Titta

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Om UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

En konferens om unga vuxna, hur de mår, hanterar oro och stress och upplever terapi. Inspelat den 25-26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018 : Hur ska man behandla unga som mår dåligt?Dela
  1. Man har tagit bort insikten om-

  2. -att hur vi mår påverkas av
    det som händer i våra liv.

  3. Åsa Nilsonne heter jag.
    Jag är psykiater-

  4. -så jag är läkare och specialiserade
    mig på problem som har att göra med-

  5. -vad vi ser och hör,
    hur vi tänker, känner och beter oss.

  6. Som ung psykiater
    har man läkarbagaget med sig.

  7. Som läkare har man ofta en enkel
    inställning till behandlingen.

  8. Har nån en gallsten tar man bort den.
    Har nån hudcancer tar man bort den.

  9. Har nån för högt blodsocker
    tar man ner det.

  10. I början när man kommer till
    psykiatrin tänker man likadant.

  11. Vi tar bort depressionen.

  12. Vi tar bort hissrädslan.

  13. Är nån rädd tar vi bort rädslan.

  14. Efter ett tag märker man
    att det är svårt att göra det.

  15. Det är lätt att ta bort en gallsten-

  16. -men det är svårt
    att ta bort symptom-

  17. -som man tänkte
    är lätta att komma åt.

  18. Och det händer saker.

  19. En kvinna kom till mig
    för att hon hetsåt.

  20. Vi försökte förstå vad som hände.

  21. Hon skrev matdagböcker
    och berättade om sitt liv.

  22. Flickan bodde i ett rum
    på övervåningen.

  23. Utanför rummet låg en tjock
    heltäckande matta i en korridor.

  24. På den tjocka mattan
    brukade hennes mamma komma
    smygande.

  25. Och sen...

  26. ...slängde hon upp dotterns dörr.

  27. Det var en av sakerna som kunde
    dra i gång en hetsätningsepisod.

  28. En vacker dag kom hon och sa
    att det hände nåt konstigt.

  29. "Dörren åkte upp och där stod morsan,
    och jag blev så arg."

  30. "Jag sa åt henne
    att knacka som en vanlig människa."

  31. Då hade hon plötsligt
    inget godissug längre.

  32. Det som brukade komma
    när morsan kastade sig in.

  33. Då börjar man fundera över-

  34. -sambandet mellan situationen,
    det som händer i henne-

  35. -och hennes "symptom".

  36. Hon började erkänna ilskan
    för sig själv-

  37. -och uttrycka den
    på ett hanterligt sätt.

  38. Hon varken ströp eller slog mamman.

  39. Hon uttryckte det
    på ett ganska rimligt sätt.

  40. Då försvann symptomet
    - hetsätningsimpulsen.

  41. Då börjar man fundera över
    vad symptomen fyller för funktion.

  42. Tänker man på vad rädslan eller
    nedstämdheten fyller för funktion-

  43. -blir man tveksam till att säga:
    "Det här ska bort!"

  44. För då gör man inte nån en tjänst
    genom att rycka undan den.

  45. Jag träffar folk säger: "Jag förstår
    inte hur min granne tänker."

  46. "Hon väger 120 kilo
    och har ont i knän och fötter."

  47. "Ska det vara så svårt att gå ner
    i vikt?" Ja, det är svårt för vissa.

  48. Varför det? För att ätandet fyller
    en viktig psykologisk funktion.

  49. Eller hur?

  50. När man inte har grepp om det
    blir psykiatrin enklare och svårare.

  51. När man får grepp blir det roligare.

  52. Jag startar med en bok från 2011.

  53. Jag visar den för att jag hörde
    Torkel, som har gjort studien-

  54. -i en intervju. Reportern
    som intervjuade honom sa...

  55. Han hade undersökt 350 barn
    och stoppat dem i magnetkameror.

  56. Reportern sa: "Vad är
    det mest överraskande fyndet?"

  57. "Det mest överraskande var
    hur otroligt lite åldern sa"-

  58. -"om deras kapacitet att göra vad
    som helst och om deras hjärnmognad."

  59. Den här bilden är illustrativ
    i all sin enkelhet.

  60. Det är sexåringar. Den som är bäst
    på ett visuospatialt test-

  61. -är bättre än de flesta 18-åringar.

  62. Den 18-åring som är sämst
    ligger på en 8-årings nivå.

  63. Om man tar till sig det
    blir det ännu mer uppenbart-

  64. -att åldern inte är en bra prediktor
    för hur någon ska fungera.

  65. Vårt skolsystem tycker att det är bra
    att folk är lika gamla i en klass-

  66. -och förväntar sig att de får
    samma färdigheter och kunskaper.

