Titta

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Om UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Föreläsningar om hur barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar använder internet samt om deras särskilda utsatthet på nätet. Det talas även om vad samhället kan göra för att stärka unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, på och utanför nätet, i relationer och i rättsliga sammanhang. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Till första programmet

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast : Vad vuxna bör veta om ungas liv på nätetDela
  1. När jag var tolv
    var datorn en frälsning för mig.

  2. Jag slappnade av, var inte sämst
    och behövde inte springa ifrån någon.

  3. Jag kunde sätta mig där,
    och någon var glad att se mig.

  4. Jag heter Elliot Astor Dahl, och
    här är mitt perspektiv på Nätkoll-

  5. -som Madelein och Karin
    har kämpat med under de här tre åren.

  6. Vem är jag?
    Elliot Astor Dahl, 24 år gammal.

  7. Jag utreddes klart först 2016
    och fick asperger.

  8. Eller: Autismspektrumtillstånd
    och underkategorier-

  9. -men asperger
    vet de flesta vad det är.

  10. Jag fick även ADD.

  11. Kroniskt
    har jag alltid varit norrman.

  12. Det är det folk märker mest. Det har
    varit mitt go-to-card i Sverige.

  13. "Varför är du så märklig?"
    "Jag är norrman."

  14. Då har folk accepterat mig.

  15. Att jag först sexton år senare fick
    diagnoserna bakom mina beteenden...

  16. Det är en annan sak.

  17. Sen 2012 har jag varit aktiv
    inom Attention.

  18. Allt från ungdomsprojektet
    att vi ska ha en fysisk mötesplats-

  19. -där unga och unga vuxna...

  20. Begreppet "ung"
    ger utrymme för tolkning.

  21. De får komma och ha en tillvaro.

  22. De som är isolerade
    kanske vill ge sig ut.

  23. Man vet kanske inte vart man ska
    vända sig eller ens har någonstans.

  24. Tanken är att ungdomsmottagningar,
    skolor, bibliotek...

  25. Ställen där unga och unga vuxna är -
    vuxenpsykiatrier, ungdomspsykiatrier-

  26. -ska ha information om att vi finns
    i Haninge här i Stockholm.

  27. Uppe i Stockholm.
    Jag glömmer att jag är i Göteborg.

  28. De ska ha en fysisk plats,
    så vi har öppet kvällstid.

  29. Många som är isolerade kanske inte
    studerar och är hemmasittare.

  30. De vänder ofta på dygnet och
    är vakna under kvälls- och nattetid.

  31. Då är allt ofta stängt.

  32. De kanske har telefonnummer,
    och de flesta, precis som jag-

  33. -svarar inte gärna i telefon
    om man inte verkligen måste.

  34. Jag tar gärna bort den,
    så får den ligga där och vibrera.

  35. Jag har gått Nätkollsutbildningen.
    Jag är tacksam för att jag fick det.

  36. Jag växte upp under Internetboomen.

  37. Jag växte upp i en fattig familj.

  38. Det finns en fördom att många syskon
    innebär en fattig familj.

  39. Det stämmer i mitt fall.

  40. Vi fick en dator
    först när jag var tolv.

  41. Då skulle nästan tio personer dela
    på en gammal dator.

  42. Det blev inte många minuter
    per person åt gången.

  43. Det var intressant.

  44. Man fick använda skolans få datorer
    för att ha något socialt liv.

  45. Ja. Vad gör jag här, förutom
    att prata om att jag är norrman?

  46. Det finns mycket material
    från Nätkoll-

  47. -från rapporter som har gjorts
    som bakgrundsinformation-

  48. -som ni så troget
    har plitat ihop under åren...

  49. Med utbildningen har vi fått
    en hel lunta med information.

  50. Både mer fördjupande -
    det ni har satt samman-

  51. -men även till alla som vill delta i
    föräldracirkeln, som jag kallar det.

  52. Det är en lättare benämning.

  53. En för mig, en för deltagarna-

  54. -och sen en ganska tjock kunskapsdel
    på 44 sidor, om inte mer.

  55. Där kan man gå in mer i detalj.

  56. Det bygger på fyra träffar,
    där man berör olika ämnen.

  57. Ni har tagit fram
    mycket matnyttig information.

  58. Jag ska även ta upp
    mina erfarenheter-

  59. -av att leva på nätet
    från barnsben fram till i dag.

