Titta

UR Samtiden - Universitetets utmaningar

UR Samtiden - Universitetets utmaningarDela
  1. Kunskap ses felaktigt som en tävling.

  2. Det är något mänskligheten
    gör gemensamt.

  3. Vi utforskar världen gemensamt.

  4. Fler läser på universitet.

  5. Drygt en fjärdedel av alla svenskar
    har akademiska studier.

  6. Förklara enkelt för någon
    som aldrig varit på ett universitet.

  7. Lena,
    vad är meningen med universitet?

  8. -Fick jag den frågan?
    -Ja.

  9. Det uppenbara är
    att det är en institution-

  10. -för utbildning och forskning,
    men det är en torftig beskrivning.

  11. Det är en institution för utbildning
    och forskning som dels-

  12. -i alla fall enligt vår självbild-

  13. -vilar på
    en uppsättning värderingar och ideal-

  14. -som handlar om
    att den utbildning man får här-

  15. -inte bara
    ska ge praktiska färdigheter.

  16. Den ska ha ett mervärde.
    Man ska växa som person.

  17. Vi kallar det ibland för bildning.

  18. Det ska ge... Man ska komma ut
    som en rikare person.

  19. Det finns också en idé
    om att inom universitetet-

  20. -ingår lärare och studenter
    i ett slags gemenskap.

  21. Studenterna...

  22. Lärare uttrycker sig inte alltid
    så respektfullt om studenter-

  23. -men studenter kommer inte dit som
    dumhuvuden som ska bibringas vett.

  24. Det är en gemenskap
    där man samtalar och lär av varandra.

  25. Jag har lärt mig mycket
    av mina studenter.

  26. Det är en hierarkisk organisation,
    men det ska finnas en samhörighet-

  27. -mellan lärare och studenter
    och mellan och inom alla vetenskaper.

  28. Där finns en mening.
    Bildning och utbyte.

  29. Universiteten är en del av samhällets
    demokratiska infrastruktur.

  30. -Kerstin. Meningen?
    -Jag håller med.

  31. Det finns många meningar.

  32. Är man skolad i fenomenologi så
    undrar man hur vi definierar mening.

  33. Jag menar att det handlar om kunskap.

  34. Det handlar om att skapa ny kunskap,
    på individnivå och mer generell nivå-

  35. -och att den kunskapen
    på kort eller lång sikt ska bidra-

  36. -till något gott.

  37. Det kan vara
    att kritiskt ifrågasätta samhället-

  38. -eller bidra på något sätt till
    ny kunskap som behövs i samhället.

  39. Samhällsansvaret är viktigt,
    och vi är en viktig del av samhället.

  40. Numera en allt viktigare del -
    en frizon -

  41. -när det gäller kunskapsutveckling
    globalt sett.

  42. Samhällsansvar och kritiskt tänkande.

  43. Roland Paulsen.

  44. Man ska addera forskning och kunskap.

  45. Revidering, ny kunskap
    och att man lär ut-

  46. -men det du sa sist om en frizon
    är viktigt att betona.

  47. Det här ska äga rum
    utan blockering av maktintressen-

  48. -främst ekonomiska och politiska
    maktintressen.

  49. Att universitetet
    står fritt från sådan påverkan.

  50. Det är viktigt.
    - Mats.

  51. Jag tänkte låna... Vi ska ju prata
    med varandra i panelen.

  52. Jag lånar ett utryck av Roland:
    "Vi bara lyder."

  53. Mycket i samhället
    handlar om att lyda-

  54. -men på universitetet
    blir man nästan bestraffad då.

  55. Man ska ställa frågor
    och vara besvärlig.

  56. Det är oftast det som...

  57. Tittar vi i Stockholm den 10 december
    på dem som blir belönade...

  58. En gemensam sak, förutom att de
    är män, men det måste räta ut sig...

  59. Det här är bråkiga personer.

  60. De har ställt frågor och inte
    accepterat lärarroller eller dogmer.

  61. Jag vet inte om du fick fram
    hur många som inte vill lyda-

  62. -men de flesta
    är nog inte så sugna på det.

  63. Till skillnad från i andra delar av
    samhället är det ett imperativ här.

  64. Kan man gå på universitet...

  65. -Man fastnar om man inte lyder.
    -Precis. Lydnad är viktigt.

  66. Ja. Utanför.

  67. Det här är den del där sanningar
    och annat ska ifrågasättas-

  68. -inklusive alla beroenden
    och sammanhang vi finns i.

  69. Det är en resa man unnar även de 50 %
    som inte läser på universitet-

  70. -att bli en del av
    snarare än att skolas in i lydandet.

  71. Vad säger ni andra?

  72. Det vore fantastiskt om det var så...

  73. -Det skulle kunna vara så.
    -...att vi lärde oss olydnad.

  74. Mycket går i exakt motsatt riktning
    mot det vi har sagt nu.

  75. Mycket av det vi gör
    har inte med det här att göra.

  76. Vi lägger mycket tid
    på att hålla uppe olika hierarkier.

  77. Akademiska grader som doktorer,
    docenter och professorer-

  78. -eller administrativa grader,
    från prefekt till dekan och rektor.

  79. Mycket energi går till
    att hålla upp de där hierarkierna.

  80. Det begränsar fri kunskap.

  81. Det begränsar samhället.

  82. Framför allt
    begränsar det modet att inte lyda.

  83. Hierarkierna
    uppmuntrar snarast lidande.

  84. Javisst. Det leder till...

  85. När det finns en hierarki så skapas
    ett begär att klättra i den.

  86. Det kan komma i vägen för det här
    som vi nyss sa var meningen.

  87. Studenterna ska främst få utveckla
    ett kritiskt förhållningssätt-

  88. -som är vetenskapligt förankrat-

  89. -och på det sättet
    få en handlingskraft-

  90. -och kunna omsätta det förhållnings-
    sättet, värderingar och kunskap.

