Titta

Min samiska historia - syntolkat

Min samiska historia - syntolkat

Om Min samiska historia - syntolkat

Nedslag i historien genom fyra unga samer som i varsitt program berättar om hur historien lämnat spår i deras liv. Det handlar om tvångsförflyttningar, rasbiologi och kolonialism, men också om kampen för sina rättigheter, om att ta tillbaka sitt språk och om stoltheten över sitt arv och gemenskapen med andra urfolk.

Till första programmet

Min samiska historia - syntolkat : Vi får aldrig glömmaMaterialDela
  1. Mina känslor över historien
    är en känslostorm.

  2. Det gör ont på ett visst sätt.
    Det är svårt att beskriva.

  3. Det blir som en skam
    över att det här har hänt.

  4. Det ska ju inte upprepas.
    Man borde ha lärt sig nåt av det.

  5. Att det inte ska hända igen.

  6. Det är viktigt att redan
    inledningsvis konstatera att...

  7. ...staten inte
    har diskriminerat samerna.

  8. Frågan är då
    vad etnicitet är för nåt.

  9. Om man säger
    att samer är en etnisk grupp.

  10. Tekniskt sett
    är ju Sverige en koloni.

  11. -Basically.
    -Det är lite stelt.

  12. -Sverige är stelt.
    -Mellanmjölkslandet.

  13. "Det är hemskt vad de gjort mot nord-
    amerikanska urinvånare. Koloniserat."

  14. "Man kan inte bara ta landet."
    Sen bor man typ på koloniserad mark.

  15. Jag bara "native americans",
    alla "ja".

  16. Jag bara "samer", "nej".
    Det som hände i USA, men i Sverige.

  17. Folk vet mer om det än om Sverige.

  18. -Vi pratar inte om det här.
    -Man förstår varför de inte vill det.

  19. "Det har inte hänt.
    Sånt händer inte i Sverige."

  20. Statens rasbiologiska institut
    gjorde expeditioner i Lappland-

  21. -för att mäta skallar
    och fotografera samer.

  22. Resultaten redovisades i tabeller
    och tjocka fotopärmar.

  23. Idéer frodades om att människoraser
    kunde förädlas precis som växterna.

  24. Man sovrar ut de bästa sorterna.

  25. I början av 1800-talet
    började rasbiologin få fäste.

  26. Sverige gick i bräschen.

  27. Det här huset i Uppsala kan berätta
    om Sveriges rasistiska förflutna.

  28. Här startade Rasbiologiska
    institutet sin verksamhet 1922.

  29. Jag tänker mig att det är jobbigt.

  30. Det är en del av vår historia.
    Är jag redo att bemöta det?

  31. Jag vet inte
    hur jag kommer att reagera.

  32. Är det nån jag kommer att känna igen,
    även om det här var 1932?

  33. Det blir oroligt. Hur reagerar jag
    om jag ser nån jag känner i böckerna?

  34. -Hej. Åsa Nilsson.
    -Maria.

  35. Du skulle besöka kart-
    och bildenheten. Då ska vi gå här.

  36. Vi fortsätter in.

  37. Jag är så rosslig i halsen.

  38. Så. Varsågod.

  39. Jag har tagit fram material som
    tillhör det rasbiologiska arkivet.

  40. Vi har album som är indelade
    i nordiska typer och finska typer.

  41. Med det språkbruk man hade då-

  42. -kallade man det lappar
    och lappblandad befolkning.

  43. Du får slå dig ner.

  44. -Jag hjälper dig när du säger till.
    -Tack.

  45. Man har haft vetskap om arkivet-

  46. -men att faktiskt vara här
    ger en annan känsla.

  47. Man måste öppna böckerna
    för att förstå.

  48. "Må vårt folk vakna upp!
    Ett kraftigt uppreningsarbete krävs."

  49. "Det ligger tvivelsutan
    fara i dröjsmål."

  50. "Sociala sumpmarker bör dräneras."

  51. "Verkligt urartade individer
    äga ännu ej nödig tillsyn och vård"-

  52. -"utan påverkar rasen i hämmande
    eller direkt skadlig riktning."

  53. Ja... Jag vet inte riktigt
    vad jag ska säga.

  54. Varför ska man se människor
    på det sättet?

  55. Jag blir upprörd när
    jag tänker på det. Jag blir ledsen.

  56. Det gör ont på ett visst sätt,
    det är svårt att beskriva.

  57. Att se mitt eget efternamn
    i en sån här tabell.

  58. Det känns bara konstigt.

  59. Jag lever i en generation som slapp
    det här, men det är nära i historien.

  60. Men det är bortglömt.

  61. Det är undangömt,
    folk vet inte om det. Men det hände.

  62. Det finns ett helt arkiv om det.
    Det är liksom bevarat.

  63. Man sovrar ut de bästa sorttyperna
    för bearbetning.

  64. I detta fall svenskt lantvete.
    Borstiga former kasseras.

  65. På så sätt får man fram en elit.

  66. "Den lappska rasen
    kan knappast räknas bland de högre."

  67. "Den är tvärtom en efterbliven
    utvecklingsform av människan."

  68. "Den lappska inblandningen i svenska
    folkets blod vore mindre önskvärd."

  69. "Lyckligast skulle det vara
    om lapparna för framtiden"-

  70. -"förblev
    det nyttiga renskötande nomadfolk-

  71. -som de äro och som det faller sig
    naturligast för dem att vara."

  72. Det här är ju helt idiotiskt!

  73. Det säger sig självt
    vilken syn de har haft på samerna.

  74. Man vart mätt på hårbotten.

  75. Avritad, alltihop.

  76. Jag kommer ihåg
    att det var ju i trean, fyran.

  77. På lördagarna kom det en herre-

  78. -som liksom ritade av allt, och...

