Titta

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Om UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

En konferens om unga vuxna, hur de mår, hanterar oro och stress och upplever terapi. Inspelat den 25-26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018 : Att leva med tillvarons ovisshetDela
  1. Jag brukar säga att om det är nånting
    du ska göra i psykoterapi-

  2. -så är det att hjälpa din patient
    att återuppväcka-

  3. -en nyfikenhet för sig själv,
    för andra och för livet.

  4. Jag är psykolog och psykoterapeut-

  5. -och har jobbat länge i psykiatrin
    med psykoterapi.

  6. De senaste 22 åren har jag jobbat
    med forskning och behandling-

  7. -av självmordsnära unga människor
    som är självskadande-

  8. -och har en så kallad emotionellt
    instabil personlighetsstörning.

  9. Den gamla diagnosen hette borderline.

  10. Jag har jobbat på Karolinska
    sjukhuset och i Uppsala, där jag bor.

  11. Jag roar mig med-

  12. -att skriva populärvetenskapliga
    böcker och fackböcker.

  13. Den senaste boken heter "Oro
    - att leva med tillvarons ovisshet".

  14. Det är den jag tänker tala utifrån
    i dag, men jag tänkte...

  15. Det är ingen bok om generaliserad
    ångest, det som vi kallar för GAD.

  16. Utan det är en bok om din
    och min oro, det vi alla lever med.

  17. Jag har tänkt att vinkla det... Nu
    ska vi se, jag har bara en sån här.

  18. Jag tänkte vinkla det
    på det här sättet.

  19. Jag tänkte snabbt gå igenom
    vad man som akademiker och psykolog-

  20. -menar med oro,
    och hur vi kan definiera den.

  21. Jag ska försöka vara snabb
    i definitionen-

  22. -och sen tänkte jag gå in på oron
    hos våra unga vuxna, våra patienter-

  23. -och också oron hos oss-

  24. -som förväntas ska behandla
    de här patienterna-

  25. -och anhöriga till våra patienter.

  26. Sen ger jag lite förslag
    på förhållningssätt.

  27. Hur vi kan hantera vår oro.

  28. Jag hoppas att det ska kännas okej
    för de flesta av er.

  29. Ni får gärna avbryta, men det brukar
    vara bäst att ta frågorna på slutet-

  30. -eftersom det för min del
    blir ett avbrott-

  31. -och så är det svårt
    att komma på rätt spår igen.

  32. Om nu det är viktigt.
    Men för att försöka hålla tiden-

  33. -så kanske vi kan lösa det
    på det sättet.

  34. Det är nog inget annat
    som jag behöver inleda med, utan...

  35. Det är det här jag ska prata om.
    Alltså...

  36. Är det nån här som aldrig har
    oroat sig över nånting i sitt liv?

  37. Folk brukar fnittra,
    för det är på nåt sätt självklart.

  38. Det är en sån integrerad del
    av att leva, att oroa sig.

  39. Och...

  40. Här är en oroare.

  41. Han beskriver det i den här
    korta meningen så otroligt fint.

  42. Det är så många patienter som kommer
    till mig med olika grader av rädsla.

  43. Allt från oro till fullt utblommad
    panikångest, panisk skräck, o.s.v.-

  44. -som säger att det egentligen inte
    finns nåt fruktbart i den här oron.

  45. Det finns inget
    funktionellt eller rationellt i den.

  46. Många tycker att all ångest och oro
    är ett förslösande av sitt liv.

  47. Det här tycker jag var ett genialiskt
    sätt att beskriva en oroare på.

  48. Oro ur ett slags psykologisk,
    lite torr definition, är den här:

  49. Det är den tankemässiga komponenten
    av ångest.

  50. Ett slags evigt malande av tankar,
    bilder och föreställningar-

  51. -som bara går på och går på.
    Ni har säkert legat vakna nån gång-

  52. -utan att få stopp på huvudet,
    fast kroppen skriker: "Sov!"

  53. Det bara går på och går på.
    Jag brukar kalla det för rappakalja-

  54. -för det behöver inte vara
    särskilt otäcka saker man tänker på-

  55. -eller nåt som man skulle kalla för
    oro. Men man får inte stopp på det.

  56. De här malande tankarna
    på framtida katastrofer-

  57. -eller scenarier som kan inträffa,
    alltså riktig rädseloro-

  58. -de kommer ofta i kombination
    med en låg tolerans-

  59. -för ovisshet. Så har man
    den här kombinationen-

  60. -att man är en person som är väldigt
    känslig för osäkerhet i tillvaron-

  61. -och samtidigt försöker få kontroll
    över den genom dessa malande tankar-

  62. -då är man en orolig person
    - då oroar man sig, helt enkelt.

  63. Och oron har en framåtriktning.

  64. Vi oroar över sånt
    som skulle kunna hända där framme.

  65. Vi upplever det alltså som ett skydd-

  66. -som ett sätt att få kontroll
    och göra oss förberedda-

  67. -på framtida emotionella kollapser.

  68. Det är alltså det
    vi försöker avvärja.

  69. Att hamna i känslomässiga tillstånd
    som vi inte tror att vi klarar av.

  70. Starka negativa känslor
    som ilska, rädsla...

  71. ...skam, skuld och såna saker.