  91. Vi i ledningen i hierarkin
    har ett ansvar att möjliggöra detta.

  92. Ledarskapet är viktigt,
    liksom den kollegiala styrningen.

  93. Det ska vi på Malmö högskola
    jobba med att stärka.

  94. När man frågar vad som är meningen
    börjar vi prata om bilden...

  95. Vi pratar om de ideal
    vi tycker ska prägla verksamheten.

  96. Det är uppenbart, som Roland säger
    och som jag försökte få fram-

  97. -att det här är
    en konstig kombination-

  98. -av en organisation med hierarkier
    man inte är så van vid i Sverige.

  99. I övrigt är det du-reform och allt,
    men universiteten är formaliserade-

  100. -samtidigt som man egentligen inte
    ska bry sig om det.

  101. Det är också viktigt-

  102. -att universitetet har frizoner där
    hierarkierna inte spelar någon roll-

  103. -som forskarseminarier.

  104. Det spelar ingen roll om man
    är doktorand eller kandidatstudent.

  105. De frizonerna måste vi bevaka - där
    det som spelar roll är ditt argument.

  106. Jag omformulerar frågan.

  107. Det finns ett trettiotal
    statliga universitet och högskolor.

  108. Lund fyller 350 år, Malmö 20 år.

  109. Vad bör ett universitet vara i en tid
    med global kunskapskonkurrens-

  110. -där man kan plugga hemma
    på sådana här moocar-

  111. -ensam med sin skärm framför sig.

  112. Det är en kamp om pengar o.s.v.
    Vad bör ett svenskt universitet vara?

  113. Jag får, som panelens Don Quijote,
    vidhålla det här med olydnad.

  114. Ett universitet
    som inte befrämjar och lever av-

  115. -ett slags hädisk inställning
    till det som finns...

  116. Det är klart att hierarkierna...

  117. På ett sätt är synliga hierarkier
    bättre än alla platta organisationer-

  118. -som kräver en enorm lokalkännedom
    för att förstå hur beslut tas.

  119. Det är rakare att ha en rektor
    som man kan stånga sig blodig mot.

  120. Men vi har universitet i dag,
    tusen år efter Bolognauniversitetet-

  121. -eftersom ingen annan institution
    kunnat ta på sig rollen-

  122. -att institutionalisera
    och kritisera dogmer.

  123. Det har även förändrats.

  124. Det var en manlig klubb
    långt in i föregående sekel.

  125. Det var en priviligierad,
    borgerlig klubb långt in...

  126. Nu arbetar vi med olikheter som
    kanske syns lite mer så småningom.

  127. Etniska och andra.

  128. Det är bara på universitetet man inte
    har en domderande rikspolischef-

  129. -eller en kommandora
    som talar om vad man ska göra.

  130. Det finns ett fundament
    i universiteten som innebär-

  131. -att om man inte gör icke-triviala
    saker och vrider och vänder-

  132. -har man inte där att göra.

  133. Frizonen måste fredas-

  134. -och är lika viktig som någonsin
    i den globala konkurrensen.

  135. Det är det jag menar
    med demokratisk infrastruktur.

  136. Universitet låter samhället
    reflektera över sig själv.

  137. Det är en viktig funktion
    som man har som forskande person.

  138. Det är en tolkning
    av att man inte ska lyda.

  139. Universitetet ska se kritiskt
    på sig själv och samhället i stort.

  140. En av våra viktigaste funktioner
    är att beforska vårt eget samhälle-

  141. -men också oss själva.

  142. De förväntningar man har på samhället
    om jämlikhet, öppenhet, tolerans-

  143. -beredvillighet att ta emot kritik...

  144. Vi är ofta bättre på att förvänta oss
    det av andra än oss själva.

  145. Även om universitetet är en frizon...
    Har man vant sig-

  146. -så är det svårt att disciplinera in
    sig i en annan typ av organisation.

  147. Det är fortfarande
    ganska konservativt.

  148. Där håller vi på-

  149. -att uppleva en potentiell kollision
    med vår egen studentgeneration.

  150. Den är väldigt annorlunda
    mot vad vi var.

  151. Kerstin, vilka är utmaningarna
    för universitet och Malmö högskola?

  152. Om vi talar om
    vad ett universitet bör vara.

  153. Jag ser egentligen mest möjligheter.

  154. Det globala engagemanget...

  155. Det är viktigare än någonsin
    med universitetens globala roll-

  156. -som frizoner
    - som öppna universitet.

  157. Man måste kanske göra upp
    med gamla traditioner.

  158. Vi har en unik möjlighet,
    som ungt lärosäte...

  159. Jag tog uppdraget för att jag ville
    komma till ett ungt lärosäte.

  160. Jag tror att man måste göra upp lite
    med gamla traditioner-

  161. -och öppna upp
    och möta den nya generationen.

  162. Det blir avgörande för hur vi lyckas.

  163. Det måste kännas
    spännande, roligt och intressant-

  164. -för den unga generationen
    att vara på våra universitet.

  165. Det gör det säkert.

  166. Mats,
    när du är ute och studerar Asien-

  167. -och tittar
    på Kina, Sydkorea, Indien...

  168. Kan vi fortsätta som vi gör-

  169. -eller blir vi frånsprungna
    i någon bemärkelse?

  170. Vi har ju alltid varit få och små.

  171. Ett universitet är inte beroende...

  172. Några av de främsta finns i Singapore
    - inte ens ett riktigt land.

  173. Platserna i sig och volymen...

  174. "En miljard kineser springer över
    oss." Det är inte så det fungerar.

