Titta

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Om UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

En konferens om unga vuxna, hur de mår, hanterar oro och stress och upplever terapi. Inspelat den 25-26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018 : Om skam och utveckling hos unga vuxnaDela
  1. Det är farligt med bra saker. Allt vi
    vill ge till våra plågade ungdomar-

  2. -det är farligt. Kärlek är farligt.
    Trygghet och beröm är farligt.

  3. En av de
    nödvändiga förutsättningarna-

  4. -för att över huvud taget
    kunna kliva ut i livet...

  5. Att utvecklas som människa som barn-

  6. -men också att våga kliva ur sängen
    på morgonen även om man är 53-

  7. -eller vad man kan vara...

  8. Det är det inre tillstånd
    som signalerar att det är okej.

  9. Några av er
    har kanske hört mig säga nåt förut.

  10. Då vet ni att jag är affektnörd.
    Blir väldigt noga.

  11. Vi behöver inte vara så noga i dag.

  12. Men det handlar om en grundemotion,
    eller en basaffekt.

  13. En medfödd signal från mig till mig
    som säger att det är okej.

  14. Visst ser det härligt ut
    hur hon har det?

  15. Det är fredag i dag. Vi hoppas
    att lite sånt här väntar runt hörnet.

  16. Den här signalen säger... Jag behöver
    inte hålla på så här, jag är närsynt.

  17. Det är signalen
    som vi som djur verkligen behöver.

  18. Vi är som djur ganska klena,
    eller hur?

  19. Inte mycket till rovdjur.
    Vi har inte mycket att sätta emot-

  20. -om en tiger är på dåligt humör.

  21. Det vi är bäst på
    är att vara rädda eller att skämmas.

  22. Neurologiskt är vi designade för det.

  23. Man ska inte klandra sig själv för
    att man är ängslig. Det är normalt.

  24. Men vi behöver vila,
    det vet ni från all stressforskning.

  25. Vi behöver stunder av ro
    för att orka.

  26. Den här känslosignalen säger
    "nu är det inga tigrar här".

  27. Det betyder att jag vet... Särskilt
    som liten, men det går aldrig över.

  28. Vi behöver alltid människor.

  29. När man är så här liten,
    är det nödvändigt för överlevnad.

  30. Jag kan inte vila om jag inte vet
    att du är där, för du har koll.

  31. Många här sysslar med mentaliserings-
    baserad terapi. Hur många?

  32. Eller hur? Mentalisering vet folk
    vad det är, det är jätteinne.

  33. Det är inne, men det är bra grejer.

  34. Det handlar mycket om
    att man som liten, ung och vuxen-

  35. -har känslan av att man bor
    i sina viktighetsmänniskors sinnen.

  36. "Mamma och pappa tänker på mig,
    jag behöver inte tänka så noga."

  37. "De har koll."

  38. Och det är ett säkert ställe.

  39. "Det här är en säker plats för mig.
    Det är tryggt, det är okej."

  40. "Jag kan släppa ner axlarna."

  41. Det som händer där...

  42. Det är
    att det är en allmän okej-signal.

  43. Den är relationell. Den säger "jag är
    okej så här, det behövs inget mer".

  44. "Du är snäll."
    Man är i en vänlig värld.

  45. "Ni vill mig väl.
    Och jag är väl okej."

