Titta

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Om UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Föreläsningar som riktar sig till dig som arbetar med ledarskap i skolan eller förskolan, med både visioner och konkreta tips direkt från verkligheten. Årets tema är likvärdighet och identitet. Det handlar om hur sociala skillnader som föräldrars utbildningsbakgrund, socioekonomiska olikheter och andra faktorer kan påverka elevers skolidentitet. Målet är att skapa en skolmiljö där allas identitet får blomma på bästa sätt. Inspelat den 21-22 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017 : Insiktsfullt ledarskapDela
  1. Hur delar vi idéer inom
    och mellan skolor från yrkesutövarna?

  2. Hur utvecklar vi ledarskapet?

  3. Tack och god morgon.

  4. Tack.
    Det är ett stort nöje att vara här.

  5. Det är mitt tredje besök i Sverige
    och mitt andra i Stockholm.

  6. Jag njuter av att vara här.
    Tack för inbjudan och för all snö.

  7. Jag tog med kängor och kappa och allt.

  8. Jag har nöjet att prata med er-

  9. -om mina erfarenheter, min forskning
    och mina belägg-

  10. -kring förbättring av utbildning
    och skolor-

  11. -och rollen för oss
    som jobbar med utbildning.

  12. Ni kanske hör att jag är från Skottland.

  13. Jag har bott i Kanada i snart 17 år.

  14. Jag ska prata
    om mina erfarenheter av det också.

  15. Jag twittrar mycket, så ni kan
    kontakta mig på @CarolCampbell4.

  16. Jag pratar gärna vidare
    om sakerna jag tar upp här.

  17. Vad vet vi om
    hur man förbättrar utbildning-

  18. -om ert arbete här i Sverige
    och en del av mitt arbete?

  19. Det här är grundskolan jag gick i.

  20. Det är Glassary Primary School
    i nordvästra Skottland-

  21. -i det avlägsna samhället Argyll.

  22. Min far gick i samma skola.

  23. Hela skolan hade sammanlagt
    mellan tjugo och trettio elever.

  24. Som ni vet om ni har jobbat på
    eller besökt en sådan skola-

  25. -så är det jobb som rektorer och lärare
    lägger ner verkligen viktigt.

  26. Mellan det att min far och jag
    gick på den här skolan-

  27. -förändrades hela utbildningspolitiken.

  28. Jag tänker på rättvisa
    och mänskliga rättigheter-

  29. -och hur det har förändrats.

  30. Jag tänker på vart vi kan ta vägen nu
    för att hjälpa alla barn att lyckas.

  31. Man får ta kunskap från hela världen,
    liksom från lokala sammanhang.

  32. Jag bor nu i Toronto i Kanada.

  33. Jag är rådgivare åt
    vår högsta politiker Kathleen Wynne-

  34. -och åt Nicola Sturgeon i Skottland.

  35. Jag tänker på
    hur vi kan förbättra tusentals skolor-

  36. -och elevers, lärares
    och rektorers arbete i skolorna.

  37. Men allt handlar inte om politik,
    även om det är viktigt.

  38. Det handlar om människor.
    Om ert och mitt arbete.

  39. Om arbetet som skolpersonal, elever,
    föräldrar och samhälle utför.

  40. Vi försöker få tillbaka humaniteten
    till utbildningens mittpunkt.

  41. Vi utvecklar de unga och barn
    som vi jobbar med.

  42. Hur utvecklar vi de vuxna som jobbar
    i skolor för att ge barnen stöd?

  43. Vi stöder humanitet i alla dess former-

  44. -och sätter människor i centrum
    för utbildningspolitik och förändringar.

  45. Det finns många sätt
    att arbete med skolförbättring på.

  46. Det här har jag jobbat med i flera år.

  47. Jag har satt mänsklig utveckling
    och välbefinnande i mitten.

  48. Ni ligger före
    i Sverige och Skandinavien-

  49. -vad gäller
    barns och ungas välbefinnande.

  50. I Kanada har vi stora problem
    kring mental och fysisk hälsa.

  51. Hur ser vi till
    att våra barn och anställda mår bra-

  52. -för att främja deras utbildning?

  53. Vi har också dagens tema om rättvisa
    och stöd till alla studenter.

  54. Om excellens, prestationer
    och akademiska resultat.

  55. Nyckeln till det är undervisning
    och lärande.

  56. Pedagogik, läroplaner, handledning,
    bedömning.

  57. Ert arbete.
    Ledarskap kring skolans förhållanden-

  58. -arbetsförhållanden
    och lärandeförhållanden.

  59. Politiska beslut som främjar
    eller inte främjar de praktikerna.

  60. Jag tänker på er roll-

  61. -när det gäller
    att främja och utveckla humaniteten-

  62. -och utveckla personalen och
    de vuxna som jobbar med utbildning-

  63. -så att de kan hjälpa barn och unga.