  60. Jag försöker spjälka upp det
    utifrån de här fyra träffarna.

  61. De fokuserar på lite olika saker.

  62. Jag har hört lite roliga benämningar
    i dag-

  63. -som de flesta kanske har koll på.

  64. Går det att läsa? Då så.

  65. Som jag nämnde finns det...
    Det här är som olika mappar.

  66. En för ledare, en för deltagarna
    och en om man vill läsa extra.

  67. Ungefär som jag ska på tåget hem,
    fast med statistik.

  68. Ni har även nämnt filmer.

  69. Vi fick se en i början
    på cirka en minut-

  70. -och det visas säkert mer,
    såg jag i programmet.

  71. En är fantastisk.
    Jag bölade när jag såg den.

  72. Det var ni med och såg, tror jag.

  73. Det är lite så här...

  74. Ni har nog fått lite grepp
    om vad Nätkoll har för sätt-

  75. -att nå ut
    när det kommer till kunskap.

  76. Det finns filmer och rapporter.
    Det har lagts ner ett genuint arbete.

  77. Jag är stolt över att få vara med.

  78. Vad är gemensamt för träffarna?
    En ansvarig ledare.

  79. I detta fall tyvärr jag,
    så det kan bli lite stimmigt.

  80. Ett avsnittshäfte till deltagaren -
    den som väljer att vara med-

  81. -till ledaren, så att jag
    ska göra mitt arbete korrekt-

  82. -och kunskapsdelen,
    som är mer bakgrundsinformation.

  83. Som jag har tolkat det
    är det ett sätt-

  84. -att få oroliga föräldrar,
    men även anhöriga...

  85. Man kanske är juridiskt...
    Vad heter det?

  86. Tack. Juridiskt ansvarig.

  87. Eller som jag: syskon.

  88. Anhörig bror
    till många av mina yngre syskon.

  89. Man kan prata med andra föräldrar-

  90. -och dela med sig av erfarenheter
    och oro och få tips och idéer.

  91. Jag ska egentligen bara samla ihop
    dem och sen rulla i gång snöbollen-

  92. -som de själva kommer... Ja. Fixa.

  93. Jag har egentligen
    det lättaste arbetet.

  94. Jag behöver bara öppna för samtalet.

  95. Sen gör de egentligen allt arbete.

  96. Det sista:

  97. Från studiecirkeln
    får de med sig uppgifter hem.

  98. Det är allt från
    att de ska titta på filmerna-

  99. -som kommer finnas
    på Nätkolls Youtube-kanal-

  100. -och visa dem för sina barn
    och sen prata om det...

  101. Det är inte lätt att bara prata
    om man inte vet var man ska börja.

  102. Då är det praktiskt
    med något visuellt och konkret.

  103. Man kan inte generalisera.
    Det är bättre att vara konkret.

  104. Så. Träff nummer ett:
    Vad händer på nätet?

  105. Det är mycket bakgrund. Alla vet inte
    vad en raid eller en smiley är.

  106. Vad är Snapchat och Facebook?
    Alla har inte stenkoll på det.

  107. När vi fick datorn-

  108. -hade min mamma inte
    varit ute på Internet en enda gång.

  109. De tänkte:
    "De behöver en dator till skolan."

  110. Inget virusprogram.

  111. Lek med den tanken.

  112. All reklam och alla fejkmejl...
    De flesta vet i dag:

  113. "Det där ska du inte klicka på.
    Det där ska du bara ignorera."

  114. Det visste inte de och vi.

  115. "Jag vann en miljon!
    Jag ska bara skicka in information."

  116. Det här med känslig information
    gjorde vi många gånger.

  117. Vi har fått många roliga paket hem
    för att jag naivt har tyckt:

  118. "Om jag svarar här kan vi vinna
    en semester till Mallorca."

  119. "Nu får vi äntligen åka på semester,
    så blir mamma glad."

  120. Ja.

  121. Jag har gått på trampminorna.
    Det är så jag har fått lära mig.

  122. Jag har inte haft syskon
    eller föräldrar-

  123. -som har haft någon förkunskap
    om datorer, teknologi eller Internet.