  67. I Australien sätts barnen
    i en förberedande klass-

  68. -och när de var mogna
    flyttades de upp.

  69. De kunde vara fem, sju
    eller ännu senare.

  70. De fick flytta upp en klass
    när de kunde koncentrera sig-

  71. -och kunde fungera i kontexten
    som krävdes i den klassen.

  72. Ha det här i bakhuvudet hela tiden.

  73. Mycket av mina tankar kring det här
    bygger på att-

  74. -åldern inte säger så mycket
    om en människa.

  75. När vi har en individ framför oss
    ska vi inte omedelbart tänka:

  76. "En 18-åring. Den är så här."

  77. Utan vara öppna för att se
    vad som finns i paketet.

  78. Vad ska vi kunna som vuxna,
    unga vuxna eller nyblivna vuxna?

  79. En av sakerna som ingår i konceptet
    är att kunna styra sitt beteende.

  80. Vi säger att folk är barnsliga
    när de får utbrott-

  81. -eller bryter ihop för nåt
    som inte är nåt att bryta ihop för.

  82. Eller när de har svårt att
    nån annan vinner i Monopol.

  83. Man förväntas kunna styra
    sitt beteende och sina känslor-

  84. -så att man fungerar på ett mer
    sofistikerat sätt i en situation.

  85. Vi lär oss att inte vara impulsiva.

  86. Ni har nog sett marshmallow-testet
    med barnen som försöker låta bli.

  87. Och vilka strategier de har
    för sin impulskontroll.

  88. En liten kille sitter på sina händer
    för att hindra sig själv att ta den.

  89. När det gäller känslor
    förväntas vi kunna hantera dem.

  90. Vi ska kunna trösta oss själva
    när vi blir ledsna-

  91. -lugna oss när vi blir stressade-

  92. -och inte smocka till nån
    när vi känner för det.

  93. Det är en del av färdigheterna
    man ska bygga upp och finslipa-

  94. -medan man blir äldre.

  95. Vi lär oss även att lösa problem.

  96. Livet ställer oss inför problem
    som inte står i handböcker.

  97. Och då tänker vi:
    "Jaha, vad ska jag göra nu?"

  98. Vi har olika
    problemlösningsstrategier.

  99. Det är som om vi går runt i en rolig
    butik med hammare och skruvmejslar.

  100. "Med en sån såg kan jag göra
    det här och det där."

  101. "Jag skulle kunna svetsa ihop saker.
    Då blir det nåt sånt."

  102. Medan vi tar oss igenom
    våra dagar, veckor, månader och år-

  103. -testar vi
    olika sätt att lösa problem-

  104. -och upptäcker
    vad som funkar för oss.

  105. Jag arbetar mest med
    emotionellt instabila personer.

  106. Och många har utvecklat en strategi
    vi kallar aktiv passivitet.

  107. Det vill säga:
    Jag vill få den här uppgiften utförd.

  108. Då hittar jag nån som kan utföra den
    och får personen att göra det-

  109. -i stället för att göra det själv.

  110. Det kan man förfina
    och bli jätteduktig på.

  111. Min ena hund är fantastisk på det.

  112. Exempel:

  113. Den är en vit, fluffig hund
    som inte är ett dugg hjälplös.

  114. Och inte ett dugg i behov av
    att omvärlden ska rycka in.

  115. Hon skulle hoppa in i en taxi,
    i bakluckan.

  116. Hon kommer och tittar på bilen.

  117. Taxichauffören
    verkar vara en lämplig person-

  118. -att utpressa eller charmera.

  119. Hon går fram och tittar på chauffören
    och ser ut som:

  120. "Oj... En väldigt stor bil du har.
    Och jag är en väldigt liten hund."

  121. "Det är så högt upp till bakluckan."

  122. Tror ni inte killen lyfter upp henne?
    Får man inte hundra poäng?

  123. Hon hade kunnat hoppa upp.

  124. Hon har en förmåga att få andra
    att lösa hennes problem-

  125. -och utnyttjar den gärna.
    Hon tycker det är kul.

  126. Hon garvar nog lite för sig själv.
    "Jag lyckades igen."

  127. Vad ska vi göra?
    Lära oss att hantera känslor.

  128. Vi talade om att hitta strategier
    och hantera känslor.

  129. Här vill vi ligga.

  130. Det vi känner ska vara starkt nog
    för att fylla sin funktion.

  131. Inte så stark att det blir problem,
    och inte så låg-

  132. -att man inte får nåt gjort.

  133. Om man blir arg
    är det oftast inte bra att slå folk-

  134. -eller skicka elaka mejl till chefen.

  135. Men det är inte heller bra att inte
    bli arg i situationer man borde säga:

  136. "Nej, det får du sluta med."