  64. Jag ska prata om tre stora idéer.

  65. Den första: passion och ihärdighet.

  66. Era visioner, era mål,
    era skolförbättringar.

  67. Två: övertygelse och precision.

  68. Att ha specifika planer för förbättring
    och för hur man når varje barn.

  69. Professionalism och samarbete.

  70. Arbeta med personer i er byggnad
    och med andra organisationer-

  71. -för att stödja barn och unga.

  72. Passion och ihärdighet.

  73. Vilka är nyckelmålen
    för din skola för närvarande?

  74. Vilka är målen för att förbättra
    utbildningen i Sverige för närvarande?

  75. Hur identifierar man de målen
    och upprätthåller dem över tid?

  76. Jag bor i Ontario i Kanada.

  77. I nästan ett årtionde
    fokuserade vi på tre mål.

  78. Bättre akademiska prestationer.

  79. Läsande, skrivande, matematik.
    High school-examina.

  80. Att minska prestationsgapet och hjälpa
    lågpresterande barn att bli bättre.

  81. Allmänhetens förtroende.

  82. Att säkerställa att allmänheten
    ser värdet i utbildning och skolgång.

  83. Väljare, skattebetalare, föräldrar,
    mor- och farföräldrar, media.

  84. Efter ett årtionde har vi utökat målen.
    Nu har vi fyra mål.

  85. Ett är att uppnå excellens.

  86. Fortfarande att läsa, skriva och räkna-

  87. -men också andra akademiska ämnen,
    kunskaper och färdigheter.

  88. Samarbete, kreativitet, innovation.

  89. Att säkerställa rättvisa.

  90. Vi har lyckats ganska bra
    med att främja rättvisa-

  91. -ska vi fortsätta fokusera på
    strukturella orättvisor och utmaningar.

  92. Hur ser vi till att vi får rättvisa
    för både personal och studenter?

  93. Att främja välbefinnande.

  94. Som jag sa är barns välmående
    och hälsa ett stort tema nu-

  95. -liksom personalens.

  96. Allmänhetens förtroende
    fortsätter vi med.

  97. Poängen är att målen finns kvar.
    Vi funderar på hur vi ska uppnå dem.

  98. Vi har haft vissa framgångar,
    som med akademiska prestationer.

  99. Det här är läs- och skrivkunnighet
    och räkneförmåga i våra grundskolor.

  100. När vi började 2003 hade 54 %
    av studenterna tillräckliga kunskaper-

  101. -i läsande, skrivande och matematik.
    Bara hälften.

  102. Nu är vi upp i 71 %.

  103. Som ni ser har vi fastnat
    vid ungefär 71 % sen några år tillbaka.

  104. Nu är vår matematikstrategi
    att gå längre-

  105. -med handledare, stöd
    och tid för matematik.

  106. Vårt fokus har legat på
    klassrumsundervisning i grundskolan.

  107. Att stödja undervisningen
    har varit nyckeln till förbättring.

  108. Att öka skolornas effektivitet.
    Skolförbättringsplaner.

  109. Att vara specifik
    med vilka områden man ska förbättra.

  110. Var är barnen svaga?
    Var behöver lärarna stöd?

  111. Vad ska prioriteras?

  112. Ledarskap. Ledarskapsutveckling.

  113. Lärarledarskap. Rektorledarskap.

  114. Användande av mycket forskning
    och data.

  115. Här är våra resultat
    för high school-examina.

  116. Ni kan se förbättringen-

  117. -från att 68 % av studenterna
    tog sin examen i tid för tio år sen.

  118. Nu är vi uppe i 86,5 %.

  119. Ni ser att kurvan pekar uppåt.

  120. Ledarskapsutveckling igen.
    Arbete med skolledarnas utveckling.

  121. Förändringar
    i våra high school-program.

  122. Kombinationer av yrkesrelaterade
    och akademiska möjligheter.

  123. Man kan få kurspoäng
    vid både college och skolor.

  124. Att hjälpa alla studenter att lyckas.
    Fokus på handledning.

  125. Att identifiera dem
    som riskerar att inte ta sin examen-

  126. -så tidigt som möjligt
    under skolgången-

  127. -och sätta in extra stöd
    för de studenterna.

  128. Mer undervisning. Lärare som arbetar
    direkt med studenter med svårigheter.

  129. Förändrade behörighetskrav
    till high school-

  130. -och användande av forskning
    och utvärdering.

  131. Rättvisa - dagens tema.

  132. Hur hjälper vi alla skolor
    att bli bättre-

  133. -alla lärare att undervisa
    och alla studenter att prestera?

  134. Vi har haft stora framgångar.

  135. Titta på de orangea delarna längst ner.

  136. I de skolorna...

  137. 2006 hade mindre än hälften -
    mindre än 50 % - av studenterna-

  138. -tillräckliga kunskaper
    i läsande, skrivande och matematik.