  124. I dagsläget
    lever många väldigt mycket på nätet.

  125. De flesta har en smartphone.

  126. Efter att ha stängt av alarmet eller
    snoozat 15 gånger kollar man flödet.

  127. Det plingar och är färger.

  128. Det är sociala medier, appar
    och påminnelser.

  129. Allt ska hända direkt.

  130. Allt i alla medier
    ger inte utrymme för reflektion.

  131. Du ska direkt skicka ett svar.
    Du ska uppdatera din status-

  132. -på Facebook, Instagram, Twitter
    eller vad du nu använder.

  133. Och så arbetsmejl, som ju är viktiga,
    men jag måste dela mina cupcakes.

  134. Jag har gjort dem hela helgen
    och fått till rätt filter.

  135. Det är en del av problematiken -
    att det sker direkt.

  136. Det leder till att man lätt
    inte tänker på vad som händer sen.

  137. Den där partybilden
    som jag tog för sex, sju år sen-

  138. -är inte så rolig nu
    på en arbetsintervju.

  139. Min kanske framtida arbetsgivare
    har googlat på mig-

  140. -och hittat mig
    på ett av alla sociala medier-

  141. -och sett bilderna
    från när man var wild and crazy.

  142. "Nu ska du inge förtroende
    och ansvar."

  143. "Jag ska känna att du är punktlig
    och respektfull och allmänt vettig."

  144. Det är svårt att förmedla det
    om man ibland med en enkel googling-

  145. -kan få upp saker man skrivit,
    bilder eller till och med filmklipp-

  146. -eller en kombination -
    -där man kanske inte är på allvar.

  147. Det är ännu jobbigare-

  148. -om man inte har någon
    som kan ge en där här genvägarna:

  149. "Tänk på det här. Gör inte så.
    Glöm inte att använda virusprogram."

  150. "Där ser du direkt på mejladressen
    att det inte är seriöst."

  151. De här små genvägarna.
    Det hade inte jag och mina syskon.

  152. Den första datorn havererade
    efter någon månad.

  153. Den gick inte att rädda.

  154. I efterhand är jag förvånad
    att den höll så pass länge.

  155. Träff två:
    Barns och ungas liv på nätet.

  156. Det har ju redan pratats om det här,
    så allt går lite hand i hand.

  157. Jag tillhörde,
    för att återgå till Ulfs statistik-

  158. -den fantastiska stapeln
    "mobbade med funktionsvarianter".

  159. Sen hade vi "hotade", "gromning"
    och allt.

  160. Jag toppade alla staplar-

  161. -men jag kanske är ett extremfall.
    Jag var väldigt godtrogen.

  162. "Varför skulle någon vilja ljuga
    eller utnyttja?"

  163. Det har jag inte fattat. Jag vill
    att folk ska vara glada och trevliga.

  164. Jag vill andras bästa, och tänker
    att alla andra också ska vilja det.

  165. Sen blev man äldre och tråkigare
    och log mindre-

  166. -och började misstänka saker
    om allt och alla man såg.

  167. Det är tråkigt.

  168. På träff två
    går vi in på online-vänner.

  169. Jag hade inga vänner i riktiga livet
    på mellan- och högstadiet.

  170. Jag blev mobbad
    och blev en hemmasittare.

  171. Det var bara min vilja att lära mig
    - jag har alltid varit vetgirig-

  172. -som gjorde att jag,
    trots att jag missade nästan tre år-

  173. -ändå fick godkänt så att jag
    kunde gå vidare till gymnasiet.

  174. Jag kom och skrev prov
    eller lämnade in uppgifter.

  175. Ibland skickade jag med
    min tvillingsyster läxorna.

  176. Min tvillingsyster har "bara" ADHD.

  177. Hon var pojkflicka - fart och fläkt.

  178. Hon var cool och hade vänner,
    men jag var den här lillgamla-

  179. -som ställde mig i klassrummet och
    vrålade "Behärska er!" tio år gammal.

  180. De tjimmade under mattelektionen,
    men jag ville lära mig.

  181. Jag var populär bland lärarna,
    men inte bland mina klasskamrater.

  182. Och... Ja.

  183. På träff två går man in på-

  184. -varför spel och online-vänner
    kan vara en fördel.

