Titta

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Om UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Föreläsningar som riktar sig till dig som arbetar med ledarskap i skolan eller förskolan, med både visioner och konkreta tips direkt från verkligheten. Årets tema är likvärdighet och identitet. Det handlar om hur sociala skillnader som föräldrars utbildningsbakgrund, socioekonomiska olikheter och andra faktorer kan påverka elevers skolidentitet. Målet är att skapa en skolmiljö där allas identitet får blomma på bästa sätt. Inspelat den 21-22 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017 : Den kulturella klyftanDela
  1. När man tillhör en dominant grupp
    kan det vara svårt att se vad kultur är-

  2. -för kulturen är som syre. Den
    finns överallt och utan den dör man.

  3. Men man ser den inte.

  4. God morgon. Jag ber om ursäkt
    för att jag bara talar engelska.

  5. Pinsamt nog är situationen sån
    i mitt hemland, USA-

  6. -att trots att man måste läsa
    ett främmande språk i skolan-

  7. -ses det som nåt man gör för att klara
    ett prov och komma in på högskolan.

  8. Det är inget man antas använda
    senare. Så jag läste franska i fyra år-

  9. -trots att jag bodde i ett område i
    New York City där alla talade spanska.

  10. Jag uppmanades att inte läsa spanska
    trots att det vore användbart-

  11. -eftersom det sågs
    som ett andra klassens språk.

  12. Så i USA finns det en motsättning-

  13. -mellan vårt mål att vara
    internationellt konkurrenskraftiga-

  14. -och vår närsynthet som förhindrar-

  15. -att vi skaffar oss kompetens och
    perspektiv som funkar internationellt.

  16. Så jag hyllar er
    för ert internationella perspektiv.

  17. Och det jag är här för att göra
    är att be om er hjälp-

  18. -med att lösa ett problem
    som jag har jobbat med-

  19. -under huvuddelen av de fyrtio år-

  20. -som jag varit involverad i forskning
    och beslutsfattande kring utbildning.

  21. Och skärmen blänker,
    vilket gör den omöjlig att läsa-

  22. -men jag vill prata om
    den fråga som jag har ägnat mig åt-

  23. -och det handlar om jämlikhet som ett
    verktyg för att nå bra resultat i USA-

  24. -när vi fokuserar specifikt på
    svarta och latinamerikanska pojkar.

  25. Vi kan se på jämlikhet
    som en nations försök-

  26. -att få alla elever att nå en viss nivå-

  27. -men att samtidigt stötta elever-

  28. -utifrån behov
    och den akademiska, sociala-

  29. -och kulturella erfarenhet
    som de besitter.

  30. Jag vill också ta upp
    hur sociala medborgarinitiativ-

  31. -har blivit ett viktigt verktyg i USA
    för att nå våra nationella mål-

  32. -om att alla elever
    ska prestera på en hög nivå.

  33. Det här är nytt, för under min karriär
    som forskare och beslutsfattare-

  34. -har vi främst
    haft en teknisk syn på utbildning.

  35. Vi fokuserade på utvärderingarna
    och målen...

  36. ...på hur vi utformar skolorna
    på rätt sätt...

  37. ...utbildar lärarna på rätt sätt...

  38. ...och skaffar skolchefer
    med rätt expertis.

  39. Och även om allt det här är nödvändigt,
    så räcker det inte.

  40. Det krävs att vi involverar elever,
    deras familjer och närsamhället-

  41. -för att kunna skapa den sorts skolor-

  42. -som är till gagn även
    för familjerna och närsamhället.

  43. Så nu kämpar vissa av oss i USA-

  44. -för att skapa samarbetsmöjligheter
    som grundar sig i social rättvisa.

  45. Nu är jag klar med min presentation
    och vill gärna höra era synpunkter.

  46. Jag ska bara ge er en liten bakgrund.

  47. The National Assessment
    of Educational Progress...

  48. ...har tagits fram av
    USA:s utbildningsdepartement...

  49. ...och det är den mest respekterade
    utvärderingen vi har i USA...

  50. ...för att mäta eleverna i stort...

  51. ...och se hur vi minskar
    prestationsskillnader.

  52. I USA har vi sen 1990
    sagt på nationell nivå-

  53. -att vi försöker minska
    prestationsskillnaderna.

  54. Men under samma period
    ser vi väldigt små förbättringar-

  55. -vad gäller
    läskunnighet och matematik.

  56. Det är fler elever som inte når upp till
    grundläggande och avancerade mål.

  57. Och de flesta eleverna har fastnat
    och lyckas inte ta sig vidare.

  58. Vi ser också när vi tittar på
    skillnaderna i läskunnighet-

  59. -utifrån inkomst och etnicitet-

  60. -och tittar på hur det ser ut
    i de femtio delstaterna-

  61. -så skiljer de sig mycket
    från det nationella snittet.

  62. I vissa delstater minskade skillnaderna,
    och i andra ökade de.

  63. Vissa årskurser
    klarar sig bättre än andra.

  64. För ett land
    som säger sig verka nationellt-

  65. -för att förbättra prestationer
    och minska skillnaderna-

  66. -från 2000 till i dag, 2018-

  67. -så visar det här
    att vad vi än gör i USA-

  68. -så fungerar det inte i stor skala.

  69. Och prestationsmönstren
    verkar nästan vara-

  70. -slumpmässiga
    snarare än systematiska.

  71. Det är det grundläggande problemet
    som vi ser.

  72. Och vi ser att det kan kopplas
    till elevernas bakgrund-

  73. -snarare än
    kvaliteten på undervisningen.

  74. Om vi försöker bygga ett system
    som fungerar för alla-

  75. -vill vi helst se prestationsnivåer
    som inte är kopplade-

  76. -till elevens ekonomiska bakgrund,
    som var den bor.

  77. Men i stället ser vi
    starka negativa förhållanden-

  78. -mellan huruvida man är fattig
    och gör bra ifrån sig i skolan.

  79. Det gäller särskilt om man
    är svart eller latinamerikan.

  80. När jag kom till Washington D.C.
    som relativt ung-

  81. -med en doktorsexamen
    i kognitiv utveckling-

  82. -var modellerna
    som förklarade skolprestationer-

  83. -fokuserade på social och kognitiv
    utveckling och motivation.

  84. På 1990-talet förändrades det. Man
    började tänka på elevernas prestation-

  85. -och hur man utvärderar lärare-

  86. -och ser till så
    att skolorna fullföljer sitt uppdrag.