  72. Det är det vi försöker avvärja
    genom vår oro.

  73. Så oron fyller funktionen
    att få oss att känna oss förberedda-

  74. -för vi vill inte vara hjälplösa.

  75. Vi vill inte känna oss
    som skadeskjutna fåglar-

  76. -som har givit upp inför tillvaron,
    och inte kan reda ut våra liv.

  77. Det är fantastiskt att vara människa-

  78. -men vi måste också inse
    att det finns väldigt mycket-

  79. -som kan skada, hota och döda oss.

  80. Med det sagt så är det väldigt skönt
    att tänka sig-

  81. -att vi kan oroa oss,
    för det ingår i en bredare beredskap-

  82. -för att överleva.
    Oron har en överlevnadsfunktion.

  83. Precis som att all rädsla har det.

  84. Så det här är... Man kan förstå oron-

  85. -och det är så här
    vi definierar oron-

  86. -inom psykoterapi och psykologi.

  87. Oro är alltså att vara i hjärnan
    för att fly från hjärtat.

  88. Jag brukar kalla det en överhettad
    hjärna eller en mental tinnitus-

  89. -en obehaglig ton
    som vi inte får stopp på.

  90. Vi försöker tänka oss fri från saker
    och beställa vår framtid.

  91. På nåt sätt.

  92. Oro är förstås en samreaktion
    av flera olika reaktioner i...

  93. Mänskliga reaktioner.
    Man kan se det som en prisma-

  94. -av tankar, inre bilder,
    föreställningar och känslor.

  95. Alla de här olika aspekterna av
    mänskligt fungerande aktiveras.

  96. Så är det
    med nästan all psykisk ohälsa-

  97. -och med alla diagnoser och psykiska
    symptom du kan tänka dig.

  98. Alla de här olika aspekterna
    av människan är involverade.

  99. Det går inte att skilja dem åt.

  100. När du oroar dig
    så är du för det första rädd.

  101. Rädslan är den huvudsakliga
    ingrediensen i din oro.

  102. Du känner av oron i kroppen
    på ett speciellt sätt.

  103. Jag kommer
    till orons konsekvenser lite senare.

  104. Och förstås kan du ägna dig
    åt en massa beteenden-

  105. -för att bemästra din oro.

  106. Allt från breda flyktbeteenden, att
    helt enkelt undvika alla situationer-

  107. -som kan skapa oro hos dig, ända ner
    till små enerverande ytbeteenden-

  108. -som att vicka på foten,
    snurra mustaschen-

  109. -vicka på en penna eller tugga
    tuggummi, för att dämpa din oro.

  110. Ha lugnande tabletter i fickan,
    och såna saker.

  111. Så när man tänker på sin oro-

  112. -så behöver man tänka på sig själv
    som en helhet.

  113. Som i ett system.

  114. Varför oroar vi oss?
    Det kan man förklara på olika nivåer.

  115. Dels så föds vi
    med olika förutsättningar.

  116. Med olika biologi
    och en speciell uppsättning gener.

  117. Vi har olika erfarenheter.

  118. Vi möter skilda kontexter-

  119. -genom de föräldrar vi har-

  120. -de personer vi möter i skolan...

  121. Vi har helt enkelt olika erfarenheter
    som gör oss mer eller mindre benägna-

  122. -att oroa oss.

  123. Och det är långt ifrån bara
    föräldrarna, för det är lätt att tro.

  124. Jag blev så uppmärksam
    på Susannes jättefina inledning-

  125. -om hur vi som föräldrar
    missar väldigt mycket hos våra barn-

  126. -och kanske har svårt att nå dem
    på rätt nivå.

  127. Men det sköna är att veta
    att det inte bara är vi föräldrar-

  128. -som är påverkare av våra barn,
    utan det kan vara olika personer.

  129. Far- och morföräldrar, lärare,
    andra viktiga personer som man möter.

  130. Det som också kan göra oss till
    oroare är gränssituationer i livet.

  131. Det är det här att...

  132. ...börja skolan,
    sluta skolan, flytta hemifrån...

  133. Jag som kommer från Uppsala,
    som är en utpräglad ung vuxen-stad...

  134. Jag vet inte hur många år...
    Jag har arbetat som psykolog i 41 år-

  135. -och jag vet inte hur många
    unga vuxna jag har mött där.

  136. I Uppsala ser man
    väldigt många unga studenter-

  137. -som flyttar från sina hemstäder
    Umeå, Växjö, Kristinehamn, o.s.v.-

  138. -som kommer till Uppsala
    och hamnar i psykisk ohälsa.

  139. De klarar inte riktigt upp det,
    och det är en svår gränssituation-

  140. -för väldigt många. Det kan även vara
    att man gifter sig, får barn, o.s.v.

  141. Man blir pensionär, eller som mitt
    barnbarn Kerstin säger, schamponär.

  142. Att bli schamponär är också
    en sån här gränssituation.

  143. "Är du schamponär nu, farmor?"
    "Jag vet inte."

  144. "Men det låter väldigt trevligt."

  145. Vi upplever alla
    såna här gränssituationer-

  146. -som kan vara potentiella oroshärdar,
    och trigga igång oro hos oss.

  147. Och vi är olika känsliga
    för förändringar i livet.

  148. Både positiva och negativa.

  149. Och sen har vi
    de klart uttalade kriserna-

  150. -som kan trigga igång oss
    och göra oss mer oroliga.