  175. Universitetens utvecklingskraft
    ligger i vad man gör med uppdraget.

  176. Hur man förhåller sig
    till samhället och världen i övrigt.

  177. Lena och jag deltog i en diskussion
    för 20 år sen-

  178. -om vart universiteten är på väg.

  179. -Här är vi nu.
    -Det var hit vi var på väg.

  180. Lite så, och det är styrkan
    med ett universitet.

  181. Man arbetar med sig själv.

  182. Då, i slutet på 90-talet,
    var den stora frågan:

  183. "Hur ska det gå när den stora
    40-talsgenerationen lämnar?"

  184. Det var en abstrakt fråga. Vi
    satt där som något slags pryo-elever.

  185. Den frågan ställs om och om igen.

  186. Nu handlar det mycket om att
    studentgrupperna ser annorlunda ut-

  187. -respektive den förryckta idén att
    man kan ha ett universitet i Malmö.

  188. Vi flyttar på linjerna
    kring diskussionen-

  189. -men det är det som är spännande.

  190. Frågan om vad universiteten ska göra
    är expansiv.

  191. Vi är inte rökta bara för att Kina...

  192. Vi kan komma tillbaka till Kina.
    - Roland.

  193. Frågan om kunskapskonkurrens-

  194. -avslöjar
    en av de större utmaningarna.

  195. Vi har pratat om interna utmaningar-

  196. -där hierarkier går dåligt ihop
    med att lära ut olydnad-

  197. -och där vi ser en toppstyrning.

  198. Ett större problem är det
    externa trycket på ekonomisk nytta.

  199. Det ingick inte
    i det vi sa om mening.

  200. Det märks på studenter, som kommer
    för att de vill bli anställningsbara-

  201. -men även i den magiska formulan:

  202. Universitet ska producera kunskap
    som ska ge innovationer-

  203. -som ska leda till företag, ökad
    sysselsättning och ökad tillväxt.

  204. Vi ser en styrning i framför allt
    hur stiftelser riktar anslag.

  205. Mitt ämne - företagsekonomi-

  206. -har växt gigantiskt på bekostnad
    av äldre universitetsämnen.

  207. Det trycket
    är kanske den största utmaningen.

  208. I grunden ligger idén om Sverige som
    en kunskapsnation i kamp med andra.

  209. -Är det fel på den ambitionen?
    -Ja. Man ser kunskap som en tävling.

  210. Det är något mänskligheten
    gör gemensamt - vi utforskar världen.

  211. Om Kina gör upptäckter
    borde vi bli glada.

  212. -"Bra. Vi lär oss mer."
    -Kerstin nickar.

  213. Du var ändå på det tävlingsinriktade
    Karolinska institutet.

  214. Ja,
    men det vilar på akademiska värden.

  215. Dem måste vi värna om, liksom den
    akademiska friheten och integriteten.

  216. Vi är bekymrade
    över den politiska styrningen i dag.

  217. Det är alla rektorer bekymrade över.

  218. Vi hoppas att det diskuteras
    i den här utredningen-

  219. -om styrning och finansiering
    av universitet och högskolor.

  220. -Rut.
    -Strut.

  221. Problemet är inte idén
    om en kunskapsnation.

  222. Det är att man betraktar kunskap
    som en kalkylerbar produkt.

  223. Ska vi prata om den kunskap vi
    exporterar eller konkurrerar med...

  224. Det går inte. Man måste konkurrera
    med något som kan mätas.

  225. Då pratar man om kunskap-

  226. -men man menar
    patenterbara uppfinningar-

  227. -eller antal publikationer,
    citeringar eller sådana saker.

  228. Det drivs fram av att kunskaps-
    nationen är ett konkurrensmedel-

  229. -snarare än en del av en uppgift
    som vi tar på oss som forskare.

  230. Om vi ska vara självkritiska-

  231. -så lever vi gott på föreställningen
    om en kunskapsnation.

  232. När vi var i debatten 1999...
    Systemet är dubbelt så stort i dag.

  233. De här fantasierna
    om vad kunskap betyder-

  234. -i form av ökad smartness,
    företagande och annat...

  235. De har inte bara varit av ondo för
    universiteten utan också skapat...

  236. Från en lite krumeluraktig
    udda-tillvaro i samhällets utkant-

  237. -där småtokiga människor roar sig-

  238. -till nästan en föreställningsdel...
    "Det måste finnas ett universitet."

  239. Malmös hela idé som stad var
    att inte vara en universitetsstad-

  240. -där folk gick och drällde.
    Man skötte sig.

  241. Vi har haft det ganska bra.

  242. Hur går det med olydnaden -
    lite awkwardness-

  243. -när det blir institutionaliserat?

  244. När professorerna ökar med 26 %
    på tio år?

  245. Jag menar,
    med risk för att vara amatörfilosof-

  246. -att det är studenters moraliska
    uppgift att vidmakthålla den idén.

  247. Att vara student
    är inte bara att ha roligt.

  248. Det är också att vara lite uppkäftig
    och ta med sig de erfarenheterna.

  249. Om de sen bygger på kön, ålder
    eller varifrån man kommer...

  250. Att hålla liv i den kritiska andan är
    inget som står i Strut-utredningen.

  251. Den måste vara...
    Det tycker jag är en ledarskapsfråga.

  252. Vad ska man ha ledarskap till?

  253. Det kan användas till att hålla liv
    i organisationer eller sammanhang.

  254. Ett universitet som bara blir
    en buk... Vad heter det?

  255. John Blund. En buktalardocka för
    ekonomiska och politiska intressen.

  256. Det är trivialt.
    Det är en ledarskapsfråga.

  257. När buktalareffekter
    eller anställningsbarhet-

  258. -tar över så måste man...

