Titta

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Om UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Föreläsningar som riktar sig till dig som arbetar med ledarskap i skolan eller förskolan, med både visioner och konkreta tips direkt från verkligheten. Årets tema är likvärdighet och identitet. Det handlar om hur sociala skillnader som föräldrars utbildningsbakgrund, socioekonomiska olikheter och andra faktorer kan påverka elevers skolidentitet. Målet är att skapa en skolmiljö där allas identitet får blomma på bästa sätt. Inspelat den 21-22 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017 : Identitet och ideologiDela
  1. Den där osäkerheten
    som man ofta kan se hos tonåringar-

  2. -handlar om den här fundamentala
    rörligheten i identiteten.

  3. Tusen tack. - Hej allihop!

  4. Först vill jag tacka för inbjudan.
    Det är en stor ära-

  5. -att få filosofera med er en stund
    innan det blir "dryckesbuffé".

  6. Jag har aldrig hört begreppet,
    men det låter lockande och farligt.

  7. Men det kan ju passa perfekt
    efter 45 minuters filosofi med mig.

  8. Jag kommer att pröva ert tålamod
    lite grann-

  9. -och jag ska, som sagt,
    tala om identitet.

  10. Om jag får den här att fungera. Så.

  11. Jag ska tala mer om identitet, och
    tänkte fördjupa begreppet lite grann.

  12. Jag tänkte
    gå tillbaka i tiden lite också-

  13. -och försöka ringa in vad jag avser
    med identitet i det här fallet.

  14. Jag tänkte också prata
    om begreppet värdegrund.

  15. Mer specifikt om skolans värdegrund,
    som ni alla kan-

  16. -men jag
    ska ta upp några huvudpunkter.

  17. Även där tänkte jag fördjupa perspek-
    tivet. Var kommer värdegrund ifrån?

  18. Och jag ska göra
    ett lite mer närhistoriskt försök-

  19. -att slå ner på varför värdegrund
    dyker upp i ett visst skede.

  20. Det är ett tankeexperiment.
    Jag provar det, och ser om ni tycker-

  21. -att det finns nåt
    i min tankegång som kan stämma.

  22. Sen har jag en grundläggande idé
    förutom det-

  23. -när vi har rullat in en bit
    i min presentation.

  24. Och det är att skolans värdegrund-

  25. -vilar på en viss
    ideologisk föreställning.

  26. Och jag menar
    att vår egen samtids ideologi-

  27. -inte riktigt rimmar
    med den värdegrund som skolan har.

  28. Jag säger inte att de är oförenliga,
    men jag vill problematisera-

  29. -hur de här ideologierna fungerar
    mot och med varandra.

  30. Och jag kommer att använda
    en massa gammal filosofi-

  31. -för att ta hjälp i min analys. Okej?

  32. Fint!

  33. Då ska vi sätta i gång
    med begreppet "identitet".

  34. Vad är identitet? Vi brukar
    tala om att det förutsätter-

  35. -nån form av mänsklig gemenskap, det
    har med beteendevetenskap att göra-

  36. -det finns en filosofisk tradition
    kring det o.s.v.

  37. Jag tänkte göra nåt väldigt grund-
    läggande kring identitetsbegreppet.

  38. Och ni förstår när jag
    kommer till skolans värdegrund-

  39. -varför jag använder just de här
    exemplen. Låt oss börja från början.

  40. Identitet. Vad är det i skapelse-
    berättelsen, med Adam och Eva?

  41. I Bibeln, i Gamla testamentet?
    Ni känner ju alla till de där orden-

  42. -om att Gud skapar människan
    till sin egen avbild.

  43. Det där är ju en bokstavlig kategori
    som ska översättas. Nåt allegoriskt.

  44. Det finns en kolossal tanketradition
    och tolkningstradition kring det där.

  45. Men när man läser de första
    Moseböckerna noga, så upptäcker man-

  46. -att ja, det finns
    väldigt mycket intressant om Gud.

  47. Han har en väldigt
    intressant psykologi o.s.v.

  48. Men vilka är Adam och Eva egentligen?

  49. Ja, de är i stort sett ingenting.
    De är som tomma kärl.

  50. Egenskapslösa.

  51. Det är som två kroppar utan egen-
    skaper, utan nåt särskilt innehåll.

  52. Det är först när de kastas ut ur
    paradiset som reflektionen påbörjas-

  53. -och som de faktiskt
    påbörjar en resa mot att bli nåt.

  54. Steg ett i den gamla föreställningen
    om skapelseberättelsen-

  55. -är att mänsklig identitet
    är egenskapslös.

  56. Människan är ett tomt kärl
    som måste fyllas med nånting-

  57. -för att få en identitet.

