Titta

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Om UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Föreläsningar som riktar sig till dig som arbetar med ledarskap i skolan eller förskolan, med både visioner och konkreta tips direkt från verkligheten. Årets tema är likvärdighet och identitet. Det handlar om hur sociala skillnader som föräldrars utbildningsbakgrund, socioekonomiska olikheter och andra faktorer kan påverka elevers skolidentitet. Målet är att skapa en skolmiljö där allas identitet får blomma på bästa sätt. Inspelat den 21-22 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017 : Organisera och leda elevhälsanDela
  1. Vad ger ni för signaler
    när ni pratar? Om vi står så här-

  2. -tror ni barnen kommer in här?
    Vi har ett stängt samtal.

  3. Vi ska beröra
    praktiskt rektorsarbete.

  4. Vi ska vara med på en resa,
    om man får säga så-

  5. -och lyssna på
    Semira Vikström och Erik Hall.

  6. Semira är rektor,
    Erik är biträdande rektor-

  7. -på Visättraskolan,
    som hade ett vikande elevunderlag.

  8. Och det var mycket prat i området-

  9. -kring att skolan inte var
    den man ville ha sina barn på.

  10. Ni har arbetat med just elevhälsan
    för att vända trenden.

  11. -Jättevälkomna hit.
    -Tack.

  12. Hej, jag heter Semira Vikström,
    rektor på Visättraskolan.

  13. Spännande att få komma hit.

  14. Jag är Erik Hall, biträdande rektor-

  15. -med ansvar för elevhälsan.

  16. Jag ska berätta mer om min roll sen.

  17. Vi jobbar på Visättraskolan,
    en F-6-skola som är kommunal.

  18. Vi har 370 elever, och vårt
    elevunderlag har ökat med 40 %-

  19. -sen hösten 2013.
    Det har växt från 250 till 370.

  20. Ungefär 20 % av våra elever
    är nyanlända.

  21. 90 % har ett annat modersmål
    än svenska.

  22. Ungefär 30 % av våra elever-

  23. -har behov av att läsa
    svenska som andraspråk.

  24. Innan vi fortsätter
    vill vi visa en liten film-

  25. -om Visättraskolans arbete
    och vår vision.

  26. Jag tänkte bara säga
    att alla våra filmer och bilder-

  27. -har elever som har gett tillstånd.

  28. Så fundera inte på det.
    Vi kör i gång.

  29. Visättraskolan är en F-6-skola
    med ca 370 elever och 70 anställda.

  30. På skolan
    är 20 % av eleverna nyanlända.

  31. Cirka 90 %
    har ett annat modersmål än svenska.

  32. Skolan är en av dem med flest
    nyanlända i Huddinge Kommun.

  33. Skolan leds av rektor Semira Vikström
    vars omfattande förändringsarbete-

  34. -har lett till att elever
    och personal trivs och utvecklas.

  35. Skolans vision bygger på tre ledord:
    kunskap, trygghet och trivsel.

  36. De är avgörande för att eleverna
    ska få en lyckad skolgång.

  37. Om man trivs och är trygg
    främjas lärandet av kunskap.

  38. De ligger till grund för
    planeringsarbetet.

  39. För att leva upp till ledorden
    följer vi på skolan-

  40. -kommunens pedagogiska plattform.

  41. Eleverna ska ledas av professionella
    pedagoger och skolledare-

  42. -i en stödjande lärmiljö.

  43. För att främja lärandet på skolan
    fokuserar vi på kollegialt lärande.

  44. Lärarna lär sig tillsammans
    utifrån en strukturerad plan.

  45. Vår låga personalomsättning
    är en framgångsfaktor i arbetet.

  46. Vi arbetar långsiktigt
    och systematiskt-

  47. -med skolutvecklingsfrågor.

  48. Ett exempel
    är skolans digitala utveckling.

  49. Från att ha haft 40 ipads
    i en papperskasse-

  50. -är vi nu en till en, och har
    ett brett utbud av andra verktyg.

  51. Vi arbetar inte endast utifrån it.

  52. Det är ett verktyg för att möjliggöra
    sådant som inte var möjligt.

  53. Lärandet är det viktiga.

  54. Vi använder alla medel
    för att nå fram till alla elever.

  55. För att bygga trygghet och trivsel
    prioriteras elevhälsan.

  56. Biträdande rektor
    arbetar heltid med dessa frågor.

  57. Vi arbetar mot diskriminering
    och kränkande behandling-

  58. -med konkreta insatser.

  59. Det handlar om att göra något svårt
    lite enklare.

  60. Ett konkret exempel
    är genom #RoligareRaster.

  61. Vi har vuxenledda aktiviteter-

  62. -med rolig och meningsfull verksamhet
    under rasterna.