  46. Bara så här, utan nåt mer som behövs.

  47. Det vi kan syssla med
    i det tillståndet är dels vila.

  48. Det som händer när vi får chansen,
    är att det vi har kommer.

  49. Har ni märkt det när man slappnar av?

  50. Om man mediterar kommer det man har.
    Man kan märka hur kissnödig man är.

  51. Har ni varit med om det? När man
    kommer hem? Man måste fort in på toa.

  52. Har nån varit med om det? Då får man
    plats med det man har inom sig.

  53. Det kan vara att man är kissnödig,
    eller att man är trött.

  54. Man behöver faktiskt vila.

  55. Det är väldigt vemodigt.
    De unga jag träffar...

  56. De är ofta studenter
    eftersom jag är i Uppsala.

  57. Ibland är de yngre, men många
    har precis börjat sina studier.

  58. En del hinner inte bli mer än 21-22
    innan de sjukskrivs för utmattning.

  59. Det är vemodigt, är det inte det?

  60. Då är det armt om vila.
    "Stanna, det räcker."

  61. Det räcker aldrig. Fruktansvärd
    aktivitetsnivå på alla ledder.

  62. Känner ni igen det?

  63. Det finns en könsaspekt,
    viss överrepresentation tjejer.

  64. Är man mer utvilad,
    så är det där man hittar leken.

  65. Det planlösa,
    som inte är inriktat på resultat.

  66. Man är spontan, det kommer en idé.

  67. Det finns glädje,
    det är bara som det är.

  68. Det behöver inte bli nåt av det.

  69. Där finns kreativitet,
    man skapar nåt bara för att.

  70. "Jag gör universums fulaste lerfigur,
    men jösses vad mysigt det var."

  71. Har ni gjort sånt? Och Pappa säger
    inte "du kanske ska bli keramiker?".

  72. Sen var det förstört.

  73. Nej, det ska vara en ful lerfigur
    bara för att det är härligt med lera.

  74. Här finns ro, trygghet.
    Det är trygghetskänslan.

  75. Det är då man kan göra
    fula lerfigurer och njuta av det.

  76. Kanske några med medicinska kunskaper
    kan berätta om alla bra grejer-

  77. -som strömmar ut i blodomloppet.
    Har ni haft den känslan?

  78. Fredagskänslan. Jag är upptagen
    av fredagar, otroligt svensk.

  79. Man kommer hem och har en skön stol.
    Det här när man sätter sig.

  80. Har ni varit med om den fysiska
    förnimmelsen? Jag blir som gelé.

  81. Det kittlar i kroppen.
    Jag kan inte göra mycket.

  82. Säger nån åt mig att fly för kriget,
    blir det inget av med det.

  83. Men det är oändligt behagligt. Man
    känner att det pågår nåt reparativt.

  84. En del av oss känner bara av det nån
    sekund innan de diskar eller mejlar.

  85. Ja, hur det är.

  86. Här kan det tidigt i livet vara ont
    om det. Det är mycket aktiviteter.

  87. Det ska bli bra, det ska vara betyg.

  88. Dessutom ska man vara snygg
    och tränad och politiskt medveten.

  89. Vad det nu är man har omkring sig.
    Men signalen "nu räcker det"-

  90. -kan vara plågsamt frånvarande.

  91. Det andra inre tillståndet som är
    nödvändigt för all typ av utveckling-

  92. -är det som kallas,
    om vi är noga med termer, intresse.

  93. Det är närmandekänslan,
    närmandeemotionen.

  94. Det här som småttingar...
    Anknytning sysslar ni med.

  95. Ingen känner sig främmande för det?

  96. "Utforskande"
    är ett ord man ofta använder där.

  97. Småttingar är på allting, det ska
    i munnen. Hela världen är spännande.

  98. Då ser man ut så där. Vidgade
    pupiller, "wow!". Allt är härligt.

  99. Signalen från den känslan
    gäller allt. Det gäller mig.

  100. Det är den här förmågan
    som alla föds med-

  101. -men som tyvärr tillbakabildas
    hos många.

  102. Att vända uppmärksamheten mot sig
    själv också med samma öppna intresse.

  103. "Jag är viktig för mig,
    jag är oerhört intresserad av mig"...

  104. ..."och hur jag har det."
    På ett öppet sätt.

  105. Det är nåt helt annat än när vi gör
    den här domaren, den här granskaren.

  106. Som sitter med värderingsmätaren
    på bra-dåligt-polen. Det är inte den.

  107. Eller hur? Ni har den också.

  108. Det är det här "jag är hungrig,
    klart jag ska ha en smörgås".

  109. "Vad trött jag är, jag måste vila."