  87. Man fokuserade mycket mindre
    på undervisning och lärande.

  88. Till viss del berodde det på USA:s
    dysfunktionella utbildningssystem.

  89. Våra federala myndigheter
    bidrar med resurser för jämlikhet-

  90. -utan att vara direkt
    inblandade i undervisningen.

  91. Delstater bidrar med hälften av
    anslagen och är inblandade.

  92. Men de lokala skoldistrikt
    som bidrar med 45 procent-

  93. -är direkt inblandade i undervisningen.

  94. Så vi har ett system med skilda roller
    som ofta drar åt olika håll-

  95. -och ofta i USA kan de olika systemen-

  96. -arbeta utifrån olika teorier.

  97. Federala myndigheter kan fokusera på
    utvärdering och inte alls på lärandet.

  98. Delstaterna får ofta anslag
    från federala myndigheter-

  99. -och fokuserar ofta på utvärdering
    utan att titta på lokala skolor.

  100. Skoldistrikten,
    som faktiskt tänker på skolorna-

  101. -måste på nåt sätt lista ut
    hur de tillgodoser elevernas behov-

  102. -i ett nationellt system-

  103. -som lägger lite fokus på
    eleverna och undervisningen-

  104. -men desto mer på
    utvärderingar och data.

  105. Så det är svårt att jobba konsekvent.

  106. Här har ni en rapport
    som vi var med och tog fram.

  107. Så Annenberginstitutet
    blev inbjuden av Bostons borgmästare-

  108. -skolchefen i Boston-

  109. -och till viss del av stans företag
    och företrädare för svarta invånare-

  110. -för att undersöka hur svarta och latin-
    amerikanska pojkar klarade av skolan.

  111. Den här studien
    inleddes för ungefär fyra år sen.

  112. Sen dess har Boston
    haft tre olika skolchefer.

  113. Hon som bjöd in oss
    slutade efter ett år-

  114. -sen kom en tillförordnad, och
    nu heter skolchefen Tommy Chang.

  115. Det visar vilken instabilitet
    som kan förekomma-

  116. -i ett lokalt utbildningsdistrikt
    som Boston-

  117. -som trots allt har fått
    många utmärkelser genom åren.

  118. Vi fokuserar på latinamerikanska
    och svarta pojkar eftersom de-

  119. -omfattas av såna här data i USA.

  120. De är överrepresenterade i program
    för elever med funktionshinder.

  121. De blir oftare
    avstängda och relegerade.

  122. De går sällan de svåraste kurserna-

  123. -de tar mer sällan examen
    och får mer sällan jobb-

  124. -och de är oftare
    fattiga och arbetslösa.

  125. Så ser det ut nationellt.

  126. Vi blev inbjudna till Boston
    för att undersöka det här problemet.

  127. Jag ska förklara Boston. Det ligger i
    Massachusetts i nordöstra USA-

  128. -och sen 60-talet, när man bussade
    elever för att minska segregationen-

  129. -har det förekommit protester
    på grund av skolintegrationen.

  130. Så etnicitetsfrågan i Boston
    är väldigt känslig.

  131. Och även om det inte
    har förekommit regelrätta protester-

  132. -under de senaste tio-femton åren,
    pågår det tysta protester.

  133. Vad menar jag med "tysta protester"?

  134. Är det nån som har en gissning?
    Ni är tysta...

  135. Vad är en tyst protest?

  136. Jag ska ge er ett exempel.

  137. Att som elev skolka.

  138. Det är ofta så en elev agerar-

  139. -när vederbörande
    känner sig vilsen eller ignorerad-

  140. -och inte får uppmärksamhet och hjälp.

  141. När den inte
    känner sig välkommen i skolan.

  142. Det som ser ut
    som ett problem med eleven-

  143. -är i själva verket elevens reaktion
    på förhållanden i skolan-

  144. -som man fångar upp i data
    men inte funderar på systematiskt.

  145. Jag ska visa er data för Boston-

  146. -och i dessa
    ser man bevisen för en tyst protest-

  147. -bland svarta
    och latinamerikanska pojkar.

  148. Det är inget
    som de tenderar att uttrycka-

  149. -men deras prestationer
    i skolan är problematiska-

  150. -och särskilt när man tittar på
    hur många som går i skolan.

  151. Svarta och latinamerikanska pojkar
    utgör 77 procent av alla pojkar-

  152. -och 44 procent av alla elever.

  153. Man kan inte lyckas i Boston
    om man inte...

  154. ...utbildar de här grupperna.

  155. Man kan inte påstå att man vinnlägger
    sig om att få bra prestationer-

  156. -om man inte tillräckligt väl
    utbildar 44 procent av eleverna-

  157. -och 77 procent
    av de manliga eleverna.

  158. Boston matchar nationella data...

  159. ...vackert ska jag inte säga,
    utan snarare problematiskt.

  160. I Boston finns
    så kallade advanced work-klasser.

  161. Och även om vi i USA säger att vi
    vill att alla elever ska prestera väl-

  162. -har vi underliga system som
    plockar ut vissa elever väldigt tidigt.

  163. I Boston finns det alltså AW-klasser,
    från årskurs 4.

  164. Och om man hamnar i en sån klass
    hjälper det en att klara proven-

  165. -för att komma in
    på Bostons magnetskolor.

  166. Och magnetskolor
    är som offentliga privatskolor.

  167. Vissa får även donationer
    från tidigare elever.

  168. Vi ska se om det här fungerar.

  169. Vi ser här vad vi kallar möjlighetsgap-

  170. -som uppstår
    baserat på etnicitet och klass.

  171. Färre svarta
    och latinamerikanska pojkar-

  172. -i advanced work-klasser
    så tidigt som i fjärde klass-

  173. -vilket gör
    att de är färre i magnetskolor.

  174. Svarta och latinamerikaner
    ser ni i lila och grönt.

  175. Masscore-läroplanen.

  176. Om man klarar
    en särskild läroplan i Boston-

  177. -får man plats på ett av
    Bostons offentliga universitet.

  178. Om det är färre som gör det
    har färre också möjligheten-

  179. -att sen läsa vidare
    inom systemet i Massachusetts.

  180. Man kan titta på antalet
    som går ut high school på fyra år.

  181. Det här är bekanta mönster.

  182. När vårt institut blev ombett
    att göra den här studien-

  183. -motsatte sig svarta organisationer
    först det. Varför det?

  184. De undrade varför de skulle
    betala Annenberginstitutet-

  185. -60 000 dollar
    för att berätta vad de redan vet.

