Titta

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Om UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Föreläsningar om hur barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar använder internet samt om deras särskilda utsatthet på nätet. Det talas även om vad samhället kan göra för att stärka unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, på och utanför nätet, i relationer och i rättsliga sammanhang. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Till första programmet

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast : Så kan skolan förhindra kränkningar på nätetDela
  1. Jag tycker inte att man ska förbjuda,
    utan förbereda istället.

  2. Vi förbjuder inte barn att gå
    till lekplatsen. Vi förbereder dem.

  3. Jag ska berätta
    om läromedlet "Koll på nätet".

  4. Först ska jag berätta om vem jag är-

  5. -och varför det är viktigt
    att förstå sig på nätet.

  6. Det här är jag.

  7. Man kan säga att jag har 50 års
    erfarenhet av specialpedagogik.

  8. När jag gick i skolan
    fanns inte den här förståelsen-

  9. -men jag kunde sättas i "OBS:en"-

  10. -när jag inte gjorde det jag skulle
    i skolan eller ifrågasatte.

  11. Jag gick också på heldagsskola.
    Det finns nog inte ens längre.

  12. Det var bra. Det är bra
    när man kommer till rätt sammanhang.

  13. Lärarna på OBS:en
    var vettiga människor.

  14. Det fanns en ömsesidig respekt
    och förståelse.

  15. Även personalen på heldagsskolan
    var bra, vettiga lärare.

  16. Jag vill också säga
    att man aldrig ska räkna ut nån.

  17. Säga: "Man vet ju
    hur det här kommer att gå."

  18. Eller som jag hörde på en skola
    jag jobbade på:

  19. "Killen som springer på kullen
    är Markus lillebror."

  20. "Vi får se hur det går!"
    Man har redan från början...

  21. ...valt vad man ska tycka om
    en person. Det ska man inte göra.

  22. Vi utvecklas olika snabbt
    och på olika sätt.

  23. Till slut blir vi bra människor,
    även om vi har det jobbigt i skolan.

  24. Min mamma sa att det har gått bra
    för mig trots skolan. Inte tack vare.

  25. Jag är nära anhörig till nån som
    fick diagnosen MBD, som det hette.

  26. "Minimal brain disorder". Sen
    "dysfunction". Sen fanns inte det.

  27. Jag är förälder till en son som fick
    lätt till måttlig DAMP utan P.

  28. Den diagnosen finns inte heller.

  29. Jag är lärare
    i en särskild undervisningsgrupp-

  30. -men har i många år
    jobbat som lärare i stor klass-

  31. -med stora grupper.

  32. Nu heter det NPF.

  33. Men måste man ha en diagnos
    för att eleverna ska få hjälp?

  34. I styrdokumenten står inte så.

  35. En rektor bad mig fixa diagnos
    annars kunde de inte hjälpa honom.

  36. Men det kan man visst.
    Säger de att det står så, har de fel.

  37. Vi ska hjälpa alla elever.
    Så att ni vet.

  38. Det har hänt en hel del i skolan,
    på gott och ont, under dessa år.

  39. I hanteringen av dem. Jag är inte
    lika obstinat, arg och bitter längre.

  40. Jag grundar resonemang på fakta
    mer än på känslor-

  41. -men ibland går man igång.

  42. Det blir elva bilder, om vi hinner.
    Annars nio. Om nån vill räkna.

  43. Så. "Det är viktigt att:"
    Här hade jag satt in en massa text-

  44. -från styrdokumenten,
    vad vi ska tänka på.

  45. Förstå massmedias betydelse
    i samhället, känna medielandskapet-

  46. -kunna kritiskt granska
    och använda rätt begrepp.

  47. Men maximera möjligheter och
    minimera risker är nåt att tänka på.

  48. Det är viktigt. En professor som
    heter Ulla Carlsson har yttrat detta.

  49. På bilden ser man en klyfta.

  50. Klyftan är inte längre
    mellan gammal och ung.

  51. Vi vuxna kan inte mer än barn
    gällande nätet och media.

  52. Det är inte den skillnaden längre.

  53. Skillnaden går mellan
    vem som kan och vem som inte kan.

  54. Vi har också ett demokratiproblem
    när inte alla har denna möjlighet.

  55. Den målgrupp vi pratar om i dag-

  56. -är de som får störst bekymmer
    när det här inte fungerar.

  57. Att vi vuxna-

  58. -inte kan förmedla att
    eleverna behöver denna information.