  139. Det gällde 16 % av våra skolor
    för tio år sen.

  140. Nu är det 6 % -
    en betydande minskning.

  141. De 51 procenten högst upp i stapeln
    är högpresterande skolor.

  142. Minst 75 % har tillräckliga kunskaper.

  143. Vi har förändrat
    studenternas prestationer i Ontario.

  144. Hur gjorde vi?

  145. Vi använde sådan här data
    och samarbetade med skolledare.

  146. De fick säga vad de hade för svagheter
    och vad de behövde hjälp med.

  147. Område nummer ett: förväntningar.

  148. Förväntningar på vad ens lärare
    och studenter klarar av.

  149. Vi pratade med lärare. Samma sak.

  150. Förväntningar
    på studenternas prestationer.

  151. Jag ska snart tala om vad vi gjorde.

  152. Hur ändrar vi på vad vi tror
    att våra studenter klarar av-

  153. -och hur hjälper vi dem att nå fram?

  154. Det här är andraspråkselever
    - ännu ett relevant ämne här i Sverige.

  155. I Ontario, där jag jobbar, och Toronto-

  156. -har över 60 % av eleverna
    invandrarbakgrund.

  157. Vi har skolor med över hundra språk,
    precis som ni.

  158. Vi har fokuserat på andraspråkselever.

  159. De ljusblå staplarna är klyftan-

  160. -mellan andraspråkselever och
    elever med engelska som modersmål.

  161. Den ljusblå stapeln är för tio år sen,
    och den mörkblå stapeln är nu.

  162. De visar läsande, skrivande och
    matematik i årskurs 3 och årskurs 6.

  163. För ett årtionde sen-

  164. -var klyftan mellan andraspråkselever
    och modersmålstalare-

  165. -mellan 25 och 30 procentenheter
    på testresultat.

  166. Nu ligger det under tio.

  167. Hur lyckades vi med det?

  168. Med mycket stöd till språkhandledning
    för våra studenter-

  169. -men vi utbildade också våra lärare
    i språkhandledning-

  170. -över hela läroplanen.

  171. Stöd till föräldrar för att engagera sig
    i sin språkutveckling.

  172. Med hjälp av data kan vi fokusera
    på de studenter som har störst behov.

  173. Precision. Att vara väldigt specifik.

  174. Vilka studenter behöver vilket stöd?

  175. Vilka yrkesutövare
    och skolor behöver stöd-

  176. -och hur ska vi engagera
    och stödja alla i förbättringsarbetet?

  177. 2005, när vi inledde det här arbetet-

  178. -fokuserade vi
    på många av de här sakerna.

  179. Vi prioriterade, fokuserade på mål
    och höll fast vid dem i ett decennium.

  180. Det tar tid.
    Det finns ingen snabb lösning.

  181. Håll fast vid målen.

  182. Jobba enhetligt med de tre nivåerna:
    skolor, skoldistrikt och regering.

  183. Håll fast vid prioriteringarna
    och ändra inte på dem varje år.

  184. Med data kan man se vilka skolor
    och studenter som behöver stöd.

  185. Ansvarsskyldighet.

  186. Ledarskapsutveckling för alla.

  187. Ledarskapsutveckling för de anställda
    i departement och kommuner-

  188. -och för skolledare och lärarledare.

  189. Titta på resultaten
    och se vad som går att förbättra.

  190. De strategierna gav oss
    de förbättringar som jag just visade er.

  191. Nu har effekten börjat plana ut,
    som ni såg i diagrammen.

  192. Vad gör vi nu?

  193. Det diskuterades för två år sen.

  194. Våra lärarfack och vi förhandlade
    om löner och arbetsförhållanden.

  195. Arbetsbelastningen var en stor fråga.

  196. Ständiga krav på nya initiativ
    och reformer var en stor fråga.

  197. Vi pratade med lärarfacken om
    hur vi kan komma framåt tillsammans.

  198. Där är vi nu, och vi har en ny metod.

  199. I stället för toppstyrning pratar vi
    om kollaborativ professionalism.

  200. Det handlar om att arbeta tillsammans.

  201. Hur arbetar vi tillsammans
    i och mellan skolor?

  202. Jag vet att det varierar i Sverige.

  203. Kollaborativ professionalism handlar
    om hur vi involverar alla yrkesutövare.

  204. Hur sätter vi värde på alla röster?

  205. Lärares röster, stödpersonals röster
    och rektorers röster.

  206. Hur börjar vi lita på varandra,
    så att vi fortsätter samarbeta?

  207. Hur delar vi idéer?

  208. Vi har nått vägs ände
    med toppstyrning.

  209. Vi har gjort det,
    men för att nå nästa nivå-

  210. -behöver vi innovationer i skolor,
    som sen sprids.