  186. De vet redan att deras elever
    inte gör bra ifrån sig i skolan.

  187. Hur vet de det?

  188. Det är ju deras ungar!
    Det var ingen kuggfråga.

  189. Det är ju deras ungar,
    och de har själva gått i samma skolor.

  190. Och när de gick där
    var det samma sorts resultat.

  191. De har jobbat med de här frågorna
    i trettio eller fyrtio år i Boston-

  192. -så varför behöver de en grupp som
    kommer och berättar vad de redan vet?

  193. Varför gör man så här?

  194. Varför ber man en grupp forskare
    som kommer från en annan delstat-

  195. -att komma och berätta
    vad man redan vet?

  196. "För att få saker och ting gjorda."
    Hon är ung och naiv.

  197. Jag gillar det.

  198. Det hade man kunnat tro,
    men för att få saker gjorda-

  199. -måste man få
    en rikskänd organisation-

  200. -att dokumentera vad man redan vet.
    Så här är det ofta i skolan.

  201. Rektorer och lärare är experter,
    men de är det i praktiken-

  202. -och det krävs att det
    kommer universitetsforskare-

  203. -och studerar dem
    och beskriver vad de gör-

  204. -för att det ska ses som trovärdigt.
    Trots att lärarna redan vet.

  205. Därför får ofta såna som jag-

  206. -komma in och undersöka vad lärarna
    gör och skriva en artikel om det.

  207. Det hade lärarna kunnat göra själva,
    men eftersom de är praktiker-

  208. -anses de sakna kompetensen
    att beskriva vad de gör-

  209. -på ett sätt som leder till
    en allmän mobilisering.

  210. Annenberginstitutet blev inkallat-

  211. -för vi är välkända, och
    jag är nu även internationellt känd-

  212. -för att berätta vad de redan visste.

  213. Och för Bostons
    svarta och latinamerikaner-

  214. -var det här känsligt,
    men de samarbetade.

  215. Och de samarbetade
    på grund av studiens andra del.

  216. Studiens första del handlar om
    att eleverna underpresterar-

  217. -och inte kommer in på magnetskolor,
    trots att de nästan utgör en majoritet.

  218. Det visste de redan.
    Där vi var nyttiga för dem-

  219. -var när vi besökte skolor i Boston-

  220. -där svarta och latinamerikaner
    presterade bättre-

  221. -och förklara vad det var
    som pågick i de här skolorna.

  222. Så del två handlade om
    lovande metoder i Bostonskolor.

  223. Vi valde att i stället för
    att leta efter metoder utanför Boston-

  224. -skulle vi identifiera
    lovande metoder i Boston.

  225. Så skulle andra skolor veta
    vad de borde göra.

  226. Så här definierade vi lovande metoder
    ur ett forskningsperspektiv.

  227. De här sakerna
    är ni säkert bekanta med.

  228. Tycker ni att det saknas nåt på listan?

  229. Är det nåt som överraskar er?

  230. Men inget saknas på listan?

  231. Tillit. Tillit på jobbet
    eller mellan elev och familj?

  232. Tillit. Nåt mer?

  233. Vilka förväntningar?

  234. Okej.

  235. Förväntningar och tillit är alltså
    två saker ni nämner. Nåt mer?

  236. Utvärdering?
    Det är det alltid nån som tar upp.

  237. Ingen har nämnt pengar.

  238. För att göra allt det här ordentligt
    krävs det pengar.

  239. Men man behöver
    data och utvärderingar också.

  240. Så här definierar vi de här begreppen.

  241. Det intressanta med punkterna...

  242. Är det nåt som överraskar er, med
    tanke på att ni jobbar med det här?

  243. Hur länge har vi vetat det här?

  244. Hur länge har vi vetat det här?
    Jo, så länge vi har varit i yrket.

  245. För mig är det 40 år. På 70-talet kunde
    Larry Lezotte och Ron Edmonds-

  246. -identifiera faktorerna
    som påverkar skolor.

  247. På 70-talet!
    Än i dag betraktar vi de här frågorna-

  248. -som om de vore nya
    och svåra att åtgärda.

  249. Vi ska ha höga förväntningar-

  250. -respekt, ett klimat för inlärning,
    vi ska samarbeta-

  251. -och känna
    ett gemensamt ansvar som lärare.

  252. Man måste lägga tid på
    att utarbeta nya metoder.

  253. Man måste ta fram olika arbetslag-

  254. -och jobba med individuella planer.

  255. Har ni såna projekt i era skolor?

  256. Ni är väldigt tystlåtna av er.

  257. Individuell undervisning.

  258. Inte så mycket, kanske, lite?

  259. Familjedeltagande.

  260. Känner ni igen det här?
    Har ni familjedeltagande i era skolor?

  261. Inte så mycket.

  262. Jag vill att ni funderar på det här:

  263. De här metoderna för
    effektiv undervisning har varit kända...

  264. ...i hur många år?

  265. Kan nån skrika nåt?
    Kanske nån av de äldre i rummet?

  266. Hur länge har vi känt till det här?
    Femtio eller sextio år.

  267. Var inte blyga. Jag fyller snart 67.

  268. Jag började jobba 1980.

  269. Vi har vetat det här
    åtminstone sen 1980.

  270. Men ändå försöker vi fortfarande-

  271. -sprida kunskap om de här frågorna.

  272. När vi försökte hitta skolor i Boston-

  273. -som uppfyllde de här kraven insåg vi...

  274. Det var svårt att hitta skolor i Boston-

  275. -som uppfyllde de här kraven-

  276. -sett till
    svarta och latinamerikanska pojkar.

  277. Så skolorna kanske använde
    några av de här metoderna-

  278. -men datan visade att de inte mötte
    svartas och latinamerikaners behov-

  279. -i samma utsträckning
    som andra elevers.

  280. Vi insåg också att det fanns små fickor
    där bra metoder användes-

  281. -men ingen plan för det.

  282. Vad menar jag med att metoderna
    användes i små fickor?

  283. Jag säger inte ett ord till
    förrän nån har gett mig ett svar.

  284. Bra metoder i små fickor,
    men ingen övergripande plan.

  285. Okej, jag klarar det inte.
    Jag ska berätta för er.

  286. Så man kommer till en skola
    där de använder bra metoder.

  287. På skolan
    kanske det finns femton klasser.

  288. I fyra av klasserna
    pågår det riktigt bra grejer.

  289. Men i de övriga elva
    ser det inte alls lika bra ut.

  290. Hur kan det vara så?
    Det finns en skolledning-

  291. -fyra klasser med bra metoder,
    och sen elva med sämre metoder.