  59. Digitalisering i skolan.

  60. Vi lever ett mer digitaliserat liv.
    Man pratar om att styrdokumenten...

  61. Det var frivilligt,
    men nu blir det obligatoriskt.

  62. Man har skrivit om
    läro- och kursplanerna-

  63. -för att skolan ska hjälpa elever att
    bli mer kunniga om digitaliseringen.

  64. Internet har funnits i 49 år.

  65. Det här är egentligen ingen nyhet.

  66. Skolverket har förstått det
    och gjort en bra revidering-

  67. -även om jag tycker att den kunde
    ha varit annorlunda uppbyggd.

  68. Det kommer, successivt.

  69. Här står också saker vi ska tänka på,
    för elevernas bästa.

  70. Som är formulerat i styrdokumenten.
    Det står: "Skolans mål är att:"

  71. Jag tycker att det räcker att skriva:

  72. "Vi vill att alla elever ska bli goa,
    vettiga och harmoniska människor."

  73. Det var den.
    Det blir mycket klickande. Så.

  74. Skolan brister i jobbet med att skapa
    en trygg miljö för elever på nätet.

  75. Skolpersonal behöver mer kunskap
    om nätet och elever med NPF.

  76. Många har redan varit inne på det.

  77. Hur ska skolan arbeta för at hindra
    att de eleverna kränks på nätet?

  78. Eller alla.

  79. Det finns ett sätt.

  80. Använda det material ni har tagit
    fram för skolan, "Koll på nätet".

  81. Jag arbetar
    i en särskild undervisningsgrupp-

  82. -på Gamlestadsskolan. Vi kallas
    E-spåret och är nog unika i Göteborg.

  83. Det finns inget liknande.

  84. Man brukar ha små grupper
    för barn som inte gör det de ska.

  85. De får sitta tillsammans med
    en förhoppningsvis utbildad pedagog.

  86. På E-spåret
    har vi samlat kompetens och elever.

  87. Det blir högt och lågt.
    Från särskola, nästan i särskola-

  88. -NPF-diagnoser, särbegåvade
    och så vidare.

  89. Den grupp elever vi har,
    vi har fjorton inskrivna-

  90. -blir jäkligt bra på
    att respektera olikheter.

  91. De måste verkligen
    visa respekt för varandra.

  92. Det behöver man inte
    i en "vanlig" klass.

  93. Det får de med sig.

  94. Vi jobbade med det här materialet.

  95. Det var ett arbetsområde,
    tre delmoment.

  96. Internet och sociala medier. Där
    jobbade vi med nätkoll. Jag ska visa.

  97. Vi jobbade med No hate-podden.

  98. Åtta poddar som handlar om förtal,
    kräkning och när man får fotografera.

  99. Vi plockade ut några.

  100. Det finns filmer,
    men för våra elever-

  101. -har det varit
    bättre att lyssna på poddarna.

  102. Det blir för mycket information
    med film.

  103. Lyssnar man kan man ligga över bänken
    eller sitta.

  104. Man måste inte
    vara fokuserad på skärmen.

  105. Men det går ändå att lyssna.

  106. Vi pratade om massmedier
    och använde Mediatiden från UR Skola.

  107. För massmedier blev det ett text-
    häfte. Vi har inte råd med böcker.

  108. Källkritik.
    Vi hade "Lilla viralgranskaren".

  109. Fejkade sidor, "Om storken" på UR
    Skola. Den är väldigt intressant.

  110. Tvättbjörnsfilmerna, kallade jag dem.
    - Du vet vad det är.

  111. Kolla på dem själva först.

  112. Sen kan ni gärna använda dem
    på både elever, vuxna och kollegor.

  113. Jag ska inte avslöja nåt,
    men det handlar om tvättbjörnar.

  114. Vi hade fyra lektioner i veckan
    i åtta veckor.

  115. Man behöver inte jobba med det
    så länge, men vi ville det.

  116. Vi kom in på sidospår.

  117. Det är viktigt att få prata färdigt.
    Det hände saker i gruppen.

  118. Så länge vi var nåt sånär på banan
    fick det ta den tid det tog.

  119. Det blev många bra diskussioner och
    samtal, både i gruppen och enskilt.

  120. Nån elev kunde vilja prata efteråt
    på väg till matsalen.

  121. Det satte igång diskussioner
    och frågor, vilket var bra.

  122. Det finns lärarhandledningar
    till allt, kopplade till läroplanen.

  123. Känn inte: "Jag undervisar inte
    i SO, så jag skiter i det."

  124. Läroplanen gäller alla som jobbar
    i skolan. Varsågod och använd det.

  125. Då kommer vi till "Koll på nätet",
    det läromedel vi började använda.

  126. Det är anpassat för elever med NPF,
    eftersom de är mer utsatta-

  127. -men det funkar jättebra
    att använda var som helst.