  151. Både temporärt och mer konstant.

  152. Av typen
    en nära och kär anhörigs död-

  153. -eller en skilsmässa eller
    en kronisk sjukdom som du drabbas av.

  154. Förluster av olika slag, alltså.

  155. Självklart är det oroshärdar för oss.

  156. Jag delar in oron i det privata
    och oron för det globala.

  157. Jag brukar prata om olika typer
    av oro i olika livsfaser.

  158. Här har jag försökt kartlägga
    det individuella och privata-

  159. -där vi alla befinner oss
    av och till, nu och då.

  160. Jag behöver inte rabbla upp dem.
    Det som...

  161. ...kanske ligger på toppen
    av den här listan-

  162. -åtminstone för oss
    som jobbar med psykoterapi-

  163. -brukar vara ensamhet.

  164. Javisst, hälsa och döden, men
    åtminstone är min uppfattning den-

  165. -att rädslan
    för att bli utkastad ur gemenskapen-

  166. -är en oerhört tuff oroshärd
    för väldigt många patienter.

  167. Och det kan uttryckas på olika sätt,
    förstås.

  168. I den här oron befinner jag mig, som
    snart går in i schamponärstillvaron.

  169. Jag är inte längre så orolig
    över mitt eget liv-

  170. -min egen karriär,
    det så kallade livspusslet.

  171. För mig har oron
    vandrat över till det här.

  172. Det globala perspektivet.
    Det äter sig in i mig-

  173. -på ett annat sätt än vad det gjorde
    för kanske 10-20 år sen.

  174. Jag är djupt orolig
    för saker som sker ute i världen-

  175. -och jag tror
    att ni alla vet vad jag menar.

  176. Men det här kan lägga sig ovanpå
    vår vardagsoro-

  177. -så att det sker
    nåt slags olycklig addition.

  178. Det kan tillsammans
    ge en känsla av undergång.

  179. "Vart är vi på väg?
    Vart är vi människor på väg?"

  180. "Hur ska det gå
    för våra barn och våra barnbarn?"

  181. Det är inte helt ovanligt
    att jag möter deprimerade patienter-

  182. -som har hamnat
    i den här undergångskänslan-

  183. -och har klumpat ihop det här till en
    stor spyboll av allt som är farligt-

  184. -och otäckt, skrämmande
    och eländigt här i värden.

  185. En boll som man rullar framför sig
    på nåt sätt.

  186. Om du och jag oroar oss mycket, vad
    får det för konsekvenser i vårt liv?

  187. Man kan prata om det
    från en väldigt konkret nivå-

  188. -med trötthet och sömnsvårigheter.
    Alla har nog varit med om-

  189. -att i perioder sova dåligt
    och ligga och oroa sig.

  190. Fram till andra sker,
    som är mer...översiktliga-

  191. -eller lite djupare, om man
    skulle vilja kalla dem för det.

  192. Det oron gör...
    Här återkommer ensamheten-

  193. -som jag har ett speciellt fokus på.

  194. När man är väldigt orolig
    så går man in i en bubbla-

  195. -och tappar sitt intresse och
    sin nyfikenhet för andra människor.

  196. Man kanske tappar
    glädjen och nyfikenheten överlag.

  197. Och de här tre punkterna-

  198. -är kanske de viktigaste konsekvens-
    erna av att oroa sig mycket.

  199. Man tappar spontaniteten, glädjen,
    kreativiteten och nyfikenheten.

  200. Och är det nåt som är allvarligt-

  201. -för vår psykiska hälsa,
    så är det att tappa nyfikenheten.

  202. Jag brukar säga att om det är nånting
    du ska göra i psykoterapi-

  203. -så är det att hjälpa din patient
    att återuppväcka en nyfikenhet-

  204. -för sig själv,
    för andra och för livet. Nyfikenhet-

  205. -är
    den allra viktigaste grundkänslan.

  206. Kan du hjälpa din patient
    att bli nyfiken igen-

  207. -då har man kommit väldigt långt.

  208. Kan nyfikenheten konkurrera ut
    rädsla och sorg och såna saker-

  209. -då har man kommit väldigt långt.

  210. Andra konsekvenser är att man
    blir fixerad vid negativa saker.

  211. En liten oroshärd har en tendens
    att smitta av sig på hela tillvaron-

  212. -så att man ser hela tillvaron
    som ett enda stort skräckscenario.

  213. Och det påverkar dina relationer-

  214. -för det kan leda ut dig
    i så kallade försäkringsbeteenden.

  215. Du frågar din partner om och om igen
    om hen älskar dig-

  216. -eller om operationen du ska göra
    kommer att göra ont.

  217. Man lägger gång på gång ut sin oro-

  218. -och vill ha tillbaka
    nån form av försäkring.

  219. "Det kommer att gå bra, det kommer
    inte att kännas obehagligt."

  220. Det liknar tvång och OCD-

  221. -att man vill leja ut det
    på andra människor och ha järnkoll.

  222. Okej...
    Varför fortsätter vi att oroa oss-

  223. -när det får såna konsekvenser
    för oss? Jo, det finns nämligen-

  224. -giftig och klok oro, och...

  225. Att oroa oss-

  226. -ger oss en känsla av att vara
    förberedda, som jag sa i början.