  259. Är idén att fler ungdomar
    ska läsa på universitet god?

  260. Mycket.

  261. Gärna 110 % av befolkningen.

  262. Det är en god idé, men inte av de
    skäl som ofta framhålls i debatten.

  263. När vi talar om undersysselsättning-

  264. -så kommer det ofta
    som en magisk lösning.

  265. "Hur får vi folk i arbete?
    De får gå genom universitetet."

  266. Det finns en falsk idé om att
    kunskapsintensiteten i arbetlivet-

  267. -har ökat så markant
    att folk måste utbilda sig längre.

  268. När man mäter
    så är det snarare tvärtom.

  269. Generellt går intensiteten neråt.

  270. Många jobb
    kräver ingen akademisk utbildning.

  271. Det blir självuppfyllande
    när vi får en examinainflation.

  272. Arbetsgivare kan sortera
    utifrån om man har en examen-

  273. -oavsett hur relevant den är.

  274. Då gallras det inte utifrån kunskap,
    utan ordning och reda.

  275. "Du kan stiga upp på morgonen."

  276. "Du plågade dig igenom utbildningen.
    Du kan plåga dig igenom arbetsdagen."

  277. Det är fel anledning.
    Den riktiga är det vi pratade om.

  278. Bildningsidealet och
    förhoppningsvis kritiskt tänkande.

  279. Det borde ju göra studenter
    mindre anställningsbara.

  280. Det är ett feltänk
    bakom att fler ska utbilda sig.

  281. Jag tänker att det här...

  282. Vi behöver absolut fler i samhället
    som har utbildning, bildning-

  283. -och ett kritiskt förhållningssätt
    till fakta och kunskap.

  284. Populismen breder ut sig. Att inte
    utbilda människor är inte rätt väg.

  285. Vi behöver den pedagogik som bidrar
    till ett kritiskt förhållningssätt-

  286. -och förankring i det vetenskapliga
    sättet att utveckla kunskap.

  287. Det är väl bra om vi mörkar
    att man blir mindre anställningsbar-

  288. -så kan de nedmontera
    andra hierarkier bakvägen.

  289. Det är jättebra att fler får chansen
    att gå en högre utbildning.

  290. Vi vill inte tillbaka till elitismen.
    Det var förfärligt.

  291. Därför är det viktigt
    att det finns ett universitet-

  292. -inte bara i Malmö,
    utan att det finns-

  293. -som man ofta raljerar över,
    en högskola bakom varje mjölkpall.

  294. Jag har arbetat länge på både
    Lunds universitet och Malmö högskola.

  295. Det är olika typer av ställen.

  296. De representerar samma
    akademiska värden och är samma grej-

  297. -vi ingår i samma akademiska
    gemenskap - men att vara där...

  298. Vilka är de osynliga murarna in?
    Det är väldigt olika.

  299. Får studenterna samma sak?
    Är utbildningarna jämförbara?

  300. Det är svårt att säga generellt-

  301. -men det viktigaste är att säga
    att för ganska många studenter-

  302. -inte minst unga från en bakgrund
    utan akademiska traditioner-

  303. -som inte är professorsungar -
    finns det ett större motstånd.

  304. Man ser inte Lund
    som en del av sin möjliga värld.

  305. Malmö högskola är en annan sak.
    Det är närmare.

  306. Det är viktigt - om högre utbildning
    ska vara tillgängligt för alla-

  307. -att uppfattas som en möjlighet.
    En plats där man kan höra hemma.

  308. Lund fyller inte det behovet
    för alla. Det är ett konstigt ställe.

  309. Du har jobbat på båda ställena.

  310. Får studenterna samma möjligheter
    eller är det olika nivåer?

  311. Det är absolut så
    att på ett lärosäte-

  312. -där en större andel av studenterna
    kommer från icke studievana hem-

  313. -inte har svenska som förstaspråk-

  314. -och inte har hur man navigerar
    på ett bibliotek med sig hemifrån...

  315. Det är svårare för dem.

  316. Det är svårare
    att vara en bra lärare-

  317. -om man har studentgrupper
    där proportionerna ser annorlunda ut.

  318. Det är dyrare att göra det bra,
    och det måste få vara dyrare.

  319. -Man kan inte negligera skillnaden.
    -Kerstin.

  320. Jag håller med. Vi engagerar oss
    mycket i de här frågorna-

  321. -och har sen högskolan startade-

  322. -utvecklat pedagogiska metoder och
    stöd som tar vara på studenter med...

  323. 70 % av våra studenter tillhör
    första generationens akademiker.

  324. -Men...
    -70 %. Och i Lund är det...

  325. Jag tror att det är 30 %.
    Malmö högskola startade-

  326. -för att Malmös ungdomar i högre grad
    skulle gå in i högre utbildning.

  327. Man kände sig inte hemma
    på Lunds universitet.

  328. Under åren
    har det utvecklats bra metoder-

  329. -för att ta vara på
    studenters erfarenheter och insikter.

  330. De har med sig sin kulturella
    bakgrund in i utbildningarna.

  331. Det är spännande att se...
    Vi har jobbat med det här länge.

  332. Alla universitet och högskolor måste
    jobba med breddat deltagande i dag.

  333. Vi har ändå jobbat med det länge
    och kommer att forska kring det.

  334. Det är viktigt att utvärdera det.

  335. Det kostar mer, och vi har inte
    den här forskningsanknytningen.

  336. 20 % av vår verksamhet är forskning.