  63. Det är viktigt att eleverna trivs.

  64. Det ska finnas en Visättra-anda.

  65. Vi ska känna en stolthet över skolan.

  66. Olika aktiviteter planeras
    för att uppnå detta.

  67. Exempelvis har vi en tradition
    som kallas Visättraskolans dag.

  68. Då firas det nya läsåret,
    som startas i en positiv anda.

  69. Det är en dag med
    glädje, gemenskap och trygghet-

  70. -som elever och personal
    bär med sig hela läsåret.

  71. Arbetet med kunskap, trygghet
    och trivsel har gett goda resultat.

  72. Kunskapsresultaten har ökat
    och elevenkäten är tydlig:

  73. Eleverna trivs och känner sig trygga.

  74. Så där. Det var en film
    om vår fina lilla skola.

  75. Jag började på Visättraskolan
    hösten 2013.

  76. Som Birgitta berättade
    var det en skola elever valde bort.

  77. Skolan hade ett dåligt rykte.

  78. Jag fick ett tydligt uppdrag
    av min chef.

  79. Jag skulle förbättra arbetsmiljön,
    öka tryggheten, balansera budgeten-

  80. -och öka kunskapsresultaten.
    En liten lätt uppgift.

  81. Jag förstod inte
    hur omfattande det skulle bli.

  82. Men det var en rolig resa,
    och vi ska berätta lite om den-

  83. -och ge konkreta exempel på
    hur vi arbetar.

  84. Men jag vill säga
    att detta var våra förutsättningar.

  85. Alla skolor har olika behov.

  86. 90 % av våra elever
    har ett annat modersmål än svenska.

  87. Vi har en hög personaltäthet-

  88. -eftersom vi får
    socioekonomiskt bidrag.

  89. Jag ska berätta om
    hur vi har organiserat elevhälsan.

  90. Jag ska också berätta om hur vi har
    arbetat för att öka tryggheten-

  91. -för våra elever.

  92. Som Semira var inne på
    har vi sett från dag ett-

  93. -att vi behövde en väl utbyggd
    elevhälsa som kunde matcha-

  94. -behovet vi såg hos eleverna.

  95. En elevhälsa som kan vara
    där eleverna är.

  96. Som kan vara ute i klassrummet,
    på rasterna och är synlig.

  97. Jag började på skolan 2012-13
    som kurator på deltid.

  98. Då jobbade jag 80 %.

  99. När Semira tillträdde
    blev det tydligt-

  100. -att det skulle satsas på elevhälsan.

  101. Jag fick ett utökat ansvar
    kring elevhälsan.

  102. Mycket behövdes göra
    kring barnens trygghet och trivsel.

  103. Sen växte mitt ansvarsområde stadigt
    läsår för läsår.

  104. Jag blev elevhälsosamordnare-

  105. -vilket visade på
    att jag hade samordnande ansvar.

  106. Nu är jag biträdande rektor
    med ansvar för elevhälsan.

  107. En stor vinst i att ha en biträdande
    rektor med ansvar för elevhälsan-

  108. -och den pedagogiska utvecklingen,
    som jag har tillsammans med dig...

  109. En stor vinst med det
    är att det visar på-

  110. -att jag har ett tydligt mandat
    från rektor Semira.

  111. Ett mandat att driva elevhälsofrågor
    och fatta beslut kring frågorna.

  112. Det är viktigt,
    gentemot elever och personal-

  113. -men framför allt
    mot skolor och myndigheter.

  114. Det är lättare att diskutera
    och driva elevhälsofrågor-

  115. -i egenskap av biträdande rektor.

  116. På skolan har vi byggt upp
    elevhälsoarbetet utifrån två team.

  117. Skolans elevhälsoteam-

  118. -innefattar de klassiska
    yrkestitlarna i ett elevhälsoteam.

  119. Teamet är utbyggt med
    trygghetsansvarig och -värdar-

  120. -som jag kommer in på sen.

  121. Dessutom har vi ett trygghetsteam-

  122. -med personal från skolans samtliga
    delar, förutom servicepersonal.

  123. Vi börjar med vårt elevhälsoteam.

  124. På skolan har vi arbetat med-

  125. -en elevhälsa
    som genomsyrar verksamheten.

  126. Vi jobbar mycket gentemot personal
    med det främjande-

  127. -och positiva,
    salutogena förhållningssättet.

  128. Det har vi gjort genom
    att diskutera mycket om-

  129. -hur vi ska förhålla oss
    till varandra och våra elever.

  130. Hur ska vi bemöta eleverna?
    Det har vi gjort under årens lopp.

  131. I elevhälsoteamet ingår, som jag var
    inne på, de klassiska titlarna.

  132. Vi har medicinska,
    psykologiska, psykosociala-

  133. -och specialpedagogiska insatser.
    Skolsköterskan jobbar heltid.