  227. Att man är rustad
    för de hemska saker-

  228. -som kan drabba en i framtiden,
    genom att man har tänkt igenom det.

  229. Det ger en falsk känsla
    av förberedelse-

  230. -och den är otroligt förstärkande -
    vi vill vara förberedda.

  231. Vissa säger: "Om jag inte oroar mig
    så får jag inte igång mig själv."

  232. "Det kickar igång mig
    och sparkar mig i baken."

  233. "Att jag oroar mig är en garanti för
    att jag kommer att prestera bra."

  234. Att till exempel oroa sig
    för ett sånt här framträdande.

  235. Och om det sen går bra
    så blir jag förstärkt i min tro-

  236. -om att om jag oroar mig i förväg
    så kommer det att gå bra.

  237. Det finns en tro på att det är det
    som ger mig energi, kickar igång mig-

  238. -och får mig att göra bra saker.
    En känsla av kontroll.

  239. Men sen har vi den här kloka oron-

  240. -som är basen för din empati-

  241. -din omsorg om andra människor-

  242. -och din förmåga
    att planera ditt liv.

  243. Allt tänkande på framtiden
    är per definition inte oro.

  244. Där har vi den kloka "oron", det här
    planerandet och problemlösningen.

  245. Det är den som vi måste hålla tag i
    som terapeuter med våra ungdomar.

  246. Men jag återkommer till det.

  247. Här är ett annat sätt att beskriva
    den kloka och oproblematiska oron.

  248. Om du inte oroade dig
    för din tonåring-

  249. -och inte brydde dig, så skulle
    det säkert inte bli så bra.

  250. Det beror egentligen på hur du pytsar
    ut din oro gentemot tonåringen.

  251. Det är avgörande
    för om det ska bli bra.

  252. Om du tjatar ihjäl din tonåring
    med all din oro-

  253. -så kommer tonåringen kanske
    att stegra och ta tio steg bakåt-

  254. -i stället för att samarbeta med dig.

  255. Men empatin
    är definitivt en garant för-

  256. -att vi ska ta hand om varandra
    och vara sjysta, trevlig och snälla.

  257. Bry oss varandra
    och göra bra saker för varandra.

  258. Så en viss form av oro
    är alldeles nödvändig att ha.

  259. Den giftiga oron invaderar ditt liv.

  260. Snart sagt allt är föremål för oro.

  261. Den hindrar dig att leva som du vill.

  262. Och då är det kanske dags
    att söka hjälp för den.

  263. Det kanske har varit dags länge,
    om det har gått så här långt.

  264. Den kan också fresta på
    i dina relationer, som jag sa.

  265. Lite grand om orons biologi.

  266. Vi har stora, uppkörda,
    sexfiliga motorvägar-

  267. -för rädsla i våra hjärnor.
    Vi är förprogrammerade-

  268. -för att kunna förutse det som
    skadar, hotar och kan döda oss.

  269. Och det här är ju väldigt bra
    att vi har det här systemet i oss.

  270. Men för en del av oss-

  271. -så är det här larmet ständigt på-

  272. -och de personerna riskerar -
    även om det inte garanterat blir så-

  273. -att ledas in i ångestproblematik-

  274. -av olika grad och typ.

  275. Andra människor
    föds med en annan beredskap-

  276. -som kanske leder dem
    in i en depression.

  277. Och ytterligare andra
    har hela det här beredskapspaketet-

  278. -men det blir inga problem alls.

  279. En del är väldigt terränggående
    i livet, så att säga.

  280. Hårdhudade, klarar av det mesta.

  281. Andra är mycket mer tunnhudade
    och sårbara, och riskerar-

  282. -att hamna i såna här
    psykisk ohälsoproblem.

  283. Det är lite orättvist,
    det här biologiska systemet.

  284. Oro handlar om hur vi ser ut i
    hjärnan. Inte bara hjärnans struktur-

  285. -utan också vätskorna
    som rinner genom hjärnan.

  286. Vi har uppåt
    60 olika signalsubstanser-

  287. -som flödar mellan synapserna.
    De är informationsbärare-

  288. -och är otroligt viktiga
    för vårt känsloliv.

  289. Vi har också ett antal hormoner
    som styr vårt känsloliv-

  290. -och i förlängningen oron.

  291. Sen är det viktigt hur processen
    går till när vi tar in information.

  292. Att... I regel
    så matas vi våra sinnen-

  293. -in i de äldsta delarna av hjärnan-

  294. -långt ner i hjärnan,
    där det limbiska systemet ligger.

  295. Det limbiska systemet med amygdala
    är ett slags sambandscentral-

  296. -som håvar in information-

  297. -sorterar den och distribuerar den
    till resten av hjärnan för att skapa-

  298. -en balanserad reaktion. Signaler
    skickas upp till prefrontala cortex-

  299. -där planering,
    problemlösning, språk, minne-

  300. -och föreställningsförmåga ligger.

  301. Så det är ett sinnrikt balanssystem.

  302. Amygdala och det limbiska systemet
    är den emotionella hjärnan-

  303. -och prefrontala cortex är den
    tänkande, logiska delen av hjärnan.

  304. Och de måste vara
    i balans med varandra.

  305. Men när vi är oroliga och har ångest-

  306. -så går den emotionella hjärnan
    på högvarv.