  137. Det kan behövas lite ilska
    för att övertyga.

  138. Inte: "Nej, det vore bra
    om du inte gjorde så där."

  139. Det är mycket bättre att säga:
    "Nu får du sluta."

  140. Man kan pröva på barn, hundar
    eller chefer. En liten touch där.

  141. Under sin uppväxt pendlar man här-

  142. -och lär sig få ner intensiteten
    för att få saker gjorda.

  143. Vad finns det för utrymme
    att vara arg och ledsen-

  144. -och använda känslan
    för att lösa livsproblem?

  145. Man visste inte hur det gick till.
    Jag måste visa de här balla bilderna.

  146. Prefrontalcortex
    är det som sitter här innanför.

  147. Den delen av hjärnan
    fattar våra kloka beslut.

  148. Våra medvetna beslut. Här tänker vi:

  149. "Det är frestande att göra det här
    men jag låter bli."

  150. Här sitter vår etik och moral.

  151. Här sitter intressanta funktioner
    vi har nytta av som vuxna.

  152. Den är inte färdig
    förrän 25-årsåldern för män.

  153. Lite tidigare för kvinnor.

  154. Man har funderat på att ha olika
    körkortsålder för män och kvinnor.

  155. Men det är rätt orättvist.

  156. Vissa män är färdiga jättetidigt
    och vissa kvinnor behöver mer tid.

  157. Man vill helst veta individuellt
    när folk är redo att köra bil.

  158. Vi har amygdala, den röda pluppen.

  159. Den är en av delarna
    man upptäckte först.

  160. En del som drar i gång våra rädslor.
    Fantastiskt.

  161. Det visade sig att ingen av
    hjärndelarna opererar självständigt.

  162. Man kan tänka:
    "Gör den allt det här?"

  163. Men det är som när man säger:
    "Zlatan har gjort mål."

  164. Man menar inte att resten av laget
    har fikat under tiden.

  165. Zlatan kan inte göra mål om ingen
    har passat bollen till Zlatan.

  166. Det är en schematisk bild,
    men det är intressant-

  167. -för det ger oss ett sätt att
    förhålla oss till det vi känner-

  168. -som kan vara användbart.
    Jag har använt det här i terapi.

  169. En person har tentamensskräck-

  170. -ska i väg på en tenta och säger:

  171. "Det går inte.
    Jag kommer göra som sist."

  172. "Då läste jag inte ens det som stod
    och sprang därifrån."

  173. Man kan fundera över, om man sitter
    där och har fått sin tenta...

  174. Vad säger hjärnan?
    Vad säger amygdala? "Spring!"

  175. "Du kommer inte klara nånting.
    Där är dörren."

  176. Vad säger prefrontalcortex? "Lugna
    ner dig. Så farligt är det inte."

  177. "Det värsta som kan hända
    är att du inte kan nånting."

  178. "Du kanske inte skriver full pott.
    Det kan bli långtråkigt."

  179. "Men du kan ändå sitta ner och titta
    på tentan. Du behöver inte springa."

  180. Amygdala säger:
    "Jo, stanna inte kvar!"

  181. "Lugna ner dig, amygdala."

  182. Den inre diskussionen har
    många av mina patienter nytta av.

  183. Skippa "jag vill", "jag tycker"-

  184. -och i stället se att hjärnan
    kan ha olika uppfattningar.

  185. Vi kan prata med dem, bestämma om vi
    går på amygdalas linje och sticker-

  186. -eller om vi vill stanna kvar.

  187. Redan där distanserar man sig
    från känslan, det som händer-

  188. -och kan bättre styra sitt beteende.

  189. Man vill styra sitt beteende
    mot långsiktiga mål.

  190. Särskilt när det är känslodrivet
    som i det här fallet-

  191. -med ett emotionsdrivet mål.

  192. Det finns skäl att vara försiktig
    innan man kör på känslan och sticker.

  193. Tack till forskarna
    som har tagit fram datan.

  194. Min favorit: hippocampus. Här har vi
    vårt autobiografiska minne.

  195. Många emotionellt instabila patienter
    är uppgivna-

  196. -för att de gör samma misstag
    och felbedömningar gång på gång.

  197. Då börjar man tänka
    att man är dum i huvudet.

  198. "Det måste vara fel på mig
    som går på samma nit."

  199. Kompisarna stämmer in:
    "Va, en gång till? Är du inte klok?"

  200. Man försöker alltid förstå
    varför man gör som man gör.

  201. Om man går på samma nit gång på gång
    kan man ju vara dum i huvudet.

  202. Eller hur?

  203. Även med ett IQ på 150.

  204. Om man har otur
    går man hos en psykoterapeut-

  205. -som har en ännu värre förklaring.
    Den går så här:

  206. "Du vet inte om det,
    men du vill att det ska gå dåligt."