  58. Låt mig gå
    till en annan skapelseberättelse.

  59. Den vi finner
    i den grekiska mytologin.

  60. Det är ju så att Zeus
    ger två bröder i uppgift-

  61. -att ta hand om skapelsen
    och utveckla den.

  62. Och då är det den ena brodern,
    Epimetheus.

  63. Han vill så otroligt gärna
    ta hand om det här-

  64. -och dela ut ett antal egenskaper
    till alla djuren.

  65. Så han får göra det. Snabbhet,
    list... Vad det nu kan vara.

  66. Djuren får en mängd olika egenskaper
    tilldelade sig.

  67. Sen kommer turen till människan,
    och Epimetheus är väldigt lömsk.

  68. Vilka egenskaper får människan?
    Det finns ingenting kvar.

  69. Människan är egenskapslös.
    Ett tomt kärl. Det finns ingenting.

  70. Det är då brorsan, Prometheus,
    rycker ut-

  71. -och hämtar ner elden
    åt människorna.

  72. Människan måste få nåt att
    arbeta med. I teknologins filosofi-

  73. -så är den här egenskapslösheten
    förutsättningen för teknologi.

  74. För människan sätter i gång
    med att tillverka saker-

  75. -att utveckla ett kunnande
    och så vidare.

  76. Det är bristen på egenskaper
    som blir, eller är, vår identitet.

  77. En konsekvens av den här idén
    om identitet eller icke-identitet-

  78. -är ju att människan alltså behöver-

  79. -kunskap, erfarenhet
    och vissa värden-

  80. -för att forma sin identitet.

  81. Men det gör också att vår identitet
    är nånting rörligt, ombytligt.

  82. Föränderligt.

  83. Den modernistiska författaren
    Virginia Woolf kom att utveckla-

  84. -en litterär teknik som hon
    kallade "point-of-view"-tekniken.

  85. Hon upptäcker att min identitet-

  86. -är bunden
    till betraktarens blick på mig.

  87. Beroende på vem som betraktar mig
    och i vilken situation-

  88. -kommer min identitet att förskjutas
    och förändras på olika sätt och vis.

  89. Det är inte bara en social roll, utan
    nåt mycket mer fundamentalt än så.

  90. Längre fram, på 50-talet-

  91. -så kom Simone de Beauvoir
    och Jean-Paul Sartre att förorda-

  92. -med sitt påbud på existentialism-

  93. -att existensen föregår essensen.

  94. Vad menar de med det? Jo, helt enkelt
    att när vi föds, så är vi ingenting.

  95. Återigen, det tomma kärlet.
    En identitet utan egenskaper.

  96. Först genom en levd erfarenhet
    formas vi till nånting.

  97. Vår identitet blir.
    Den blir hela tiden.

  98. Vi är aldrig
    nånting fast och fastgjutet.

  99. Vi blir det vi lever,
    det vi existerar-

  100. -och det liv som vi formulerar.

  101. Och vi har ett eget ansvar för det.

  102. Det här leder över
    till frågeställningen om värdegrund.

  103. Barn eller unga människor,
    som alltså ska formas-

  104. -och få en identitet,
    en identitet i vardande-

  105. -det tomma kärlet som sakta fylls på,
    på olika sätt.

  106. Jag vet inte om ni håller med,
    men jag tänker mig-

  107. -att den där osäkerheten
    som man ofta kan se hos tonåringar-

  108. -handlar om den här fundamentala
    rörligheten i identiteten.

  109. Men när vi blir äldre
    slår vi oss till ro-

  110. -med vissa föreställningar
    om oss själva och tillvaron.

  111. Det blir lite bekvämare,
    lite tryggare.

  112. Och några av oss - jag får erkänna
    att jag har den läggningen-

  113. -har svårt att slå sig till ro
    med en given föreställning.

  114. Då fortsätter man att,
    som barnet eller tonåringen-

  115. -nyfiket ställa de där frågorna
    utan att nånsin få ett vettigt svar.

  116. Det gör att skolan måste ta på sig
    att förmedla kunskap-

  117. -och förbereda för erfarenheter
    och fostra i värderingar.

  118. Det här känner ni till.
    Jag har bara sammanfattat det.

  119. Det handlar om kunskaper och värder-
    ingar. Jag ska säga mer om det strax.

  120. Några av de här värderingarna
    handlar om mänskliga rättigheter-

  121. -och demokrati,
    vad vi nu menar med det.

  122. Dessutom finns, mycket nogsamt
    utlagt, en kristen etisk tradition.

  123. Ni förstår
    varför jag började med Moseböckerna.

  124. Och det finns en västerländsk
    humanism, d.v.s. en lång tradition-

  125. -som går tillbaka
    på den grekiska mytologin.

