Titta

UR Samtiden - Tjänstemannarevolutionen

UR Samtiden - TjänstemannarevolutionenDela
  1. Skulle man i dag ta fram-

  2. -en specifik typ
    av fackligt aktiv medlem-

  3. -så blir det en kvinnlig tjänsteman
    som jobbar i offentlig sektor.

  4. Jag ska börja med detta som händer
    med arbetskraftens organisering-

  5. -när produktionen förändras.

  6. Det sker en övergång från industri
    till mer produktion av tjänster-

  7. -både i offentlig och privat sektor.

  8. Tjänstemännen blir fler än arbetarna.

  9. Detta börjar ske redan på 60-talet-

  10. -då industriarbetarna når sin topp
    och därefter planar ut och sjunker.

  11. I stället ökar
    både arbetare och tjänstemän-

  12. -som sysslar med, utför
    eller producerar tjänster.

  13. Det är det här som är skiftet.

  14. Det innebär att det traditionella
    industrisamhället går tillbaka.

  15. I stället framträder det
    som ekonomer kallar tjänstesamhället-

  16. -eller
    det postindustriella samhället.

  17. En av dem menar
    att skiftet sker 1975.

  18. Det är Pålsson Syll som har den idén.

  19. Frågan blir då...

  20. Vad som är intressant i skiftena,
    av ekonomisk art-

  21. -är de väldiga
    samhälleliga förändringarna.

  22. De gör att olika grupper och skikt
    eller klasser skiftar plats.

  23. De uppstår
    eller försvinner och kastas ut.

  24. Ibland långsamt,
    ibland på ett revolutionärt sätt.

  25. Adeln började försvinna
    som politisk kraft på 1860-talet-

  26. -och försvann ur historien.

  27. I Frankrike, 70-80 år tidigare,
    så försvann de ganska snabbt.

  28. Borgerskapet kommer till i stället
    och tar över.

  29. Ni känner historien.

  30. Industriidkarna, handelsidkarna
    och innovatörerna-

  31. -blir den grupp eller klass
    som bär ekonomin i Sverige-

  32. -från och med slutet av 1800-talet.

  33. Samtidigt uppkommer arbetare som
    grupp, och så småningom som klass.

  34. Samtidigt i allt detta försvinner
    långsamt också bondeklassen-

  35. -eller de som bor på landet -
    lantarbetarna.

  36. Enligt ekonomer och ekonomhistoriker
    är detta skiften i ekonomin som...

  37. Ångkraften sätter i gång det - den
    kommer till Sverige vid 1850-talet.

  38. Sen kommer explosionsmotorn,
    till exempel bensinmotorn.

  39. Nya transporter.
    Det skapar nya kluster av industrier-

  40. -med bilar, lastbilar, tåg
    och så vidare.

  41. Så småningom kommer elektroniken
    och datadelen.

  42. Det är ett nytt ekonomiskt skifte.

  43. Detta sätter prägel på vilka grupper,
    skikt och klasser-

  44. -som blir dominerande till storlek-

  45. -men inte säkert
    till politiskt inflytande.

  46. I denna brytningstid blir arbetarna
    klass - den första brytningstiden.

  47. Den är väl definierad.
    Det är industrialismens genombrott.

  48. Ni kan historien. Alla kan arbetar-
    klassens historia, mer eller mindre.

  49. Det är de fattiga. Vi har sett
    journalbilderna på tv med arbetarna.

  50. De organiserar sig. Det är fattigt
    och eländigt, men de lyckas.

  51. De får fackliga rättigheter, strejkar
    och motas tillbaka-

  52. -men till sist vinner de och
    är med och bygger välfärdssamhället.

  53. Det är den korta historien om detta.

  54. Det stämmer ju.
    Det är en sådan historisk utveckling.

  55. Men frågan blir:

  56. Vad händer när tjänstemännen
    dominerar i antal och produktion-

  57. -och har den största andelen
    av produktionskostnaden?