  207. "Du vill misslyckas
    och råka ut för problem."

  208. "Du straffar dig själv
    med dåliga val."

  209. Och då underminerar man tilltron till
    personens förmåga att förstå-

  210. -vad hon känner, tycker,
    tänker, vill.

  211. Och när hippocampus-studierna
    började komma-

  212. -berättade jag det
    för mina patienter.

  213. Hippocampus är en av de mest
    stresskänsliga delarna av hjärnan.

  214. Människor med en traumabakgrund-

  215. -har antagligen en hippocampus
    som inte är lika effektiv som annars.

  216. Därför att stresshormonerna verkar...

  217. ...förstöra en del av cellerna
    i hippocampus.

  218. Och om man frågar så här: "När du
    fattade det här dåliga beslutet"-

  219. -"kom du ihåg
    hur dåligt det gick sist?

  220. "Nej."
    Hur ska man då göra ett annat val?

  221. Att gå från "jag är dum i huvudet",
    "jag vill mig själv illa"-

  222. -till
    "min hippocampus är inte tipptopp"-

  223. -betyder jättemycket för
    hur man ser på sig själv.

  224. Det "braiga" är att hippocampus
    sprutar ut nya nervceller.

  225. Hippocampus reparerar sig, och man
    kan förklara viktiga saker för den.

  226. Om jag snubblar på bordet...

  227. Om jag vill undvika det kan jag säga:

  228. "Kan du vara uppmärksam,
    hippocampus?
    Där står ett bord."

  229. "Benet vill jag inte kollidera med."
    Man kan lagra minnet-

  230. -fast det inte går automatiskt.

  231. Då kan man komma ihåg
    när man brukar fatta dåliga beslut.

  232. Nästa gång får man upp det.

  233. "Just det,
    så här skulle jag inte göra."

  234. Fantastiskt.

  235. Nu över till att försöka
    förhålla oss till unga människor-

  236. -som är nedstämda eller har ångest.

  237. Syns bilden?

  238. Här ser ni ett krokigt ben.
    Här ser ni ett annat krokigt ben.

  239. Går det att dra ner ljuset temporärt?

  240. Det är en bild från Wikimedia,
    en mycket gammal bild.

  241. Och därför är kanske inte ljusstyrkan
    så perfekt.

  242. Hur som helst...

  243. Så här såg barn ut i Sverige...
    under långa tider.

  244. Barn hade krokiga ben, och man
    visste inte vad det berodde på.

  245. Man trodde att en hora kanske
    hade kastat sin skugga över tröskeln.

  246. En hora kunde vara
    en ogift kvinna som fick barn.

  247. Så de här barnen bidrog till
    att göra livet ännu svårare-

  248. -för de stackars kvinnorna
    som blev gravida.

  249. Man behandlade det här
    med bl.a. rotdragning.

  250. Man letade upp en rot i marken
    som var ungefär lika stor...

  251. Hålet var ungefär
    lika stort som barnet.

  252. Sen drogs barnet igenom roten.
    Jag kan tänka mig-

  253. -hur nån står och drar i ungen
    och nån annan puttar på-

  254. -och trycker barnet genom roten.
    Den behandlingen funkade bra.

  255. Blev ni överraskade?

  256. De blev bättre.

  257. Varför? Eller rättare sagt,
    behandlingen funkade inte alls-

  258. -men det var innan man förstod att
    man måste ha en kontrollgrupp.

  259. Hade man det skulle man ha sett
    att det inte gjorde nån skillnad.

  260. Rotdragningen gjordes på våren,
    och vad händer då?

  261. Solen kommer tillbaka,
    och man bildar mer D-vitamin i huden.

  262. Och då blir man bättre, för
    tillståndet beror på D-vitaminbrist.

  263. Man har D-vitaminbrist
    och får symptom.

  264. Tillför man D-vitamin blir man
    bättre. Om det görs profylaktiskt-

  265. -vilket vi gör i barnmat i Sverige
    utvecklas inte problemen.

  266. Det är tillfredsställande.
    Om man skulle skriva en bok...

  267. "Bad guy" är sjukdomen,
    "good guy" är vitaminet.

  268. Tillför man vitaminet försvinner
    "bad guy". Allt blir frid och fröjd.

  269. Det hade varit trevligt
    om det var likadant med depression.

  270. Om man ändå bara hade brist av något.

  271. Eller "brist på".

  272. På samma sätt som man fick böjda ben.

  273. Sen, när man gör nåt åt det: poff!
    Så är problemet borta.

  274. En sådan story
    har berättats om depression.

  275. Att depression beror på för lite
    serotonin och obalans i systemet.

  276. Det kallas för serotoninhypotesen.

  277. Men hypotesen
    är väldigt omdiskuterad.

  278. Vissa är övertygade om att
    serotonin spelar en stor roll.

  279. Andra, lika namnkunniga, forskare-

  280. -är övertygade om
    att det är en missuppfattning.