  126. Därför började jag där. Det ligger
    i linje med skolans värdegrund.

  127. Och sen kommer
    nåt väldigt viktigt och avgörande.

  128. Jag läser. För det handlar
    om den enskildes frihet och ansvar.

  129. Jag ska återkomma till det
    på flera sätt så småningom.

  130. "Att låta varje enskild elev
    finna sin unika egenart"-

  131. -"och därigenom
    kunna delta i samhällslivet"-

  132. -"genom att ge sitt bästa
    i ansvarig frihet."

  133. Stora anspråk.
    Individualitet och egenart.

  134. Men det har ett högre syfte.

  135. Det är samtidigt nån
    som ska ge sitt bästa-

  136. -i ansvarig frihet i samhällslivet.

  137. Det är det här jag på olika sätt
    vill pröva i det som nu kommer.

  138. Jag har en grundfråga, och det är:
    Vad är en värdegrund?

  139. Vad går den tillbaka på?
    Vad är dess tradition?

  140. Inte oväntat
    så tänker jag nu gå tillbaka-

  141. -ända till antiken.

  142. Till det som är grundbulten-

  143. -i vår egen västerländska tradition.
    Jag tänkte gå till Platon.

  144. Jag vill rekommendera
    Platons "Staten".

  145. Den finns i en underbar
    svensk klädedräkt av Jan Stolpe.

  146. Inte alls svårt att ta till sig
    på nåt sätt.

  147. Platon funderar i den där skriften,
    som är 2 300 år gammal-

  148. -över hur samhället ska ordnas,
    hur det ska se ut och fungera.

  149. Vilka ska styra i samhället?
    Hur ska de ledande funktionerna vara?

  150. Vilka grundläggande mekanismer
    ska det bygga på?

  151. Hur ska utbildning se ut? Hur ska
    hälsa och medicin se ut? Etc., etc.

  152. Han funderar över det här
    med kunskap. Kunskap och sanning.

  153. Och det där är en illustration gjord
    långt senare, under renässansen.

  154. Ett försök att tolka det som man
    brukar kalla för "Platons grotta".

  155. Den handlar om kunskap. Han tänker
    sig att vi är fjättrade i en grotta-

  156. -och det vi ser av verkligheten
    är i själva verket illusioner-

  157. -och skuggspel längst in i grottan,
    såsom det är skildrat där.

  158. Poängen med kunskap är att
    sakta men säkert få oss människor-

  159. -att befrias från den här grottan.

  160. Att sakta men säkert leda oss framåt
    och ut ur grottan, ut i ljuset-

  161. -där den högre insikten och sanningen
    - de fundamentala sanningarna-

  162. -som för Platon ofta ligger nära
    geometrin och matematiken-

  163. -finns fördolda
    för dem som är nere i grottan.

  164. Så det är en kunskapsallegori.
    Men han talar också om nånting annat.

  165. Och då är vi
    precis där skolans värdegrund är.

  166. Det handlar inte bara om kunskaper
    utan om värderingar.

  167. Platon har en idé. Han säger
    att det måste finnas personer-

  168. -i staten, i samhället,
    som tillvaratar statens intressen-

  169. -till varje pris. Han kallar dem
    för statens väktare.

  170. Bortanför de politiska beslutens
    godtycklighet, etc., etc.-

  171. -så måste det finnas de som slår vakt
    om samhället, till varje pris.

  172. Det är statens väktare.
    Och nu kommer det: De här personerna-

  173. -måste besitta vissa egenskaper.
    De måste stå för vissa värderingar.

  174. Nummer ett:
    De måste ha och äga rättrådighet.

  175. De måste ha en distinkt känsla
    för vad som är rätt och fel. Alltid.

  176. Två: De måste vara kunskapssökande.
    De måste alltid kunna fatta beslut-

  177. -på förnyad kunskap och insikt.

  178. Tre: De måste vara balanserade
    och modesta.

  179. Inte hemfalla åt rovgirighet,
    egoism, egenintressen.

  180. Och sen fortsätter han. Det här
    är egenskaper som man kan besitta-

  181. -men framför allt handlar det
    om att fostra människor-

  182. -i de här värderingarna
    på olika sätt-

  183. -för att säkerställa
    statens intressen.

  184. De som alltid
    ser till samhällets intressen-

  185. -och alltid försöker fatta beslut som
    gagnar samhället och inte en själv-

  186. -det är statens väktare.
    Rättrådigheten består också i-

  187. -och här kan alla i offentlig sektor
    känna igen sig-

  188. -att var och en har en roll att spela
    i samhällskonstruktionen.

  189. Men den sammantagna insatsen
    för statens väktare-

  190. -skapar vad Platon
    kallar för "väktarkunskapen".

