Titta

UR Samtiden - Finland 100 år

UR Samtiden - Finland 100 år

Om UR Samtiden - Finland 100 år

Idag ses Finland som en av världens mest stabila demokratier, men nationen är är bara dryga 100 år gammal. Under de första 30 åren var nationen inblandad i fyra stora konflikter. Om dessa strider och om nuvarande militära samarbeten mellan Finland, Sverige och Nato handlar föreläsningarna och samtalen från Armémuseum i Stockholm. Inspelat den 9 december 2017. Arrangör: Armémuseum.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland 100 år : Finlands vägval under andra världskrigetDela
  1. Det går inte att leta
    efter krigsansvarighet 1940-1941.

  2. När det väl smällde
    fanns det inget alternativ.

  3. Deltagaren på min vänstra sida
    är Dag Sebastian Ahlander.

  4. Han har bakgrund som diplomat, bl.a.
    som generalkonsul i S:t Petersburg.

  5. Nu författare,
    bland annat till en bok...

  6. Du får gärna hålla upp den.

  7. Om Mannerheim.
    Den är drygt ett år gammal.

  8. "Gustaf Mannerheim" på svenska.
    "Gustaf Mannerheim elämä" på finska.

  9. På min högra sida: professor emeritus
    Nils Villstrand, förut Åbo akademi.

  10. Professor i Nordens historia
    och redaktör för boken "Öppet fall:"

  11. "Finlands historia som möjligheter
    och alternativ 1417-2017."

  12. Varsågoda.
    Vi låter Dag Sebastian börja.

  13. Tack, herr ordförande. Jag har kort
    tid på mig och måste vara precis.

  14. Det fascinerande är
    att mot bakgrund av det vi hörde-

  15. -om Finlands regerings val
    av det tyska alternativet 1918-

  16. -har man lagt flera av de spelkort-

  17. -som dyker upp i patiensen
    inför andra världskriget.

  18. Det spännande är att huvudpersonen
    1918-1919 och 1939-1944-

  19. -är Gustaf Mannerheim-

  20. -som i alla avseenden
    är en västmaktsinriktad person.

  21. Han var rysk generallöjtnant
    och växte upp på Villnäs.

  22. Det taltes franska hos familjen.
    Pappa Carl Robert insisterade.

  23. När ekonomin gick i botten och pappan
    flydde med älskarinnan till Paris-

  24. -tog hans morbror Albert von Julin
    hand om Mannerheim.

  25. Familjen hade två ingifta engelskor.

  26. Practical jokes och tweedkavajer
    ingick i Mannerheims bakgrund.

  27. Han var atypisk kring sekelskiftet
    i Skandinavien.

  28. Då det wilhelminska kejsardömet
    lockade med sin kraftutveckling-

  29. -var Mannerheim ovanlig person
    och kom att spela en ovanlig roll.

  30. Kanske var det en förutsättning
    för den roll han kom att spela. Tack.

  31. Alltså...

  32. Ja.

  33. Tack så mycket.

  34. Jag vill vara lite mer mångordig
    inledningsvis.

  35. Det hör till
    en professors sämre sidor-

  36. -att aldrig
    tala kortare än 45 minuter.

  37. Nu ska jag försöka.

  38. Jag vill utgå från att vi nu-

  39. -när Finland har uppmärksammat sina
    första 100 år som självständig stat-

  40. -har kunnat läsa
    en internationell rankinglista-

  41. -enligt vilken Finland
    är världens mest stabila stat.

  42. Vi slår till och med
    det land vi befinner oss i nu.

  43. Norge, Sverige och Danmark
    kommer också högt-

  44. -men Finland har en särskild
    superkategori dit bara vi hör.

  45. "Most sustainable state."

  46. Vi är den minst bräckliga staten
    i hela världen.

  47. Man kan undra hur det är möjligt.

  48. Vad var Finland 1917 -
    för hundra år sen?

  49. Något mer bräckligt
    är det svårt att föreställa sig.

  50. Det var också något som kom fram bra-

  51. -i det vi har hört tidigare i dag.

  52. Ska man som historiker
    försöka förstå och förklara det här-

  53. -så blir det som det brukar.

  54. Man vill väga in många faktorer.

  55. En faktor är självfallet-

  56. -att Finland kunde rida ut andra
    världskriget som självständig stat.

  57. Finland blev aldrig ockuperat.

  58. Visserligen sargat -
    vi förlorade territorium-

  59. -men vi överlevde som både demokrati
    och självständig stat.

  60. När man firar i Finland
    den 6 december-

  61. -går det på samma sätt varje år.
    Vi hamnar i skyttegravarna.

  62. Vi hamnar i löpgravarna 1939-1944.

  63. Det finns till och med de av oss-

  64. -som tycker
    att det blir för mycket av det här.