  110. "Det är viktigt hur jag har det,
    jag tar mig på allvar."

  111. "Om jag är fri med den här
    så är du också viktig."

  112. "Dels är du spännande att lära känna,
    jag vill gärna leka med dig."

  113. "Jag har också omsorg om dig. Det är
    viktigt att du också har det bra."

  114. Jag vet inte om nån har sett filmer
    på YouTube från tysk forskning-

  115. -om medkänsla som medfödd.
    Har nån sett dem?

  116. Småttingar med en försöksledare
    som är otroligt fumlig.

  117. Är man över fyra genomskådar
    man honom. De här är kanske 1,5 år.

  118. Han fumlar och tappar. De blir
    så här... De ser lite förbryllade ut.

  119. Men på en gång ska de hjälpa.
    De får ingen belöning.

  120. Man ser det här "vad svårt
    han har det, klart jag måste hjälpa".

  121. Sista snutten
    är en ännu mer skeptisk schimpans.

  122. Även den hjälper till, men den
    verkar ha genomskådat det bättre.

  123. Det man ser hos en trygg småtting,
    allt är intressant.

  124. Även en dammtuss kan vara spännande
    att ha i munnen. Det är lite jobbigt.

  125. Att allt är så spännande.

  126. Men riktning och "det här tycker jag,
    det här vill jag".

  127. "Jag vet saker om mig. Jag är
    uppmärksam på mig och mina signaler."

  128. Känner ni vad jag menar?

  129. Ja. Det man kan syssla med,
    om man får tillgång till inre...

  130. Vi pratar om inre tillstånd,
    väldigt kroppsliga.

  131. Jag jobbar
    med affektfokuserad psykoterapi.

  132. Det är ett fokus på kroppen.
    Ingen kropp, inga känslor.

  133. Det kan man ha
    en helt egen föreläsning om, hur...

  134. ...vi, och vi när vi är unga,
    sysslar med kroppen-

  135. -på ett sätt som inte alls
    har att göra med vad vi behöver.

  136. Det jag kan ägna mig åt, som är
    möjligt när jag får ha den här öppna-

  137. -är det vi kallar nyfikenhet.
    Engagemang.

  138. Alltså med glädje.
    "Wow, vad spännande."

  139. Jag har ett par stora barn,
    en är flammande tonåring-

  140. -med ett plötsligt
    starkt politiskt engagemang.

  141. Man kommer inte undan en millimeter.
    Det finns glädje i det.

  142. "Vet du mamma!?"
    Så kommer en föreläsning.

  143. Det ger, det fyller, det är viktigt.
    Information, allt är spännande.

  144. Man vill lära sig,
    den känslan driver all inlärning.

  145. Det gör att man tycker saker
    är spännande att få veta.

  146. Ni känner till begreppet "trial and
    error". Man försöker, det blir fel.

  147. Man provar igen.
    Det driver utvecklingen.

  148. Vi misslyckas hela tiden,
    men det är okej.

  149. Kombinationen av "wow, vad spännande"
    och "det är okej"-

  150. -gör att jag står ut med att
    misslyckas. Det är inte så farligt.

  151. "Asch, det var inte så
    man kopplade ihop pol a med..."

  152. Minns ni fysiken? Man drog ihop
    och det skulle lysa.

  153. Att man inte ger upp när det
    inte lyser, utan provar nåt annat.

  154. Att orka fortsätta vid motgång.
    Det är okej att det inte går rätt.

  155. Det som också driver är allt
    som gäller närmande. Att vilja prova.

  156. "Jag har aldrig spelat basket.
    Men det kan vara kul."