  191. Vad är väktarkunskapen?
    Jo, det är det som säkerställer-

  192. -att staten, d.v.s. samhället,
    blir beslutsklok.

  193. Det är bara väktarkunskapen
    som säkerställer beslutsklokheten-

  194. -i staten.
    Bortanför alla särintressen.

  195. Och då ser man hur värderingar och
    ideologi spelar en avgörande roll-

  196. -för att upprätthålla den funktionen.

  197. Och tänk nu på
    vad som stod i skolans värdegrund-

  198. -om den egenartade individen, där
    samhällsintresset ändå ska avspeglas.

  199. Så lång tillbaka i tiden
    går den här traditionen-

  200. -som skolans egen värdegrund
    vilar på.

  201. Det finns en liten besvärlighet här.

  202. Kanske flera.

  203. Och det är nåt som redan Platon...
    Det blir mycket filosofi nu. Ursäkta.

  204. Jag fortsätter nu
    med Platons lärjunge, Aristoteles.

  205. Och han ser direkt att det
    i alla fall finns två problem här.

  206. Det ena är att statens väktare-

  207. -hela tiden
    är underställd statens intressen.

  208. Här får man varna
    för en totalitär inställning.

  209. Och det är nåt
    som Aristoteles vill värja sig mot.

  210. Då säger han att de här egenskaperna
    som Platon så gärna talar om-

  211. -som rättrådighet och kunskapssökande
    - de framstår som universella.

  212. Men i själva verket är det enskilda
    individer som besitter egenskaper.

  213. Och så säger han
    att egenskaper varierar.

  214. Och förmågan att genomföra dygderna-

  215. -varierar beroende på individen
    som ska göra det.

  216. Så han individualiserar plötsligt
    de här värderingarna.

  217. Och varför gör han det?

  218. Jo, i sin etik
    så kommer han fram till-

  219. -att vad det hela handlar om
    är lyckan och det goda.

  220. Så det är nyckelorden
    i Aristoteles etik.

  221. Och etik är vad hela frågeställningen
    om värdegrund faktiskt handlar om.

  222. Så här säger Aristoteles
    i inledningen av sin etik.

  223. "Det goda,
    det är varje mänsklig strävan"-

  224. -"att handla mot det goda."
    Och så kommer han med några exempel.

  225. "Inom medicinen
    så är strävan efter det goda hälsa."

  226. "Inom krigskonsten
    så är det att segra."

  227. "Och inom den ekonomiska disciplinen
    så är det rikedom."

  228. Alla de här tre disciplinerna
    är fullvärdigt legitima strävanden-

  229. -efter det goda, i moralisk
    och etisk mening, för Aristoteles.

  230. Hur är det då med lycka?

  231. Ja, då säger Aristoteles-

  232. -att det kommer det inte
    att finnas nåt exakt svar på.

  233. Känner ni igen det?
    Vem vet vad lycka är?

  234. Om man liksom omsätter det
    till egen praxis.

  235. Jag kan själv - med förbehåll
    för att jag blir lite vulgär...

  236. Jag kan själv bryta ner lycka till...
    Ja, ni vet.

  237. Orgasmen. Eller det där beskedet-

  238. -när man har fått
    ett jobb man har sökt.

  239. Eller när sonen kommer in
    på skolan han önskat.

  240. Det är lycka. Det är ett ögonblick.

  241. Nästa dag vaknar man igen,
    till samma gamla elände.

  242. Det är samma gamla slit som alltid.
    Det snöar, det regnar.

  243. Man håller på att bli tokig.
    Så vad är lycka?

  244. Mer än det tillfälliga,
    hedonistiska ögonblickets njutning?

  245. Det är ju inget fel på det.
    Absolut inte.

  246. Men det kan inte kvalificeras
    som lycka i Aristoteles mening.

  247. Så han försöker. Med vetskap
    om att det här är "tricky", svårt-

  248. -så säger han ändå så här.

  249. "Lycka uppnås genom moralisk godhet."

  250. Vad är då det?
    Jo, det är en mänsklig strävan-

  251. -efter godhet
    som kan delas med andra.

  252. Plötsligt betyder det
    att denna strävan-

  253. -inom medicinen, mot hälsa-

  254. -bara kan leda till lycka om det
    är en hälsa som delas med andra.

  255. Det betyder att strävan efter det
    goda i krigskonsten, att segra-

  256. -bara kan leda till lycka om det
    är en fred som delas med andra.

  257. Om det är utgångspunkten
    och inte en bieffekt. Notera.

  258. Och strävan i den ekonomiska
    disciplinen efter rikedom-

  259. -kan bara leda till lycka
    om den i själva sin utgångspunkt-

  260. -syftar till att delas med andra.
    Det är Aristoteles idé.