  58. Långt större än arbetarna.

  59. Det här bytet
    var ungefär på 1970-talet.

  60. Vad händer när industrisamhället
    trängs bort av tjänstemannasamhället-

  61. -på just frågan
    om den politiska makten?

  62. Vart tar den vägen?

  63. Vi vet ganska lite om tjänstemännen
    och tjänstemannarörelsen.

  64. Det är lite forskat jämfört med
    LO, arbetarna och industrisamhället.

  65. Såg vi inte vad som hände
    där på 70-talet?

  66. Tog vi för givet
    att det bara rullade på?

  67. Det var en krusning på ytan-

  68. -att det blev fler tjänstemän
    och färre arbetare.

  69. Skulle vi, nästan musealt,
    bara kolla-

  70. -hur produktionen gick till
    bland arbetarna-

  71. -för att ha kvar den
    till eftervärlden?

  72. I statistiken och ekonomin...

  73. Men i politiken
    är inte tjänstemännen-

  74. -så väl definierade och beforskade
    som t.ex. LO långt fram i tiden.

  75. Ändå finns det redan 1975-

  76. -nästan 1 miljon
    organiserade tjänstemän inom TCO.

  77. Det är ingen liten andel
    av Sveriges arbetskraft.

  78. TCO börjar också ta ordentlig plats-

  79. -i den politiska och fackliga kampen.

  80. Här ser vi hur man på 60-talet
    berättar att "mängd ger tyngd".

  81. Då var man en halv miljon.

  82. Från 1965 till 1980 - på femton år-

  83. -fördubblade man sitt medlemsantal
    inom TCO.

  84. Den historia man vill berätta
    med affischerna-

  85. -är att just tyngden...
    Mängden ger tyngd.

  86. Den ger tyngd fackligt
    och i politiken.

  87. Man har ännu inte kommit fram,
    men man är på väg.

  88. Tjänstemännen får vara med
    i 50- och 60-talens välfärdsbygge.

  89. Man är med i skapandet av
    ATP-reformen och grundskolereformen.

  90. I daghemsutbyggnaden går man före
    LO-

  91. -som tycker att man kan ha
    sådana här som är hemma med barn.

  92. I hemmet.

  93. I stället för att bygga ett daghem.
    Familjedaghem, kallas de nog.

  94. Det är oerhört viktigt för TCO
    att visa på denna del av mängden-

  95. -som ger styrka och inflytande.

  96. När man väl kommer till 70-talet
    så händer någonting.

  97. Då träder TCO - de organiserade
    tjänstemännen - träder in-

  98. -på den politiskt fackliga arenan.

  99. Det är inte LO
    som skapar arbetsmiljölagen ensamt.

  100. LO skapar inte ensamt skapar lagen
    om anställningsskydd eller MBL-lagen.

  101. Det är två parter
    på den fackliga sidan - LO och TCO.

  102. Den här bilden illustrerar det.

  103. Här sitter Lennart Bodström,
    TCO:s ordförande-

  104. -bredvid Gunnar Nilsson,
    LO:s ordförande.

  105. Högst upp är det Bertil Zachrisson-

  106. -utbildningsminister i den social-
    demokratiska regeringen 1973-1976.

  107. De förhandlar om någon ny reform.

  108. De förhandlade ständigt
    med regeringen.

  109. De är bredvid varandra, likställda.

  110. Man har blivit så stor
    och har en sådan mängd-

  111. -att man är med
    vid förhandlingsbordet.

  112. Men historien tar inte slut-

  113. -i och med de stora arbetsmarknads-
    reformerna på 1970-talet.

  114. De är egentligen en kodifiering av
    det som redan är på arbetsmarknaden.

  115. Speciellt medbestämmandelagen.

  116. Den ersätter kollektivavtalslagen
    från 1928.

  117. Den gällde bara för arbetare -
    inte för tjänstemän.

  118. Medbestämmandelagen är en ny lag
    som kodifierar det nya-

  119. -där tjänstemän och arbetare
    är lika över arbetsmarknaden.