  292. Det finns fickor av bra metoder-

  293. -men varken system eller kultur
    som gör att de sprider sig-

  294. -att folk lär sig av varandra.

  295. I stället förblir
    fickorna av bra metoder...

  296. ...fickor. Och som en följd av det-

  297. -verkar det inte finnas en plan
    för hur eleverna ska lära sig-

  298. -vilket är negativt, och bandet
    mellan skolorna är ännu svagare-

  299. -särskilt vad gäller
    svarta och latinamerikanska pojkar.

  300. Vi intervjuade många lärare i Boston-

  301. -och det handlade alltså
    om skolor med lovande metoder.

  302. Det här var inte skolorna med problem-

  303. -utan skolor som gör framsteg.

  304. Många av lärarna
    har begränsad kulturell kännedom-

  305. -om
    svarta och latinamerikanska elever.

  306. 44 procent av pojkarna är svarta-

  307. -och 77 procent
    är svarta eller latinamerikaner.

  308. Lärarna i Boston är övervägande vita-

  309. -och de känner inte
    sina elever kulturellt.

  310. De kanske känner dem som individer,
    men inte kulturellt.

  311. Och när de tänker på kulturen-

  312. -fokuserar de ofta på
    olika högtider och festivaler.

  313. Vad innebär det att känna sin elever
    individuellt men inte kulturellt?

  314. Jag är Warren.

  315. Om du har läst mitt CV
    känner du mig yrkesmässigt-

  316. -men inte kulturellt.

  317. I de flesta yrkesmässiga sammanhang-

  318. -som jag rör mig i under arbetstid-

  319. -känner folk mig väl yrkesmässigt
    men knappt alls kulturellt.

  320. För jag förväntas inte
    - och ofta vill jag inte-

  321. -dela med mig av vem jag är kulturellt
    i ett sånt här sammanhang.

  322. Så här jobbar jag oftast i USA;
    jag talar till människor-

  323. -som oftast är vita.

  324. Jag delar med mig av
    min yrkesmässiga kunskap-

  325. -men inte alls mycket av vem jag är
    kulturellt. Jag vet inte mycket om er-

  326. -för vår dialog
    är yrkesmässig och individuell.

  327. Så vad missar ni
    när ni inte känner mig kulturellt?

  328. Ni kanske är glada att ni missar det,
    men vad är det ni kanske missar?

  329. Som skulle hjälpa er
    att förstå mig bättre.

  330. Förlåt? Mina drömmar?

  331. Vad jag hoppas på.

  332. Det är mer grundläggande än så.

  333. Kultur. Vilken musik jag tycker om.

  334. Vilka intressen har jag?

  335. Hur var min uppväxt?
    Varifrån kom mina föräldrar?

  336. Vilka eventuella språk
    utöver engelska talar jag hemma?

  337. Hur är mina syskon?

  338. Vilka upplevelser har jag
    angående etnicitet i USA?

  339. De flesta lärare
    förstod mig som individ.

  340. Jag var duktig i skolan,
    när jag inte gjorde uppror.

  341. Och då handlade det inte om
    en brist på förmåga-

  342. -utan på skillnader i klass och kultur.
    Och jag kunde inte ens uttrycka dem.

  343. Jag var ett fattigt barn
    som gick i skolan med rika barn.

  344. Det skapade spänningar för mig.

  345. Jag var svart och gick i skolan
    med främst vita barn-

  346. -och mina vita lärare
    förstod inte hur jag hade det.

  347. De frågade vad jag hade gjort under
    sommarlovet, vilket var jobbigt.

  348. De vita barnen hade pengar och
    åkte till Europa och gick på museum.

  349. Jag stannade hemma
    och jobbade i matbutiken.

  350. Det här var inget jag ville dela med mig
    av, men det ingick i skolarbetet.

  351. I skolan brukade vi få skriva en uppsats
    om vad vi hade gjort under sommaren.

  352. De vita barnen skrev fina uppsatser
    om allt de varit med om-

  353. -men jag tröttnade på att behöva skriva
    om min sommar i matbutiken.

  354. Efter en sommar skrev jag
    att jag hade varit i Egypten-

  355. -med min morbror,
    som var ambassadör där.

  356. Jag gjorde research
    med hjälp av uppslagsböcker-

  357. -som var den tidens Google.

  358. Det var väldigt grundlig
    och historiskt korrekt research.

  359. Och jag lämnade in den.

  360. Läraren lämnade senare tillbaka
    uppsatserna, och på min stod:

  361. "Stanna kvar efter lektionen."

  362. Så jag gick fram till min lärare,
    och vad sa hon till mig?

  363. Hon sa: "Bra research, men du ljuger."

  364. "Du borde inte ljuga.
    Var stolt över din bakgrund."

  365. Jag stod på mig och insisterade
    att min morbror var ambassadör.

  366. Jag frågade varför hon
    ifrågasatte min sanningsenlighet-

  367. -men inte huruvida mina vita
    klasskamrater faktiskt varit i Europa.

  368. Och jag stod på mig
    - det är här drömmarna kommer in-

  369. -eftersom jag intalade mig själv-

  370. -att jag en dag skulle besöka Egypten.

  371. Jag lovade mitt tioåriga jag
    att det en dag skulle bli sant.

  372. Och när jag fyllde femtio
    åkte jag till Egypten-

  373. -och uppfyllde den
    tioårige Warrens löfte till sig själv.

  374. Men... Nu börjar jag gråta.

  375. Men poängen är...

  376. ...att jag hade
    en rad problem i skolan...

  377. ...som klasskamrater,
    lärare och rektorer inte upptäckte...

  378. ...eftersom
    de bara såg mig som individ...

  379. ...och aldrig frågade
    vem jag var socialt och kulturellt.

  380. Och då kände jag att den delen av mig-

  381. -inte var relevant,
    meningsfull eller lämplig för skolan.

  382. Det jag har känt ända sen dess-

  383. -är att man då ber
    eleverna från andra kulturer-

  384. -att lämna hälften av sin personlighet-

  385. -utanför klassrummet
    när de kommer till skolan.

  386. Det innebär
    att ni bara får en del av eleven-

  387. -om ni bara har ett individuellt
    och akademiskt perspektiv-

  388. -och inte även socialt och kulturellt.