  134. Vi har en kurator på heltid.

  135. Vi har också
    en heltidsanställd trygghetsansvarig-

  136. -vars uppdrag är att arbete utifrån
    elevernas trygghet och trivsel.

  137. Jag går in på det längre fram.

  138. Vi har en omfattande elevhälsa-

  139. -och ett team som jobbar stöttande
    mot vår personalgrupp.

  140. Teamet får vara
    dynamiskt och föränderligt-

  141. -utefter verksamhetens behov.

  142. Mötesstrukturen vi har på skolan-

  143. -är möten med elevhälsoteamet
    varje torsdag.

  144. Vi har avsatt en eftermiddag för det.

  145. Vi har möjlighet till drop-in
    på elevhälsan.

  146. Det har vi snott rakt av
    från Johan i Kolsva skolområde.

  147. Tidigare fick personalen fylla i
    en fin och avancerad blankett-

  148. -om vad de ville lyfta,
    vilket problemområde de såg-

  149. -vilka som ska vara med
    och vad det ska leda till.

  150. Blanketten var tjusig för mig,
    ledningen och övriga elevhälsoteamet.

  151. Men den hindrade personalen
    att komma till elevhälsan.

  152. Det vi gjorde förra läsåret
    var att ändra om-

  153. -så personalen behöver bara mejla
    för att delta i elevhälsomöten.

  154. Vi har klasskonferens
    en gång per termin.

  155. Såna har ni säkert också.

  156. På våra utgår vi ifrån
    två skolrelaterade styrkor-

  157. -hos varje enskild elev.

  158. De här klasskonferenserna
    fokuserar på elevernas styrkor.

  159. Och lärarna ska lyfta styrkorna
    för att praktiskt visa på-

  160. -det salutogena förhållningssättet.

  161. Målet med elevhälsoteamet
    och elevhälsoarbetet-

  162. -är att ha en elevhälsa utan kontor.

  163. En elevhälsa som är så pass utbyggd
    och har så gott om resurser-

  164. -att vi är där barnen är. Vi är
    ute i klassrummen och på rasterna.

  165. Vi är helt enkelt där barnen är.

  166. Okej. Trygghetsteamet är
    den andra delen av elevhälsoarbetet.

  167. Trygghetsteamet fokuserar på
    främjande och förebyggande insatser.

  168. Dem kommer jag ge exempel på
    längre fram.

  169. Arbetet i trygghetsteamet
    utgår ifrån-

  170. -planen mot diskriminering
    och kränkande behandling.

  171. Vår plan berättar för oss
    vad vi ska göra under läsåret.

  172. Vilka insatser och områden
    som ska prioriteras.

  173. Det är också denna plan-

  174. -som styr vår trygghetsansvariges
    arbetsroll och arbetsbeskrivning.

  175. Vår trygghetsansvarig, Tikki...
    Hans arbete utgår ifrån planen.

  176. På så sätt kan vi skapa helhetgreppet
    kring trygghetsarbetet-

  177. -och skapa en helhetsbild
    kring elevhälsoarbetet.

  178. Vi har avsatt en timme i veckan
    för möte-

  179. -där vi har en tydlig dagordning
    som utgår ifrån insatser i planen.

  180. Och på mötestiden kan vi också ta upp
    mer åtgärdande insatser.

  181. Som trygghetsteam,
    när det gäller elevhälsan-

  182. -kommer vi inte ifrån det.

  183. Kränkningar och incidentrapporter
    måste utredas.

  184. Vi har avsatt tid
    för att gå igenom dem på mötet.

  185. En framgångsfaktor
    i trygghetsarbetet-

  186. -har varit att teamen
    har ett tydligt mandat från rektor.

  187. Semira har varit tydlig från dag ett.

  188. Det här arbetet
    ska och bör prioriteras.

  189. Trygghetsteamets arbete
    ska tas på allvar.

  190. Och du har varit tydlig med
    att trygghet och trivsel-

  191. -utgår ifrån planen
    mot diskriminering.

  192. -Som lyfts in i arbetsplanen.
    -Just det.

  193. Snyggt. Så är det.

  194. Trygghetsansvarig
    har trygghetsvärdar till sin hjälp.

  195. Deras arbete
    utgår också ifrån vår plan.

  196. De leds av Tikki,
    vår trygghetsansvarig.

  197. Ett prioriterat område
    är vår insats #RoligareRaster.

  198. Jag kommer prata om den.

  199. Så ser vårt elevhälsoarbete ut
    organisatoriskt och praktiskt.

  200. Insatser vi har gjort under
    det här läsåret och förra läsåret-

  201. -har varit kopplade till planen.

  202. Vi har sett på skolan att vi har
    haft, de senaste fyra-fem åren-

  203. -fyra utvecklingsområden.