  65. En sådan person är till exempel-

  66. -vår tidigare försvarsminister
    Elisabeth "Lillan" Rehn.

  67. Hon sa i en intervju
    för några veckor sen-

  68. -att vi borde kunna uppmärksamma
    det självständiga Finland-

  69. -också utan
    att tala om andra världskriget.

  70. Jag kan bara hålla med henne.

  71. Därmed inte sagt att vi skulle
    försöka glömma allt det viktiga-

  72. -men vi ska också kunna tala om annat
    den 6 december-

  73. -när vi uppmärksammar
    självständigheten.

  74. Intressant nog har vi våra egna krig.

  75. Vi talar sällan om 1939-1945
    som Finland i andra världskriget.

  76. Det är vinterkriget.

  77. Sen kom fortsättningskriget, alltså
    fortsättningen på vinterkriget.

  78. Eftersom tanken var
    att kriget skulle bli kort-

  79. -lanserade man "sommarkriget"-

  80. -men det blev både en och annan
    sommar och vinter, som ni vet.

  81. Vi har också det problematiska
    med Finland och Tyskland-

  82. -från och med 1941.

  83. Vad ska vi kalla oss?

  84. Vi var enligt många inte allierade.

  85. Man väljer att tala om Finland
    som medkrigförande.

  86. Tyskland och Finland är
    "vapenbröder", men aldrig allierade.

  87. Jag kan också tänka mig
    att vi är den enda nationen-

  88. -som har segrat
    när vi förlorade kriget.

  89. Vi har begreppet "avvärjningsseger".

  90. Det fångar upp
    att vi förlorade kriget-

  91. -men ändå vann självständigheten.

  92. Jag är född 1952.

  93. Det är väl Stalins fel-

  94. -i synnerhet den jättelika babyboomen
    från 1945 och framåt.

  95. Alla i min generation
    minns hur det var.

  96. Vissa som hade varit i kriget
    talade om det vitt och brett-

  97. -medan andra teg och sa ingenting.

  98. De bar på sina svåra minnen.

  99. Något som vi har varit
    ganska dåliga på är att uppmärksamma-

  100. -inte de fysiska krigsinvaliderna-

  101. -utan det jag gärna kallar
    de mentala krigsinvaliderna.

  102. De som gick ut ur kriget
    med så svåra och tunga minnen-

  103. -att de höll på att knäckas
    eller verkligen knäcktes.

  104. Det här är en problematik
    som vi först de allra senaste åren-

  105. -har kunnat börja närma oss.

  106. Bland annat -
    och det är jag nöjd med-

  107. -tack vare den duktiga doktoranden
    Ville Kivimäki, som jag hade.

  108. Han uppmärksammar
    den här dimensionen.

  109. "Vad gör kriget
    med människans psyke?"

  110. Man kan säga att är man tillräckligt
    länge i en sådan situation-

  111. -så tar man skada.

  112. Som historiker kan man fråga sig...

  113. Jag ska strax sluta.

  114. Man kan fråga sig:
    Finns det något nytt att säga-

  115. -om något så genomforskat och
    genomtröskat som andra världskriget?

  116. Det finns det, och jag vill vifta
    med en bok som gott kan översättas.

  117. En kollega,
    professor i politisk historia.

  118. Tidigare i Åbo, nu Helsingfors.
    Han heter Kimmo Rentola.

  119. Han har skrivit
    "Stalin och Finlands öde:"

  120. "1939, 1944, 1948, 1950."

  121. Här kan Rentola
    bland annat peka på det-

  122. -att Finland 1939-1940-

  123. -inte var fullt så ensamt
    som man ofta föreställer sig.

  124. Detta tack vare att man har kunnat
    gå in i de sovjetiska arkiven-

  125. -och bättre än förr förstå hur
    en man vid namn Josef Stalin tänkte-

  126. -och hur han följaktligen agerade.

  127. Man märker
    att han mot slutet av vinterkriget-

  128. -är väldigt upptagen av västmakternas
    planer och vad de tänker göra.

  129. Alltså Storbritannien och Frankrike.

  130. Han kan visa att det
    fanns planer på att de från sin sida-

  131. -skulle agera genom att skapa en
    ny front i söder, från Moskva sett.

  132. De skulle gå in i Kaukasus
    och bland annat erövra Baku.

  133. I och med det skulle man ha kommit åt
    Sovjets akilleshäl-

  134. -i form av bränsleförsörjning.

  135. Det här
    var Stalin tydligen livrädd för.

  136. Det gjorde att han var
    mycket mer mogen att sluta fred-

  137. -med det envisa Finland i mars 1940-

  138. -än vad han annars skulle ha varit.