  261. Och den här ideologin, som jag nu
    väljer medvetet att inte värdera-

  262. -den menar jag står i konflikt
    med nåt som vi ska komma till.

  263. Nu ska jag börja närma mig
    vår egen tid.

  264. Varför finns det en värdegrund? På
    ett sätt verkar vi ha svarat på det.

  265. Men jag menar
    i mer fundamental bemärkelse.

  266. Och pröva nu tanken att värdegrund
    finns för att råda bot på en brist.

  267. På en tomhet. För att råda bot på nåt
    som annars inte skulle finnas.

  268. Då pratar jag inte om vår egenskaps-
    lösa identitet, utan om nåt annat.

  269. Och jag måste nu göra
    en liten historisk utflykt igen-

  270. -och prata med er
    om modernitetens dilemma.

  271. Nåt som sker med den moderna
    människan vid mitten av 1800-talet-

  272. -som vi inte riktigt har hämtat oss
    från. Nåt som är en befrielse-

  273. -men också ett krux. Ett predikament.

  274. Det har med sekulariseringen
    att göra.

  275. Jag började ju
    med skapelseberättelsen.

  276. Filosofen Friedrich Nietzsche
    har skrivit "Den glada vetenskapen"-

  277. -där han låter "den vansinnige",
    som är en karaktär han hittar på-

  278. -säga följande: "Gud är död."

  279. Och fortsättningen:
    "Och det är vi som har dödat honom."

  280. Föreställningen om, och kanske
    behovet av, en högre ordning-

  281. -är sönderslagen. Vi förknippar det
    med frihet, med all rätt.

  282. Bort från den kristna dogmatismen-

  283. -och in i vetenskapens insteg,
    i upplysning etc.

  284. Och allt det där är alldeles riktigt.
    Men det efterlämnar också-

  285. -en problematik. I
    "Bröderna Karamazov" av Dostojevskij-

  286. -står det på ett ställe: "Om Gud
    är död, så är ju allt tillåtet."

  287. Nånting händer. Kristendomen...
    Jag är ju själv sekulär.

  288. Men den har en fantastisk kon-
    struktion. Vi vet varifrån vi kommer.

  289. Skapelsens ursprung. Vi vet varför vi
    strävar och knogar varje dag.

  290. Vi vet syftet. Det är en prövning.

  291. Och vi vet inte bara att vi dör
    utan varför vi dör.

  292. För det är en förlösning
    i det hinsides.

  293. För den moderna människan
    blir allt det ett problem.

  294. Varifrån kommer vi egentligen? Vad
    går det ut på? Jag ska ju ändå dö.

  295. Och varför ska jag dö?
    Varför finns döden?

  296. Inget av det har vi nåt bra svar på.
    Det kanske är bra.

  297. Men i modernitetens tillstånd är det
    också nåt som efterlämnar frågor.

  298. Dessutom saknas plötsligt
    en högre, divinatorisk ordning.

  299. De sju budorden.
    Allt det som är regelverket.

  300. Vare sig man följer den eller inte,
    så finns det en högre ordning.

  301. Nu är det plötsligt upp
    till människan själv att bestämma.

  302. Det sena 1800-talets litteratur är
    full av karaktärer som prövar detta.

  303. När Raskolnikov i "Brott och straff"
    dödar den där pantlånerskan-

  304. -är det inte för att
    han behöver pengar. Han vill pröva-

  305. -om han kan släcka ett människoliv,
    och vilka konsekvenserna är.

  306. När doktor Glas,
    längre bort här i Stockholm-

  307. -som karaktär dödar
    den anskrämlige pastor Gregorius-

  308. -så vill han
    befria den unga fru Gregorius-

  309. -från den hemske maken
    som våldför sig på henne.

  310. Han är hemligt förälskad i henne,
    och hon har en annan älskare.

  311. Men det är inte bara därför. Han vill
    även pröva gränserna för vad man får.

  312. Vi lever
    i ett tillstånd av nivellering-

  313. -där alla värden
    plötsligt har slagit ut varandra.

  314. Det som går
    under beteckningen "nihilism".

  315. Så den här idén om Guds död-

  316. -om de högre värden
    som plötsligt spolas bort-

  317. -har en roll att spela här.
    Men jag tänkte inte stanna vid det.

  318. Jag tänkte gå vidare till den danske
    filosofen Søren Kierkegaard.

  319. Han lever och verkar i en tid
    som är modernitetens inbrott.

  320. Men det intressanta
    är att han är en troende filosof.

  321. För honom
    har Gud inte spelat ut sin roll.

  322. Men det väldigt spännande här,
    det är att i en text från 1850-

  323. -så identifierar han nihilismen.
    Värdenivelleringen.