  204. De är områden
    vi behöver jobba aktivt med.

  205. De är: religion, ursprung,
    normkritiskt förhållningssätt-

  206. -och förtroendefulla relationer.
    Det sista fick vi fina siffror på-

  207. -i vår kommunövergripande enkät.
    Förvaltningen har ålagt oss-

  208. -grundskolor att arbeta med det.

  209. Det är bra, för då har vi en piska
    på oss att arbete med området.

  210. Jag ska berätta om insatser
    kopplade till vår plan.

  211. Normkritiskt förhållningssätt
    är ett svårt område att jobba med-

  212. -gentemot våra elever
    på ett praktiskt och konkret sätt.

  213. Jag stötte på ett klipp på Facebook
    för ett par år sen-

  214. -med en skolklass i England-

  215. -som ritade fyra olika yrkespersoner.

  216. En stridspilot, en kirurg-

  217. -det var... Jag minns inte den
    tredje, men olika yrkespersoner.

  218. I slutet på klippet kom
    yrkespersonerna till skolan.

  219. Piloten och kirurgen var kvinnor.

  220. Sen fick barnen jämföra besöket
    med teckningarna.

  221. Det ville jag göra på Visättraskolan.

  222. Jag och trygghetsteamet
    planerade det.

  223. Vi gav alla våra klasser och elever
    i uppdrag-

  224. -att rita en brandman,
    en sjuksköterska-

  225. -en balettdansör och en rörmokare.

  226. De fick i uppdrag
    att namnge personerna.

  227. Sen bjöd vi in yrkespersonerna
    till idrottssalen-

  228. -som också är vår aula.
    De kom på besök.

  229. Då var rörmokaren en kvinna,
    sjuksköterskan en man-

  230. -balettdansaren en man,
    och vem var den fjärde?

  231. -Brandman...
    -Brandman, sjuksköterska...

  232. Brandman sa du inte. Vi kör på det.
    Och det var en kvinna.

  233. Då var det alltså personer
    som gick emot den givna normen-

  234. -om vem som jobbar med vad
    som kom på besök.

  235. Eleverna fick träffa dem.

  236. Norma, vår skolsköterska,
    höll en kort intervju med dem.

  237. Sen fick klasserna i uppdrag
    att diskutera-

  238. -hur pass väl bilden de fick se
    mötte deras teckningar.

  239. Och får vem som helst
    arbeta med vad som helst?

  240. Klasserna fick också redovisa det.

  241. De flesta gjorde det
    genom sina klassbloggar.

  242. En klass bjöd trygghetsteamet
    för en diskussion-

  243. -om killar får göra vad som helst
    och ha på sig vad som helst.

  244. Det blev spännande diskussioner.

  245. Den förtroendefulla pedagogen
    är ett arbete vi gör det här läsåret.

  246. Vi jobbar mycket med
    förtroendefulla relationer.

  247. Vi har lyft upp styrkor
    på klasskonferenser-

  248. -vi har tagit upp förtroendefulla
    relationer i bedömningsunderlag.

  249. Men vi har aldrig definierat
    vad förtroendefulla relationer är.

  250. Hur ser den förtroendefulla pedagogen
    ut på Visättraskolan?

  251. Det vi gjorde i trygghetsteamet
    var att anordna workshops-

  252. -om den förtroendefulla pedagogen.

  253. Personalen fick definiera hur
    den förtroendefulla pedagogen är.

  254. Vi gick till lärarna,
    fritidspersonal-

  255. -och till vårt servicegäng.
    All personal deltog i workshopen.

  256. Steg två
    var att gå ut i samtliga klasser-

  257. -och diskutera samma sak med barnen.

  258. Hur ska pedagogen vara
    enligt eleverna på Visättraskolan?

  259. Sen sammanställde trygghetsteamet
    barnens tankar-

  260. -de vuxnas, personalens tankar-

  261. -och lyckligtvis, som vi hoppades-

  262. -gick de vuxnas tankar och idéer
    ihop med barnens.

  263. Steg tre är att sammanfläta
    den förtroendefulla pedagogen-

  264. -med vår 100 %-vision.

  265. Visionen är att alla barn ska ha
    minst en förtroendefull relation-

  266. -till en vuxen.

  267. Vi kommer sammanställa det och
    göra en fin film med vår it-lärare.

  268. Sen går vi ut med filmen till
    personal, elever och vårdnadshavare.

  269. Det blir startskottet på arbetet med
    vår nya plan mot diskriminering.

  270. Roligare raster. Jag matar på
    med praktiska exempel.

  271. Roligare raster har vi jobbat med
    sedan förra läsåret-

  272. -och lyft till nya nivåer
    detta läsår-

  273. -med trygghetsansvarig
    och trygghetvärdar.

  274. Vi har tagit fram en fin film,
    som vi tänkte visa.

  275. #RoligareRaster är en insats
    för att erbjuda våra elever-

  276. -en lärorik, varierad
    och rolig rastverksamhet.