  157. Att göra nåt, att engagera sig i nåt.

  158. Kanske tycka skolan är kul.
    Det kan vara dödsstraff på det.

  159. Man kan göra det i smyg,
    men inte säga det högt.

  160. Eller så tycker man inte det, risken
    att misslyckas hovrar som en örn.

  161. Inte minst att närma sig människor.

  162. Att skapa relationer, att våga säga
    "hej, vad ska du göra på fredag?".

  163. Hon ser skräckslagen ut.
    - Du ska få vara ifred för mig.

  164. Är ni med? Att våga, med ansiktet som
    småttingen hade, säga "ska vi leka?".

  165. Sen utvecklar vi det, som fyrtioplus
    låter det konstigt att leka.

  166. Vi hittar våra sätt att uttrycka. "Du
    verkar härlig, får jag vara med dig?"

  167. Då måste man ha det här, för att
    de ska förstå att man vill vara nära.

  168. Förälskelser så klart.
    Många har en väldig smärta-

  169. -kring att de inte har en kärleks-
    relation. Vänner kanske blir par.

  170. "Men inte jag". Ofta är det
    ingen som vet att man är kär.

  171. "Det är ingen som ser
    när jag är kär."

  172. Jag träffade en tjej vars kompisar
    började boa ihop sig med partners.

  173. Det var bara hon som var ensam.
    Kompisarna hade inte tid att leka.

  174. Hon var förälskad i en kille.
    Hon var heterosexuell.

  175. När man bad henne beskriva...
    De var i nåt större kompisgäng.

  176. "Hur ser det ut när ni är med
    varandra?" Jag frågade väldigt noga.

  177. För det första höll hon sig så
    långt bort från killen som hon kunde.

  178. Rent geografiskt i rummet. Hon var
    så rädd för att vara fel för honom.

  179. Hon hade känt honom i över två år.
    Jag frågade henne om hans ögonfärg.

  180. Som förälskad är man upptagen
    av ögonen. "Han har så fina ögon."

  181. Hon hade ingen aning om hans ögon-
    färg. Hon tittade aldrig på honom.

  182. Hon trodde han föraktade henne.

  183. Den stackars killen hade ingen aning
    om hur kär hon var. Är ni med?

  184. Det kräver mod,
    det krävs att det är okej.

  185. "Det är till och med okej
    om du inte är kär i mig."

  186. "Det gör ont, men det är inte
    förödande för bilden av vem jag är"-

  187. -"om du inte är kär i mig."

  188. Och, som vi sa innan,
    närma sig sig själv.

  189. "Jag är kär i mig också." Typ.

  190. Eller kär är man inte.
    När man är mån om sig, självomsorg.

  191. Det här är bra grejer.
    Nödvändiga för all typ av utveckling.

  192. Men!

  193. Sen har vi en inbyggd,
    medfödd signal-

  194. -som är till för att hejda
    de här positiva drivkrafterna.

  195. Det är inget patologiskt,
    det är funktionellt och nödvändigt.

  196. Skam. Inte trevligt, men det är
    inte trevligt att vara rädd heller.

  197. Men det är tur att man blir rädd,
    annars dör man snabbt och effektivt.

  198. Det som skam säger... Alla känslor
    säger nåt, det är signaler.

  199. Det skam säger
    är att nåt är lite fel.

  200. Det bromsar närmandet. - Nu såg
    inte du så... Vad heter du? Ann?

  201. Ann såg inte förskräckt ut, men lite
    så här, när jag frågade om att leka.

  202. Om nån ser ut så, är det en signal.
    "Backa, fortsätt inte att fråga."

  203. "Nånting är inte som du tror,
    du var inte fullt så välkommen."

  204. Det hjälper mig
    att vara socialt möjlig.

  205. Folk som inte läser signaler, som
    närmar sig när de inte är välkomna...

  206. Som kanske rent fysiskt
    ställer sig för nära.

  207. De blir svåra för oss. Vi backar,
    det blir ensamt runtomkring.

  208. Skam är bra. Den hjälper mig att
    ställa mig på rätt avstånd till Ann-

  209. -och inte fråga vidare
    om vad hon gör i dag.