  281. Att det är en berättelse-

  282. -som syftar till att man på
    ett enkelt sätt kan behandla det.

  283. Det är svårt att mäta
    serotoninaktivitet i hjärnor.

  284. Och vi har serotonin i hela kroppen.
    Moderkakan är full av det.

  285. Det finns i mag-tarmkanalen,
    överallt.

  286. Hjärnan är bara
    en liten del av systemet.

  287. Och man har inte hittat en punkt
    i hjärnan som är depressionspunkten.

  288. "Om serotoninet sjunker där
    blir man nedstämd."

  289. Utan vi får säkert mer information
    så småningom.

  290. Men det är felaktigt,
    och det kan man vara överens om-

  291. -att säga att depression beror på
    för låga serotoninhalter-

  292. -på ett visst ställe i hjärnan.

  293. Det är också så att många mediciner
    verkar specifikt-

  294. -mot det som de ska behandla.

  295. Vi kallar medicinerna som påverkar
    serotoninet för antidepressiva-

  296. -som om de specifikt rättade nånting
    som gav depression.

  297. Men de verkar på normala nervceller.

  298. Den perfekta medicinen behandlar bara
    det som den är tänkt att behandla.

  299. Om vi tar malariamedicin händer det
    inget om vi inte har malaria.

  300. Men tar man antidepressiva
    eller antipsykotiska mediciner-

  301. -händer mycket saker i hjärnan-

  302. -som inte har något med depressionen
    eller psykosen att göra.

  303. Det här hittade jag i går.

  304. "Läkemedelsberoende.
    Myndigheter utreder."

  305. I England
    har man börjat uppmärksamma-

  306. -medicinerna som skrivs ut på recept
    och kallas för läkemedel.

  307. I motsats till preparat
    man köper på gatan-

  308. -som också påverkar
    hur vi känner oss-

  309. -ska de vara
    mindre beroendeframkallande-

  310. -och mindre "farliga".

  311. Ni har säkert sett att USA har
    en gigantisk opioid-epidemi-

  312. -som tar livet av fler
    än vad HIV gjorde.

  313. Många har kommit in i ett missbruk-

  314. -genom mediciner
    som har skrivit ut till dem-

  315. -i samband med att de har haft ont.

  316. Man har valt att titta på
    benzodiazepinerna.

  317. Där har vi dem.

  318. När de kom tyckte man att de var
    så bra, för de var inte vanebildande.

  319. Det var modernt
    att äta de här medicinerna-

  320. -för att det skulle kunna bli
    lite bättre.

  321. Men det visade sig
    att man kan hamna i svåra beroenden.

  322. Antidepressiva,
    som Cipramil och Cipralex-

  323. -skulle inte heller vara
    vanebildande.

  324. Det visade sig att det är svårt att
    sluta med dem för många.

  325. Även om de inte är vanebildande
    på samma sätt som icke-legala droger-

  326. -får man ändå säga
    att det är ett preparat-

  327. -som kroppen reagerar negativt på
    om man inte tar.

  328. Vilken ful mening! En redaktör
    hade strukit det med rött-

  329. -och sagt: "Så där kan du inte säga."

  330. Tramadol är en av bovarna
    när det gäller opioider.

  331. Sen har vi ett preparat
    som kallas Lyrica-

  332. -som också är ett sånt som skrivs ut.

  333. Jag hörde till min förfäran
    från en kollega...

  334. ...att det skrevs ut mycket
    till unga vuxna.

  335. Det låter väldigt alarmerande.

  336. Så här står det i Fass.

  337. Jag tittade bara på Cipramil.

  338. "Cipramil ska inte användas
    om man är under 18 år."

  339. Nu tar vi fram Torkels bild igen.

  340. Under 18, vad säger det?

  341. Om man är 18 och ett halvt,
    är det inget problem då?

  342. Ska nån som är 17 och ett halvt
    inte använda det?

  343. Vi vet för lite om vem det är säkert
    att skriva ut mediciner för.

  344. Inte minst åldersmässigt. Det står på
    bipackssedeln och är inget hemligt.

  345. "Risken för självmordsförsök är
    större hos patienter under 18 år."

  346. Har de tittar på under 17,
    under 20, under 22?

  347. Antagligen inte.
    18 är en "bekvämlighets-cut off".

  348. För då anses man vara vuxen.

  349. Det finns mycket vi inte vet
    om personer i den åldern.

  350. Många av dem är inne i en expansiv
    utvecklingsfas hjärnmässigt.

  351. Vi vet inte vad som händer-

  352. -när vi ger dem preparat
    som påverkar hjärnan.