  139. Det finns tydligen
    ganska mycket nytt att gräva fram.

  140. Det finns ganska mycket nytt
    att säga.

  141. Jag kan skjuta in att jag borde
    prata om freden i Stolbova.

  142. Jag är ju 1600-talshistoriker.

  143. Det vore roligt att höra hur ni har
    firat den stora svenska framgången.

  144. Den är ju svårslagen.

  145. Tack så mycket, så här inledningsvis.

  146. Jag kan berätta
    att vi har uppmärksammat den freden-

  147. -i ett par seminarier här,
    så den är inte helt bortglömd.

  148. Vi går tillbaka till beslutspunkterna
    under kriget.

  149. Vad fanns det för val-

  150. -till exempel hösten 1939
    inför det sovjetiska krigshotet?

  151. Molotov-Ribbentrop-pakten, som alla
    anade fanns men som var hemlig...

  152. Inte minst protokollet där Finland
    tilldelades Sovjets intressesfär.

  153. Med det hade Tyskland neutraliserats
    som balanserande makt.

  154. Så hade det fungerat
    i första världskriget.

  155. De allierade var långt borta.

  156. Det handlade om mardrömsscenariot.

  157. Också i svensk försvarspolitik
    är mardrömsscenariot att stå ensamma.

  158. Därför har alla scenarion byggt på
    att någon kommer till vår hjälp.

  159. Försvaret ska vara så starkt att det
    är meningsfullt att komma till hjälp.

  160. Så här var det inte 1939.
    Finland stod alldeles ensamt.

  161. Det svenska utrikesdepartementets
    och regeringens reaktion-

  162. -i början av december var
    att det finns inget...

  163. Det ska sägas att det var
    en två veckor lång regeringskris-

  164. -som utmynnade i samlingsregeringen.

  165. Men hela tanken på stöd till Finland
    avvisades - saken var avgjord.

  166. Från svenska sida, i det departement
    där jag tillbringat 40 år-

  167. -menade man att inget fanns att göra.
    Finlands öde var beseglat.

  168. Det är en tragisk
    men inte helt otypisk utgångspunkt-

  169. -från svensk sida.

  170. Jag representerade Sverige i Baltikum
    när balterna gjorde sig fria.

  171. Från svensk sida sågs det
    som meningslöst tills de blev fria.

  172. Det finns ett slags ovilja att tro
    att undret kan inträffa.

  173. Det som gör Finland så spännande
    är att undren kan inträffa-

  174. -om man ger sig tusan på
    och tror på sin version.

  175. Det vill jag gärna säga.

  176. Nils, en direkt fråga till dig:

  177. Mannerheim bad sin regering
    att gå med på Sovjets krav.

  178. Var det rätt eller fel?

  179. Vad jag förstår är det så-

  180. -att hur mycket Finland
    än hade gått med på olika krav-

  181. -så gällde det Sovjets
    och S:t Petersburgs säkerhet.

  182. Det var viktigt för Stalin -
    inte att kunna hjälpa revolutionen.

  183. Det var det egna landets säkerhet
    i en tillspetsad situation.

  184. Jag har svårt att föreställa mig-

  185. -att den här eftergiftspolitiken
    skulle ha gett resultatet-

  186. -att vi inte skulle ha hamnat i krig.

  187. Mannerheim var den som insåg -
    som rysk officer-

  188. -det här med Petersburgs
    och Leningrads säkerhet.

  189. Men han tänkte aldrig överge
    Mannerheimlinjen på Karelska näset.

  190. Då skulle man stå naken.
    Det handlade om gränsjusteringar.

  191. Hangö som sovjetisk bas
    var det inte tal om.

  192. Mannerheim talte om Jussarö
    och Russarö - några öar kring Hangö.

  193. På den punkten måste man säga
    att han var tillmötesgående-

  194. -men det saknades grund för det.
    Den store diktatorn hade gjort upp.

  195. Otto Ville Kuusinen övertygade honom
    att landet skulle falla i hans famn.

  196. "Dit men inte längre."

  197. Vi kanske ska yttra några ord om Otto
    Ville, som kanske inte är så känd.

  198. Det var en av de aktiva männen 1918.

  199. En av ledarna på den röda sidan-

  200. -som flydde över till Ryssland,
    sedermera Sovjet-

  201. -och gjorde karriär där.

  202. Ett trick från Stalins sida-

  203. -var att bilda en skuggregering -
    Terijokiregeringen-

  204. -för att underlätta
    erövringen av Finland.

  205. Tanken var att vänstern
    skulle solidarisera sig-

  206. -med den här regeringen.
    Så gick det inte alls.