  210. Det kan gälla situationer,
    att till exempel förstå...

  211. Man kan se på en småtting
    som bygger med klossar. De rasar.

  212. Då kan man se,
    om man som jag tittar på videofilmer-

  213. -ett ögonblick av skam. "Du
    kan inte bygga så, då rasar tornet."

  214. Jättefunktionellt,
    även om det nyper till.

  215. Det säger också nåt
    om att justera bilden av mig.

  216. "Jag kanske inte är så...
    viktig som jag trodde."

  217. Om ni tänker på barn som kanske
    är väldigt trygga med mor och far.

  218. Det kanske bara är en prins hemma,
    som är van att få alla lampor på sig.

  219. Mamma och pappa är så här... Ritar
    jag en teckning är det Rembrandt.

  220. En sån småtting. Om vi tänker oss en
    sån småtting som är med mor och far.

  221. Men de är för en gångs skull
    på middag med vänner. Och...

  222. Nu har småttingen ritat, kommer med
    sin teckning och väntar sig "åh!".

  223. Mamma och pappa är upptagna,
    det var kul att vara på middag.

  224. De säger "vi kollar sen". Inte
    stygga, men inte alls så speglande.

  225. Då kommer vi att se skam
    hos den här småttingen.

  226. Skam triggas när förväntan och utfall
    inte matchar.

  227. När min positiva önskan liksom...
    Åker på hinder.

  228. Det är bra, då lär sig småttingen
    att solen inte kretsar kring honom.

  229. Det gör honom trevligare. Eller hur?

  230. Det är bra information i skam,
    som vi behöver för att förstå-

  231. -vår plats i gemenskapen.
    Vi är flockdjur, vi behöver veta:

  232. "Vad är jag i relation till dig? Ska
    jag backa? Är det bra där jag står?"

  233. Är det begripligt?

  234. Det jobbiga med skam
    är att den bara triggas-

  235. -när den positiva önskan ligger kvar.

  236. Småttingen vill vara viktig för mamma
    och pappa. Det är inte "skit i dem".

  237. Det är en inbyggd konflikt i skam.
    "Jag vill fortfarande."

  238. Men det finns ett hinder.

  239. Så här långt var det en beskrivning
    av skam när den funkar som tänkt.

  240. Som relevant information som hjälper
    mig till god anpassning i stunden.

  241. Och som realitetsprövar mig.

  242. Vad är rimligt? Vad är möjligt?
    Och vad är inte möjligt?

  243. Skam hjälper oss att bli realistiska.
    Det vet ni ju.

  244. En del har som strategi att aldrig
    förvänta sig nåt för säkerhets skull.

  245. Vi vet hur ont det gör när vi
    har hoppet uppe och så blir det fel.

  246. Det är jobbigt. Det kan vara skönt
    att ha rimlig förväntan på...

  247. ...hur bra nånting ska bli.

  248. Sen finns den här skammen som
    inte är hjälpsam utan bara plågsam.

  249. Det är den vi ofta möter
    om vi arbetar med plågade personer.

  250. Skam blir giftig,
    det är som gift i hela systemet-

  251. -när vi inte kan agera
    på informationen.

  252. "Justera dig, flytta lite på dig så
    blir det bra." Men det blir det inte.

  253. Om vi tänker typläget här igen.

  254. Typläget
    för att börja överdosera på skam-

  255. -är när vi är i den åldern.
    Ni vet anknytningsteorin.

  256. Den är väl empiriskt prövad.

  257. Det vi är dömda till per biologi
    är att alltid rikta närmanden-

  258. -den här närmandesignalen,
    mot våra överlevnadspersoner.

  259. Ni känner till bebisforskning.
    Det pigga bebisar gör-

  260. -är att med såna ögon
    söka mors och fars...

  261. I stereotyp mening, det kan vara mor
    och mor eller fan och hans moster.

  262. Viktighetsmänniskornas ansikten.
    Känns det igen?

  263. "Jag måste ha koll på er,
    jag överlever inte utan er."