  277. Eleverna har uttryckt ett önskemål-

  278. -om att de vuxna ska vara
    mer delaktiga under rasterna.

  279. Därför finns #RoligareRaster med
    i vår plan mot diskriminering.

  280. Insatsen planeras,
    genomförs och utvärderas av-

  281. -trygghetsansvarig, värdar
    och fritidsledare.

  282. De träffas två gånger per vecka
    och planerar aktiviteter.

  283. Under varje rast erbjuder vi
    minst en vuxenledd aktivitet.

  284. Eleverna är fria att välja. Vill man
    inte delta finns det andra saker.

  285. Vi har även andra vuxna
    på skolgården.

  286. Gården är uppdelad i olika områden
    med schemalagd personal.

  287. Oavsett om de leder en aktivitet
    är det viktigt med aktiva vuxna.

  288. Vi har tydliga riktlinjer för
    hur vi ska agera som rastvärdar.

  289. Engagerade vuxna skapar
    en ökad trygghet och trivsel.

  290. Under läsåret 17/18
    har vi även elever som rastvärdar.

  291. Alla har en rastvärdstid per läsår
    och arbetar tillsammans med vuxna.

  292. De hjälper till
    och får gärna hålla i en aktivitet-

  293. -tillsammans med en vuxen.

  294. Vi har också kopplat in
    ämnet idrott och hälsa.

  295. Elever i årskurs 6 ska planera,
    leda och utvärdera en aktivitet-

  296. -som de genomför
    med elever i årskurs 1-3.

  297. Rasten är en viktig del av skoldagen.

  298. Med #RoligareRaster vill vi ge
    eleverna en rolig rastverksamhet-

  299. -och minska konflikter
    och utanförskap.

  300. Vi vill skapa goda möjligheter
    för trivsel och trygghet-

  301. -och möjliggöra goda förutsättningar
    för lärande och utveckling.

  302. Vi älskar roligare raster!

  303. Det gick lite fort.
    Då har vi mer tid att prata.

  304. Vill ni kolla i rätt tempo
    finns den på Youtube.

  305. Erik har gett praktiska exempel.

  306. Andra saker
    för att möjliggöra vändningen-

  307. -är festen Visättraskolans dag
    som ni såg i den första filmen.

  308. Det såg säkert dyrt ut,
    men det kostar inte så mycket.

  309. Det krävs lite envishet
    att få dit artisterna.

  310. Vi trycker på ömma punkter och säger:

  311. "De stackars barnen
    får inte gå på konsert."

  312. Då kommer de.

  313. En kul grej är att Sean Banan
    som kom till oss i höstas-

  314. -var rejält magsjuk när han kom.

  315. Han var försenad, så jag gick upp
    och sjöng en Sean Banan-låt-

  316. -till min förskräckelse.
    Det bara hände.

  317. Sen kom han och körde sin show.
    Han lovade att komma tillbaka.

  318. Det gjorde han, och hängde hos oss
    en förmiddag och träffade barnen.

  319. Vi fick en bonus. Det var roligt.
    Barnen vill att han kommer igen.

  320. En otroligt fin person.

  321. Inte bara trams, utan han jobbar
    aktivt med utanförskap och mobbning.

  322. Vi jobba även mycket
    med sociala medier.

  323. Vi har en Facebooksida, Instagram
    och också klassbloggar.

  324. På Facebook
    beskriver vi mer vad vi gör-

  325. -på Visättraskolan.

  326. Instagram är riktat mer till elever.

  327. Våra elever har inte Facebook-

  328. -men de har Instagram
    och tycker att det är roligt.

  329. När vi började hade många av
    våra elever inte lämnat tillstånd-

  330. -för att synas i sociala medier.
    I dag har vi kanske fyra elever-

  331. -som inte lämnat tillstånd.
    Det finns anledningar till det.

  332. Vi har jobbat med det.
    Föräldrar har sett hur vi arbetar-

  333. -och tycker att det är roligt
    att se sina barn.

  334. Marknadsföring med hjärtat.

  335. Det låter dubbelt. Det vi menar är
    att vi till exempel...

  336. Man kan köpa skoltröjor.
    Många av er har det.

  337. Vi har också det.
    Men med tanke på området vi finns i-

  338. -köper vi skoltröjor i present till
    elever i årskurs 6 som ska sluta.