  207. Jag har lite på skämt
    och lite på allvar sagt-

  208. -att den nationella försoningen
    efter 1918-

  209. -är Stalins stora gåva
    till Finland folk.

  210. När vi försöker förstå 1918
    är det viktigt att kunna föra fram-

  211. -att Finland har klarat av
    att hantera det väldigt bra-

  212. -jämfört med många andra nationer
    som haft inbördeskrig.

  213. På hundra år
    har vi i väldigt hög grad-

  214. -kommit så långt att vi kan lägga
    kriget bakom oss utan att glömma det.

  215. Så tack Stalin, får vi säga.

  216. Lite ovanligt uttalande.
    Vill Dag Sebastian kommentera?

  217. Jag håller med, men tilläggas bör att
    Kuusinen och hans kamrater i Sovjet-

  218. -var så illa informerade-

  219. -att de kastade flygblad över Finland
    och utlovade 40 timmars arbetsvecka.

  220. Det hade Finland haft i nästan 20 år.

  221. De var helt i det blå.
    Här fanns ingen grund.

  222. Och Mannerheim, genom sitt
    barnskyddsförbund och Röda korset-

  223. -strävade ständigt efter en försoning
    med den röda sidan.

  224. Det här plågade honom hela livet, och
    det måste man räkna honom till godo.

  225. Jag påminns om de tyska flygbladen
    över Köpenhamn den 9 april 1940-

  226. -författade på dålig norska.

  227. Den 9 april har en intressant
    koppling till von der Goltz.

  228. Får jag säga en sak om den 9 april?

  229. Det här med engelsmän och fransmän
    som skulle hjälpa Finland...

  230. Den 9 april blev deras planer synade.

  231. De hade inte förberett sig.
    De var amatörmässiga.

  232. De gjorde en landstigning i Narvik
    och en utanför Bergen.

  233. Det gick fullständigt över styr.

  234. De hade inte de resurser som krävdes.

  235. Det är viktigt att komma ihåg.

  236. Jag hade en annan koppling.

  237. Den tyske generalen von Falkenhorst,
    så småningom generalöverste-

  238. -hade sin krigserfarenhet från vilken
    division under första världskriget?

  239. von der Goltz Östersjödivision.
    Han skulle erövra Danmark och Norge-

  240. -då han hade erfarenhet
    av Skandinavien.

  241. Södra Finlands kustland är
    kanske inte så likt norska fjällen-

  242. -men det var vad man hade att tillgå.

  243. När han sen-

  244. -i egenskap av högste befälhavare
    över de tyska trupperna i Norge-

  245. -leder angreppet via Norge och
    finska Lappland mot Sovjetunionen-

  246. -så avråder han sina överordnade
    att sätta in trupp-

  247. -i terräng som är omöjlig att slåss i
    och där man inte kommer så långt.

  248. Det är bra att de divisionerna inte
    sattes in mot Leningrad.

  249. Det är intressant.

  250. Då kommer vi in på "medkrigförande"
    och "icke-allierade".

  251. Vad har ni att säga om det?

  252. Du menar inte England och Frankrike.

  253. -När Finland är medkrigförande.
    -1941.

  254. Jag vill gärna säga en sak. I Finland
    talas det mycket om ansvaret.

  255. Inte minst i den av Sovjet initierade
    krigsansvarighetsprocessen-

  256. -talades det
    om ansvarigheten för kriget.

  257. Jag tycker att Meinander i sin bok
    också lever kvar-

  258. -i ett pekande perspektiv.

  259. "Där är den skyldige.
    Mannerheim och Ryti ville det här."

  260. Men situationen i Finland 1940-1941
    var fruktansvärt pressad.

  261. Man hade en sovjetisk bas
    med 25 000 militärer.

  262. I fredsfördraget stod inte att
    ryssarna ville att tågen skulle gå.

  263. Ett eller två tåg skulle kunna
    uppehålla sig i Helsingfors.

  264. Kuppmöjligheterna vore enorma.

  265. Man vill ha tillgång till Petsamos
    nickelgruvor och stryper handeln.

  266. Det tog Tyskland några månader-

  267. -att ta över 90 %
    av den finsk-sovjetiska handeln.

  268. Inte Tyskland självt - ockuperade
    områden som Norge och Danmark.

  269. Jag menar att den pressade situation
    som uppstod-

  270. -och att det fanns en militärbas-

  271. -med 25 000 främmande trupper
    från en stormakt i Finland-

  272. -leder till slutsatsen
    att neutralitet inte var möjligt.

  273. Vår regering fruktade i handling att
    Finland skulle överge neutraliteten.

  274. Flera skribenter - Per Andrén är en-

  275. -anklagar Finland
    för att bryta mot neutraliteten.