  307. Den är aktiverad hela tiden, och man
    har svårt att fånga in sig själv-

  308. -i den förnuftiga delen av hjärnan.

  309. Det är så vi brukar se på ångest.

  310. Att den här obalansen
    försätter oss i-

  311. -väldigt emotionella problem-

  312. -och det är de problemen jag har sett
    hos mina unga borderline-kvinnor-

  313. -som är suicidala och självskadande.

  314. De har ett emotionellt liv
    som är väldigt starkt och impulsivt-

  315. -och de har inte förmågan
    att hämta med sig sitt tänkande.

  316. Det är därför som ren kognitiv terapi
    är svår att bedriva-

  317. -med patienter
    med emotionell instabilitet.

  318. De är så skräckslagna
    till och med under terapin-

  319. -att de inte kan tänka klart. Ni vet
    hur det är när man är extremt rädd.

  320. Hur svårt det är att tänka klart
    och ta till sig förnuftsresonemang.

  321. Jag kallar amygdala
    för den ystra hundvalpen-

  322. -som ger oss impulser
    och vill få oss att agera.

  323. Prefrontala cortex är valpens koppel-

  324. -som försöker hålla in oss,
    dra oss till sig-

  325. -och hålla oss kvar i ett förnuftigt
    och rationellt agerande.

  326. Det här tror jag att jag sa
    när jag beskrev hjärnan.

  327. Sen har vi nåt som är intressant
    för oss som jobbar med unga vuxna-

  328. -och det är att prefrontala cortex-

  329. -inte är färdigutvecklad
    förrän vid ungefär 25 års ålder.

  330. Vad sätter det av för oss som arbetar
    med dem? Har det nån betydelse?

  331. Kanske, kanske inte. Vad vet jag?
    Men de är på nåt sätt-

  332. -en Ferrari utan bromssystem-

  333. -och det kan vara otroligt starkt-

  334. -att sitta med en ung vuxen som är
    väldigt utagerande i terapirummet-

  335. -och jag brukar tänka
    på den där Ferrarin då.

  336. Det kan också bli otroligt svårt
    när patienten...

  337. När det inte går att skapa en allians
    eller ens samtala med patienten-

  338. -därför att känslorna är skyhöga,
    och det är bara en sak man kan göra-

  339. -nämligen att bekräfta och tala om
    för ungdomen att man är där.

  340. Att man är
    ett slags ställföreträdande hopp-

  341. -och att man inte ger upp om dem.

  342. Sen ger man dem färdigheter att
    hantera sina känslor på längre sikt-

  343. -så att de får aktivera sin
    prefrontala cortex så gott det går.

  344. Men ni får själva tänka till hur det
    ser ut med era patienter i rummet.

  345. Men det här kan vara en liten sak
    att ha i bakhuvudet.

  346. Möjligen är det så
    att man inte kan appellera-

  347. -till ungdomens förnuft hela tiden.

  348. Eller att långa förnuftsresonemang
    inte går fram till patienten-

  349. -fast man ger en tjusig,
    teoretisk förklaring av ett förlopp.

  350. Man har inte patienten med sig.
    Jag vet inte om ni känner igen det.

  351. Nu kommer jag in på det som jag
    tycker är roligast att prata om-

  352. -i samband med oro, nämligen
    den filosofiska aspekten av oro.

  353. Framför allt det existentiella
    perspektivet på oro.

  354. Jag backar igen. Jag var och lyssnade
    på biskop emerita...

  355. Vad heter hon nu? Hon heter...
    Ja, Caroline Krook! tack.

  356. Jag hörde henne på ett seminarium
    där hon pratade om själavårdssamtal.

  357. Hon sa nånting
    som jag håller med henne om.

  358. Det finns tre saker -
    jag har lagt till en fjärde-

  359. -som präglar själavårdssamtal.

  360. Det gäller terapisamtal också-

  361. -frågor som ligger och dallrar
    i terapirummet.

  362. "Duger jag?", "Är jag älskad?",
    "Har jag mening i mitt liv?"

  363. Jag lade till
    "Har jag trygghet i mitt liv?"-

  364. -för jag har mött
    så många patienter-

  365. -som inte har
    eller har haft den här tryggheten.

  366. När man jobbar som terapeut-

  367. -så är de här existentiella frågorna
    otroligt viktiga att ta fram-

  368. -och vi glömmer bort dem
    med de unga människorna-

  369. -till förmån för att vi
    ska fixa deras liv på nåt sätt.

  370. Antingen via handgriplig terapi
    eller med medicin.

  371. Men jag tror mig veta
    att unga människor-

  372. -funderar lika mycket som du och jag
    över döden, livet och så vidare.

  373. Om vi backar till existentialismen,
    där det finns olika företrädare-

  374. -som ni säkert
    har läst eller stött på...

  375. Sören Kierkegaard är kanske en av
    de viktigaste förgrundsgestalterna.

  376. Vi har också Irvin Yalom,
    som är psykoanalytiker-

  377. -och Jean-Paul Sartre
    och Simone de Beauvoir.

  378. I Sverige har vi Dan Stiwne, en före-
    trädare för existentiell psykologi-

  379. -och existentiell psykoterapi.

  380. Och det finns
    otroligt intressanta ingångar-

  381. -till det jag sysslar med i mitt jobb
    från de tankegångarna.