  353. De här preparaten har även
    implicerats i skolskjutningar i USA.

  354. Vissa menar att det är så pass
    vanligt med medicinering av unga-

  355. -att det inte är viktigt att veta att
    en del som har begått massmord-

  356. -har varit medicinerade.

  357. Andra säger att det kan ha bidragit
    till tragedierna som inträffar.

  358. Jag vet inte.

  359. Det pratas inte mycket om
    att de flesta medicinerna-

  360. -har en väldigt påtaglig effekt
    på folks sexliv.

  361. Man kan fundera över
    hur det påverkar folk som är runt 18.

  362. Det är en ålder när många ställer sig
    frågor om sin sexuella identitet-

  363. -och vad man är attraherad av.
    "Vad vill jag göra och inte göra?"

  364. Om man medicinerar med nåt
    som gör att man inte känner lust-

  365. -eller att lusten man känner
    blir påverkad av preparatet...

  366. ...måste det bli
    en försvårande faktor-

  367. -i vuxenblivandet, sexuellt.

  368. Det står även i bipackssedeln-

  369. -att preparaten kan ha
    en negativ effekt på spermier-

  370. -och spermiernas vitalitet.
    Jag googlade det-

  371. -för jag hade läst en artikel
    om män som sökte hjälp-

  372. -för att de inte fick barn.

  373. De som stod på
    serotoninåterupptagshämmare-

  374. -hade betydligt sämre
    spermiekvalitet.

  375. Jag tittade
    och det finns mycket som talar för-

  376. -att man bör undvika preparaten
    om man vill bli pappa.

  377. Men det är inte tydligt
    i bipackssedeln.

  378. Det står nåt hemskt
    jag inte vill visa-

  379. -för då blir ni
    emotionellt dysreglerade.

  380. Det handlar om
    vad som kan hända med spädbarn-

  381. -om mamman har tagit SSRI-preparat
    under de sista tre månaderna.

  382. Man får räkna med det. Om man ska
    medicinera en grupp i den åldern-

  383. -kan det hända att någon blir gravid.

  384. Man vet genom råttförsök att
    SSRI-preparat påverkar foster.

  385. Och inte på nåt positivt sätt.

  386. Vad gör man?
    Om det inte är serotonin-

  387. -och de här serotoninpåverkande
    drogerna inte inger förtroende-

  388. -vad tänker man då?

  389. Livssituationen, inre och yttre
    händelser, individuell känslighet?

  390. Manualen som används för att
    diagnosticera depression, DSM-

  391. -som revideras hela tiden,
    hade ett problem.

  392. Det var svårt att skilja sorg
    från depression.

  393. I första utgåvan sa man att
    om man har råkat ut för en stor sorg-

  394. -t.ex.
    en älskad person som går bort-

  395. -har man ett år att sörja innan
    man kan sägas vara deprimerad.

  396. Sen har intervallet
    kortats allt eftersom.

  397. Nu har det försvunnit.

  398. Det betyder att
    om nån som står mig nära-

  399. -omkommer i morgon, kan jag få
    diagnosen depression i övermorgon.

  400. Man har tagit bort miljön
    och kontexten.

  401. Man har tagit bort insikten om
    att hur vi mår påverkas av våra liv.

  402. Det här är så himla bedrövligt.

  403. Känslor fyller en funktion.
    Vi har dem för nånting.

  404. Jag tog den här
    för att det är en sympatisk studie.

  405. Heléne Zetterström Dahlqvist
    disputerade-

  406. -på en studie om hur flickor påverkas
    av att bli sexuellt trakasserade.

  407. De var inte våldtagna,
    utan det var...

  408. ..."vardagliga"
    sexuella trakasserier-

  409. -som huvudsakligen
    inträffade i skolan.

  410. Hennes slutsats blev:

  411. "Låga nivåer av trakasserier hade
    samband med den psykiska hälsan"-

  412. -"och kunde ge depressiva symptom."
    Ingen blir väl överraskad?

  413. Det överraskande är att diagnoser
    ställs utan att man tar anamnes.

  414. Utan att man tar reda på
    hur livet ser ut, på vissa ställen.

  415. Den invändningen är inte aktuell
    i det här sammanhanget.

  416. Ni kan säkert komma på
    tio jättebra saker man kan göra.

  417. Jag tar upp den för att jag hör det
    från mina kollegor.

  418. Jag valde att inte arbeta med farmaka
    utan blev psykoterapeut-

  419. -och har kollegor som säger:

  420. "Va! Hur ska du hjälpa nån
    utan mediciner?"