  120. Därför gör lagen ingen skillnad
    på dem, utan talar om anställda.

  121. Inte om arbetare och tjänstemän,
    som tidigare lagstiftning.

  122. Men historien tar inte slut. Vi får
    arbetsmarknadskonflikter på 80-talet.

  123. Någon som inte gillar detta är
    motståndaren Arbetsgivareföreningen.

  124. Den första stora bataljen
    som vi kan minnas-

  125. -är storkonflikten
    och storlockouten 1980.

  126. 100 000 går ut i strejk.

  127. Detta svarar SAF på-

  128. -och lockoutar 750 000
    den 2 maj 1980.

  129. Det pågår i nästan två veckor -
    Sverige står still-

  130. -men bara LO-sidan berörs.

  131. Orsaken är att TCO-förbunden hade
    skrivit avtal före storkonflikten.

  132. De undvek konflikt just då-

  133. -men på den här bilden varslar man
    om konflikt lite senare på 80-talet.

  134. Det som händer på 80-talet
    är lite märkligt.

  135. Efter den stora konflikten 1980,
    som balanserar makt och inflytande...

  136. Arbetsgivarna tog en del makt
    och inflytande i den konflikten.

  137. De fick igenom en del förslag-

  138. -som att förhandla i branscher
    och längre ner i organisationerna.

  139. Centrala avtal upphörde i princip
    på 80-talet.

  140. LO är bara ute i någon
    enstaka konflikt under hela 80-talet.

  141. Kommunal är ute.

  142. På TCO-sidan är man ute i konflikt
    över trettio gånger under 80-talet.

  143. Det är inga små konflikter.
    Det är två sjuksköterskekonflikter.

  144. En konflikt med Svenska
    kommunaltjänstemannaförbundet 1975-

  145. -innefattar nästan 100 000 medlemmar.

  146. En av de här konflikterna-

  147. -är utifrån olika idéer
    om arbetstid och så-

  148. -som tjänstemännen ger uttryck för.

  149. 1988 står en av de viktigaste
    konflikterna i svensk historia-

  150. -men den uppmärksammas sällan.

  151. Verkstadsföreningen,
    som har verkstadsindustrin-

  152. -är i konflikt med
    Industritjänstemannaförbundet Sif-

  153. -om hur fackets lokala inflytande
    över lönebildningen ska regleras.

  154. Verkstadsföreningen vill att det är
    mellan den enskilde och företaget-

  155. -och Sif vill ha kvar
    fackligt inflytande.

  156. Detta renderar i ett antal tusen
    i strejk och tiotusentals...

  157. 60 000 Sifare
    är uttagna i en lockout-

  158. -och den pågår i 21 dagar -
    tre veckor.

  159. Svensk verkstadsindustri står stilla
    i tre veckor.

  160. Vem som vann striden vet jag inte -
    det måste man titta på långsiktigt-

  161. -men att det var så dramatiskt...

  162. Det är nästan lika många strejkdagar
    som vid metallkonflikten 1945.

  163. Här ser vi L.M. Ericssons huvudfabrik
    vid Telefonplan i Stockholm.

  164. Utanför är lockoutade tjänstemän.

  165. Något händer på 80-talet
    i denna enorma konflikt-

  166. -mellan tjänstemän och arbetsgivarna.

  167. Både på privat
    och offentlig och statlig sida.

  168. Också poliser, banktjänstemän
    och sjuksköterskor är ute i konflikt-

  169. -under den perioden.

  170. Så här har det inte alltid varit.

  171. Förr var tjänstemannafackföreningar -
    som arbetarnas - kamratföreningar-

  172. -som blev kämpande fackföreningar.

  173. Det finns en fördröjning
    av tjänstemännen-

  174. -som är i en organisationsperiod
    liknande lantarbetarna i Sverige.