  382. Vad säger en existentialist?
    Jo, att vi föds in i livet-

  383. -med en fakticitet,
    en uppsättning givna ramar.

  384. Att vi har en viss etnicitet-

  385. -vi föds med en ögonfärg,
    vi föds som man eller kvinna...

  386. Kan man säga så i dag? Ja. Kanske.

  387. Vi föds med en könsidentitet.

  388. Vi föds med våra föräldrar. Det är
    de givna ramarna som vi har att...

  389. Det är kort
    som vi måste spela väl med.

  390. Men, säger existentialisten,
    vi är också dömda till frihet.

  391. Vi är formgivare av våra liv,
    och här ligger det och gnisslar.

  392. Här menar Kierkegaard-

  393. -att detta skapar människans ångest.

  394. Han var kanske den första
    som använde begreppet ångest.

  395. Därför att det är så ångestfyllt
    för oss att välja.

  396. Det är så otroligt många val
    vi måste göra i livet.

  397. Från det väldigt konkreta, av typen
    "Vilket elbolag ska jag välja?"-

  398. -upp till "Hur ska jag
    förhålla mig till döden"-

  399. -"och till meningen med livet?",
    och såna saker.

  400. Här ligger det och gnisslar,
    och vi behöver reflektera...

  401. Filosofin ger sig inte ut
    för att svara på frågor-

  402. -utan de vill få oss
    att reflektera över de här sakerna.

  403. Jag arbetar som handledare
    på en Röda Korset-enhet-

  404. -för traumatiserade flyktingar.

  405. Och här kommer det här
    valfrihetsperspektivet in-

  406. -så himla tydligt. Jag delar in det
    i en yttre och en inre frihet.

  407. Den yttre friheten
    har de här personerna förlorat.

  408. De kan inte längre välja
    vilket land de ska leva i-

  409. -vilket språk de ska använda,
    om de kan få jobb eller inte.

  410. Det vi måste göra
    är att hjälpa dem så gott vi kan-

  411. -att uppleva nån form av inre frihet.

  412. Det är det svåraste för oss alla. Vi
    har gott om yttre frihet i Sverige.

  413. Det finns många möjligheter för oss-

  414. -men det skapar också, som
    Kierkegaard säger, en massa ångest.

  415. Att behöva välja.
    Men det vi alla har svårt för-

  416. -det är friheten
    att förhålla oss till vårt inre.

  417. Hur vi ska förhålla oss till våra
    känslor, tankar och svårigheter.

  418. Och även till våra resurser.

  419. Det här pratar man om
    inom existentialismen.

  420. Inser du att du har val att göra
    och gör de valen-

  421. -så följer det också en massa ansvar.

  422. Att ta hand om
    konsekvenserna av dina val.

  423. Det är inte heller så lätt.

  424. "Jag har valt den här mannen,
    den här hustrun, det här jobbet"-

  425. -"och så här blev mitt liv."

  426. Ta konsekvenserna av att ha valt fel
    elbolag eller satsat på fel bank.

  427. Eller vad det nu kan vara.

  428. För varje val man gör
    så väljer man bort nåt annat.

  429. Det här är en av kärnorna-

  430. -i mötet med de unga vuxna
    i psykoterapin.

  431. De upplever inte att de kan välja.

  432. De kanske inte upplever att de har
    val, eller så har de för många val.

  433. De upplever inte
    att de kan ta ansvar för sina val.

  434. De är rädda
    och oroar sig jättemycket-

  435. -över alla dessa val
    som ligger framför dem.

  436. Är man 17-18 år så ser man
    hela livet framför sig-

  437. -som en form av hinder att ta sig
    över, och vid varje hinder-

  438. -så finns det ett vägval att göra.
    Det kan bli oöverstigligt för dem.

  439. Så valen betonar existentialisterna
    som en oroshärd för oss alla.

  440. Ni kan själva tänka efter om ni
    tycker att det är svårt att välja-

  441. -på olika plan.
    Existentialisterna menar också-

  442. -att man bör försöka leva autentiskt.
    Vad är det?

  443. Jag brukar kalla det för
    att koppla av autopiloten-

  444. -och försöka utveckla
    nån form av livsflexibilitet.

  445. Att träna sig i mod, helt enkelt.

  446. Att trampa på marker
    som är lite okända.

  447. Göra saker som är lite läskiga,
    men som skulle kunna berika mitt liv.

  448. Motsatsen till att snäva in sitt liv,
    och leva på ett spår.

  449. Att vidga det och prova nya sker,
    och se vad det gör med ens inre-

  450. -och framför allt med ens självkänsla
    och självförtroende.

  451. Det är nåt att jobba mycket med
    ungdomar med, modet att pröva nytt.

  452. Även i termer
    av förhållningssätt till sig själv.

  453. Att prova nya förhållningssätt
    till sig själv kan göra-

  454. -att man lever mer autentiskt.

  455. Existentialisten menar att det här
    är det vi ofta oroar oss för-

  456. -på den mer filosofiska nivån.

  457. Vi möter allt det här
    inom psykiatrin-

  458. -men det jag tycker lyser lite rödare
    än det övriga är den här ensamheten-

  459. -som många redan upplever-

  460. -och som de är livrädda
    för att behöva uppleva hela livet.