  276. Den var inte möjlig.
    När första skottet small-

  277. -hade, med Hangöbasen på plats,
    kriget varit ofrånkomligt.

  278. Första dagen sköt man från Hangö.

  279. Finland hade inget val.

  280. Kabinettsekreterare Boheman,
    Günthers närmaste man-

  281. -konstaterar
    när det första tyska stödet kommer-

  282. -att man inte
    kan moraliskt ifrågasätta-

  283. -den som kastar ut en livboj åt en
    om man håller på att drunkna.

  284. "Vi hade gjort samma sak",
    sa den svenska regeringen.

  285. Finland skrev dessutom på
    ett transitavtal med tyskarna-

  286. -som var en exakt kopia
    av det Per Albin skrev på.

  287. Finlands utrikesminister Witting sa:
    "Vi har kopierat Sverige."

  288. Vad som inte sas var att
    att många blev kvar uppe vid Ishavet.

  289. Det blev grunden
    för den tyska militära kontingenten-

  290. -inför det krig som komma skulle.

  291. Det går inte att leta
    efter krigsansvarighet 1940-1941.

  292. När det väl smällde fanns det inget
    alternativ. Det är min slutsats.

  293. Dessutom öppnade väl Sovjet eld
    först?

  294. Ja, inte minst från Hangöbatterierna.

  295. Därmed är den moraliska diskussionen
    avklarad.

  296. Finland ville att man inte
    skulle vara anfallande part.

  297. Sovjet skulle anfalla,
    och så kan man svara.

  298. Det som var nytt för mig-

  299. -nu när jag har förberett mig
    inför den här diskussionen-

  300. -var att,
    precis som under första världskriget-

  301. -spärras inloppen till Östersjön av
    av tyskarna-

  302. -efter att man har ockuperat Danmark.

  303. Med Sveriges goda minne
    spänner man ut ett ubåtsnät.

  304. Det betyder att Östersjön
    blir ett tyskt innanhav.

  305. Finland är logistiskt sett en ö.

  306. Ska man till och från Finland
    så är det med båt eller flyg.

  307. Det ser vi än i dag:
    90 % av vår export går på kölar.

  308. Det betyder att givet situationen
    vid Östersjöns inlopp-

  309. -är Finland ekonomiskt beroende
    av Tyskland-

  310. -för olika varor, som livsmedel.
    Det är också en dimension här.

  311. Men jag håller med om att
    den tredje möjligheten inte fanns.

  312. Antingen med Tyskland,
    eller så står man ensam mot Sovjet.

  313. Neutrala kunde vi inte vara.

  314. Du talar alltså om ubåtsnätet
    mellan Viken i Skåne och Själland.

  315. Det kom en ny bok om det,
    som jag har börjat läsa.

  316. Den verkar spännande.

  317. Kan du meddela när du är klar?

  318. Just det.

  319. Något vi kan nämna lite mer...

  320. Jag hade tänkt säga det som
    avslutning, men när ni går härifrån-

  321. -förhoppningsvis upplysta
    efter inhämtandet av visdomarna här-

  322. -finns det vid sista halvtrappan
    till bottenvåningen en marmorplatta.

  323. På den finns det, om jag inte
    minns fel, 118 namn på svenskar.

  324. Det är de som stupade under
    vinterkriget och fortsättningskriget.

  325. Jag tycker att vi borde kunna
    vara lite mer kanske inte stolta-

  326. -men tydligare med vår hjälp till
    Finland under främst vinterkriget.

  327. Hjälpen vi gav kom i gång
    i slutet av december och i januari-

  328. -när den finska armén
    visade sig stå pall på alla fronter.

  329. De kastade tillbaka
    sovjetiska trupper.

  330. Då svängde Sveriges regering-

  331. -från "Det är hopplöst"
    till "Det kan gå".

  332. Då stödde man frivilliginsatser,
    och åttatusen man rekryterades.

  333. Det låter kanske inte mycket-

  334. -men den som riskerar sitt liv
    för ett annat land-

  335. -gör en betydande insats.

  336. Den svenska industrin
    satte i gång på övertid.

  337. Vi satte ihop 169 plan under kriget
    och 269 plan efter kriget-

  338. -från Amerika och England.
    Det var flygsatser.

  339. Alla var verksamma i Finlandshjälpen.

  340. Mina morföräldrar
    lämnade in sina guldringar-

  341. -och hade var sin stålring
    där det står "För Finland".

  342. Det är underskattat.

  343. Erkko, utrikesminister hösten 1939,
    har skrivit om-

  344. -hur fantastisk den dolda
    svenska insatsen för Finland var.

  345. Det är så här, om jag får ta lite tid
    från min korta inledning...

  346. Det här är inte heller känt
    och riktigt utforskat-

  347. -men gamla Finlandsfrivilliga
    från 1918-

  348. -kom att besitta nyckelpositioner
    inför vinterkriget.