  79. ...mätte mellan ögonen.

  80. Man fick gå från...
    Klassrummen var så att...

  81. ...ettan och tvåan hade där...
    Och så var det trean och fyra.

  82. Lärarrummet
    var mittemellan klassrummen.

  83. Man fick gå dit,
    till farbrorn som ritade av.

  84. Jag vet inte i vilket syfte,
    det sas aldrig.

  85. De berättade inte för våra föräldrar.
    De fick aldrig reda på nåt.

  86. Det var en sluten krets,
    den här nomadskolan.

  87. Vad som pågick
    innanför nomadskolans väggar-

  88. -det vågade man inte berätta.

  89. Där låg nomadskolebyggnaden-

  90. -med fasaden hitåt.

  91. Och så lite på tvären
    var skolbyggnaden.

  92. Jag kommer ihåg allt-

  93. -precis när jag fick lämna hemmet.

  94. Man gallskrek att man inte ville
    bli lämnad eller nåt sånt där.

  95. Men det var obönhörligen,
    man var tvungen att bli lämnad dit.

  96. Utbildningen var inte likvärdig
    med vanlig folkskola.

  97. Man resonerade så här att "det
    är bara det här ni behöver kunna".

  98. "Ni ska vara renskötare,
    och lapp ska vara lapp."

  99. Men herregud, har de varit i fyllan
    när de har bestämt det här?

  100. Det fanns inte möjlighet för alla
    att bli renskötare.

  101. Det var omöjligt,
    markerna räckte inte till.

  102. -Det andra stycket.
    -"Under vintern 1891-1892"...

  103. ..."var det varmt i Norrbotten."

  104. "Vargarna gjorde ofantligt stor skada
    på renhjordarna."

  105. "Skidlöparna voro också ständigt..."

  106. Om man hade gjort nåt
    fick man en örfil.

  107. Ibland fick man... Ja, blev man
    dragen i håret så hårbotten svällde.

  108. Jag vet inte vilken pedagogik det är-

  109. -att via misshandel
    tillrättavisa barnen.

  110. ...tillkomme Ditt rike
    ske Din vilja, såsom i himmelen...

  111. Det som har varit här,
    hur man blivit behandlad som barn-

  112. -den sorgen går inte över.
    Man kan inte göra nånting åt det.

  113. Utan var snäll
    mot den här åttaåriga pojken.

  114. Var snäll.

  115. Gråt.

  116. Gråt tillsammans med den,
    när det känns så.

  117. ...ty riket är Ditt och makten
    och härligheten i evighet. Amen.

  118. Ja, så är det.

  119. Det är viktigt att redan
    inledningsvis konstatera att...

  120. ...staten inte
    har diskriminerat samerna.

  121. Folk vet inte om historien.
    De förstår inte.

  122. När man berättar om rasbiologi
    och allting-

  123. -är det som om vissa inte förstår.
    De säger "nej, det har inte hänt".

  124. Den samiska historien
    är en del av den svenska historien.

  125. Jag tänker: Vad skulle man göra-

  126. -ifall man inte visste om
    sitt eget lands historia?

  127. Hur ska vi då
    kunna utveckla samhället?

  128. Jag vill
    att den här okunskapen försvinner.

  129. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
1900-talet, Biologi, Fysisk antropologi, Historia, Naturvetenskap, Nomadskolor, Rasbiologi, Rasbiologiska institutet, Uppsala, Samer, Samernas historia, Sverige, Sápmi, Uppsala
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Min samiska historia - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Som en främling i eget land

Avsnitt 2 av 4

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Vi är alla lika

Avsnitt 3 av 4

Ailo är 17 år och stolt över sin samiska identitet. Han åker till festivalen Riddu Riddu i Norge och träffar urfolk från andra delar av världen. Möten där han påminns om likheterna som finns mellan dem, både vad gäller historia, men även kultur, religion och synen på naturen. Många urfolk kämpar för sina rättigheter, och kampen har de gemensamt. Ailo ser positivt på den samiska kampen och tycker att man kommit långt. Jenni är aktivist och konstnär och berättar om naturens roll i samernas kultur. Man tar och man ger, och man tar inte mer än vad man behöver, berättar hon. Kampen för miljön och klimatet är viktig för samer och för andra urfolk.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Att ta tillbaka det som är mitt

Avsnitt 4 av 4

Saras gammelfarmor levde i en tid när många samer drabbades av rasism och fördomar. Hon ville ge sina barn och barnbarn ett bättre liv och valde bort det samiska språket och kulturen. Det enda som fördes vidare var jojken. Sara har bestämt sig för att ta tillbaka sitt samiska arv. Hon går därför på en skola där hon lär sig språk, historia och om samiska traditioner som slöjdande. Det känns viktigt för henne och hon beskriver hur tungt det är att inte ha det samiska språket med sig från start. Agneta är skogssame och berättar om många andra samer som också tappat sitt samiska arv på grund av politiken som bedrivits genom åren.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Emerich Roth - vägen ut

Föreläsning och film

Emerich Roth överlevde nazisternas koncentrationsläger. Han berättar för skolelever om hatets och våldets grundorsaker och om hur man kan hjälpa unga människor som söker sig till hatiska och rasistiska grupperingar. Vi får också tillbakablickar från hans liv under andra världskriget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hédi Fried - Skärvor av ett liv

Frågestund

Hédi Fried svarar på högstadieelevernas frågor efter sin berättelse.

Fråga oss