  461. Jaha... Då tänkte jag prata
    om våra patienter.

  462. På vilket sätt är de sårbara?

  463. Vad oroar de sig för?
    Det vet ni säkert lika bra som jag.

  464. Men som jag tänker mig
    de väldigt unga tonåringarna-

  465. -och för all del de lite äldre,
    24-25-åringarna-

  466. -är att de inte har levt tillräckligt
    länge för att ha varit med om-

  467. -att gå ner
    och sen orka ta sig upp igen.

  468. De predicerar en framtid-

  469. -som ser ut exakt som den gör nu
    när jag har ångest och depression.

  470. De tänker att det är så
    livet kommer att te sig.

  471. Vi som har levt lite längre har
    varit med om både dalar och toppar-

  472. -och vet att... Vi kan abstrahera
    från vår historia in i framtiden-

  473. -och vet att
    "Jag har kunnat vara glad och lugn".

  474. Då tror jag att jag kan bli det i
    framtiden. Men den unga patienten-

  475. -har inte den erfarenheten,
    så därför är vår roll-

  476. -att finnas där och hjälpa dem över
    de här riktiga svackorna.

  477. För att förstå att du kommer ut
    på andra sidan.

  478. Sen kanske det kommer en dipp igen,
    men då är du bättre rustad, och vet.

  479. Som Susanne sa så
    är vi dömda att hänga med och...

  480. Det är en fakticitet i våra liv att
    vi hänger med föräldrarna överallt.

  481. Väldigt många ungdomar
    lever sårbara liv-

  482. -med ständiga förändringar.

  483. De kanske har dålig erfarenhet
    från vuxna som har svikit dem.

  484. Nu har jag bara fem minuter kvar,
    så nu får jag speeda på lite.

  485. Det här är ett kärt ämne, men jag vet
    att andra tänker tala om det här-

  486. -på den här konferensen.

  487. Men jag frågar numera alltid
    en ung patient-

  488. -om vad de gör ute på sociala medier,
    hur de använder sociala medier.

  489. Det finns en undersökning
    från Folkhälsomyndigheten-

  490. -om sambandet mellan depression-

  491. -och hur lång tid och hur ofta
    man är ute på sociala medier.

  492. Det är nästan en sanning för oss
    som jobbar med unga i psykiatrin-

  493. -att det hänger ihop på nåt sätt.

  494. Vissa patienter är oroliga
    för att misslyckas med terapin.

  495. De är oroliga för att inte
    hitta modet att delta-

  496. -i jobbiga sker i terapin -
    exponeringar och liknande saker.

  497. De är också rädda
    för att bli "friska".

  498. För det är ju ett val. Patienter
    måste välja att gå in i terapin.

  499. De måste välja förändring, och de
    måste välja att våga bli "friska".

  500. De måste våga ta det valet
    och det ansvaret-

  501. -att bli fri
    från sin psykiska ohälsa.

  502. Det är inget lätt val att göra.
    Vi måste arbeta väldigt mycket-

  503. -med att tåla ambivalensen
    hos våra unga vuxna-

  504. -som varken säger nej eller ja
    till terapin.

  505. Där vi kanske måste sträcka ut
    alliansfasen i terapin uppåt ett år-

  506. -för att få patienten
    med oss in i terapin.

  507. Innan de ens har sagt
    "Ja, det tänker jag göra".

  508. Jag kallar det för den terapeutiska
    nickningen. "Är du med mig nu?"

  509. "Kan vi börja jobba?"
    "Ja, det kan vi."

  510. Det vill jag se hos patienten.

  511. Då har patienten gjort ett val.

  512. Och det valet måste man göra
    om och om igen i terapin.

  513. Och sen har vi oron hos de anhöriga-

  514. -som vi måste ta hand om
    och försöka hjälpa dem med.

  515. En helt begriplig oro -
    jag kan så väl förstå den.

  516. Som förälder själv, och eftersom
    jag har mött så många anhöriga-

  517. -som verkligen har en helt realistisk
    oro för sina nära och kära.

  518. Sen har vi oron hos er
    som personal eller behandlare.

  519. Behåll er kloka oro
    - den måste ni ha.

  520. Den är basen för varför ni
    över huvud taget jobbar med terapi.

  521. Den måste ni värna om.

  522. Vi har en oro att misslyckas,
    och att patienter tar livet av sig.

  523. Det är det värsta scenariot av alla,
    och det har jag varit med om.

  524. Att bli ifrågasatt professionellt,
    att utsättas-

  525. -för Lex Maria-utredningar-

  526. -eller att kollegor
    ska uppleva en som inkompetent.

  527. Eller att själv inte orka
    för att man har oro kring sitt eget-

  528. -och man helt enkelt är uttröttad.

  529. Jag brukar ta upp den bär bilden-

  530. -när jag pratar
    om terapeuter i psykoterapi.

  531. Jag tycker att det här är viktigt
    att påminna sig om.

  532. Det låter kanske hårt
    - jag vet inte om ni tycker det.

  533. Vi terapeuter måste också överleva.
    Vi kan inte låta oss invaderas-

  534. -av alla våra patienters lidande-

  535. -för då orkar vi inte stå kvar.
    Då pallar vi inte.

  536. Så det är otroligt viktigt
    att vi kan ha en liten, sund distans-

  537. -till våra patienter, och inte tänka
    att vi ska frälsa alla, bota alla.