  175. De organiserar sig ordentligt
    först på 20- och 30-talen-

  176. -men de kommer där,
    20-25 år efter arbetarna.

  177. 1944 bygger de
    en gemensam centralorganisation:

  178. Tjänstemännens centralorganisation,
    TCO.

  179. Det intressanta med TCO:s bildande
    och deras fackliga linje-

  180. -är faktiskt följande:

  181. De kräver rätt
    att organisera sig som fackförening.

  182. De har inte det på 30-talet.
    LO fick det genom kollektivavtalet.

  183. Tjänstemän på den privata sidan
    får inte organisera sig.

  184. En hel del fackliga företrädare
    blir avskedade och svartlistade.

  185. Man får igenom en lag
    som ger denna rätt.

  186. Nästa fråga är att man likt arbetarna
    vill ha kollektivavtal.

  187. Det tar ända fram
    till slutet av 40-talet-

  188. -innan det första kollektivavtalet
    skrivs mellan Sif och arbetsgivarna.

  189. Det tredje man vill ha är högre lön.
    Man halkar efter utan kollektivavtal-

  190. -i de allmänt dåliga tiderna
    på 20- och 30-talen.

  191. Men de skapar
    sina egna fackföreningar-

  192. -och de liknar LO:s fackföreningar.

  193. Det är samma struktur
    och frågeställningar-

  194. -om hur man
    bedriver facklig verksamhet.

  195. Man kopierar LO:s fackföreningar,
    utom i en fråga.

  196. Det är att TCO inte
    jobbar tillsammans med ett parti-

  197. -som LO och Socialdemokraterna.
    Man är partipolitiskt neutrala.

  198. Det är nog det enda
    som egentligen skiljer dem åt.

  199. Det gör att man också får vara med-

  200. -när arbetsgivarna förhandlar
    så småningom på 60- och 70-talen.

  201. TCO får faktiskt igenom sina krav.

  202. Man får föreningsrätt
    och kollektivavtal-

  203. -både på den privata och den
    statligt kommunala sidan på 60-talet.

  204. Man får också högre lön.

  205. Det gör att TCO
    får ett starkt medlemsinflytande.

  206. Inflytande och ett medlemsin...
    Alltså att medlemmar kommer till TCO.

  207. Det innebär också att 60 %,
    så småningom-

  208. -av alla fackliga aktiva-

  209. -i Sverige i dag är tjänstemän,
    organiserade i TCO eller Saco.

  210. 40 % av de fackligt anslutna
    i Sverige i dag är på LO-sidan.

  211. En annan sak
    som har hänt sen 60- och 70-talen-

  212. -är att kvinnorna i allt högre grad
    är fackligt aktiva.

  213. I dag är 60 % av alla
    fackligt anslutna i Sverige kvinnor.

  214. Männen har inte alls
    lika hög organisationsgrad.

  215. Om man i dag skulle ta fram-

  216. -en specifik typ
    av fackligt aktiv medlem-

  217. -så blir det en kvinnlig tjänsteman
    som jobbar i offentlig sektor.

  218. Det är den mest typiska
    fackliga medlemmen i dagens Sverige.

  219. Det var och är en långsam revolution
    när samhället ändrar inriktning.

  220. Tack.

  221. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Tjänstemannarevolutionen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idag är majoriteten av de som arbetar i Sverige tjänstemän i offentlig och privat sektor. Tre av fyra tjänstemän är med i facket och en stor majoritet är kvinnor. Så har det dock inte alltid varit. Ken Bjerregaard, doktorand i historia vid Linköpings universitet, beskriver tjänstemannens förvandling från chefens högra hand till en helt vanlig löntagare som en långsam revolution och som ett omvälvande resultat av det svenska välfärdssamhällets utveckling. Inspelat den 3 oktober 2017 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala klasser, Sociala strukturer, Sociologi, Tjänstemän
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.