  324. Och han vet exakt
    varifrån den kommer.

  325. Den kommer inte från Guds död.
    Nu ska ni höra.

  326. För Kierkegaard så kommer nihilismen,
    där inget verkar spela nån roll-

  327. -från det som under hans tid
    är ett ganska nytt fenomen.

  328. Nämligen offentligheten.
    Pressen. Media.

  329. Det verkar ju oerhört förvånande.
    Vi förknippar det med demokrati.

  330. Med fri- och rättigheter,
    det fria ordet etc.

  331. Den offentliga debatten
    och så vidare.

  332. Men så är det inte för Kierkegaard.

  333. Han säger ungefär så här: Den här
    offentligheten, den här pressen-

  334. -den kommer att skapa
    en helt egen verklighetsbild-

  335. -som har mycket lite att göra
    med vår perception av verkligheten.

  336. När jag läste det här tänkte jag på
    en diskussion jag hade på gymnasiet.

  337. Jag sa, lite överdrivet,
    som man gör när man är arton-

  338. -att om livet var
    som det skildras i kvällspressen-

  339. -så skulle jag ta livet av mig.
    Det är precis det han talar om här.

  340. Skillnaden
    mellan perceptionen av en verklighet-

  341. -och den verklighet
    som pressen formar.

  342. Han fortsätter och säger att
    aktörerna i den här offentligheten-

  343. -kommer att ha åsikter
    om allt mellan himmel och jord-

  344. -utan att behöva ha nån förankring
    i egna erfarenheter eller kunskaper.

  345. Dessutom kommer det
    att vara en verklighetsbild-

  346. -som blandar det mest väsentliga
    med det mest triviala-

  347. -på ett sätt som till slut
    skapar en absolut värdenivellering.

  348. Och det kommer att skapa en nihilism.

  349. Innan jag går vidare och för in det
    här i samtiden måste jag stanna upp-

  350. -kring Kierkegaards etik, för den
    kommer att bli avgörande strax.

  351. För Kierkegaard så är etik nånting
    som utgår från individens frihet.

  352. Den absoluta utgångspunkten.
    Individens frihet att välja.

  353. Och då säger han att jag måste
    använda min frihet som individ-

  354. -för att välja det som är rätt
    och det goda.

  355. Vad är då det rätta och det goda?

  356. Då säger Kierkegaard: Det vet man
    inte alltid. Man får pröva sig fram.

  357. Det är det som är etisk förtvivlan.
    Vi vet inte. Vi gör fel.

  358. Men vi riskerar nåt. Vi utsätter oss.
    Vi kliver ut i världen.

  359. Vi riskerar mötet med den andre, och
    att stå till svars i de val vi gör.

  360. Det mogna etiska valet, säger han,
    kommer däremot att bli villkorslöst.

  361. Det är inte längre villkorat av nåt.
    Det är den absoluta utsattheten.

  362. Jag kan aldrig komma på nåt bättre
    exempel än den totala förälskelsen.

  363. När du möter den där människan
    som du vet att du inte kan leva utan-

  364. -och man använder sin frihet
    ovillkorligt.

  365. Man använder sin frihet för att man
    måste vara med den människan.

  366. Det där går att omsätta
    på många andra sätt också.

  367. Så ha det i åtanke
    när vi går in i nästa fas-

  368. -av Kierkegaards idé om
    offentligheten, pressen och media-

  369. -som formar den här nivelleringen
    där allt högt och lågt blandas.

  370. Det finns en amerikansk filosof...
    Nu är det snart slut med filosofer.

  371. Alldeles snart är jag färdig med det.

  372. Den amerikanske filosofen
    Hubert Dreyfus-

  373. -har fört Kierkegaards tankar
    in i internetåldern...

  374. ...där vi helt enkelt expanderar
    offentligheten och pressen-

  375. -till att inkludera alla oss själva.

  376. Via sociala medier - Facebook,
    Snapchat, Instagram eller Twitter-

  377. -så är det en offentlighet
    som vidgas och expanderar-

  378. -med en enorm hastighet
    under senare decennier.

  379. Men den nivellerande grundstrukturen
    finns kvar.

  380. Låt mig försöka illustrera detta
    lite kort mot slutet här.

  381. Vad Dreyfus försöker säga
    är att det finns en fascination-

  382. -med att leva sitt liv på nätet.
    Det gäller verkligen ungdomar.