  389. Och att fokusera på högtider
    är direkt skadligt.

  390. Vad menar jag med högtider?

  391. Ni gör förmodligen
    inte så här i Sverige.

  392. I USA firar vi kulturella skillnader.
    Vi ger olika ämnen månader.

  393. Vi har en månad för kvinnohistoria -
    i USA får kvinnor en månad.

  394. Tycker ni inte att det är underligt?
    Ni sitter tysta.

  395. Ni utgör halva befolkningen,
    och så får ni en månad.

  396. Ni får lika mycket tid som svarta,
    och vi utgör bara tjugo procent.

  397. Vissa etniciteter
    får en vecka eller en dag.

  398. Nu fattar ni.

  399. I USA fokuserar vi ofta på specifika
    sorters kultur under en viss period.

  400. Och det gör vi ofta
    genom högtider och festivaler.

  401. "Nu är det månaden för svart historia!"

  402. Och sen pratar man om slaveri -
    i en hel månad.

  403. Varje år får eleverna
    höra om slaveriet i en månad.

  404. I tolv år
    får man höra om det under en månad.

  405. Finns det inget anmärkningsvärt
    med att vara svart förutom slaveriet?

  406. Förmodligen inte
    i USA:s utbildningssystem...

  407. Så som ett substitut
    för riktiga strategier-

  408. -för ett dagligt engagemang i eleverna-

  409. -hyllar vi folks kultur med hjälp av
    högtider och festivaler.

  410. På en skola gick främst
    dominikaner och puertoricaner-

  411. -och där firade man cinco de mayo,
    som är en mexikansk högtid.

  412. Här har vi några lärarcitat.

  413. Jag förstår inte latinokultur
    så väl som jag skulle önska.

  414. Jag har aldrig verkligen studerat det,
    vilket jag tror skulle hjälpa mig.

  415. Det skulle hjälpa mig
    få bättre lektioner med barnen.

  416. Det här uttalandet...

  417. ...avslöjar att avsändaren
    ser på kultur som nåt som studeras.

  418. "Jag förstår inte mina latinoelever,
    så jag måste studera deras kultur."

  419. "Jag har inte studerat det som jag bör."

  420. Han kände att han borde studera nåt.

  421. Är det så man lär sig om kultur?
    Hur gör ni?

  422. Man pratar med människor!
    Man ställer frågor.

  423. Jag sätter mig inte och googlar på
    vad det innebär att vara svensk-

  424. -för att sen prata med er utifrån det.

  425. Så gjorde jag inte.

  426. Så folk har problem med
    att ta till sig andra kulturer.

  427. Det finns en föreställning om
    att man måste studera dem-

  428. -snarare än att uppleva dem
    och ställa frågor.

  429. Hur är din familj? Vilken musik gillar
    du? Vilka liv har dina föräldrar haft?

  430. Och så gör man så mot varandra-

  431. -i stället för att bara
    den ena sidan förväntas göra det.

  432. I USA menar vita
    att de inte har nån kultur.

  433. De är bara individer.

  434. Men för andra hudfärger är den vita
    kulturen tydlig. Den finns överallt.

  435. Men vita ser inte sin kultur -
    det är bara så man gör saker och ting.

  436. Så när man tillhör en dominant grupp
    kan det vara svårt att se vad kultur är-

  437. -för kulturen är som syre. Den
    finns överallt och utan den dör man.

  438. Men man ser den inte.

  439. Det var första gången
    jag använde den metaforen.

  440. Här har vi svar från Boston.

  441. "Vi är färgblinda."

  442. Etnicitet och kön
    ses som individuella attribut.

  443. "Vi är färgblinda." Vad är problemet
    med att vara färgblinda?

  444. Privilegier är ett problem.

  445. Finns det fler?

  446. Jag hade kunnat påstå
    att jag inte ser era hudfärger.

  447. Och det hade ni godtagit.

  448. Just nu ser jag
    en sal full av vita personer.

  449. Ni är inte amerikaner,
    och nån av er kanske inte är helt vit...

  450. ...men jag ser en sal
    full av vita personer...

  451. ...som kommer från Sverige
    eller dess omgivning.

  452. Och jag är inte färgblind-

  453. -utan jag försöker ta reda på
    vilka ni är.

  454. Jag hade kunnat säga
    att jag är färgblind-

  455. -och behandla er som om ni också
    vore svarta amerikanska män.

  456. Så hade jag gjort om jag vore färgblind.

  457. Jag hade behandlat er
    som en svart amerikansk man.

  458. Hur skulle det funka för er?

  459. Hur skulle ni känt om jag behandlade
    er som svarta amerikanska män?

  460. Ni skrattar lite förläget.

  461. Det skulle funkat lika väl som vita som
    behandlar mig som om jag vore vit.

  462. Inte särskilt väl.

  463. Ni kanske ser det som vänligt
    att behandla mig som vit-

  464. -men då bortser ni från
    70 procent av min bakgrund.

  465. Ni antar att våra upplevelser till 70
    procent är desamma, men det är fel.

  466. Ni försöker inte ens ta reda på
    vad som skiljer oss och förenar oss.

  467. Ni utgår bara från att vi är likadana.

  468. Och då faller det på personen
    som tillhör den mindre gruppen-

  469. -att försöka förstå er, för ni försöker
    själva inte förstå vederbörande.

  470. Det tål att upprepas.
    Om man kallar sig färgblind-

  471. -och jag kan ge er
    ett exempel med kön...

  472. Jag är man,
    och jag vet att det finns kvinnor-

  473. -men jag behandlar kvinnor
    precis som jag behandlar män.

  474. Hur skulle det funka?

  475. Nu är ni tysta igen.
    Tycker ni kvinnor att det låter bra?

  476. Jag är könsblind och behandlar kvinnor
    som jag behandlar män.

  477. Är det att vara rättvis?

  478. Ni är väldigt tysta.
    Varför är det inte rättvist?

  479. Jag behandlar ju er likadant.

  480. Jag har lärt mig den hårda vägen
    att det inte fungerar.

  481. Och varför fungerar det inte?

  482. För att vi har olika erfarenheter.

  483. Och dem måste vi dela med varandra-

  484. -för att utveckla tillit och respekt.

  485. Och även för att kunna anpassa oss.

  486. Ett av problemen,
    och en orsak till att många i Boston...

  487. ...föredrar att se sig som färgblinda...

  488. ...är att det inte finns
    en övergripande strategi...

  489. ...för att hantera kulturskillnader.

  490. Jag repeterar: Det finns ingen
    övergripande strategi-

  491. -för att hantera kulturskillnader.

  492. Så som enskild rektor eller lärare-

  493. -tvingas du själv hitta lösningar-

  494. -i en stad som historiskt sett
    haft många konflikter-

  495. -baserade på etnicitet och klass.
    Så standardreaktionen från vita lärare-

  496. -när de möter icke-vita elever
    är att ta det säkra föra det osäkra.