  185. Jag spelade en del online-spel,
    de få timmar i veckan-

  186. -då jag faktiskt fick datorn.
    Då var jag bra på något.

  187. Några skrev "Nice to see you"
    för att man var online igen.

  188. Det var trevligt. Man kunde hjälpa
    någon som kanske var ny i spelet.

  189. Man fick vara lite mentor.

  190. Man dög helt plötsligt,
    och bara den känslan...

  191. Som i sociala medier med en tumme upp
    - "Vad kul!"

  192. Det fick jag genom spelen.

  193. Någon tyckte att man var duktig,
    och man kunde bidra.

  194. Alla vill känna sig behövda,
    så det blev viktigt för mig.

  195. Sen var det så stimmigt i min klass-

  196. -så i princip all engelska jag kunde
    kom från online-spel.

  197. Grammatiken fick jag från skolan -
    resten från spel och Internetsidor.

  198. Ja.

  199. Träff tre
    handlar om olika perspektiv.

  200. När jag var tolv
    var datorn en frälsning för mig.

  201. Jag slappnade av, var inte sämst
    och behövde inte springa ifrån någon.

  202. Jag kunde sätta mig där,
    och någon var glad att se mig.

  203. Min avatar i spelet - inte fysiskt.

  204. Det blev ett andrum - ett vakuum
    från den kaotiska vardagen.

  205. Men min mamma såg bara att jag
    gjorde allt för att sitta vid datorn-

  206. -i stället för att
    springa ut och leka eller simma-

  207. -eller åka skidor när det var vinter.

  208. Träff tre handlar om att som förälder
    se det från sitt barns perspektiv-

  209. -och från barnet...

  210. Barnet får svårt att se förälderns
    perspektiv, men man får mötas.

  211. Den här dialogen. Att försöka förstå-

  212. -varför man som förälder inte vill
    att du sitter där hela tiden.

  213. Du ska få lov att spela och chatta-

  214. -men du kan inte göra det dygnet runt
    eller strunta i skolan.

  215. Det måste bli något konstruktivt
    eller som en belöning.

  216. Det kan inte vara konstant.
    Jag tycker ändå om att röra på mig.

  217. Det är roligare att sitta vid datorn
    efter en promenad med musik.

  218. Det tyckte jag inte när jag var tolv.

  219. Träff tre handlar om att mötas på en
    jämnare nivå som förälder och barn.

  220. Jag har hört om jättemånga föräldrar
    som har börjat spela med sina barn.

  221. Det var ett sätt att umgås.

  222. Barnet kanske inte
    ville sitta i tv-soffan-

  223. -och titta på en film och TV4:s...
    Förlåt, nu sa jag en kanal.

  224. En viss kanals långa reklam för
    det ena och det andra i 25 minuter.

  225. Sen var filmen slut nästan vid elva,
    fast den började vid åtta.

  226. Det var roligare att spela ihop,
    och så har man något att prata om.

  227. "Det gick ju bra i helgen.
    Vi klarade det!"

  228. Är sociala medier och spel
    ett sätt att komma varandra närmare?

  229. Det finns inget rätt eller fel svar.
    Det är bara en tanke.

  230. Träff fyra tar jag lite kort,
    så att tiden inte försvinner.

  231. Det handlar om att man, med de andra
    träffarna i bakgrunden, ska se...

  232. "Jag har fått lite kött på benen.
    Lite tips, info och fakta."

  233. "Lite idéer."

  234. Både kortsiktigt
    och strategier för framtiden.

  235. "Hur får jag det här att fungera?"

  236. Man kan ha flera barn i olika åldrar
    med olika intressen.

  237. Ett kanske är åtta
    och vill snart vara mer vid datorn.

  238. Intresset för att vara ute är mindre.

  239. "Det fungerade med 13-åringen, men
    hur blir det lika bra med 8-åringen"-

  240. -"när den blir nio, tio
    och fastlimmad vid tangentbordet?"

  241. Då sitter jag mest där
    och rullar i gång snöbollen-

  242. -och får med
    lite ramar från materialet.

  243. Det underlättar för dem att
    tillsammans komma fram till något.

  244. Sen är tanken
    att det ska vara en grupp-

  245. -på ett socialt medium
    som jag inte nämner.