  349. Axel Rappe, försvarsstabschef.

  350. Archibald Douglas, chef
    för Övre Norrlands militärområde.

  351. De skickade allt de hade.

  352. Mannerheim & Co fann
    på den finländska sidan-

  353. -att det var mer materiel i lådorna
    än på listorna.

  354. Den svenska försvarsattachén
    var heltidsverksam för Finland.

  355. Insatsen var otrolig. En tredjedel
    av vår krigsmateriel var i Finland.

  356. Ett hypotetiskt resonemang:

  357. Hade Sverige anfallits den 9 april
    hade situationen varit bekymmersam.

  358. Per Albins middagsleende
    skulle kanske inte haft den täckning-

  359. -som alla hoppades och trodde.

  360. Vid en befrielse 1945
    hade den första frågan varit:

  361. "Vart tog vår materiel vägen?"

  362. Det hade blivit
    en krigsansvarighetsprocess.

  363. Rappe, Douglas och Ehrensvärd
    hade varit de främsta svarande.

  364. Säkerligen. 50 miljoner
    gevärspatroner kaliber 6,5.

  365. Huvuddelen av
    artilleriammunitionsreserven.

  366. Jag brukar som exempel på hur
    oförberett Sverige var den 9 april-

  367. -trots att Thörnell 5 dagar tidigare
    begärde partiell mobilisering...

  368. Underrättelseläget var ganska klart.

  369. Det sker något på kaserngården
    på Jämtlands fältjägare den 9 april.

  370. Fältregementet I 5 har legat inkallat
    i Tornedalen i tre månader.

  371. Första bataljonen skickades hem
    den åttonde.

  372. Den nionde blir andra bataljonen
    avtackad av regementschefen.

  373. Regementsstabschefen
    kommer springande med en papperslapp.

  374. Alla visste
    att något allvarligt hade hänt.

  375. Ingen hade sett honom springa
    tidigare.

  376. Det är faktiskt sant.

  377. Han rusar fram till regementschefen
    med ett telegram.

  378. Han läser: "Tyskland har i dag
    anfallit Danmark och Norge."

  379. "Regementet avmarscherar omedelbart.
    Officerare till mig."

  380. Efter tre månader i Tornedalen blev
    det sex månader vid norska gränsen.

  381. Där kan man nog tala om
    en möjlig krigsansvarighetsprocess-

  382. -om det inte hade gått
    som det gjorde.

  383. När jag läser vad unga finländska
    historiker skriver om vinterkriget-

  384. -är man mån om att betona vikten
    och värdet av den svenska hjälpen.

  385. Som sagt:

  386. Finland var inte så ensamt som det
    sägs - inte ens under vinterkriget.

  387. Frågan är om inte hjälpen
    med krigsbarnen var det viktigaste-

  388. -även om det blev en svår fråga
    för många.

  389. 70 000 finska barn togs om hand,
    på bättre eller mindre bra sätt.

  390. Deras mammor kunde delta
    i krigsindustrin och jordbruket-

  391. -och deras pappor
    vara kvar i det militära.

  392. Bra att du nämner jordbruket. En
    effekt av freden efter vinterkriget-

  393. -var att mycket av Finlands
    bästa jordbruksmark blev sovjetisk.

  394. Det innebar problem
    för folkförsörjningen.

  395. Det som har kommit fram i år är
    att det på amerikansk sida fanns-

  396. -i samband med vinterkriget
    och fortsättningskriget 1944-

  397. -idéer om vad man skulle göra-

  398. -i den värsta av alla situationer.

  399. Det vill säga
    att Sovjet ockuperar Finland.

  400. Då skulle man evakuera
    hela Finlands befolkning till Alaska.

  401. Det är faktiskt sant.

  402. Ett argument var:
    "De är vana vid kyla och mörker."

  403. Ett annat var: "De är vana vid mygg.
    Det kan de klara."

  404. -Likartade klimatförhållanden.
    -En aspekt här är när Ryssland...

  405. Stalin skickar Molotov
    i november 1940 till Berlin-

  406. -för att utkräva det löfte
    som Hitler gav genom Ribbentrop.

  407. Att få ockupera Finland.

  408. Hitler, som blivit intresserad
    av Finland, sa:

  409. "Ni kan väl inte vara hotade
    av det här lilla landet?"

  410. Molotov sa:
    "Jo, vi vet inte vad som står bakom."

  411. "Framför allt utgör Finland
    ett outhärdligt moraliskt hot."

  412. Finland lyckades genom vinterkriget
    bli allas älsklingsland.

  413. Apropå att Finland toppar listorna
    är det kanske en rest av det här-

  414. -då Finland var på allas läppar.