  211. Hur delar vi idéer inom
    och mellan skolor från yrkesutövarna?

  212. Hur utvecklar vi ledarskapet
    hos alla inblandade?

  213. Studenter, lärare och rektorer.

  214. Hur identifierar vi effektiva praktiker?

  215. Allt vi gör bygger på effekter från
    praktiker någonstans i vårt system.

  216. Hur vet vi vilka de är,
    och hur delar vi dem?

  217. I våra grundskolor, med yngre barn-

  218. -är prioriteten att fortsätta
    bygga upp undervisningskapaciteten.

  219. Undervisningen har högsta prioritet
    i allt vi gör.

  220. För äldre barn är undervisning viktigt-

  221. -men vi har fokuserat på förändringar
    i high school-läroplanen-

  222. -så att studenter kan hitta olika vägar
    fram till en examen.

  223. De kan blanda yrkesinriktade
    och akademiska kurser.

  224. De kan få arbetserfarenhet och jobba
    både på college och i skolor.

  225. Vi tänkte på övergången till lärlings-
    platser, högre utbildning eller arbete-

  226. -och att påbörja övergången
    tidigt under skolgången.

  227. För alla våra skolor.

  228. Hur förbättrar vi alla skolor?

  229. Ledarskapsutveckling.
    Lärarutveckling. Mer om det snart.

  230. Med data kan man identifiera skolor
    och studenter med svårigheter-

  231. -och sätta in extra resurser som stöd.

  232. Professionellt samarbete.
    Vi har belägg för vikten av samarbete-

  233. -inom lärarlag,
    men också mellan skolor.

  234. Professionellt lärande.
    Alltid professionellt lärande.

  235. Det är avgörande för det här arbetet.

  236. Nätverk att dela idéer i-

  237. -och tillämpning
    av forskning, data och utredningar.

  238. Här är ramverket för skoleffektivitet
    som alla skolor i Ontario använder.

  239. Varje år väljer de
    förbättringsprioriteringar.

  240. En skolförbättringsplan.

  241. De funderar på vad de ska prioritera
    och väljer ut tre saker.

  242. Det handlar om sådant som läroplan,
    undervisning och lärande.

  243. Det kan handla om svagheter
    i den läroplan som skolan har.

  244. Program och vägar för high school-
    studenter. Var behöver studenter stöd?

  245. Hem, skola och samhälle i samverkan,
    på tal om invandring och rättvisa.

  246. Hur engagerar vi föräldrar?

  247. Det måste vi jobba mer med.

  248. Studenter. Hur engagerar vi studenter?

  249. Ledarskap i skolor och klassrum.

  250. Det är vad vi prioriterar.

  251. Det är inte raketforskning-

  252. -men det handlar
    om fokuserade åtgärder varje år.

  253. Tydligt och specifikt.

  254. I klassrummen.
    Här är ett exempel på vad vi gjort.

  255. Minns ni de lågpresterande skolorna-

  256. -där mindre än 50 % hade tillräckliga
    läs-, skriv- och matematikkunskaper?

  257. Det här är en process på sex veckor.

  258. I klassrummet ombeds en lärare
    att identifiera-

  259. -var inom läroplanen, undervisningen
    eller studenternas behov-

  260. -det finns stora behov.

  261. Vad är mest akut i klassrummet?
    Välj en sak.

  262. Det kan finns många, men välj en.
    Det här gör man i sex veckor.

  263. Titta på din undervisning.

  264. Varför är delar av läroplanen
    eller undervisningen-

  265. -inte så effektiva som de kan vara?

  266. Prova något nytt.

  267. Utveckla en ny undervisningsstrategi
    för det behovet.

  268. Prova den. Samla in data
    om elevernas inlärning innan du börjar-

  269. -och följ inlärningen under sex veckor.

  270. Prata med dina kollegor
    om vad du gör, ser och lär dig.

  271. Dela, så att många sådana här saker
    händer på skolan samtidigt.

  272. Så att lärare pratar om
    det de försöker göra i sina klassrum.

  273. Ta studenternas arbete och sätt er med
    kollegorna. Modererad bedömning.

  274. Diskutera arbetena med kollegorna
    och säg:

  275. "Jag tycker att det här
    motsvarar betyg si eller så."

  276. Ha det professionella samtalet.

  277. Ta med arbetet från klassrummet-

  278. -och dela det
    med skolledare och kollegor.

  279. Hela skolan diskuterar studenternas
    arbeten och undervisning.

  280. I slutet av de sex veckorna:
    Dela med er av vad ni lärt er.

  281. Vad fungerade?
    Förbättrades studenternas lärande?

  282. Det ska involvera hela skolan.

  283. På personalmöten.
    Vid kollegialt lärande. Man samtalar.

  284. En process på sex veckor.
    Sen något annat i sex veckor.

  285. Samtal, samtal, samtal.

  286. Så minskade vi
    antalet lågpresterande skolor.

  287. Fokus låg på studenternas arbete
    och undervisningspraktiker.

  288. Vi vet att vi måste gå längre.

  289. Medan vi prioriterade att minska
    prestationsklyftan i klassrummen...

  290. ...finns andra orättvisor kvar
    i systemet.