  497. Och då säger de
    att de inte ser hudfärg.

  498. "Jag behandlar alla likadant." Det är
    att ta det säkra före det osäkra.

  499. Det är en reaktion på bristen
    av en övergripande strategi.

  500. Här är en lärare till: "Vi har tittat på
    skillnaden mellan pojkar och flickor."

  501. "Men vi har aldrig gjort nåt
    med ickevita pojkar."

  502. Det här handlar om
    44 procent av pojkarna.

  503. "Vi är medvetna om att flickorna
    gör bättre ifrån sig i skolan."

  504. "Det tror jag att många lärare är."

  505. Man saknar en övergripande strategi-

  506. -i skolorna, distrikten,
    delstaterna och på statlig nivå-

  507. -vad gäller
    kultur- och inkomstskillnader.

  508. Därför ser vi lärare
    med bristande kunskap-

  509. -och lärare och skolchefer
    som påstår sig vara färgblinda-

  510. -när många vet
    att man kan gå på Bostons gator-

  511. -vilket jag själv har gjort,
    och inse att världen inte är färgblind.

  512. Jag märker själv skillnaden nu
    när jag är äldre och mer oförarglig.

  513. När jag var yngre och mer viril
    var det många som vek åt sidan.

  514. Nu när jag är skallig och ofta hostar
    ses jag inte som ett hot längre.

  515. Men jag insåg tidigt
    att vita såg min hudfärg.

  516. De behandlade mig annorlunda
    trots sin färgblindhet.

  517. Ni säger att ni är färgblinda,
    men om en vit pojke-

  518. -gör samma sak som jag
    blir han annorlunda behandlad.

  519. Väldigt få skolor i Boston gör bra ifrån
    sig. Några gör relativt bra ifrån sig.

  520. Det finns ingen röd tråd i arbetet-

  521. -och det finns en historisk kontext-

  522. -som förklarar det här
    på nationell nivå.

  523. Vi fokuserade på skolintegration-

  524. -som ett sätt
    att sammanföra människor-

  525. -utan att explicit hjälpa dem
    att överbrygga sina skillnader.

  526. Man sammanför olika elever och lärare
    och så ska det ske av sig själv.

  527. Vi bidrog med målinriktade resurser-

  528. -och med skräddarsydda program
    som åtgärdar akademiska skillnader-

  529. -men inte
    sociala och kulturella skillnader.

  530. Och här ser vi bevis för
    att vi på 70- och 80-talen-

  531. -kände till kriterierna men inte har
    varit bra på att fokusera på dem.

  532. Och vi glömde bort
    kontakten med föräldrarna-

  533. -och att följa elevernas utveckling.

  534. Och senare i USA - och det här
    var jag själv med och bidrog till-

  535. -slutade vi fokusera på jämlikhet,
    vilket vi gjort från 1964 till 1980-

  536. -och då vi integrerade skolor
    och förändrade hela distrikt-

  537. -och i stället ville vi minska
    prestationsskillnaderna-

  538. -genom att ha en uppsättning mål.

  539. Vi trodde
    att vi lärde oss av er i Europa.

  540. Vi började utvärdera lärare och elever.

  541. Vi utvecklade humankapital-

  542. -databaserat beslutsfattande
    och självständiga skolor.

  543. Tanken är att om vi har mål
    och utvärderingar på nationell nivå-

  544. -och skickar data till skolorna,
    kommer ni att titta på dessa-

  545. -och använda er kunskap
    för att vidta åtgärder.

  546. Ni får göra som ni vill,
    men om ni misslyckas några år i rad-

  547. -tar vi över skolan
    och förvandlar den till friskola.

  548. Så har vi tänkt väldigt länge-

  549. -och nu finns det
    en dominerande tanke i USA-

  550. -att datan får oss
    som samhälle att dra slutsatsen-

  551. -att i städernas skolor,
    där det finns enorma skillnader-

  552. -som inte har förändrats
    på trettio eller fyrtio år-

  553. -är problemet dåliga lärare och skolor
    och system som inte fungerar.

  554. Det har gett upphov till
    Teach for America.

  555. Det är en organisation
    som får allt mer inflytande.

  556. Den låter folk från elituniversiteten
    undervisa på skolor i tre år.

  557. Efter sex veckors utbildning placeras
    de i några av de tuffaste skolorna.

  558. Argumentet är att de ska prestera
    bättre än utbildade lärare.

  559. Varför?

  560. För att de är smarta.
    För att de har gått på Harvard.

  561. Vanliga lärare
    lyckas ju inte minska skillnaderna.

  562. Det andra problemet är
    att skolorna är dåliga.

  563. Det är lätt att titta på datan och säga
    att innerstadsskolorna är dåliga.

  564. Då slänger man in
    korttidsutbildade lärare-

  565. -och vad händer sen
    om resultaten inte förändras?

  566. Då stänger man dem-

  567. -eller byter ut rektorn
    eller en massa lärare.

  568. Det andra problemet
    är defekta system eller skoldistrikt.

  569. Vad gör vi om systemet är dåligt?

  570. Jo, då privatiserar vi.

  571. Vi gör oss av
    med all offentlig byråkrati-

  572. -och låter företag driva skolorna.

  573. Vi privatiserar.
    Så här har vi gjort i USA-

  574. -de senaste tio åren.

  575. Och det beror på idén om att problemet
    är dåliga lärare, skolor och system.

  576. En sak som vi nu kämpar med,
    och här behöver jag er hjälp...

  577. Vi inser nu att prestationsskillnaderna
    inte bara beror på lärare och system-

  578. -utan på
    sociala och ekonomiska faktorer.

  579. Skolor där många barn är fattiga-

  580. -ligger ofta i områden
    där fattigdomen är utbredd.

  581. Så där finns
    lite socialt och kulturellt kapital.

  582. För att förändra skolorna måste man
    också förändra närsamhället.

  583. Våra strategier på distriktsnivå
    har främst varit tekniska:

  584. Mål, utvärderingar och data.

  585. Man har fokuserat lite på politiska,
    sociala och kulturella aspekter.

  586. Boston vet
    att AW-klasser och magnetskolor...

  587. ...inte går ihop med vad man säger sig
    ha gjort de senaste trettio åren.