  246. De kan prata
    även när studiecirkeln är över.

  247. Om man kapar, pang bom...

  248. Hur gör man om man får en ny fråga
    eller ett nytt problem då?

  249. Tanken är att man kontinuerligt
    ska utbilda och hjälpa varandra-

  250. -så att man inte känner sig ensam
    med oro och problem.

  251. Nätkoll är ett verktyg.
    Jag säger så om allt.

  252. Inget är en lösning,
    men Nätkoll är ett bra verktyg.

  253. Det är som en Swiss army knife -
    den kan användas till mycket.

  254. Skapa ett nätverk för föräldrar.

  255. De som inte har så mycket kunskap
    om nätet ska få ett starter kit-

  256. -så att de vet vad barnen pratar om.

  257. Era barn vet
    om ni vet vad de pratar om.

  258. När ni står där med blankstirr:

  259. "Ja, jo. 'Lajk'."

  260. "Va? Jo. Jag vet exakt vad du menar."

  261. Eller om de pratar om något spel.

  262. "Jag fick det här i reward,
    och det här vapnet."

  263. Och du säger: "Jättebra."

  264. I stället för: "På riktigt? Jag vet
    hur svårt det är att få tag på det!"

  265. Barn fattar sådant, tro det eller ej.

  266. Som sista punkt: Skapa möjlighet
    för föräldrar och barn att mötas.

  267. Jag pratade säkert jättesnabbt
    och missade säkert 99 %, som vanligt.

  268. Om ni har några frågor
    så ska väl det vara nu.

  269. Hej! Jag tänkte på det du sa om...

  270. Du nämnde att det är goare att sitta
    vid datorn när du har varit ute.

  271. Hade du nu i efterhand önskat-

  272. -att de begränsade ditt hemmasittande
    och drog med dig mer ut?

  273. Var det så du menade?

  274. Jag kan tänka att många föräldrar
    i dag har mycket att göra.

  275. Ni var många syskon.
    De kanske inte hade tid.

  276. Det är bekvämt att låta barnet sitta
    där. Att bara säga "Gå ut och lek"...

  277. Man måste kanske engagera sig
    och visa på att göra något annat.

  278. Saknade du det?

  279. Om jag skulle ge en rättvis bild
    hade jag behövt åtta timmar.

  280. Ni skulle nog inte
    vilja sitta så länge.

  281. Jag hade som tur var
    en väldigt friluftslivsaktiv morbror-

  282. -som upptäckte att jag inte
    klarade av att leva i storstadsmiljö-

  283. -med alla måsten och förväntningar
    redan från barnsben-

  284. -och hur man skulle bete sig
    upp i tonåren.

  285. Han tog med mig på utflykter.

  286. Vi cyklade, klättrade i berg,
    var inne i grottor och höll på.

  287. Det var en stor del av räddningen.

  288. På hemmaplan
    var min mamma väldigt militant-

  289. -på ett, i efterhand, positivt sätt.
    "Du får bara sitta en timme."

  290. Äggklocka på 60 minuter,
    och när den slog...

  291. Jag hade också
    en hel armé med syskon-

  292. -som klöste ut ögonen på en
    om man inte lämnade över datorn.

  293. Med hemmasittarbiten kämpade hon
    för att få skolan att göra sin del.

  294. De gjorde inte det.
    Hon ville inte göra utredningarna-

  295. -som gav henne papperen
    som tvingade skolan.

  296. Min mamma är stolt och enveten.

  297. "Det är inga problem.
    Vi är som alla andra."

  298. Vad är det största motståndet
    från föräldrar och vuxna-

  299. -och hur kommer man över det?

  300. Det är att man som förälder
    ska vara en auktoritet.

  301. Man ska alltid veta bäst och så där,
    som man säger.

  302. Erkänner man det
    så är man inte felfri.

  303. "Då kan jag ha fel om andra saker."

  304. Man tappar lite av sin auktoritet-

  305. -när man erkänner
    att man inte alltid vet bäst.

  306. "De kanske vet något
    som jag som vuxen behöver lära mig."

  307. Det är mycket det.

  308. Sen har alla en stolthet
    och tar det som en förolämpning.

  309. "Säger du att jag inte kan något
    och är korkad?"