  538. Det kanske inte ligger
    inom räckvidden för vad vi förmår.

  539. Det är ett privilegium att bara få gå
    vid sidan om och försöka hjälpa.

  540. Jag tycker det här är ganska vackert.
    Det slår an nånting hos mig.

  541. Så är det.

  542. Sen behöver ni se över
    er egen balans i livet.

  543. Om ni lägger allt krut och järn
    på ert yrke och era prestationer-

  544. -så är det en varningslampa.
    Ni behöver fördela er tid-

  545. -på så mycket annat också.

  546. Och sen brukar jag låta terapeuter
    göra en egen jobbkompass-

  547. -för att svara på frågan:
    "Varför jobbar jag med det här?"

  548. Vad är mina humanistiska värden?

  549. Hur vill jag möta patienter?
    Vilket förhållningssätt vill jag ha?

  550. Det här har jag pratat om.

  551. Du kan kartlägga din oro.

  552. Försöka förstå vad som kickar igång
    din oro för dina patienter.

  553. Och sen är jag mycket för... Nu
    klickar jag lite snabbt, ursäkta.

  554. Ni jobbar i team, hoppas jag.
    Alla ska jobba i team.

  555. Ni måste kunna kommunicera
    med någon eller några om er oro.

  556. Inte bara
    kring patientens problematik-

  557. -utan er egen oro inför patienterna.

  558. Det är livsnödvändigt att ha ett team
    omkring sig för att göra det.

  559. Där ni kan stötta och bekräfta
    varandra och på ett förnuftigt sätt-

  560. -pusha varandra att göra lite mer,
    lite bättre, lite andra saker.

  561. Och förstås,
    när du är orolig för din patient-

  562. -gör ett "vi" av er i terapirummet.

  563. När både du och patienten
    har fastnat-

  564. -och du är superorolig för att
    patienten ska ta livet av sig...

  565. Då måste du kommunicera det
    med din patient.

  566. Jag pratar om helikopterperspektiv.

  567. Upp och titta på
    vad som händer i rummet mellan er.

  568. Om du uttrycker din oro
    för patienten-

  569. -så måste du samtidigt tala om
    att du klarar av din oro.

  570. Så att patienten inte
    ska bära din oro också.

  571. Så när du uttrycker att du är orolig
    så måste uttrycka en kompetens-

  572. -i att hantera din oro, för annars
    blir det för tungt för patienten.

  573. Då kanske patienten slutar,
    för hon gör dig ledsen och orolig.

  574. Och här... En sista...
    Nu är tiden ute.

  575. Lite över. Orosfåtöljen får ni läsa
    om i min bok, som står här ute.

  576. Ett konkret sätt att hantera oro på.

  577. Då tackar jag så hemskt mycket
    för mig. Tack för att ni lyssnade.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att leva med tillvarons ovisshet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Kåver, psykoterapeut och författare, talar om hur vi hanterar den oro som kommer med att leva och finnas till. Oro är ett allmänmänskligt fenomen men kan också få konsekvenser. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barn och ungdom, Livsfrågor, Oro, Samhällsvetenskap, Sociologi, Unga vuxna
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Barndom och kreativitet

Suzanne Osten, dramatiker och författare, talar om det maktperspektiv som alltid finns mellan den vuxna och barnet. Vad händer med pjäser som barn gillar men vuxna förfasas över? Och hur är det att göra teater för barn om skilsmässa och att ha en psykiskt sjuk mamma? Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Att leva med tillvarons ovisshet

Anna Kåver, psykoterapeut och författare, talar om hur vi hanterar den oro som kommer med att leva och finnas till. Oro är ett allmänmänskligt fenomen men kan också få konsekvenser. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Hur ska man behandla unga som mår dåligt?

Åsa Nilsonne, psykoterapeut och författare, frågar sig hur bra det egentligen är att ge mediciner till unga som mår dåligt i stället för att behandla den egentliga orsaken. Om hur hjärnan påverkar oss och hur hjärnan och en ung kropp påverkas av psykofarmaka. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Lågaffektivt bemötande av unga vuxna

Hur kan man hantera unga som slåss och kastar möbler? Hur uppstår vissa beteenden i samspel med andra? Och vilken metod kan man använda för att komma till rätta med beteendeproblem? Psykologen Bo Hejlskov Elvén visar detta på ett humoristiskt, ögonöppnande sätt. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Samtal som förändrar

I terapi skapas en relation, ett vi mellan terapeuten och den som har bekymmer, berättar psykoterapeuten Allan Linnér. Men hur kan man som psykolog eller psykoterapeut behålla det vi:et? Och hur väljer man en metod som passar klienten och en själv som terapeut? Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Om skam och utveckling hos unga vuxna

Skam hjälper oss till relevant anpassning genom livet och hjälper oss att bli realistiska. Men så finns det skam som inte är hjälpsam utan bara plågsam. Vi kan tycka att vi är värdelösa eller bli perfektionister. Katja Bergsten, psykoterapeut och forskare, talar om strategierna vi tar till för att undvika skam och hur det påverkar oss. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Terapi som inte hjälpte

Hur kan man som terapeut se till att terapin blir så bra som möjligt? Psykoterapeuten Camilla von Below har forskat kring de som inte är nöjda med sin terapi och ger en insikt kring vad det kan bero på. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.