  383. Jag har en femtonåring som spenderar
    kolossalt mycket tid vid datorn.

  384. Dreyfus ställer frågan:
    Vad är lockelsen?

  385. Och så säger han:
    Det är riskminimeringen.

  386. Det är att du inte utsätter dig
    på det sättet.

  387. Villkorslöst för den andre, så att du
    behöver ta ansvar för de val du gör.

  388. Jag tänker inte värdera det -
    det är bara ett annat system.

  389. Plötsligt har du möjlighet att välja,
    välja bort och hela tiden villkora-

  390. -vilka kontakter du ska ha
    och vilken persona du vill anta-

  391. -beroende på socialt sammanhang
    på nätet.

  392. Du kan på olika sätt-

  393. -villkora förutsättningarna
    för de val du gör.

  394. Och vad Dreyfus säger är att
    lockelsen ligger i riskminimeringen.

  395. Du gör så lite som möjligt för att
    riskera den fundamentala utsattheten.

  396. Det går att omsätta det här också,
    och säga ungefär följande:

  397. I det här så kan du börja använda
    din frihet på ett fantastiskt sätt-

  398. -men också på ett, enligt Aristoteles
    och Kierkegaard, oetiskt sätt.

  399. Notera att jag inte värderar. Men
    här uppstår ett hålrum av nåt slag.

  400. Vi kan också ta det
    ytterligare ett steg.

  401. För teknologin är också en del
    av en nyliberal teknologi.

  402. Och det är fullt möjligt att säga
    att det som här sker-

  403. -det är att subjektet
    blir en ekonomisk varelse.

  404. Man använder sin frihet-

  405. -till att välja, eller inte välja,
    varor och tjänster.

  406. Till slut kanske man också väljer
    människor efter samma grundmodell.

  407. Hur kommer det sig att vi har
    värdegrund, frågar jag nu än en gång.

  408. Nu kommer jag
    med en lite snävare historisk ram.

  409. Det här är som sagt
    bara en spekulation från min sida.

  410. Jag vet inte om det är så här.
    Jag vill bara pröva tanken.

  411. När jag fick i uppdrag
    att titta närmare på värdegrund-

  412. -så upptäckte jag att det geografiskt
    sett är ett svenskt fenomen.

  413. Ett svenskt och nordiskt fenomen,
    att arbeta med värdegrund.

  414. I stort sett
    är det ett svenskt fenomen.

  415. Jag började titta på när det
    dyker upp, och det är kring 1990.

  416. Värdegrund finns för
    första gången i skolans arbete 1994.

  417. Det rimmar väldigt väl
    med historieskrivningen.

  418. Varför kommer det just där? Jag har
    en tanke, som jag vet är spekulativ.

  419. Jag prövar tanken,
    och ni får fundera.

  420. Kan det vara så
    att i efterkrigstidens Sverige-

  421. -så ersattes Gud -
    ni vet, Gud är död-

  422. -av folkhemstanken
    och välfärdsstaten som utopi?

  423. Och nånstans i slutet av 80-talet
    så punkteras utopin.

  424. Den försvinner inte,
    men punkteras som utopisk idé.

  425. Som ett brev på posten börjar man
    i varje organisation och företag-

  426. -arbeta med värdegrund,
    d.v.s. nånting som ska stå emot-

  427. -en värdenivellering. Bara en tanke
    att fundera vidare över.

  428. Frågan är nu: Om vi nu tänker oss-

  429. -att identitet hos en ung människa-

  430. -handlar om de här sakerna
    som vi har tittat på.

  431. Om att på nåt sätt
    fylla en identitet-

  432. -med kunskap, med livserfarenhet
    och med värderingar...

  433. Och om man med en värdegrund inskri-
    ver en viss etisk ideologi i detta...

  434. Då är min fråga:
    Hur står den mot och med en samtid-

  435. -som inte tycks bejaka och bekräfta
    den ideologin-

  436. -i nån högre grad, utan opererar
    över en frihet av ett annat slag?

  437. En frihet att välja och välja bort.
    Att hela tiden villkora.

  438. Är det en problemställning
    som vi behöver fundera vidare över-

  439. -tillsammans med våra unga människor?

  440. Jag ska avsluta med ett litet citat.
    Nu kommer den sista filosofen-

  441. -och farbrorn här.

  442. Det här är nåt jag väldigt gärna
    vill ge vidare till mina söner.

  443. De är femton och sjutton.
    Och också till er.

  444. Väldigt mycket av det här
    kring identitet, värderingar-

  445. -hur man ska
    ta ansvar för sin egen frihet...

  446. Hur man ska göra det, kanske i
    en mänsklig gemenskap, eller inte...

  447. Vilka förutsättningar som vår egen
    samtid erbjuder för att kunna det...

  448. De frågorna har
    faktiskt med makt att göra.

  449. Makten att kunna påverka och
    utöva inflytande över sin omgivning-

  450. -i riktning mot det goda, det rätta,
    den övertygelse man har om det.