  128. Er gräns var att använda det
    i högstadiet och i gymnasiet-

  129. -men man kan nog använda det...

  130. Man får ha känsla för
    vilken grupp man arbetar med.

  131. Man kan använda det i yngre åldrar.
    De är yngre på nätet än vad vi tror.

  132. Det har ni statistik på.
    Tvååringar är ute på nätet.

  133. Så är det.

  134. Det är indelat i sex olika delar-

  135. -och det är uppdelat i
    tre avdelningar.

  136. Först kommunikation. "Har du koll på
    vad som är brottsligt att skriva?"

  137. "Har du koll på vad som är okej
    att skriva på nätet?"

  138. Man går in och läser om det.
    Jag ska visa er, strax.

  139. Nästa del handlar om näthat
    och nätmobbning.

  140. "Har du koll på näthat
    och nätmobbning?"

  141. Tredje delen är grooming.

  142. "Har du koll när du träffar människor
    i spel IRL? I verkligheten. Ni vet.

  143. "Har du koll när du spelar online?"

  144. Så här ser det ut. Koll på nätet.

  145. Som lärare kan man gå in längst ner,
    "För lärare".

  146. Där finns en jättebra
    lärarhandledning att skriva ut.

  147. Det finns jättebra beskrivningar.
    Läs igenom dem först.

  148. Det finns bra lektionsupplägg,
    men man behöver inte följa det...

  149. ...slaviskt.
    Man får använda sin egen kompetens-

  150. -och tänka på vilka man jobbar med.

  151. Men det är en bra grund
    och nåt att utgå ifrån.

  152. Den börjar så här. "Det här är Alex."

  153. Han är ofta online
    och följer olika band...

  154. ...som han gillar, spelar och hänger
    på sociala medier. Klicka dig vidare.

  155. Då kommer man
    till det jag visade innan.

  156. "Har du koll på
    vad som är ok att skriva på nätet?"

  157. "Har du koll på risker när du
    kommenterar eller får kommentarer?"

  158. Det är käckt upplagt. Det handlar
    inte om mig, utan om Alex.

  159. Det är Alex som råkar ut för det här.

  160. Eleven ska hjälpa Alex-

  161. -så att han klarar av-

  162. -att lösa problemen
    han råkar ut för på vägen.

  163. Det finns en poäng i att göra så.

  164. Vi pratar om
    hur man kan stoppa näthatet.

  165. Det som fungerade
    var att eleverna var nyfikna-

  166. -och villiga att diskutera
    och prata om sina egna erfarenheter.

  167. Vi gjorde en kort utvärdering
    där de fick säga om de lärde sig nåt-

  168. -om de redan kunde en del eller om
    de inte behövde kunna det här.

  169. Ingen svarade det.
    De tyckte att det var bra.

  170. Det här har ni redan pratat om.
    Det är inte lång tid kvar-

  171. -så jag tar inte det.
    Jag kan säga vad jag tycker.

  172. Jag tycker inte att man ska förbjuda,
    utan förbereda istället.

  173. Vi förbjuder inte barn
    att gå till lekplatsen för riskerna-

  174. -utan vi förbereder dem.

  175. Alla möjligheter som finns
    hinner jag inte heller dra nu.

  176. Men man har tillgång till
    all världens kunskap, och okunskap.

  177. Man lär känna andra människor. Jag
    har spelat WoW och lärt känna många.

  178. Ingen vet vilka vi är. Jag lärde
    känna en åttaåring som är arton nu.

  179. Han kände en lärare som spelade WoW.
    Nu kan jag säga att jag känner Simon.

  180. Han är känd inom CS och spelar
    på hög nivå. Så det har ändrat sig.

  181. Jag lärde känna en militärpolis
    från Kanada som nu bor på Irland.

  182. Eller Nordirland.
    Det finns jättemånga möjligheter.

  183. Man får kontakt med likasinnade.

  184. Man får göra saker i sin egen takt,
    träna på sociala koder-

  185. -och skapa filmer och publicera.
    Man måste inte redovisa vid tavlan.