  337. Det är viktigt att ha en balans
    mellan forskning och utbildning.

  338. Vi ska jobba med
    att förbättra den balansen.

  339. Jag vill koppla tillbaka
    till en fråga, Mats.

  340. Roland säger att fel drivkrafter
    ligger bakom kunskapsnationen.

  341. Var står du där?

  342. Det är ju oftast lite ironiska saker-

  343. -som gör
    att kunskapseffekterna uppstår.

  344. Vi fick ett finurligt pensionssystem-

  345. -för att sura byråkrater
    på socialdepartementet-

  346. -kringsköt andra förslag.

  347. Malmö är så dynamiskt för att det var
    billigt med bostäder för 15 år sen.

  348. Det var lätt att flytta dit.
    Högskolan kom som grädde på moset.

  349. Högskolor och universitet
    driver inte utvecklingen.

  350. Oftast ligger andra faktorer bakom.

  351. En anledning - sägs det-

  352. -till all högteknologi i Södern i USA
    är luftkonditioneringen.

  353. Plötsligt var det drägligt
    att bo i varma miljöer.

  354. Man kunde flytta från norr,
    där tillvaron var enklare.

  355. Många gånger...

  356. Nästan alltid är det som står
    i mitten av en snabb utveckling-

  357. -inte universitet, forskning
    eller utbildning per se.

  358. Det fogas in i ett stort sammanhang
    med andra faktorer.

  359. Det blir en ganska trevlig
    men felaktig fetisch-

  360. -att kunskap skapar en nation.
    Gud förbjude.

  361. Det är kärlek, hat, politik
    och strider som skapar en nation.

  362. Inte något slags innantilläsning -
    läxförhör.

  363. Det stora projektet i Asien-

  364. -är att gå ifrån idén
    att det är kunskap genom...

  365. En kinesisk kollega var bekymrad.
    Hans 18-åriga son räknade bara matte.

  366. Till skillnad från oss...
    "Kom hem någon gång."

  367. Problemet var det omvända.
    "Ut och se världen."

  368. "Ägna dig åt mer än examinationer och
    att visa upp dig som kunskapssoldat."

  369. -Barn ska inte få smak för matematik.
    -Absolut inte.

  370. Får de det så har de det, men
    "kunskapsnation" leder tankarna fel.

  371. Det driver inte städer, nationer
    eller regioner.

  372. Det finns ett mantra om kunskap
    och innovationsdriven utveckling.

  373. Vi fokuserar på forskning.
    Du är inne på Kina.

  374. Roland Paulsen, Mats Alvesson och
    Yiannis Gabriel har gett ut boken-

  375. -"Return to Meaning: A Social Science
    With Something to Say"-

  376. -om främst
    samhällsvetenskaplig forskning.

  377. Ni menar
    att det blivit en sorts fabrik-

  378. -där forskarna producerar text.
    "Meaningless research."

  379. Jag ska inte citera er,
    men det handlar om det.

  380. Det rullar på av sig själv.

  381. "Aldrig har så många skrivit
    så mycket för så få", eller liknande.

  382. Är det så illa?

  383. Det är i alla fall skälet
    till att vi skrev boken.

  384. Idén om universitetets ekonomiska
    nytta och rankningshierarkier-

  385. -har drivit det här.

  386. Vi har fått ett mätsystem
    som premierar kvantitet.

  387. Vi ska publicera mycket
    och få många citeringar.

  388. Det avgör individuella karriärer
    och ens rankning som universitet.

  389. Det uppmuntrar till att skriva mycket
    snarare än bra.

  390. Där kommer hierarkierna in.

  391. Vill man klättra och få mer makt
    och högre lön så är det avgörande...

  392. -...hur man presterar i systemet.
    -Ett citat:

  393. "Vi ser för närvarande inte bara en
    försämring av forskningens kvalitet"-

  394. -"utan även
    mer meningslös forskning"-

  395. -"utan värde för samhället
    och av ringa värde för författarna."

  396. Ni talar om
    "nonsense in academic research".

  397. Nonsens är ju det extrema.
    Det är komplett obegripligt.

  398. Det är tomt på relevans för de flesta
    utom den som skriver det.

  399. Väldigt lite är komplett nonsens.

  400. Man har gjort experiment,
    som Sokalexperimentet.

  401. Alan Sokal skickade in en uppsats
    till tidskriften Social Text.

  402. Den publicerades,
    och det var ren rappakalja.

  403. Han ville bara se
    om de skulle acceptera det.

  404. Man har gjort liknande test
    inom systemvetenskap och biologi.

  405. Det finns stor acceptans för nonsens,
    men det mesta är semi-nonsens.

  406. Vi skriver extremt dåligt
    som akademiker.

  407. Och fokus är på att publicera sig.

  408. Vi smalnar av frågeställningarna
    för att lyckas-

  409. -så att det blir relevant
    för de närmast sörjande, om ens dem.

  410. Lena,
    ligger det något i den kritiken?

  411. Man får dela upp den i två saker.
    En är påståendet om nonsensforskning.

  412. Det vet jag inte hur man ska belägga.

  413. Det är inte heller så konstigt-

  414. -att det publiceras ganska mycket
    högspecialiserad, snäv forskning-

  415. -som läses av ganska få.

  416. Akademin är ju
    en högt specialiserad verksamhet.

  417. Breda bildningsideal och
    idén om den akademiska gemenskapen-

  418. -samlever
    med en ökande specialisering.

  419. En artikel kan vara jätteviktig,
    men bara relevant för tio personer.

  420. Det innebär inte
    att det är dålig forskning.

  421. Den andra frågan, där jag håller med
    om inslaget av fabrik-

  422. -är att kravet att publicera-

  423. -och att upprätthålla
    en hög produktivitet-

  424. -är systemlogiskt och destruktivt
    - man mår inte bra av det.