  451. Och kanske framför allt: i riktning
    mot den egenmakt som man har-

  452. -över sig själv och över de fria val
    man måste göra som människa

  453. Jag ska därför ge er ett citat
    från en riktig dystergök-

  454. -som heter Thomas Hobbes.
    Hans uppfattning om oss människor-

  455. -är inte särskilt munter. Han menar
    att vi i grunden är ondskefulla-

  456. -egoistiska, giriga...
    Att vi fungerar som rovdjur.

  457. Men just Hobbes har levererat
    en sån otroligt vacker definition-

  458. -av begreppet makt,
    som här fungerar alldeles utmärkt-

  459. -i linje med det jag tror
    vi vill åstadkomma för våra ungdomar-

  460. -och för samhället och den värdegrund
    som vi alla vill arbeta utifrån.

  461. "En människas makt
    är hennes förmåga"-

  462. -"att här och nu göra
    nåt uppenbart gott för framtiden."

  463. Och med Aristoteles kanske vi då
    kan säga att med lite tur-

  464. -kan det också
    skänka ett mått av lycka.

  465. Tusen tack för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Identitet och ideologi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur går det till när vi formas som individer och vilken roll har skolan i detta? Jan Holmgaard, docent i litteraturvetenskap, beskriver vad identitet är utifrån olika filosofers perspektiv. När och varför började vi tala om värdegrund och går skolans värdegrund verkligen ihop med den ideologi som råder i dagens samhälle? Inspelat på Münchenbryggeriet den 21 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Psykologi och filosofi > Filosofi, Värdegrund
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Identitet (psykologi), Skolan, Värdegrund
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Insiktsfullt ledarskap

Carol Campbell, docent i ledarskap vid University of Toronto, beskriver fem viktiga punkter i skolledarens roll. Det handlar bland annat om att fånga upp lärarnas egna idéer till förbättringar, om att sätta upp mål kopplade till aktiviteter under skolåret och att knyta till sig individer och organisationer som kan bidra till förändring. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Vem är rektorn?

I spänningsfältet mellan arbetsorganisation, lärarprofession, statligt uppdrag och elevgruppens behov står rektorn. Hur har yrkesrollen förändrats? Ola Agevall, professor i sociologi vid Linnéuniversitetet, resonerar kring detta och ger historiska perspektiv. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Identitet och ideologi

Hur går det till när vi formas som individer och vilken roll har skolan i detta? Jan Holmgaard, docent i litteraturvetenskap, beskriver vad identitet är utifrån olika filosofers perspektiv. När och varför började vi tala om värdegrund och går skolans värdegrund verkligen ihop med den ideologi som råder i dagens samhälle? Inspelat på Münchenbryggeriet den 21 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Den kulturella klyftan

Warren Simmons berättar om sin skoltid då han som svart amerikan försökte anpassa sig till kulturen i en vit medelklasskola och vad de upplevelserna har fört honom in på. Simmons finns sedan länge på Annenberg Intitute for School Reform vid Brown University utanför Boston där han arbetar för att utjämna skillnader i undervisning vad gäller härkomst, etnicitet, språk och kön. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Likvärdighet trots olikheter

Det svenska skolsystemets uppbyggnad kan tolkas som "allas rätt att nå så långt som möjligt" när det gäller bildning och utbildning. Elisabet Nihlfors är professor i pedagogik vid Uppsala universitet och resonerar här bland annat kring vilken roll närsamhället spelar för barnens identitet och ambitionsnivå. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Skolans inre organisation

Rektorns ledarstil kan bidra till en fungerande skolorganisation där både det enskilda och det gemensamma ansvarstagandet spelar en avgörande roll. Magnus Thor har arbetat i 30 år i grundskolan varav 16 år som rektor och ger här praktiska tips. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Organisera och leda elevhälsan

Hur kan man lyfta en skola med dåligt rykte och svagt självförtroende? Vilken roll kan elevhälsan spela? Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge, och biträdande rektor Erik Hall berättar om en rad konkreta insatser som har vänt elevernas bild av både skolan och sig själva. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Deaf power i skolan

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. 23-åriga Rebecca Jonsson och några andra aktivister kedjade vid ett tillfälle fast sig i trappen till dövskolan Östervångsskolan i Lund. De protesterade mot att ingen döv kandidat gått vidare i rekryteringen av en ny rektor till skolan. En annan tendens som väcker protester bland unga döva är att dövskolor slås ihop med skolor för hörande. Vi möter dövaktivisterna som vänder sig mot vad de kallar hörselnormen i samhället och som vill att dövskolan ska vara en fristad där döva och hörselskadade får vara sig själva. Hela programmets innehåll finns som text i programmanuset.