  588. Så varför har Boston fortfarande
    AW-klasser och magnetskolor?

  589. Varför finns det kvar om det
    inte är så man säger sig jobba?

  590. För rent politiskt kan man inte
    ta bort Bostons magnetskolor-

  591. -utan att reta upp
    välbärgade vita invånare.

  592. Man blir inte vald eller omvald,
    utan man blir då utsparkad.

  593. Det är ett politiskt problem -
    inte ett tekniskt.

  594. Lösningen på ett politiskt problem
    är inte teknisk-

  595. -utan den är politisk.

  596. Man måste utbilda Bostons eliter-

  597. -för att lyckas förändra systemet-

  598. -så att det uppfyller våra behov.

  599. Nåt annat som vi lider av i USA-

  600. -är att medan vi har fokuserat
    utvärderingar och data-

  601. -har vi negligerat kapacitetsbyggande.

  602. Hur skapar man en kultur i skolorna-

  603. -som får skolpersonal
    att mötas och lära sig av varandra?

  604. Hur gör man det
    inom och mellan skolor?

  605. På grund av ansvarsutkrävandet i USA
    delar man inte metoder med varandra.

  606. Man har fullt upp med
    att förbereda eleverna inför prov.

  607. Och man anser sig inte ha tid-

  608. -att dela med sig
    av fungerande metoder.

  609. Så vi förändrar nu
    saker och ting i USA-

  610. -främst nerifrån och upp.

  611. Vi har förlitat oss för mycket på att
    Obama och Clinton ska lösa det-

  612. -när insatserna
    måste komma från båda håll.

  613. Vi måste få med oss
    närsamhället i det här arbetet.

  614. Vi måste undersöka
    dessa nya principer-

  615. -som understryker
    inte bara tekniska reformer-

  616. -utan hur skolor måste samarbeta-

  617. -hur vi måste ha
    en sammanhängande kultur-

  618. -och hur vi måste bygga upp
    socialt och kulturellt kapital-

  619. -såväl inom som utanför skolan.

  620. Och vi kan inte tvinga på skolor
    och samhällen olika förändringar-

  621. -så vi måste ha strategier för
    att få med oss lärare, skolchefer-

  622. -elever, familjer och företag-

  623. -angående
    problem och lösningar på lokal nivå-

  624. -och sen låta det påverka besluten
    på de högre nivåerna.

  625. Det vi - och jag - typiskt har gjort-

  626. -är att låta experter träffa
    utbildningsministern och presidenten-

  627. -och sen låter vi en fantastisk idé
    bli politik som vi tvingar på alla.

  628. Så har vi gjort i USA i tjugo år nu-

  629. -och jag har byggt min karriär på
    att få presidenten att lyssna på mig-

  630. -men den här gången
    tänker jag inte ens försöka.

  631. Men vi måste också...

  632. ...förstå att det inte bara är skol-
    personal som ska förändra skolorna.

  633. Så vi måste samarbeta
    med företag, trossamfund-

  634. -fackförbund, föräldrar och elever.

  635. Vi måste fokusera även på andra
    resultat än de rent akademiska.

  636. Eleverna ska bli utbildade,
    men även bra personer-

  637. -och värdefulla samhällsmedborgare.
    Och de måste vara nyfikna på världen.

  638. Det som utbildning bör leda till-

  639. -är inte bara kunskaper
    inom matematik och språk-

  640. -utan även förmågan
    att kunna bidra till min familj-

  641. -till samhället och världen i stort.

  642. Och då behöver man
    en bred kompetens.

  643. Vi måste också fundera på
    hur vi gör initiativ storskaliga.

  644. Och då måste
    vi komma bortom skolan-

  645. -och även se systemet och när-
    samhället som delaktiga i förändringen.

  646. Om vi vill att skolan
    ska genomföra åtgärder-

  647. -som vi har känt till
    i femtio eller sextio år-

  648. -krävs
    en infrastruktur på distriktsnivå-

  649. -och stöd från närsamhället,
    som måste ingå i samtalet.

  650. Och för att sammanfatta
    - jag ser den röda lampan där-

  651. -måste vi bli tydligare
    med våra värderingar.

  652. Och då måste vi lägga
    fram våra kulturella tankesätt-

  653. -och undersöka och utvärdera dem.

  654. Den resultatinriktade rörelsen menar
    att skolorna ska tjäna ekonomin.

  655. Man ska förbereda barnen
    för yrkeslivet.

  656. Så företagsledarna
    har fått definiera målen för skolan.

  657. Det katastrofala presidentvalet i USA-

  658. -tyder på att skolorna och samhället
    har misslyckats med-

  659. -att förbereda folk som medborgare
    som värnar om demokratin.

  660. Så vi måste tänka om där.

  661. Vi måste inse att människor
    inte bara vill ha meningsfulla jobb-

  662. -utan även kunna delta i det
    samhälleliga och kulturella livet.

  663. Och för att jag som svart man
    ska kunna göra det-

  664. -måste en del av det kulturella livet
    spegla min kultur.

  665. Det kan inte bara handla om
    att delta i nån annans kulturella liv.

  666. Vi måste skapa ett kulturellt liv
    som inkluderar allas upplevelser.

  667. Sen ska man inte förneka
    att det finns en kultur som dominerar.

  668. Men min kultur
    måste finnas med och hedras-

  669. -och även respekteras.

  670. Skolornas roll måste bli att inte
    bara hjälpa individuella ungdomar-

  671. -utan även samhället.

  672. Vi måste ta oss an uppgiften inte
    med vår sedvanliga forskararrogans-

  673. -utan med hjälp av ödmjukhet,
    dialog och utveckling.

  674. Vi måste respektera
    och tro på alla elever-

  675. -och även fokusera på vuxenutbildning-

  676. -och ge den mer resurser-

  677. -och inse att föräldrar och elever-

  678. -inte bara är kunder
    utan samarbetspartner-

  679. -som har mycket kunskap
    att dela med sig av.

  680. Och när vi bjuder in dem till våra bord-

  681. -måste borden anpassas
    efter deras kompetenser.

  682. Och personerna runt borden
    måste inse-

  683. -att de skickar signaler
    om vilka som har makt-

  684. -och om vilken mångfald som räknas.

  685. Därför måste vi förändra borden-

  686. -så att signalerna
    förstås och förändras-

  687. -så att alla möts och
    respekterar varandras kunskap.

  688. Vi och jag ägnar oss nu åt-

  689. -fem års arbete med
    att ställa saker och ting till rätta-

  690. -efter fyrtio år av misstag. Det var
    inte bara jag som begick misstag.