  291. Vi klarar oss internationellt sett bra-

  292. -gällande invandrare
    och andraspråkselever-

  293. -men mycket jobb återstår.

  294. Vi har en ny handlingsplan för rättvisa
    som kom i år.

  295. Den handlar om
    vad vi kan göra för att se till-

  296. -att resurserna i våra klassrum
    är kulturellt lyhörda-

  297. -och tar hänsyn
    till studenternas ökande mångfald.

  298. Precis som ni har vi ett inflöde
    av syriska flyktingar.

  299. Vi har urinvånare.

  300. Vi har en stor mångfald i klassrummen,
    och det är normalt.

  301. Hur ser vi till att läromedel, läroplan
    och resurser-

  302. -tar hänsyn till
    och sätter värde på mångfalden?

  303. Vi tittar på resurser och material
    i klassrummen.

  304. Vi har en helt ny metod
    för ledarskap och styrning-

  305. -för att se om de som jobbar
    med utbildning ser värdet i rättvisa.

  306. Har vi mångfald bland yrkesutövarna?

  307. I vår ledarskapsutveckling
    och prestationsbedömning...

  308. Mänskliga rättigheter.

  309. Vi ser på hur skolledare och regering
    stöder mänskliga rättigheter.

  310. Det är nytt, och det ingår nu i
    skolledarnas arbetsuppgifter i Ontario.

  311. Jag har pratat mycket om data.

  312. Vi tittar på ny data
    om ras, etnicitet, genus och sexualitet-

  313. -för att börja se
    var vi måste sätta in extra stöd.

  314. Avslutningsvis:

  315. Vår regering ska jobba med utbildning
    och mänskliga rättigheter.

  316. De som anställs vid utbildnings-
    departementet ska bidra till det.

  317. Vi har gått från fokus
    på prestationer i klassrummet-

  318. -till större förändringar för
    att komma åt orättvisorna i systemet.

  319. Välbefinnande har jag nämnt.

  320. Det har blivit en prioritering.

  321. Det prioriteras för personalen -
    våra yrkesutövare.

  322. De känner att det blir för många
    initiativ och för mycket press.

  323. Vi ser också att de unga har problem
    med psykisk hälsa och ångest.

  324. Ungefär hälften av våra studenter-

  325. -tog förra året ledigt minst en dag
    på grund av ångest.

  326. Det är en viktig fråga.

  327. Vi arbetade med kognitiv
    och akademisk utveckling-

  328. -men nu tittar vi mer på studenternas
    sociala och känslomässiga välmående-

  329. -och strategier för de delarna,
    liksom fysisk utveckling och hälsa.

  330. Till er. Jag började med humanitet.

  331. De vuxna som jobbar med utbildning
    ska hjälpa barn och unga med det här.

  332. Vi ska utveckla oss själva
    och våra medarbetare-

  333. -så att vi kan utföra vårt arbete.

  334. De involverade vuxna ska utvecklas
    för att kunna hjälpa studenterna.

  335. Det här är forskningsprojekt
    jag har medverkat i.

  336. Alla finns tillgängliga,
    och jag ska bara sammanfatta dem.

  337. "Empowered Educators" undersökte
    lärarkvalitet i olika utbildningssystem-

  338. -bl.a. Kanadas.

  339. "The State of Educators'
    Professional Learning in Canada"-

  340. -handlar om lärares och skolledares
    utveckling.

  341. "Teacher Learning and Leadership"
    berör lärarledarskap.

  342. "The Knowledge Network
    for Applied Education Research"-

  343. -handlar om nätverk
    där man delar forskning och praktiker.

  344. Först och främst måste vi hela tiden
    fortbilda våra lärare.

  345. Vi arbetar med det.

  346. Från lärarutbildningen till
    introduktionsprogram med mentorskap.

  347. Under de två första åren
    som man jobbar som lärare-

  348. -har man mindre tid i klassrummet
    och en mentor.

  349. Man börjar med undervisning redo för
    att bli lärare - inte som färdig lärare.

  350. Under två år får man extra stöd.

  351. Lärarledarskap och lärarutveckling
    för våra erfarna lärare-

  352. -som ju utgör
    den största delen av lärarkåren.

