
    gjorde jag det, med flera."

  320. "Är vi alla brottslingar?
    Kanske det."

  321. Man skulle ju strida för sitt
    fosterland och för självständigheten.

  322. I ett annat brev lite senare
    skriver han:

  323. "Ni frågar varför man alls
    har fått nåt förstånd."

  324. "Jag skulle hellre vilja säga:
    Varför har man känsla?"

  325. "Med sitt förstånd
    kan man ändå komma till rätta."

  326. "Nej, helt säkert skulle det vara
    bäst att skära hjärtat ur bröstet"-

  327. -"krama all saven ur det, och sätta
    det tillbaka, torrt och skrumpet."

  328. "Då skulle vi säkert kunna
    gå vår väg fram med rakare rygg."

  329. Man kan höra smärtan
    bakom ironin här.

  330. Han skrev också ett prosautkast-

  331. -där han berättar mycket
    om sina erfarenheter.

  332. Bland annat så här.
    Det är självbiografiskt.

  333. "Men det var som om jag hade tagit
    obotlig skada av det jag upplevt."

  334. "Det var tider då jag
    inte kunde tänka en redig tanke"-

  335. -"och de vita,
    de hörde till min krets."

  336. "Där var de alla
    som jag kunde förstå."

  337. "De hade offrat sig glatt och modigt,
    också för min skull."

  338. "Men jag slapp inte tanken.
    De var dryga, blinda, hänsynslösa."

  339. "Också de. Men framför allt
    så blinda, så stenblinda."

  340. "Och när jag talar med arbetare,
    och de frågar mig"-

  341. "'Tror ni vår sak är förlorad?'
    'Tror ni allting är slut?'"

  342. "'Är det sant som tidningarna
    skriver, att Ryssland är helvetet?'"

  343. "Då vill jag ta ifrån dem
    de sista resterna av deras tro."

  344. Ångesten-

  345. -och den här tudelningen av folket-

  346. -den fortgick hela tjugotalet
    och ännu på trettiotalet.

  347. Olof nämner
    i sina brev eller dagböcker-

  348. -att han 1939 röstade på en kvinna-

  349. -"ty ett fruntimmer
    inlåter sig inte på äventyrspolitik."

  350. Historien upprepar sig.

  351. Vinterkriget bröt ut
    den sista november 1939.

  352. Olof verkade som frontkorrespondent-

  353. -också under fortsättningskriget.

  354. Min biografi om honom-

  355. -berättar om hans ångest.

  356. Och jag har valt en aforism
    av Gunnar Björling-

  357. -som motto för ett avsnitt
    i den här boken.

  358. "En vettskrämdhet -
    att liv är förspillt."

  359. Han hade siktat på akademisk karriär-

  360. -redan på tjugotalet.
    Det kunde han inte förverkliga.

  361. Det gick två år innan han
    över huvud taget kunde börja studera.

  362. Och det var först
    efter andra världskriget-

  363. -och fortsättningskrigets slut
    1945-1946-

  364. -som han kunde återuppta
    den här verksamheten.

  365. Han doktorerade
    och blev sen litteraturprofessor.

  366. Och därför skriver jag-

  367. -eller har jag som underrubrik
    för min bok:

  368. "I centrum av en kulturepok",
    och med det avser jag-

  369. -modernismens blomstringstid i
    Finland, från tio- till sextiotalet.

  370. Livets framfart,
    och äntligen ett uppklarnande.

  371. hela boken handlar om att växa
    genom motgångar och kriser.

  372. Jag kallar det
    en intellektuell utvecklingsroman.

  373. Med det får jag tacka för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finland 1918 - hur uppstod banden till Tyskland?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Emelie Enckell berättar om sin far kulturjournalisten Olof Enckell. Hon ger en bild av inbördeskriget i Finland 1918 mellan de röda och de vita och om hur banden till Tyskland uppstod. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Första världskriget
Ämnesord:
Finland, Finlands historia, Finska inbördeskriget 1918, Historia, Krig, Tyskland
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Finland 100 år

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Det glömda inbördeskriget - personliga berättelser

Christina Falck håller ett föredrag om det "glömda" finska inbördeskriget 1918 mellan de röda och de vita. Hon berättar historien utifrån sin morfars och mormors kärleksbrev som också ligger till grund för hennes roman om när finländarna tvingades välja sida i inbördeskriget. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finland 1918 - hur uppstod banden till Tyskland?

Emelie Enckell berättar om sin far kulturjournalisten Olof Enckell. Hon ger en bild av inbördeskriget i Finland 1918 mellan de röda och de vita och om hur banden till Tyskland uppstod. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finlands vägval under andra världskriget

Mot alla odds klarade sig Finland igenom hela andra världskriget som egen nation. Detta trots att man utsattes för enorma påtryckningar från två aggressiva ockupationsmakter, Tyskland och Sovjetunionen. I ett samtal mellan diplomaten Dag Sebastian Ahlander och historikern Nils Villstrand, båda författare, diskuteras olika faktorer som bidrog till Finlands starka motstånd. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finsk-svensk militär samverkan i dag och i övermorgon

I en tid med hot mot den inrikespolitiska säkerheten och med utomstående provokationer har Finland och Sverige en rad gemensamma försvarsoperativa samarbeten. Man övar ihop, man byter försvarsinformation och man samarbetar numera också med Nato. Panelsamtal om huruvida Sverige och Finland skulle agera om den andre blev anfallen av främmande makt. Medverkande: generalmajor Karlis Neretnieks och generalsekreterare i Allmänna försvarsföreningen Anna Wislander. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.