  425. Det är stressande
    och har destruktiva konsekvenser.

  426. Inte nonsensforskning,
    men det har destruktiva konsekvenser-

  427. -när det gäller benägenheten
    för oredlighet - forskningsfusk.

  428. Det finns problem,
    men de måste hållas isär.

  429. Vad är innehållet?
    Är artiklarna bra? Bra för vem?

  430. Det andra är produktivitetskravet
    som ligger över alla forskare.

  431. De sakerna får man diskutera separat.

  432. -Mats.
    -Det är rent nonsens. Nej, men...

  433. I viss mån är det det.

  434. Det ni pekar på som är viktigt
    är att man tänker i termer av status.

  435. Man tänker inte
    i termer av att vara olydig.

  436. Man vill ha artiklar i bäst
    tidskrifter eller flest citeringar.

  437. Med en hastigt ihoptänkt metafor-

  438. -borde vi införa
    ett slags akademisk skoluniform.

  439. Man försökte släta över pråligheterna
    som man ser apropå barn i skolan.

  440. Man skaffar dyra kläder
    för att visa vem man är.

  441. Vi borde stävja alla tendenser
    att bli vräkig i universitetsvärlden.

  442. Att man säger: "Jag är bättre än du."

  443. "Jag har fler publikationer
    eller större anslag."

  444. Man kan fråga vad vi har ledarskap
    till, men det här är en sådan sak.

  445. Man kommer in på finansiering.
    Publikationer leder till anslag.

  446. Då är det en ledarskapsfråga
    att stävja det.

  447. När det blir prål och utanverk -
    hugg ner på det.

  448. Här har vi ingen att skylla på.
    Det här upprätthåller vi själva-

  449. -genom kriterier för att selektera
    mellan ansökningar i ämnesgrupper.

  450. Hur man sorterar
    mellan sökande till en tjänst.

  451. -Det finns ingen annan att peka på.
    -Kerstin.

  452. Det här kritiska förhållningssättet
    och problematiseringen...

  453. Studenter och doktorander
    måste utveckla sitt förhållningssätt-

  454. -till hur man problematiserar
    och formulerar forskningsfrågor.

  455. Särskilt med ett samhällsengagerat
    universitet - som Malmö ska ha-

  456. -handlar det
    om komplexa frågeställningar.

  457. Man behöver träna jättemycket
    på kritiskt förhållningssätt.

  458. Att fiska efter mönster-

  459. -kan inom vissa ämnen, som genetik
    och sådant med stora datamängder...

  460. Det kan vara viktigt,
    men back to the basics.

  461. Den här pråligheten
    ger tydligen poäng och pengar.

  462. -Är det inte något systemfel?
    -Jag skulle säga...

  463. Vi kan bli bättre
    på att fråga "So what?"

  464. Att inte bara fråga om metodik,
    utan också om vad vitsen är.

  465. Det finns ett systemproblem i...

  466. Med en hierarki
    och konkurrens om medel-

  467. -behövs ett differentieringssystem.

  468. Det kan skapa sekundäreffekter
    som inte är roliga.

  469. Nu är det
    att vi producerar väldigt mycket.

  470. Ungefär en tredjedel inom samhälls-
    vetenskap får inga citeringar alls.

  471. Det tyder på
    att det inte blir så läst.

  472. Det är ett större problem inom
    samhällsvetenskap än naturvetenskap.

  473. I naturvetenskap
    kan vi få mediciner och broar-

  474. -oavsett om allmänheten
    känner till det.

  475. Samhällsvetenskapen
    sysslar med samhället.

  476. Det kan förändras
    beroende på vilken kunskap vi har.

  477. Om vi låser in kunskapen i
    tidskrifter som få har tillgång till-

  478. -så finns det ett systemfel.
    Vi blir utnyttjade av förlag också.

  479. De får gratis arbetskraft och säljer
    tillbaka det till skattebetalarna.

  480. -Vad säger ni?
    -Det kommer nya...

  481. I och med digitaliseringen
    och att vi vill dela data-

  482. -kommer det nya modeller
    för hur vi kan publicera-

  483. -och vara mer tillgängliga
    med våra forskningsresultat.

  484. Jag tror att det här
    är ett viktigt område.

  485. Jag ser positivt på framtiden.

  486. Det kommer bli enklare
    att sprida vår kunskap-

  487. -och formulera frågor
    tillsammans med andra.

  488. Kan man säga
    vad som är meningsfull kunskap?

  489. "Vad är vitsen?" vill ni att man ska
    fråga sig själv och sina kollegor.

  490. Kan man veta
    vad som blir meningsfull forskning?

  491. Nej.

  492. Det skrivs säkert artiklar
    bara för att man ska söka anslag.

  493. "Jag måste ha ett pek till."

  494. Det kan generera sådant
    som egentligen inte är en artikel.

  495. Jag ifrågasätter inte det.

  496. Samtidigt är det svårt att säga
    att allt ska vara meningsfullt.

  497. Vad ska man ha forskningen till?

  498. Den ska vara samhällsrelevant.
    Det får man väl se?

  499. Man kan inte säga:
    "Nu påverkar jag samhället."

  500. Forskarens bevekelsegrunder
    kan inte vara dem.

  501. Man kan hoppas på det, men
    det kan inte vara bevekelsegrunden.

  502. Man kan inte nå
    någon absolut kunskap därom-

  503. -men som med metod
    kan vi diskutera sannolikhet.