  353. Hur stöder vi
    en fortsatt utveckling för alla lärare?

  354. För våra skolledare
    har vi ett ledarskapsramverk.

  355. Ledarskapsutveckling för skolledare.

  356. Mentorskap för nyblivna skolledare.

  357. Hitta lösningar. Skapa riktlinjer.

  358. Arbetet jag pratade om. Sätt upp mål.

  359. Utveckla relationer och människor.
    Det jag pratar om nu.

  360. Utveckla organisationen
    och din ledarroll i organisationen.

  361. Budgetar. Det som gäller driften.

  362. Förbättra handledningen.
    Det är vad vårt arbete handlar om.

  363. Vi jobbar med det och ansvarighet
    för resultat och prestationer.

  364. Det nya är personligt ledarskap.

  365. Mycket av det jag har sagt är vanligt
    inom ledarskapsutveckling generellt.

  366. Vi ser ett behov av att stödja
    skolledarna i er fortbildning.

  367. Er problemlösningsförmåga.
    Er optimism.

  368. Optimism. Ihärdighet.

  369. Förmågan att utvecklas och röra sig
    framåt och föra sin skola framåt.

  370. Vi har undersökt
    hur fortbildningen ser ut i Kanada.

  371. Vad har vi börjat lära oss?

  372. Det här projektet finns tillgängligt
    på Learning Forwards hemsida.

  373. Sök på "Kanada".
    Det är tillgängligt gratis.

  374. Jag ska visa vår tabell,
    och den är jätteliten.

  375. Ingen fara,
    den finns gratis på Internet.

  376. Vi tittade på hela Kanada.

  377. "Vad vet vi om hur vi kan stödja
    våra lärares och skolledares lärande?"

  378. Tio viktiga fynd, i korthet.

  379. Jag sa ju att texten är liten.

  380. Kvalitetsinnehåll är viktigt.

  381. Det kan låta självklart-

  382. -men inte allt professionellt lärande
    involverar kvalitetsinnehåll.

  383. Det handlar om att se till att den
    fortbildning man och ens personal får-

  384. -håller hög kvalitet.

  385. Det handlar om
    vilka belägg fortbildningen vilar på-

  386. -och hur man kan samtala
    om sina erfarenheter.

  387. Kunskap om ämnen och undervisning
    är förstås viktigt-

  388. -framför allt för nyblivna lärare.

  389. Vårt största behov är dock
    stöd för minoritetsstudenter.

  390. Så kan det vara här också.

  391. När mångfalden i klassrummet ökar-

  392. -måste vi hjälpa våra lärare
    att stödja alla studenter.

  393. Det är vår främsta prioritering.

  394. Studenters prestationer
    handlar inte bara om provresultat.

  395. Det handlar om närvaro, engagemang
    och en koppling till samhället.

  396. Lärarfortbildning och ledarskaps-
    utveckling måste finnas där som stöd.

  397. En stor utmaning är vem
    som bestämmer över fortbildningen.

  398. Vi hör det ofta:

  399. Lärare och skolledare vill
    ha mer kontroll över sin fortbildning.

  400. Regeringar vill ha mer kontroll
    över fortbildningen.

  401. Man behöver en balans
    mellan individuell utveckling-

  402. -prioriteringar för hela skolor
    och nationella prioriteringar.

  403. Det finns helt uppenbart
    ingen universallösning.

  404. Det behövs olika sorters fortbildning
    under en utbildares karriär.

  405. Vi behöver kollaborativt lärande.
    Styrkan i det är välbelagd.

  406. Grupper av lärare och skolledare
    som samarbetar.

  407. Vi behöver yrkesförankrad, relevant
    och praktisk fortbildning.

  408. Resurser som kan man ta med
    tillbaka till skolan och använda.

  409. Det arbetet är viktigt.

  410. Nyckeln är ständig fortbildning,
    och det är en utmaning.

  411. Att hitta tid till fortbildning.

  412. Att hitta tid under skoldagen.

  413. I genomsnitt lägger en lärare i Kanada-

  414. -76 timmar per år på fortbildning.

  415. Det mesta sker utanför arbetstid.

  416. Det räcker för att ändra på kunskap
    och praktiker och gynna eleverna.

  417. Vi måste tänka på
    hur vi använder vår tid-

  418. -för ständig, påbyggande fortbildning.

  419. Ledarskap är viktigt.

  420. Skolledares arbete är viktigt.

  421. Er utveckling är viktig,
    men också er roll-

  422. -i att utforma, stödja
    och möjliggöra fortbildning är viktig.

  423. Den får en positiv effekt.

  424. En sak vi har tittat på är utvecklingen
    av kollegialt lärande och ledarskap.

  425. Det här är ett initiativ i Ontario:

  426. The Teacher Learning
    and Leadership Program, eller TLLP.

  427. Programmet har funnits i elva år.

  428. Vi har tittat på hur vi främjar
    lärares lärande och ledarskap.

  429. Det här utvecklades i samarbete
    med regeringen och lärarfacken.

  430. Det vi såg efter elva års samarbete
    mellan lärarfack och regering-

  431. -var en förändring i lärarnas arbete-

  432. -och en förståelse
    för vilken sorts stöd som behövs.