  339. De springer omkring i tröjorna
    hela läsåret.

  340. Det är en fin bild när eleverna
    stolta bär sin skoltröja.

  341. Jag vill säga en rolig grej
    om festen.

  342. När jag började fanns en budgetpost
    som hette "Marknadsföring".

  343. Vad ska jag använda den till?

  344. Jag köpte "Månadens företag"
    i Södra Sidan.

  345. Känner ni till det?
    Det är en annons helt enkelt.

  346. Det kostade mycket pengar.

  347. Det kändes tråkigt
    att lägga så mycket på en annons.

  348. Vad kan jag göra
    som är roligt för barnen?

  349. Så vi gjorde festen.
    Så kom det till.

  350. Vi hyrde hoppborgar.
    Första året hade vi ingen artist.

  351. Det blev billigare än en annons.

  352. Det fick ett stort uppslag i Södra
    Sidan och marknadsföring på riktigt.

  353. Sen har det varit
    olika besök hos oss.

  354. Men i mitten där
    var vårt stoltaste ögonblick.

  355. Det var när TV4-nyheterna
    lyfte oss som ett gott exempel-

  356. -i hur vi arbetar med tryggheten.

  357. Det var jättestort för personal,
    elever och föräldrar.

  358. Apropå att känna stolthet för skolan.

  359. Det kommer inte per automatik-

  360. -utan nåt man måste jobba för.

  361. Vad har det gett för resultat?

  362. Det låter fantastiskt när vi pratar,
    men vi måste kunna visa resultat.

  363. I Huddinge kommun genomförs
    en elevenkät på alla skolor.

  364. Det är olika frågor. Vi har valt
    att lyfta trygghet, nöjdhet-

  365. -för det är det vi pratar om.
    Det är även kunskaper, mat och sånt.

  366. Ni är mest intresserade av det här.

  367. När det gäller tryggheten
    har vi gått från... Max är 10.

  368. Ni ser att både trygghet och nöjdhet
    har ökat kraftigt sen 2013.

  369. Resultat. Alla vet att det är svårt
    att jämföra resultat.

  370. Förutsättningarna ändras.

  371. Vi har många nyanlända.
    Vissa år fler än andra.

  372. Förra året, 2017, vill jag minnas
    att 30-40 % av våra elever-

  373. -var nyanlända i årskurs 6.
    Det spelar in på resultatet.

  374. Vi kan se att progressionen
    för varje årskurs ökar.

  375. Vi kan se att resultaten har ökat-

  376. -men 2015 hade vi ett meritvärde
    på 225,2 eller nånting sånt.

  377. Jämför vi med det har det sjunkit.

  378. Men om man tittar på
    förutsättningarna i våras-

  379. -så är det ett fantastiskt resultat.

  380. Ni ser att vi har skrivit "ej FBK"-

  381. -i det resultatet
    räknar vi inte med nyanlända elever.

  382. Då skulle meritvärdet ligga på 215.

  383. Jag hade i uppdrag att förbättra
    arbetsmiljön för våra medarbetare.

  384. Så här såg det ut när jag började.

  385. De vänstra staplarna är
    hur det såg ut när jag tog över.

  386. Det var många röda staplar.

  387. Men framför allt medarbetarskapet
    har varit en grön stapel-

  388. -och det är frågor om
    eget ansvar för utveckling-

  389. -och villighet att göra förändringar.

  390. Där är framgångsfaktorn
    för arbetet vi har lyckats med.

  391. Vi har en personalgrupp
    som är positiv till förändringar.

  392. Vi har fantastiska medarbetare
    och ökat antalet medarbetare-

  393. -i och med ökat elevunderlag på 40 %.
    Många av dem som var med i början-

  394. -är kvar i dag.
    Vi har en låg personalomsättning.

  395. Vissa slutar, men det tillkommer nya.
    Det är jättespännande.

  396. Ni ser en liten orange stapel
    i den högra bilden.

  397. Det är arbetstakt.

  398. Den indikerar att personalen
    har lite för lite att göra.

  399. Stapeln borde vara högre.
    Det är jättekonstigt.

  400. Men det är positivt.
    Den får inte gå över den svarta-

  401. -men om den är för låg
    jobbar man inte så flitigt.

  402. Tänk när man redovisar
    för personalen:

  403. "Ni jobbar för lite. Kom igen nu."

  404. Det är jätteroligt att det ser ut så.

  405. Den högra är från 2017,
    så den är årets.

  406. Det är jättekul
    att smekmånaden inte är över.

  407. Gud, vad vi pratar fort.
    Filmen gick för fort.

  408. Vi skyller på det. Är det nån
    som har frågor och funderingar?

  409. Nu har vi tid att sätta ord på-

  410. -vad vi ser som
    utvecklingsområde framåt.

  411. Så att det inte låter som att allt
    vi har gjort har varit fantastiskt-

  412. -och att allt är frid och fröjd.
    Vi behöver jobba vidare.

  413. När jag började på Visättraskolan
    var det rörigt på många plan.

  414. Det första året jobbade man upp
    basen, strukturen, rutinerna-

  415. -och sen jobbade vi oss upp
    till mjukare värden.