  186. Man kan göra en film.
    Det finns jättemycket att göra.

  187. Det här är också jag.

  188. Ingen vet att jag är en 55-årig
    lärare från Sverige när jag spelar.

  189. Det finns
    både för- och nackdelar med det.

  190. Men man träffar riktiga vänner.
    Vi har haft träffar.

  191. Många umgås jag med fortfarande.

  192. Jag har varit på bröllop i Holland.

  193. Det här är också sociala kontakter,
    även om man har en spelgubbe.

  194. Det kan utvecklas till sociala
    kontakter i riktiga livet också.

  195. Det är sociala kontakter
    även om det är på nätet.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så kan skolan förhindra kränkningar på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolinspektionen konstaterar att det finns brister i skolans arbete för att skapa en trygg miljö för alla elever på nätet. Skolpersonal behöver mer kunskap om internet och om elever med adhd/ast och deras särskilda utsatthet på nätet. Läraren Marica Grudeborn berättar här om hur hon arbetar med dessa frågor i sin särskilda undervisningsgrupp. Hon förklarar även hur läromedlet "Koll på nätet", som har tagits fram av Nätkoll och Statens medieråd, kan användas i klassrummet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Barn och ungdom, Nätmobbning, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociologi, Ungdomar och Internet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

På nätet utan gränser

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar spenderar mer tid på internet än unga utan diagnos. Internet kan innebära såväl risker som ett sätt att finna vänner. Jill Carlberg, grundare till utbildningsföretaget Adaptis, berättar utifrån sina egna erfarenheter om hur det är att växa upp med autism och vara ung på nätet. Hon talar om vilka problemområden som finns på nätet och om hur föräldrar kan prata med sina barn om internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Barn med NPF - mer utsatta på nätet

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är mer utsatta på internet än barn utan diagnos, berättar Ulf Dalquist, forskningschef på Statens medieråd. Det är också nästan fyra gånger vanligare att tjejer med en funktionsnedsättning har kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Vad vuxna bör veta om ungas liv på nätet

Elliot Astor Dahl vet av egen erfarenhet att datorspel och sociala medier kan fungera bra för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2016 blev han diagnostiserad med autismspektrumtillstånd och add. För Elliot blev datorn en frizon där han kunde slappna av och knyta kontakter. Han anser att vuxna behöver mer kunskap om nätet och om hur unga använder det. Han talar även om projektet Nätkoll och det undervisningsmaterial som Nätkoll har tagit fram för föräldrar till unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan skolan förhindra kränkningar på nätet

Skolinspektionen konstaterar att det finns brister i skolans arbete för att skapa en trygg miljö för alla elever på nätet. Skolpersonal behöver mer kunskap om internet och om elever med adhd/ast och deras särskilda utsatthet på nätet. Läraren Marica Grudeborn berättar här om hur hon arbetar med dessa frågor i sin särskilda undervisningsgrupp. Hon förklarar även hur läromedlet "Koll på nätet", som har tagits fram av Nätkoll och Statens medieråd, kan användas i klassrummet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Inte alltid lika inför lagen

Unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är överrepresenterade både som brottsutsatta och gärningspersoner. De har dessutom sämre rättstrygghet än barn utan diagnos, visar aktuell forskning. Eva Forsberg och Ingri Vestin från Brottsofferjouren i Luleå arbetar för att öka rättssäkerheten för unga med adhd, add och asperger. Här presenterar de projektet Ung i rättsprocessen som arbetar med att ta fram metodmaterial för att utbilda och vägleda pedagoger och aktörer i rättsprocessen om reaktioner när någon med adhd, add eller ast har utsatts för, bevittnat eller begått ett brott. De stöder sig på aktuell forskning av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan förhör anpassas till barn med NPF

Charlotte Qvandt är barnförhörsledare på polisen och har särskilt intresserat sig för hur förhörssituationen kan anpassas till barn med kognitiva och kommunikativa svårigheter. Hon visar flera bilder som tagits fram för att användas i förhör med barn och redogör för problematiken kring berättelser utifrån bilder. Hon berättar också om arvsfondsprojektet Bildsamt, som bland annat undersöker möjligheterna att använda bildstöd i Barnahus Stockholms verksamhet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Hat och kärlek på nätet

Näthat har fått mycket uppmärksamhet medan nätkärleken lever rätt mycket i tysthet. Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, diskuterar båda dessa begrepp utifrån tekniksyn, barnsyn och moralism. Dessutom ger hon några råd kring ungas personliga säkerhet på nätet och lär ut hur vuxna kan ta selfies som en politisk handling. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.