  415. "Landet som betalar sina skulder och
    begravde sina döda i fäderneslandet."

  416. "Finland som gjorde allt rätt."

  417. Jag ville dela med mig av det här.

  418. För Sovjetunionen
    var Finland också ett moraliskt hot.

  419. Det lilla landet som kunde stå upp.

  420. Det är svårt att se när man ser
    den här popgruppen Lordi, men okej.

  421. -Vill Nils kommentera?
    -Det förstod jag inte riktigt.

  422. Jag förstod, och jag håller med.

  423. Det känns skönt.

  424. Vill Nils kanske komplettera det -
    gå vidare på temat?

  425. Jag tror att det är så.

  426. Att kunna leda i bevis-

  427. -att vi ännu i dag mår gott
    av det goda rykte vi fick då...

  428. Det är svårt att säga att det är så,
    men jag känner...

  429. Resonemanget är intressant.

  430. Jag vet inte att det är så,
    men jag tror gärna det.

  431. Vad som räddar Finland 1944...

  432. Det är ju inte bara fråga om
    den tapperhet finska soldater visade.

  433. Det är också fråga om
    att ha ett bra geografiskt läge.

  434. Att ligga i periferin
    och vara ointressant.

  435. För Stalin var Helsingfors
    bra mycket ointressantare än Berlin.

  436. Även där
    spelade tysk hjälp en stor roll-

  437. -med leverans av pansarvärnsvapen-

  438. -en stormkanonbrigad,
    störtbombflygplan och liknande.

  439. Jag har diskuterat det
    med Henrik Meinander.

  440. Man är i Finland inte villig
    att se det här som det var.

  441. Mannerheim säger till politikerna,
    så fort han piggnat till...

  442. Han kastades över ända den 9-10 juni.

  443. Hans bild var att Hitler skulle
    slå Stalin och västmakterna Hitler.

  444. Finland skulle kunna få tillbaka
    1939 års gränser.

  445. Plötsligt blev det så här. Man trodde
    att man kunde sitta ut kriget.

  446. Mannerheim kräver tyska vapen
    av regeringen.

  447. Han sätter en division
    på Viborgska viken-

  448. -och hindrar
    det som hände i vinterkriget:

  449. De sovjetiska trupperna rullade in-

  450. -och kunde i princip
    anfalla Finland på näset bakifrån.

  451. Det var en sak - division Greif.

  452. Division Kuhlmey
    är närmare hundra flygplan-

  453. -som jämte finska flygplan uppnådde
    luftherravälde på Karelska näset.

  454. Det är helt otroligt.

  455. Till detta
    kom 14 000 pansarvärnsvapen.

  456. I finska händer
    var inte ett enda bortkastat.

  457. Varje innebar en förstörd stridsvagn.

  458. På så sätt
    lyckades Finland hejda Sovjetunionen.

  459. Man kunde förhandla från en bättre
    utgångspunkt, kasta ut Tyskland-

  460. -ta Stalins hand
    och förhandla om villkoren.

  461. Det är en dubbelbakåtsaltomortal
    Mannerheim gör, 77 år gammal.

  462. Några av er är i min ålder.
    Det ger hopp om vad...

  463. Det ger hopp
    om vad vi fortfarande kan åstadkomma.

  464. Just den vinklingen...
    Det var uppmuntrande.

  465. -Det tackar vi för.
    -Verkligen.

  466. Ytterligare frågor från publiken?

  467. Då får herrarna säga
    var sitt avslutande ord.

  468. Då hinner jag fundera.

  469. Det finns något märkligt
    med Finland och Mannerheim.

  470. Han är otroligt avvikande
    i sitt eget land.

  471. Han blir en person
    som västmakterna respekterar.

  472. Han var den elegantaste utlänning
    Lord Cowan of the Baltic hade sett.

  473. Han är en flott man ur en bondestat.

  474. Han talade gärna om sin bondearmé.

  475. Hitler hade ett märkligt förhållande
    till honom. Han beundrade honom.

  476. På bilder från 75-årsdagen vid Immola
    sitter världskrigets brutalaste man-

  477. -och tittar leende
    på sin stora hjälte.

  478. Korpralen ser på marskalken,
    och de pratar militära frågor.

  479. Han är helt tagen.

  480. Nazismens grundare tillåter att det
    inte skickas nazister till Finland.

  481. Det skickas officerare
    med kejserlig bakgrund.

  482. Erfurth, vid Mannerheims bord,
    var disputerad i filosofi i Tübingen.

  483. Det här är unika hänsyn
    från den här brutala mannen.

  484. När Mannerheim lyckas med sin
    dubbla bakåtsaltomortal skriver han:

  485. "Jag tackar Hitler för all hjälp.
    Här skiljs våra vägar."