  433. Behovet att verkligen stödja samarbete.

  434. Att tänka på de resurser som behövs
    för att möjliggöra samarbete i skolan.

  435. Det krävs tid utanför klassrummet.

  436. Använd personalmöten och andra
    möjligheter för att hitta den tiden.

  437. Att lärare blir ledare och utbildar och
    leder andra lärare är väldigt effektivt.

  438. I det här programmet blir lärare
    ansvariga för sina kollegors lärande.

  439. Att lärare tänker på
    studenternas lärande är viktigast-

  440. -men nu ansvarar man också för
    sitt eget och sina kollegors lärande.

  441. Gemensamt lärande.

  442. Vi ser det i form av att lärare-

  443. -faktiskt utvecklar och delar kunskap
    med sina kollegor, som i vårt exempel.

  444. Man hade ett sexveckorsprogram
    och delade sina erfarenheter.

  445. När lärare får leda sitt eget lärande
    händer det här i Ontario.

  446. Det här är resultat från i år.

  447. 95 % av lärarna
    hittade sätt att samarbeta på.

  448. De bildade grupper och kunde ibland
    vara i varandras klassrum.

  449. De fick tillfälle att samtala.

  450. Hälften av samarbetet
    var fysiskt i en skola-

  451. -och hälften var online, med hjälp
    av bloggar och sociala medier.

  452. Hitta sätt att samarbeta.
    Arbeta med experter och forskare-

  453. -för att se var ni behöver stöd.

  454. Forskningsgenomgångar, online,
    konferenser och utbildning.

  455. Varför pratar jag så mycket
    om det här?

  456. Här är nyttan med det.

  457. 95 % av lärarna
    förbättrade sin kunskap och förståelse-

  458. -vilket är jättemycket-

  459. -genom möjligheter att samarbeta
    fysiskt eller online.

  460. 95 % förbättrade sin kunskap.

  461. 90 % förbättrade sin undervisning.

  462. Inom fortbildning är det inte ofta
    man får sådana resultat.

  463. Det handlade ofta om teknik-

  464. -men även om samarbete, entusiasm
    och att tro på sig själv.

  465. Hur utvecklar vi de vuxnas kunskap-

  466. -för att utveckla de ungas kunskap?

  467. Först och främst ska man
    fundera på vilken kunskap man har.

  468. Vilken kunskap
    kan jag dela med mig av till andra?

  469. Vilken kunskap saknar jag,
    och vem kan jag få den av?

  470. Tyst kunskap. Sådant vi tar för givet.

  471. Det börjar med var och en av oss.

  472. Sen: Samarbete. Grupper inom skolor.

  473. Team i olika former som pratar om
    och delar kunskap, idéer och praktiker.

  474. Den tredje delen är viktig: nätverk.

  475. Att engagera sig i nätverk
    utanför ens egen skola är viktigt.

  476. När vi jobbar i grupper
    börjar vi se saker på samma sätt.

  477. Ny kunskap utvecklas
    när vi lämnar våra vanliga grupper.

  478. Ny kunskap utvecklas via nätverk.

  479. Hur kan vi dela den kunskapen?

  480. Samarbete - fysiskt och online.

  481. Kommunikation. Samtal.

  482. Vissa använder sociala medier
    eller hemsidor.

  483. Skrivande. Vissa lärare och skolledare
    bloggade under projektet.

  484. Några skrev en bok.

  485. Skrivande. Samtal.
    Engagemang online.

  486. Jag kallar deras delande
    för avprivatisering av praktiker.

  487. Öppna skolor och klassrum
    och dela praktiska saker.

  488. Lärarna delar lektionsplaneringar
    och bedömningsresurser.

  489. De delar utbildningsverktyg.

  490. Det är praktiska saker som delas.

  491. Vad gäller större nätverk...
    Med stöd från regeringen-

  492. -stöder vi nätverk över hela Ontario
    på prioriterade områden.

  493. Jag medverkar här:

  494. Knowledge Network for Applied
    Education Research - KNAER.

  495. Vi har en hemsida och finns på Twitter
    och Facebook. Allt material är gratis.

  496. Knowledge Network
    for Applied Education Research.

  497. Syftet är att föra samman kunskap
    från yrkesutövare och forskare-

  498. -för att förhoppningsvis
    förbättra praktikerna i våra skolor.

  499. Vi tror att om vi skapar nätverk
    över hela provinsen-

  500. -större än individuella skolor
    och kommuner-

  501. -så kan vi dela kunskap på nya sätt.

  502. Vi kan dela praktiker
    som gynnar våra studenter.

  503. Vi har fyra prioriterade områden.

  504. Matematik diskuteras internationellt,
    tack vare Pisa.

  505. Välmående, vilket jag redan nämnt
    är en prioritering.

  506. Fysiskt, socialt, emotionellt
    och kognitivt.

  507. Rättvisa. Vi vill gå längre
    när det gäller rättvisa-

  508. -och åtgärda orättvisor och fördomar.