  416. Nu ligger största fokus på
    undervisningen.

  417. Det är jätteroligt
    att få jobba med den biten.

  418. Det andra fungerar
    så nu kan vi öka kvaliteten.

  419. Framför allt en likvärdighet.

  420. Vissa lärare är helt fantastiska
    och andra som behöver mer stöttning.

  421. Så det är roligt att man kan jobba
    mot hela personalgruppen.

  422. Elevhälsan då? Vi pratar ju om den.

  423. Ja, ett utvecklingsområde är
    vår rastverksamhet #RoligareRaster.

  424. Nu den här veckan
    anställde vi en till trygghetsvärd.

  425. Då kan vi lyfta Tikki, som är
    trygghetsansvarig, bort från golvet-

  426. -ute på rasten, så att han kan
    planera, utvärdera och följa upp-

  427. -rastaktiviteterna.
    Och kan hjälpa till att koppla...

  428. Det pratade vi om i filmen.
    Han kan koppla rastverksamheten-

  429. -på ett tydligare sätt gentemot
    undervisningen, med en röd tråd.

  430. Det är ett utvecklingsområde
    vad gäller elevhälsan och trivseln.

  431. Ett annat kring rasterna är...

  432. När vi startade #RoligareRaster
    var det en del i personalen-

  433. -som tog ett steg tillbaka
    och bara stod där på skolgården.

  434. Det är ett sätt att få loss
    vår trygghetsansvarig-

  435. -och se att allt fungerar.

  436. Vi var på Huddinge Visar
    där de har föreläsningar för oss-

  437. -i Huddinge och lyssnade på
    skolgårdsläraren Gustav Sundh.

  438. Man kan följa honom och
    Rastaktivisterna på Facebook.

  439. Han visade en enkel grej.

  440. Lärarna vill gärna
    prata med varandra.

  441. Nu ska du göra som jag säger.

  442. Man kan snacka så här.

  443. Då har man överblick och kan prata
    om det där som händer-

  444. -som man måste prata om.
    Det var ett bra tips.

  445. Vad signalerar ni när ni pratar?

  446. Om vi pratar så här,
    kan barnen komma in här då?

  447. Då har vi ett stängt samtal.

  448. Du ger ett tips om
    hur man kan lura ledningen.

  449. Är det nån som har en fråga?

  450. Ja.

  451. "Vad har trygghetssamordnaren
    för utbildning?"

  452. Tikki är trygghetsansvarig
    och är beteendevetare.

  453. Han har läst beteendevetenskap.

  454. Det är en jättefördel,
    för då han har en bred kompetens-

  455. -kring bemötande av barn och ungdomar
    och hur man jobbar i grupp.

  456. Och hur man jobbar med personalen.
    Det är en jättetillgång.

  457. Han började den här terminen
    och har gjort ett fantastiskt arbete.

  458. Vi har märkt att rollen som
    trygghetsansvarig och jobbet han gör-

  459. -ger jättefina resultat.

  460. Skolsköterskan Norma har hälsosamtal-

  461. -och frågar eleverna om man har...

  462. ...en vuxen man kan snacka med
    och lita på.

  463. Alla i årskurs två
    sa sina klasslärare-

  464. -resurserna i klassen
    och Tikki, vår trygghetsansvarig.

  465. Det är ju ett fantastiskt kvitto
    på arbetet som görs-

  466. -och betydelsen av den funktionen.

  467. När vi startade upp #RoligareRaster-

  468. -ordnade trygghetsteamet aktiviteter.

  469. De gjordes utifrån tid och möjlighet.

  470. Det blev inte systematiskt.
    Det saknades en viktig bit-

  471. -en person har ansvar
    för att leda insatsen.

  472. Och att den har tid.

  473. Det är samma sak som att en lärare
    inte hinner planera undervisningen.

  474. Det kräver mycket tid att planera
    rastverksamhet för 370 elever.

  475. Och vi ser fantastiska resultat
    utifrån insatsen.

  476. Man behöver inte
    hantera konflikterna.

  477. Lärarna får in glada barn.
    Jag kan inte ens minnas...

  478. Det sker småsaker, men inte stora.

  479. Framför allt har barnen lekt
    och gjort av med energi-

  480. -och kan fokusera på undervisningen.

  481. Det är en helt annan start
    på lektionerna i dag.

  482. Då ska jag säga att vi inte har haft
    jättemycket konflikter heller.

  483. Det har gett jättefina resultat.

  484. Sen har vi den hälsofrämjande delen,
    att barnen rör på sig och leker.

  485. Det är fantastiskt.

  486. Och att vi kan fånga upp de elever
    som är lite utanför.

  487. Har ni använt er av fritids
    i trygghetsarbetet?

  488. Ja, fritidspersonalen är
    representerad i trygghetsteamet.

  489. Vi har i dagsläget
    fyra från fritidshemmet-

  490. -som är delaktiga i teamet.