  486. "Ert land kommer bestå.
    Vårt kan förintas på nolltid."

  487. "Tack för samarbetet."

  488. Det finns vittnen till
    att Hitler säger:

  489. "Den där Mannerheim - en
    lysande militär, en usel politiker."

  490. Det är rätt otroligt
    att skaffa sig ett sådant rykte.

  491. Stalin finns också citerad,
    med följande ord:

  492. "Finland har att tacka herr
    marskalken för sin självständighet."

  493. "Ett land som har en sådan armé
    är värt att lyssna på."

  494. Det måste jag säga... Hatten av.

  495. Hatten av
    för vår gemensamma vän Finland-

  496. -som lyckas med denna
    vansinnesforsfärd i historien.

  497. Det får man väl lov att säga?

  498. Jag tycker att metaforen forsfärd
    med forsbåt är bra mycket bättre-

  499. -än den om Finland under andra
    världskriget som något slags drivved.

  500. Finland var faktiskt ändå ett subjekt
    och en aktör.

  501. Mitt avslutningsord kunde väl
    mer handla om vad som hände sen.

  502. Det är en fråga som en finlandssvensk
    författarinna har ställt.

  503. Hur bygger man upp landet?

  504. Där finns det mycket att forska i.

  505. Man har i forskningen börjat
    uppmärksamma det vi kallar fredskris.

  506. Vi tänker lätt att när landet
    får fred är allt fint och bra.

  507. Övergången från krig till fred
    är faktiskt mångdimensionell-

  508. -och ofta väldigt komplicerad
    och svår.

  509. Att, så att säga,
    på olika sätt komma ur kriget-

  510. -in i en fredlig tillvaro igen.

  511. Där finns mycket att forska i.

  512. Allt från hemförlovning av veteraner
    till att bygga upp ekonomin igen-

  513. -till att fungera
    på fredliga villkor.

  514. Där kan vi igen tacka Stalin
    för vår blomstrande industri-

  515. -inte bara, men delvis,
    tack vare krigsskadestånden.

  516. Tack, Stalin.

  517. Det får bli den sista repliken
    på den här delen av dagen.

  518. Stort tack. En varm applåd.

  519. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finlands vägval under andra världskriget

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mot alla odds klarade sig Finland igenom hela andra världskriget som egen nation. Detta trots att man utsattes för enorma påtryckningar från två aggressiva ockupationsmakter, Tyskland och Sovjetunionen. I ett samtal mellan diplomaten Dag Sebastian Ahlander och historikern Nils Villstrand, båda författare, diskuteras olika faktorer som bidrog till Finlands starka motstånd. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget
Ämnesord:
Andra världskriget 1939-1945, Finland, Finlands historia, Historia, Krig
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Finland 100 år

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Det glömda inbördeskriget - personliga berättelser

Christina Falck håller ett föredrag om det "glömda" finska inbördeskriget 1918 mellan de röda och de vita. Hon berättar historien utifrån sin morfars och mormors kärleksbrev som också ligger till grund för hennes roman om när finländarna tvingades välja sida i inbördeskriget. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finland 1918 - hur uppstod banden till Tyskland?

Emelie Enckell berättar om sin far kulturjournalisten Olof Enckell. Hon ger en bild av inbördeskriget i Finland 1918 mellan de röda och de vita och om hur banden till Tyskland uppstod. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finlands vägval under andra världskriget

Mot alla odds klarade sig Finland igenom hela andra världskriget som egen nation. Detta trots att man utsattes för enorma påtryckningar från två aggressiva ockupationsmakter, Tyskland och Sovjetunionen. I ett samtal mellan diplomaten Dag Sebastian Ahlander och historikern Nils Villstrand, båda författare, diskuteras olika faktorer som bidrog till Finlands starka motstånd. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finsk-svensk militär samverkan i dag och i övermorgon

I en tid med hot mot den inrikespolitiska säkerheten och med utomstående provokationer har Finland och Sverige en rad gemensamma försvarsoperativa samarbeten. Man övar ihop, man byter försvarsinformation och man samarbetar numera också med Nato. Panelsamtal om huruvida Sverige och Finland skulle agera om den andre blev anfallen av främmande makt. Medverkande: generalmajor Karlis Neretnieks och generalsekreterare i Allmänna försvarsföreningen Anna Wislander. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att släktforska sig till istiden

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har grävt i sin egen släkts historia. Genom dagens revolutionerande dna-teknik har hon kunnat spåra sina förfäder bakåt ända till istiden. Här berättar hon om jägare, bönder och vikingar, om grottmålningar och om Doggerland som sjönk i havet. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.