  504. Eller: "Är det här meningsfullt?
    Hur motiverar du studien?"

  505. Vi kanske skulle få olika skolor,
    som inom metod.

  506. Habermas talar om kunskapsintressen:

  507. Instrumentella, tolkningsrelaterade
    och emancipatoriska.

  508. Man kan ha olika typer av mening
    med forskning.

  509. Problemet är
    att vi inte diskuterar det.

  510. -Det är en stämningssänkare.
    -Vad går du på för seminarier?

  511. Fråga: "Varför har du gjort det här?"

  512. Eller säg: "Du tjänar dubbelt
    så mycket som en sjuksköterska."

  513. "För det har du skrivit det här.
    Varför har du gjort det?"

  514. "Var det värt det?"

  515. Den frågan är väldigt känslig.

  516. Återigen tror jag att det är
    lite av en ledarskapsfråga.

  517. När saker bara upprepas
    för att någon annan har gjort det...

  518. "Nonsensforskning" är lite slängigt.

  519. Jag tycker snarare
    att det är den som görs repetitivt.

  520. Behöver Malmö ett nytt köpcentrum?
    Nej. Ändå sätter man spaden i jorden.

  521. Mycket forskning
    är av köpcentrumskaraktär.

  522. "Vi gör något liknande,
    med något annorlunda på marginalen."

  523. Det här är vårt problem.

  524. Vi kanske inte bemöter studenter-

  525. -med det fulla, läraktiga allvar
    som både vi och de förtjänar-

  526. -eller att vi skriver en artikel när
    vi kunde lagt mödan på något annat.

  527. Trivialiteten
    är olydighetens största fiende.

  528. En jakt på trivialitet
    och upprepningar...

  529. Det låter som om ni kan enas där.
    Du talar för olydnad.

  530. Du vill att man ska vara kritisk
    och inte göra trivial forskning.

  531. När du har tittat i världen...

  532. Amerikanska universitet
    är väldigt marknadsdrivna.

  533. Europeiska universitet
    är nationalstatsbaserade.

  534. I Asien ser man universiteten mer som
    verktyg för samhällsmodernisering.

  535. Är det något där
    som vi kan ta intryck av-

  536. -när vi diskuterar
    vad vi håller på med?

  537. Det intressanta
    med amerikanska universitet-

  538. -är att de inte
    bekymrar sig om "hur många".

  539. Det är mer: "Säg något intressant.
    Ta ett par år på dig."

  540. Det finns ett bra system
    för idéernas marknad där.

  541. Det är inte i samma utsträckning som
    här skattepengar som måste redovisas.

  542. Jag undrar hur många som läser er
    årsredovisning, men den måste göras.

  543. Vad kostar en artikel
    i en vetenskaplig tidskrift?

  544. Den triviala artikeln
    kostar oändligt mycket.

  545. Skogen skriker. Det är ju inte
    så mycket tryckpapper längre, men...

  546. -Är det hundratusentals kronor?
    -Ja, och effekten är större än så.

  547. Den är
    i någon mening demoraliserande.

  548. "Hur kan de här pappskallarna
    vara mina lärare och handledare?"

  549. Med tanke på resurserna: Är det
    rimligt att satsa uppåt en miljon...

  550. -...för en artikel?
    -Det gör man inte.

  551. "Nu lägger vi 700 papp
    på den här artikeln."

  552. Så fungerar det inte.
    Det är uträknat i efterhand.

  553. Man tittar på fakultetsmedel
    och antal artiklar.

  554. Man räknar inte in på det sättet.

  555. -Frågan är lite konstig på så vis.
    -Men pengarna finns där.

  556. Det intressanta
    är kanske inte artikeln-

  557. -som i bästa fall 50 personer läser.

  558. En människa har gjort den -
    kanske en grupp.

  559. Det är ju sällan nonsens.
    Vi är inte nonsens, förhoppningsvis.

  560. I den dyra artikeln
    har en person passerat igenom den-

  561. -som möter hundratusentals människor.

  562. Vi riskerar att gå i samma fälla
    som vi kritiserar våra system för.

  563. Vi fokuserar på enskildheter.
    "Hur mycket kostar en artikel?"

  564. Artiklarna är produkter av en
    verksamhet som håller på hela tiden.

  565. Om jag publicerar en artikel
    har jag pratat om den forskningen.

  566. Jag har varit på konferens
    och pratat med mina studenter.

  567. -Det är bara det vi räknar.
    -Är det ändå inte svindlande summor?

  568. Du har pratat för femtio personer,
    och tio läser det.

  569. Kostar det en halv miljon
    kan kritiken ses som befogad.

  570. Jag är beredd att hålla med.

  571. Det är ändå det främsta vi gör -
    den där artikeln.

  572. När jag hörde siffran, om det var
    en halv miljon på vår institution-

  573. -så känns det smått absurt.

  574. Det känns som en tickande bomb.
    Om det här sprids...

  575. -Sch.
    -Precis.

  576. Det tredje uppdraget, att kommunicera
    med allmänheten eller lära ut...

  577. Det är nedprioriterat.

  578. Det har noll meriteringspoäng.

  579. Undervisning är
    som ett nödvändigt ont.

  580. Man kan diskutera vad vi prioriterar.

  581. Varför är det inte mer meriterings-
    poäng i att vara en god lärare?

  582. Tack.

  583. Jag håller med om det du säger,
    men inte om verklighetsbilden.

  584. Det är en tacksam trop att kasta runt
    att forskare inte vill undervisa.

  585. Man hatar det och vill köpa sig fri.
    Att rätta tentor är skittråkigt.

  586. Det är klart att det finns, men finns
    det inte också mycket av det andra?

  587. Det här med att meritera
    det pedagogiska jobbar man ändå med.

  588. Jag har varit sakkunnig
    vid lärartillsättningar-

  589. -där en av de sakkunniga specifikt
    bedömer den pedagogiska meriteringen-

  590. -så att de sakkunniga inte
    missar det.