  509. Det fjärde är våra urfolks kunskap.

  510. Kanada har en sannings-
    och försoningskommission.

  511. Vi har inte tagit hand
    om våra urfolkselever.

  512. Vi fokuserar på mördade
    och försvunna kvinnor.

  513. Det är en viktig fråga
    för våra urinvånare.

  514. Vi måste tänka mer storskaligt
    kring områden som att dela kunskap.

  515. Tänk på hur ni i er roll
    utvecklar er själva-

  516. -och människorna ni jobbar med.

  517. Tänk på hur vi sätter humaniteten
    i centrum för utbildningspolitiken.

  518. Hur behåller ni er passion
    och ihärdighet i det långa loppet?

  519. Jag har pratat om fjorton års reformer.
    Det tar tid.

  520. Hur är ni precisa när ni avgör vilka
    studenter som behöver vilket stöd?

  521. Hur engagerar ni alla yrkesutövare-

  522. -och hittar samarbeten
    som för arbetet framåt?

  523. Fem lärdomar från det jag har sagt:

  524. Ha människor i centrum
    för utbildningen och arbetet vi utför.

  525. Tänk på kollaborativ professionalism.

  526. Hur samarbetar ni
    inom och kanske utanför er skola-

  527. -för att dela idéer och praktiker?

  528. Hur sätter vi belägg-

  529. -från arbete med studenter, forskning
    och data i centrum för era beslut?

  530. Avprivatisering av praktiker.
    Dela praktiker.

  531. Praktisk delning av praktiker.

  532. Hur utvecklar vi system
    för att dela mer brett?

  533. Det var det. Tack för att ni lyssnade.

  534. Jag ser fram emot resten av dagen.
    Vi kan fortsätta i min workshop.

  535. Tack för uppmärksamheten.

  536. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Insiktsfullt ledarskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Carol Campbell, docent i ledarskap vid University of Toronto, beskriver fem viktiga punkter i skolledarens roll. Det handlar bland annat om att fånga upp lärarnas egna idéer till förbättringar, om att sätta upp mål kopplade till aktiviteter under skolåret och att knyta till sig individer och organisationer som kan bidra till förändring. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Skolan, Skolledare, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Insiktsfullt ledarskap

Carol Campbell, docent i ledarskap vid University of Toronto, beskriver fem viktiga punkter i skolledarens roll. Det handlar bland annat om att fånga upp lärarnas egna idéer till förbättringar, om att sätta upp mål kopplade till aktiviteter under skolåret och att knyta till sig individer och organisationer som kan bidra till förändring. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Vem är rektorn?

I spänningsfältet mellan arbetsorganisation, lärarprofession, statligt uppdrag och elevgruppens behov står rektorn. Hur har yrkesrollen förändrats? Ola Agevall, professor i sociologi vid Linnéuniversitetet, resonerar kring detta och ger historiska perspektiv. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Identitet och ideologi

Hur går det till när vi formas som individer och vilken roll har skolan i detta? Jan Holmgaard, docent i litteraturvetenskap, beskriver vad identitet är utifrån olika filosofers perspektiv. När och varför började vi tala om värdegrund och går skolans värdegrund verkligen ihop med den ideologi som råder i dagens samhälle? Inspelat på Münchenbryggeriet den 21 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Den kulturella klyftan

Warren Simmons berättar om sin skoltid då han som svart amerikan försökte anpassa sig till kulturen i en vit medelklasskola och vad de upplevelserna har fört honom in på. Simmons finns sedan länge på Annenberg Intitute for School Reform vid Brown University utanför Boston där han arbetar för att utjämna skillnader i undervisning vad gäller härkomst, etnicitet, språk och kön. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Likvärdighet trots olikheter

Det svenska skolsystemets uppbyggnad kan tolkas som "allas rätt att nå så långt som möjligt" när det gäller bildning och utbildning. Elisabet Nihlfors är professor i pedagogik vid Uppsala universitet och resonerar här bland annat kring vilken roll närsamhället spelar för barnens identitet och ambitionsnivå. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Skolans inre organisation

Rektorns ledarstil kan bidra till en fungerande skolorganisation där både det enskilda och det gemensamma ansvarstagandet spelar en avgörande roll. Magnus Thor har arbetat i 30 år i grundskolan varav 16 år som rektor och ger här praktiska tips. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Organisera och leda elevhälsan

Hur kan man lyfta en skola med dåligt rykte och svagt självförtroende? Vilken roll kan elevhälsan spela? Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge, och biträdande rektor Erik Hall berättar om en rad konkreta insatser som har vänt elevernas bild av både skolan och sig själva. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Skolan som skyddsfaktor

Tema: elevhälsa. Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där cirka 95 procent av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte, säger rektor Jannice Kloibhofer. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?