  264. "Jag är liten i kroppen,
    jag kan inte haka på som en apa."

  265. Det kvittar vad jag har för
    viktighetsfolk, jag vill komma nära.

  266. Sån är jag gjord.

  267. Har jag otur och har viktighets-
    människor som inte är på banan...

  268. De kanske är stressade för ofta.

  269. Stressade är vi alla,
    men de är för stressade för ofta.

  270. De kanske mår väldigt illa.

  271. De kanske är deprimerade eller
    har mycket ångest. De kanske dricker.

  272. Har svårt med nånting.
    De är inte där.

  273. När jag riktar det här,
    det man vill ha tillbaka...

  274. Har ni sett filmer på trygga samspel
    mellan småttingar och vuxna?

  275. Det är gott att se,
    det här hur man per automatik...

  276. Det är en magnet,
    ett småttingansikte. Man bara...

  277. Man kan inte hjälpa
    att man börjar titta. Eller hur?

  278. Man kan inte låta bli.

  279. "Åh, lille..." "Har du sett?"
    Vi härmar och är så med.

  280. Vi gör det
    som viktighetsmänniskor gör.

  281. Beskriver världen medan den pågår.

  282. Vi delar deras inre tillstånd,
    håller sällskap och begripliggör.

  283. Allt det
    som sen kallas för att mentalisera.

  284. Om jag inte gör det?
    Om min småtting gör så här mot mig-

  285. -och jag ser ut så här. Flack.
    Eller så blir jag arg.

  286. Eller så kommer det ingen. Jag ligger
    i spjälsängen och gurglar förnöjt.

  287. Sen blir jag ledsnare och
    sänder signaler, och ingen kommer.

  288. Vi kan vara med om många saker.

  289. Brister i intoning, ren försummelse
    och allt däremellan. Eller hur?

  290. Eller bara att det är hårt
    när jag kommer med min teckning.

  291. "Titta, mamma!" "Tog du pappret,
    det använder ju jag!"

  292. Smått smäll på fingrarna hela tiden.

  293. När jag har gjort min fula lerfigur
    som jag är stolt över.

  294. "Med lite träning kan jag nog bli
    en keramiker till slut."

  295. Det finns på alla nivåer, det här.
    Lite smäll på fingrarna.

  296. Då hamnar jag kroniskt i det här.
    Jag kan inte justera mig.

  297. Om jag är sju månader och har
    en deprimerad pappa, vad gör jag?

  298. Hur ska jag flytta mig
    så att det blir bra? Det går inte.

  299. Det är när man frågar nära som man
    kan märka att barn och ungdomar-

  300. -och tyvärr kämpar vi ofta
    hela livet-

  301. -med att laga en förälder
    som inte var med oss.

  302. Det går inte. Vid sju månader
    kan man inte göra nånting.

  303. Jag kan inte ringa SOC
    och be om familjehemsplacering.

  304. Den här felsignalen från skam,
    "nåt är fel". Anpassa, justera.

  305. Det blir information om mig.
    "Jag är fel."

  306. Småttingar
    tänker globalt och egocentriskt.

  307. Allt handlar om hela mig.
    Kommer felsignalen som skam är-

  308. -om och om igen i situationer
    där jag inte kan justera...

  309. ...då är det jag som är fel.

  310. Det är många som säger så.
    Många här vet hur det känns.

  311. Många ungdomar rapporterar
    den här känslan. Man är fel.

  312. Man är dålig. "Att mamma och pappa är
    missnöjda är för att jag är dålig."

  313. "Stackars de
    som fick en sån undermålig unge."

  314. "Det är nån grundläggande defekt,
    det går inte att tycka om mig."

  315. "Så är det med det."

  316. "Ni är fientliga,
    det är ingen trygg värld."

  317. "Världen är full av domare, beredda
    att avslöja hur dålig jag är."

  318. "Ni är farliga för mig. Det gäller
    att passa sig och gömma sig."