  691. Jag ingår i nätverket
    Education Justice Network-

  692. -som omfattar forskningsorgan,
    fackförbundsledare-

  693. -samhällsorganisatörer och skolchefer.

  694. Vi jobbar på olika håll
    med att skapa reformsystem-

  695. -som speglar de här värderingarna.

  696. Jag jobbar även med bidragsgivare.

  697. Då handlar det om stiftelser som
    bidragit till att få in oss på fel väg.

  698. Bill & Melinda Gates Foundation,
    Carnegie Corporation-

  699. -och Annenberg Foundation.
    Det är filantropiska institutioner-

  700. -som har investerat
    hundratals miljoner dollar-

  701. -efter råd
    från enskilda experter som jag.

  702. Och de har upplevt
    en rad misslyckanden.

  703. Och de lär sig inte av dem,
    utan oftast testar de nåt i fem år-

  704. -och sen inser de att det inte blev
    så bra och försöker nåt annat.

  705. En analys hade påpekat
    att det fungerar på små skolor-

  706. -men för att skala upp det
    måste man göra så, så och så-

  707. -och så här investerar man
    för ökad jämlikhet.

  708. Men i USA försöker vi med saker
    och utvärderar efter fem år-

  709. -och om de inte uppnår målen
    försöker vi med nåt annat.

  710. Därför upplevs
    situationen i skolorna som hopplös-

  711. -med stora skillnader och med
    små möjligheter att lära sig.

  712. Så det är vad vi vill förändra.

  713. Vi vill att de nya reformerna
    ska komma nerifrån-

  714. -ske med många
    olika aktörers inblandning-

  715. -och utgå från nya värderingar.

  716. Det är vad jag tänker lägga
    nästa fem år av mitt liv på.

  717. Mitt yrkesliv,
    för jag hoppas leva längre än så.

  718. Men det blir
    de nästa fem åren av mitt yrkesliv.

  719. Och ert stöd
    kommer att hjälpa mycket i det här.

  720. Jag har ett hus i Gambia-

  721. -och jag har många vänner
    i Stockholm-

  722. -som ursprungligen
    kommer från Gambia.

  723. Det jag har lärt mig är-

  724. -att för att lyckas i sitt hemland
    måste man lära sig att leva i världen.

  725. Och när man lär sig att leva i världen-

  726. -får man inte bara bidra till
    ett annat samhälle-

  727. -utan man bidrar även
    till sitt ursprungssamhälle.

  728. På fredag ska jag gå ut
    med mina svenskgambiska vänner.

  729. Dem träffar jag i Gambia, men nu
    ska jag få se deras svenska sida-

  730. -som jag ibland anar i Gambia.

  731. I USA existerar inte det fenomenet.

  732. Där finns människor som stannar i
    sina delstater och aldrig söker sig ut.

  733. Och då förlorar vi
    det perspektiv som behövs-

  734. -för att bli framgångsrika
    och mångsidiga på 2000-talet.

  735. Och ni, som skolpersonal, är bättre på-

  736. -att utbilda eleverna för
    en tillvaro i världen än vad vi är.

  737. Vissa av er ska få ge förslag på
    hur vi kan bli bättre på det i USA.

  738. Jag tackar er för uppmärksamheten.

  739. Vissa av er träffar jag kvart i tolv,
    och er kommer jag att tvinga att prata.

  740. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den kulturella klyftan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Warren Simmons berättar om sin skoltid då han som svart amerikan försökte anpassa sig till kulturen i en vit medelklasskola och vad de upplevelserna har fört honom in på. Simmons finns sedan länge på Annenberg Intitute for School Reform vid Brown University utanför Boston där han arbetar för att utjämna skillnader i undervisning vad gäller härkomst, etnicitet, språk och kön. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Segregation, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Insiktsfullt ledarskap

Carol Campbell, docent i ledarskap vid University of Toronto, beskriver fem viktiga punkter i skolledarens roll. Det handlar bland annat om att fånga upp lärarnas egna idéer till förbättringar, om att sätta upp mål kopplade till aktiviteter under skolåret och att knyta till sig individer och organisationer som kan bidra till förändring. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Vem är rektorn?

I spänningsfältet mellan arbetsorganisation, lärarprofession, statligt uppdrag och elevgruppens behov står rektorn. Hur har yrkesrollen förändrats? Ola Agevall, professor i sociologi vid Linnéuniversitetet, resonerar kring detta och ger historiska perspektiv. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Identitet och ideologi

Hur går det till när vi formas som individer och vilken roll har skolan i detta? Jan Holmgaard, docent i litteraturvetenskap, beskriver vad identitet är utifrån olika filosofers perspektiv. När och varför började vi tala om värdegrund och går skolans värdegrund verkligen ihop med den ideologi som råder i dagens samhälle? Inspelat på Münchenbryggeriet den 21 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Den kulturella klyftan

Warren Simmons berättar om sin skoltid då han som svart amerikan försökte anpassa sig till kulturen i en vit medelklasskola och vad de upplevelserna har fört honom in på. Simmons finns sedan länge på Annenberg Intitute for School Reform vid Brown University utanför Boston där han arbetar för att utjämna skillnader i undervisning vad gäller härkomst, etnicitet, språk och kön. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Likvärdighet trots olikheter

Det svenska skolsystemets uppbyggnad kan tolkas som "allas rätt att nå så långt som möjligt" när det gäller bildning och utbildning. Elisabet Nihlfors är professor i pedagogik vid Uppsala universitet och resonerar här bland annat kring vilken roll närsamhället spelar för barnens identitet och ambitionsnivå. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Skolans inre organisation

Rektorns ledarstil kan bidra till en fungerande skolorganisation där både det enskilda och det gemensamma ansvarstagandet spelar en avgörande roll. Magnus Thor har arbetat i 30 år i grundskolan varav 16 år som rektor och ger här praktiska tips. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Organisera och leda elevhälsan

Hur kan man lyfta en skola med dåligt rykte och svagt självförtroende? Vilken roll kan elevhälsan spela? Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge, och biträdande rektor Erik Hall berättar om en rad konkreta insatser som har vänt elevernas bild av både skolan och sig själva. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Inkludering

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Det förutsägbara klassrummet

Det som är bra för elever med särskilda behov är bra för alla elever. Det är mottot för Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola i Varberg. Utifrån det organiserar hon verksamheten, med relevant fortbildning, medveten struktur i alla klassrum och schemaläggning som gör att de bäst utbildade jobbar med de svåraste barnen. Inte tvärt om, som det ofta blir. Här beskriver hon arbetet och ger konkreta exempel på hur de lyckats.