  491. Två av trygghetsvärdarna
    tillhör fritidshemmets arbetslag.

  492. På sätt kopplar vi in dem.

  493. Sen har vi anställt
    en trygghetsvärd den här veckan-

  494. -som ska vara en länk
    mellan #RoligareRaster-

  495. -och fritidsverksamheten, och driva
    liknande verksamhet på fritids-

  496. -och få i gång våra uteaktiviteter
    i högre utsträckning än i dag.

  497. Och också för att få
    den röda tråden vi letar efter.

  498. Nån mer fråga?

  499. Glasklart?

  500. Nu när vi har tid
    vill jag promota vår trygghetsblogg.

  501. Där kan ni se vårt schema
    över rastaktiviteterna.

  502. Ni kan se en beskrivning av insatser
    som trygghetsteamet har gjort-

  503. -och vad som komma skall.

  504. Man kan följa arbetet
    med den förtroendefulla pedagogen.

  505. Där får ni se
    om vi gör det vi säger att vi ska.

  506. Man kan fylla i sin e-postadress
    och få inläggen i sin inkorg.

  507. Man behöver inte ens gå in i bloggen.

  508. -Man kan kolla sin e-post.
    -Fiffigt.

  509. Ni får gärna följa oss på Facebook
    och se vad vi hittar på.

  510. Ni kan också kontakta oss där
    eller via e-post-

  511. -med frågor, funderingar, synpunkter.

  512. Tack så hemskt mycket.
    - En varm applåd!

  513. Tack så jättemycket för att ni kom.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Organisera och leda elevhälsan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man lyfta en skola med dåligt rykte och svagt självförtroende? Vilken roll kan elevhälsan spela? Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge, och biträdande rektor Erik Hall berättar om en rad konkreta insatser som har vänt elevernas bild av både skolan och sig själva. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Elevvård, Skolan, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Insiktsfullt ledarskap

Carol Campbell, docent i ledarskap vid University of Toronto, beskriver fem viktiga punkter i skolledarens roll. Det handlar bland annat om att fånga upp lärarnas egna idéer till förbättringar, om att sätta upp mål kopplade till aktiviteter under skolåret och att knyta till sig individer och organisationer som kan bidra till förändring. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Vem är rektorn?

I spänningsfältet mellan arbetsorganisation, lärarprofession, statligt uppdrag och elevgruppens behov står rektorn. Hur har yrkesrollen förändrats? Ola Agevall, professor i sociologi vid Linnéuniversitetet, resonerar kring detta och ger historiska perspektiv. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Identitet och ideologi

Hur går det till när vi formas som individer och vilken roll har skolan i detta? Jan Holmgaard, docent i litteraturvetenskap, beskriver vad identitet är utifrån olika filosofers perspektiv. När och varför började vi tala om värdegrund och går skolans värdegrund verkligen ihop med den ideologi som råder i dagens samhälle? Inspelat på Münchenbryggeriet den 21 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Den kulturella klyftan

Warren Simmons berättar om sin skoltid då han som svart amerikan försökte anpassa sig till kulturen i en vit medelklasskola och vad de upplevelserna har fört honom in på. Simmons finns sedan länge på Annenberg Intitute for School Reform vid Brown University utanför Boston där han arbetar för att utjämna skillnader i undervisning vad gäller härkomst, etnicitet, språk och kön. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Likvärdighet trots olikheter

Det svenska skolsystemets uppbyggnad kan tolkas som "allas rätt att nå så långt som möjligt" när det gäller bildning och utbildning. Elisabet Nihlfors är professor i pedagogik vid Uppsala universitet och resonerar här bland annat kring vilken roll närsamhället spelar för barnens identitet och ambitionsnivå. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Skolans inre organisation

Rektorns ledarstil kan bidra till en fungerande skolorganisation där både det enskilda och det gemensamma ansvarstagandet spelar en avgörande roll. Magnus Thor har arbetat i 30 år i grundskolan varav 16 år som rektor och ger här praktiska tips. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Organisera och leda elevhälsan

Hur kan man lyfta en skola med dåligt rykte och svagt självförtroende? Vilken roll kan elevhälsan spela? Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge, och biträdande rektor Erik Hall berättar om en rad konkreta insatser som har vänt elevernas bild av både skolan och sig själva. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Enaam Alsaffouri är lärare från Syrien

Bland flyktingarna som kommit till Sverige från Syrien finns många lärare. Samtidigt råder det lärarbrist här. Det har lagts fram förslag på snabbspår för att få in fler lärare från till exempel Syrien i den svenska skolan. Enaam Alsaffouri jobbade som lärare i Damaskus innan hon tvingades fly tillsammans med sin familj. Efter ett par års studier i svenska på SFI gör hon nu praktik på Petersvenskolan i Landskrona. Hur ser hon på sina möjligheter att kunna jobba som lärare i Sverige? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan skolan här och den i Syrien?