  319. "Att jag är ensam
    är för att jag är som jag är."

  320. "Inte konstigt att ingen vill leka.
    Så här kommer det alltid att vara."

  321. "För sån här är jag."
    Känner ni igen den beskrivningen?

  322. Klart man sitter kvar i källaren
    och spelar dataspel.

  323. Eller sliter som ett djur. Så länge
    som man har maxbetyg och är tränad-

  324. -och har vad man nu ska ha... Naglar
    och ögonbryn ska vara i ordning.

  325. Då ser ni inte hur värdelös jag är.

  326. Det här är himla otrevligt.

  327. Skam är alltid otrevligt. Vi vill
    agera, den säger "gör nåt annat".

  328. Har vi den här outhärdliga skammen,
    "det går inte att ha mig"-

  329. -behöver vi ta till drastiska medel.

  330. De här bilderna är för inspiration,
    de är inte uttömmande.

  331. Det är ett sätt att sortera
    strategier för att hantera skam.

  332. Det är exempel på hur de kan
    yttra sig. Ni kan fylla på med bra-

  333. -och bättre exempel.

  334. Ett sätt är att backa,
    ett annat att angripa sig själv.

  335. Man kan undvika allt eller angripa
    andra. Vi tar dem en och en.

  336. Om jag backar, drar jag mig bort från
    belägenheter där jag kan känna skam.

  337. Jag gömmer mig för dem.

  338. Det är när jag inte vill nånting.

  339. Har ni jobbat med såna ungdomar?
    Vill ingenting.

  340. Ingenting är roligt.

  341. Har ni jobbat med dem som svarar "jag
    vet inte"? Man blir knäpp i huvudet.

  342. Man håller sig hemma.

  343. Definitivt från sociala,
    fria aktiviteter.

  344. Eventuellt från skola.
    Man håller sig hemma från allt.

  345. Man backar fysiskt.

  346. Man blir tyst.

  347. Det är inte den
    som räcker upp handen och hörs.

  348. I värsta fall backar man
    från elementär omsorg om sig själv.

  349. Man sköter inte sömn,
    mat eller hygien.

  350. Är man lite äldre börjar man slarva
    med sånt som räkningar.

  351. Man backar från sig själv
    helt och hållet.

  352. Är det riktigt mörkt då...

  353. ...är det det vi möter
    i vad som förr var slutenvård.

  354. "Jag tänker inte befatta mig
    med mig."

  355. "Möjligen tänker jag röka mycket."

  356. Vi kan fortsätta, men får ni känslan?
    Man lägger ner.

  357. Att angripa sig själv.

  358. Det är också
    en väldigt omhuldad metod.

  359. Många är jättenoga
    med sin självkritik.

  360. Har ni träffat såna som är explicita
    med sina attacker på sig själva?

  361. Man ska komma ihåg
    att alla dessa strategier-

  362. -är sätt att skydda sig från skam.

  363. Så de här självattackerna tar
    man inte ifrån folk hur som helst.

  364. "Så länge jag är säker på
    att ni föraktar mig"-

  365. -"att jag är dålig, ful, misslyckad"-

  366. -"då kan ni inte överraska mig.
    Jag har koll på min värdelöshet."

  367. "Jag driver mig själv. Om jag inte är
    självkritisk kanske jag inte får"...

  368. Är det en femma man får nu för tiden?
    Eller A? Är det A? Ja.

  369. Högsta betyg!

  370. Det är noga med självkritiken, den är
    viktig. Många uttrycker det explicit.

  371. "Om jag inte var så kritisk
    skulle jag inte få nåt gjort."

  372. En stark övertygelse.
    "Ta inte min självkritik ifrån mig!"

  373. Men den kan vara förödande.

  374. Och en kronisk viskande röst,
    som inte är hjälpsam.

  375. Där har man fel.
    Det finns mycket forskning på det.

  376. Om jag får vara
    i den rofyllda bebisens läge-

  377. -"det är väl okej,
    min lerfigur var mysig"...