  421. Då har jag sagt:
    "Vad tror du psykologer gör?"

  422. "Vad gör psykoterapeuter?"
    Det vet man inte så mycket om.

  423. Och ni sitter säkert inne med mer
    expertis än vad jag gör om det här.

  424. Jag har inte arbetat specifikt
    med den åldersgruppen.

  425. Däremot med många som kommit in
    i vuxenpsykiatrin-

  426. -som har varit 18, 19, 20, 21, 22.

  427. Och bitvis varit mentalt,
    emotionellt, intellektuellt yngre.

  428. Man har nytta av
    att ha egna tonårsbarn.

  429. Jag kunde känna igen saker:
    "Du är 18 men det är 14-årsbeteende."

  430. 14-årsbeteende hos en 18-åring
    diagnosticeras som nåt otrevligt.

  431. När man tänker på Torkels studie och
    att det inte finns en lag som säger-

  432. -att alla ska kunna
    det som genomsnittet kan.

  433. Du är 18, men inombords är du 14
    och det får vi ta hänsyn till-

  434. -och acceptera.
    Då kan man undvika tråkiga diagnoser.

  435. Och visa respekt
    för varje persons egna väg.

  436. Jag vet inte om det stämmer...
    Jag tänker mig att vad man än gör-

  437. -spela piano, hantera impulser
    eller vad som helst-

  438. -är det sällan kurvan ser ut så här.

  439. Ofta går det mycket uppåt,
    sen stiltje-

  440. -sen uppåt långsamt, fort
    och stiltje igen...

  441. Personen som är 18, men 14
    inombords-

  442. -behöver inte alltid vara
    fyra år efter.

  443. Hon kanske får ett jätteryck
    två år senare...och kommer i kapp.

  444. Det måste man ha i bakhuvudet.

  445. Sen tänker jag att
    när man blir ledsen-

  446. -rädd eller får relationsproblem-

  447. -så är det viktigt att försöka se...

  448. ...hur man kan förbättra situationen.

  449. Depression eller ångest...

  450. ...är som en sån där röd blinkande
    lampa man kan ha på bilen.

  451. "Nånting är inte som det ska,
    som måste bli bättre"-

  452. -"som skaver
    och inte är bra för mig."

  453. "Nånting bryter ner mig
    och behöver hända."

  454. Kan man förbättra miljön?

  455. Det är ofta fråga om att ta bort nåt-

  456. -att bli av med nåt
    som skapar stress och oro.

  457. Man kan göra som på Island.

  458. Hur många har med intresse sett
    Islands satsning på-

  459. -att få ner rökning
    och droganvändning bland unga?

  460. En, två, tre.

  461. Där har ni upplyftande läsning,
    resten av er.

  462. På Island tyckte man
    att många ungdomar-

  463. -började röka,
    ta droger och dricka för mycket.

  464. De funderade på vad de skulle göra.

  465. Vår automatiska reaktion är
    att sätta stopp för och hindra dem.

  466. -och se till
    att det inte kommer in droger.

  467. I stället funderade de på
    vad som gör att unga människor-

  468. -tar droger, röker och dricker
    för mycket. De har långtråkigt.

  469. De har för lite utmaningar,
    nöjen och spänning.

  470. "Okej, vad kan vi göra?"

  471. De skapade så många aktiviteter
    de kunde tänka sig.

  472. Det var klättring, bågskytte, dans...

  473. Ungarna uppmuntrades att lära sig,
    träna och aktivera sig.

  474. Man fick med föräldrarna-

  475. -och införde utegångsförbud
    sent på nätterna.

  476. Och resultat blev att de fick ner
    drog- och alkoholanvändningen.

  477. De fick upp den psykiska hälsan.

  478. Det är ett lysande exempel på
    att förbättra miljön för unga-

  479. -och förstå vad de vill.

  480. Man känner sig som mest nöjd
    när man gör nåt spännande-

  481. -och gärna nåt man blir bra på,
    och nån form av idrott.

  482. Om det är nåt man lär sig då,
    apropå vuxenfärdigheter...

  483. ...så är det att ta motgångar.

  484. Det mest sannolika
    är att man inte vinner tävlingen.

  485. Det är 72 ungar som tävlar,
    en vinner.

  486. Resten måste hantera sin besvikelse-

  487. -och fundera över
    hur man blir bättre.

  488. Även om mamma och pappa
    tycker att jag är bäst-

  489. -är jag inte bäst i tennis.
    Men jag duger bra ändå.

  490. Och sen naturligtvis...
    Nu får jag prova den röda knappen.

  491. Och sen specialiserade insatser
    för olika problem som ungarna kan få.

  492. Om jag vore hälsovårdsminister skulle
    jag investera massor med pengar här-

  493. -och säga som de gjorde på Island:

  494. "Vem vill vi bli handledda av?"
    "Killen från Rio? Vi tar hit honom."