  310. Man måste vara ärlig. Jag kan inget
    om motorer, men jag står för det.

  311. "Bilen har stannat.
    Jag vet inte om bensinen är slut"-

  312. -"eller om det egentligen
    är en trampcykel. Hjälp mig, någon."

  313. Jag kan stå för det, men det är
    för att jag alltid har behövt fråga.

  314. Jag vet inte om det var ett svar.

  315. -Var naken, fast påklädd.
    -Just det.

  316. Ja.

  317. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad vuxna bör veta om ungas liv på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elliot Astor Dahl vet av egen erfarenhet att datorspel och sociala medier kan fungera bra för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2016 blev han diagnostiserad med autismspektrumtillstånd och add. För Elliot blev datorn en frizon där han kunde slappna av och knyta kontakter. Han anser att vuxna behöver mer kunskap om nätet och om hur unga använder det. Han talar även om projektet Nätkoll och det undervisningsmaterial som Nätkoll har tagit fram för föräldrar till unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Barn och ungdom, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociologi, Ungdomar med autism, Ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Ungdomar och Internet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

På nätet utan gränser

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar spenderar mer tid på internet än unga utan diagnos. Internet kan innebära såväl risker som ett sätt att finna vänner. Jill Carlberg, grundare till utbildningsföretaget Adaptis, berättar utifrån sina egna erfarenheter om hur det är att växa upp med autism och vara ung på nätet. Hon talar om vilka problemområden som finns på nätet och om hur föräldrar kan prata med sina barn om internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Barn med NPF - mer utsatta på nätet

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är mer utsatta på internet än barn utan diagnos, berättar Ulf Dalquist, forskningschef på Statens medieråd. Det är också nästan fyra gånger vanligare att tjejer med en funktionsnedsättning har kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Vad vuxna bör veta om ungas liv på nätet

Elliot Astor Dahl vet av egen erfarenhet att datorspel och sociala medier kan fungera bra för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2016 blev han diagnostiserad med autismspektrumtillstånd och add. För Elliot blev datorn en frizon där han kunde slappna av och knyta kontakter. Han anser att vuxna behöver mer kunskap om nätet och om hur unga använder det. Han talar även om projektet Nätkoll och det undervisningsmaterial som Nätkoll har tagit fram för föräldrar till unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan skolan förhindra kränkningar på nätet

Skolinspektionen konstaterar att det finns brister i skolans arbete för att skapa en trygg miljö för alla elever på nätet. Skolpersonal behöver mer kunskap om internet och om elever med adhd/ast och deras särskilda utsatthet på nätet. Läraren Marica Grudeborn berättar här om hur hon arbetar med dessa frågor i sin särskilda undervisningsgrupp. Hon förklarar även hur läromedlet "Koll på nätet", som har tagits fram av Nätkoll och Statens medieråd, kan användas i klassrummet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Inte alltid lika inför lagen

Unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är överrepresenterade både som brottsutsatta och gärningspersoner. De har dessutom sämre rättstrygghet än barn utan diagnos, visar aktuell forskning. Eva Forsberg och Ingri Vestin från Brottsofferjouren i Luleå arbetar för att öka rättssäkerheten för unga med adhd, add och asperger. Här presenterar de projektet Ung i rättsprocessen som arbetar med att ta fram metodmaterial för att utbilda och vägleda pedagoger och aktörer i rättsprocessen om reaktioner när någon med adhd, add eller ast har utsatts för, bevittnat eller begått ett brott. De stöder sig på aktuell forskning av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan förhör anpassas till barn med NPF

Charlotte Qvandt är barnförhörsledare på polisen och har särskilt intresserat sig för hur förhörssituationen kan anpassas till barn med kognitiva och kommunikativa svårigheter. Hon visar flera bilder som tagits fram för att användas i förhör med barn och redogör för problematiken kring berättelser utifrån bilder. Hon berättar också om arvsfondsprojektet Bildsamt, som bland annat undersöker möjligheterna att använda bildstöd i Barnahus Stockholms verksamhet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Hat och kärlek på nätet

Näthat har fått mycket uppmärksamhet medan nätkärleken lever rätt mycket i tysthet. Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, diskuterar båda dessa begrepp utifrån tekniksyn, barnsyn och moralism. Dessutom ger hon några råd kring ungas personliga säkerhet på nätet och lär ut hur vuxna kan ta selfies som en politisk handling. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.