  591. Det har att göra med att det
    har varit svårare att dokumentera.

  592. Det är lättare att räkna och granska
    artiklar än pedagogisk meritering-

  593. -men det görs mycket
    för att uppgradera det.

  594. Inte minst LTH har jobbar mycket
    med pedagogiska akademier.

  595. Vi ska inte fastna i
    "alla avskyr att undervisa".

  596. -Mats.
    -Kerstin först.

  597. Det är ändå viktigt när vi arbetar-

  598. -när vi forskar, presenterar
    våra forskningsresultat och skriver-

  599. -att andra läser.

  600. Det är viktigt
    att studenterna läser det-

  601. -så att vi sammanlänkar
    forskning och utbildning.

  602. Det är viktigt att den kunskapen-

  603. -kommer in i kunskapsutvecklingen
    globalt sett.

  604. Genomslaget är viktigt.

  605. Vi måste ha hög kvalitet i hur
    vi presenterar vår forskning, men...

  606. Forskningsresultaten
    kan då spridas och delas.

  607. Och utbildningen, som du sa...

  608. Det är ju viktigt att forskningen
    integreras i våra utbildningar.

  609. -Mats.
    -Din fråga handlar ju om:

  610. "Kostar våra universitet för mycket?"

  611. -Läggs pengarna på rätt saker?
    -Det är en bra affär för samhället.

  612. Det handlar om ungefär lika mycket
    som man lägger på ett annat område:

  613. Försvaret, som inte ska användas.
    Universitetet används hela tiden.

  614. Det är för Sverige ganska
    väl använda pengar, skulle jag säga.

  615. Sen har vi ett ansvar
    att göra icke-triviala saker-

  616. -men vi är inte för dyra.

  617. Vi avrundar med frågan
    som knyter an till alltsammans.

  618. Vad tänker ni om vår region?
    Malmö har snart ett universitet.

  619. Vi har Lund, Roskilde, Köpenhamn
    och campusar på olika ställen.

  620. Hur påverkar det det intellektuella
    livet eller demokratidiskussioner-

  621. -att Malmö får en lite större kostym?
    Vad tror du?

  622. -För samhället i stort?
    -Ja.

  623. Det är helt upp till oss.

  624. Det kan ha ingen betydelse,
    om vi sluter oss inom oss själva.

  625. Då har det ingen betydelse.

  626. Men det ingår i
    universitetets existensberättigande-

  627. -att vara en del av demokratin
    och offentligheten.

  628. Därför är det här tredje uppdraget...
    Det är viktigt - det är sant-

  629. -men det är en konstig benämning.
    Vi är utbildare och forskare.

  630. Det ska vara en del
    av det självklara uppdraget.

  631. Universiteten kan spela ingen roll
    alls eller ha jättestor betydelse.

  632. -Det är upp till oss.
    -Jag håller med.

  633. Det finns potential-

  634. -att universitet kan bidra
    till att demokratisera samhället-

  635. -men det är inte det jag ser.

  636. Ett större problem, om vi inte ska ha
    en messiansk syn på universitet-

  637. -är att arbetarrörelsens folkbildning
    dör ut.

  638. Den bidrog till demokratisering och
    mobilisering långt ner i samhället.

  639. Universitetet är...

  640. -Finns det ingen koppling?
    -Nej.

  641. Både högskolor och universitet
    är exkluderande.

  642. Man måste uppfylla vissa kriterier,
    så helt demokratiskt är det inte.

  643. Kerstin Tham, rektor
    för det som blir Malmö universitet.

  644. Jag vill säga att Malmö universitet
    är ett urbant, modernt universitet-

  645. -med fantastiska möjligheter
    i regionen-

  646. -tillsammans med andra lärosäten.

  647. Lunds universitet och Malmö
    har kompletterande ämnesområden-

  648. -och har mycket...

  649. De flesta av våra lärare och forskare
    har disputerat i Lund.

  650. Vi har goda relationer
    och samverkar inom Lärosäten Syd.

  651. Alla de södra lärosätena-

  652. -som är en bukett
    av olika typer av lärosäten-

  653. -som kan bidra till hela regionen.

  654. Mats, vad betyder Malmös universitet
    för Lund?

  655. På tal om den här regionen så är det
    roligare att vara i de här städerna.

  656. I Stockholm möts man av departement,
    huvudkontor och genomfartsleder.

  657. I Malmö möts man av ett modernt,
    glasigt och glassigt universitet.

  658. Här är det kyrkostaden och i Roskilde
    ser universitetet ut som ett motell.

  659. Det är roligare i universitetsstäder
    än i andra städer.

  660. Vi slutar i dur
    om framtidens universitet-

  661. -nytta, nytänkande och
    makt över forskning och utbildning.

  662. Tack Mats Benner, Kerstin Tham,
    Roland Paulsen och Lena Halldenius.

  663. Tack till er som kom hit.

  664. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Universitetets utmaningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken roll ska universiteten egentligen spela? Ska de vara nyttomaskiner som får sitt existensberättigande genom bidrag till ekonomisk utveckling och innovation? Eller skyddade hamnar där individer i fred kan bilda sig själv och andra? En debatt om kärnan i universitetsväsendet, om forskning, utbildning och kunskap. Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Lunds universitet, Kerstin Tham, rektor Malmö högskola, Roland Paulsen, docent i sociologi, Lunds universitet, och Mats Benner, professor i forskningspolitik, Lunds universitet. Inspelat den 18 oktober 2017 på AF-borgen i Lund. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Högskolor, Undervisning, Universitet
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.