  495. Är ni intresserade av Island? Bjud
    hit folk, eller åk på studiebesök.

  496. Skulle inte det vara grejer?

  497. Det här är min favoritdefinition
    av meditation.

  498. "Mental träning
    som förbättrar förmågor"-

  499. -"som att styra uppmärksamhet
    och känslor." De hänger ihop.

  500. Jag tog upp det
    för att vi har arbetat mycket med-

  501. -att använda mindfulness för att
    hjälpa instabila personer.

  502. Det här är en fin bild som visar
    var i hjärnan man blir uppgraderad-

  503. -av att fokusera sin uppmärksamhet.

  504. Det som unga vuxna och vi alla gör-

  505. -är att lyssna på musik.
    Alla har varit unga och olyckliga-

  506. -och suttit i ett mörkt rum och
    lyssnat på någon suicidal artist-

  507. -som sjunger om
    hur hemskt allting är.

  508. Det är en form av meditation.

  509. Vi går in i känslan, upplever den-

  510. -och får hjälp
    av någon som har upplevt samma sak.

  511. Vi går på film, lajvar och gör
    en massa saker. Det här behöver vi.

  512. Det är inte bra för våra upplevelser
    att vara alltför medicinerad.

  513. Det här kan motverka depression
    och nåt man kan fundera över.

  514. Hur mycket av det här har unga?

  515. Jag vill att vi tänker mindre
    på kemisk obalans-

  516. -och mer på makt
    och sociala relationer.

  517. Många unga har lite makt jämfört med
    i andra samhällen i samma ålder.

  518. Att kunna se depression som brister i
    livssituationen, inte fel i hjärnan.

  519. Att vara uppmärksam på trauman.

  520. Folk som varit med om trauman
    har ökad risk för depression.

  521. Om vi kan kartlägga det
    kan vi ge bättre hjälp.

  522. Jag avslutar med det här:

  523. Det bör krävas särskild kompetens
    att skriva ut psykofarmaka till unga.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur ska man behandla unga som mår dåligt?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åsa Nilsonne, psykoterapeut och författare, frågar sig hur bra det egentligen är att ge mediciner till unga som mår dåligt i stället för att behandla den egentliga orsaken. Om hur hjärnan påverkar oss och hur hjärnan och en ung kropp påverkas av psykofarmaka. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Barnpsykologi, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Psykofarmaka
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Barndom och kreativitet

Suzanne Osten, dramatiker och författare, talar om det maktperspektiv som alltid finns mellan den vuxna och barnet. Vad händer med pjäser som barn gillar men vuxna förfasas över? Och hur är det att göra teater för barn om skilsmässa och att ha en psykiskt sjuk mamma? Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Att leva med tillvarons ovisshet

Anna Kåver, psykoterapeut och författare, talar om hur vi hanterar den oro som kommer med att leva och finnas till. Oro är ett allmänmänskligt fenomen men kan också få konsekvenser. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Hur ska man behandla unga som mår dåligt?

Åsa Nilsonne, psykoterapeut och författare, frågar sig hur bra det egentligen är att ge mediciner till unga som mår dåligt i stället för att behandla den egentliga orsaken. Om hur hjärnan påverkar oss och hur hjärnan och en ung kropp påverkas av psykofarmaka. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Lågaffektivt bemötande av unga vuxna

Hur kan man hantera unga som slåss och kastar möbler? Hur uppstår vissa beteenden i samspel med andra? Och vilken metod kan man använda för att komma till rätta med beteendeproblem? Psykologen Bo Hejlskov Elvén visar detta på ett humoristiskt, ögonöppnande sätt. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Samtal som förändrar

I terapi skapas en relation, ett vi mellan terapeuten och den som har bekymmer, berättar psykoterapeuten Allan Linnér. Men hur kan man som psykolog eller psykoterapeut behålla det vi:et? Och hur väljer man en metod som passar klienten och en själv som terapeut? Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Om skam och utveckling hos unga vuxna

Skam hjälper oss till relevant anpassning genom livet och hjälper oss att bli realistiska. Men så finns det skam som inte är hjälpsam utan bara plågsam. Vi kan tycka att vi är värdelösa eller bli perfektionister. Katja Bergsten, psykoterapeut och forskare, talar om strategierna vi tar till för att undvika skam och hur det påverkar oss. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Terapi som inte hjälpte

Hur kan man som terapeut se till att terapin blir så bra som möjligt? Psykoterapeuten Camilla von Below har forskat kring de som inte är nöjda med sin terapi och ger en insikt kring vad det kan bero på. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?