  378. "Jag kan väl få vara så här.
    Jag orkar inte utbilda mig mer nu."

  379. "Jag tycker om att spela
    Fia med knuff, det är kul."

  380. "Jag orkar inte renovera hemma.
    Ni kan väl gilla mig ändå?"

  381. Man får inte mindre gjort. Det
    man gör, gör man på andra grunder.

  382. Man blir inte passiv.
    Man presterar inte sämre.

  383. Man blir mindre intresserad av att
    prestera det man trodde man behövde.

  384. Det kan vara
    existentiellt omtumlande.

  385. Man behöver inte sin självkritik för
    att ta sig framåt. Men det känns så.

  386. Blir det ännu värre
    kanske jag blir självsabotör.

  387. Som råkar glömma
    att jag hade prov just i dag.

  388. Som missade terapitimmen.

  389. Fönsterkuverten hamnar åt sidan.

  390. Kronofogden
    är ständigt intresserad av mig.

  391. När man krånglar till det.
    Jobbar ni med såna? Man blir helt...

  392. Makalös förmåga
    att krångla till det för sig.

  393. Det är noga med det,
    att krångla till det för sig.

  394. Då ligger jag på botten
    och visar att jag inte kan falla mer.

  395. Det är skönt att ligga på botten,
    det är kallt och mörkt och hårt.

  396. Men jag kan inte falla mer.
    Det är det viktigaste.

  397. Ännu mer drastiskt
    är att göra sig själv fysiskt illa.

  398. Ni vet, det är skuret på längden
    och tvären och bränt.

  399. Det är noga med det.
    Det är begripligt.

  400. När man följer självskadandet
    märker man att det är olika motorer.

  401. Ibland är det en euforisk lättnad.

  402. Lite liknande människor jag har mött
    som har tagit heroin.

  403. Det är inte svårt att förstå
    varför man fastnar.

  404. Ibland är det också viktigt
    att meddela mig själv min dålighet.

  405. Självmord är en lösning mellan
    att backa och angripa sig själv.

  406. Det är en lösning, problemlösning.
    Av drastiskt slag.

  407. Men det är ett försök
    att ta hand om outhärdliga tillstånd.

  408. Undvika...

  409. ...är ett annat sätt.
    Det är att flytta fokus.

  410. "Jag vill inte vara i det värdelösa,
    och ni får inte se det."

  411. "Jag sysslar med att försöka
    vara perfekt. Jag ska vara snygg."

  412. "Jag kanske lägger fokus på dig
    i stället."

  413. Man kan fundera över om det finns en
    överrepresentation i såna här yrken.

  414. Jag försöker vara jättebra för er,
    så ni inte märker hur dålig jag är.

  415. Jag kan fly rent bokstavligen
    från det inre tillståndet. Missbruk.

  416. Bort från det här tillståndet,
    till nåt annat som känns bättre.

  417. Och vi kan också angripa andra.

  418. Skam! "Nån är dålig,
    och det ska inte vara jag."

  419. Jag kanske blir föraktfull
    och snar till vrede. Kanske mobbare.

  420. "Om inte jag mobbar...
    Man är överst eller underst."

  421. "Mobbar jag inte, så blir jag mobbad.
    Det gäller att vara på förhand."

  422. Det kanske går till våld. Misshandel
    i parrelationer, skolskjutningar...

  423. Många är inne på forskning. Det är
    svårt att studera av etiska skäl.

  424. Att det är skamdrivet. Det har inget
    att göra med vrede per se.

  425. Att förgöra källan till skam.

  426. Mitt politiska engagemang
    kan få en aggressiv karaktär.

  427. Alla som inte röstar som jag
    är helt dumma i huvudet.

  428. Viktigt är att komma ihåg
    att det bästa sättet att slippa skam-

  429. -är att noga undvika
    de goda tillstånd vi hade i början.

  430. Var noga med
    att inte känna att det är okej.

  431. Att alltid vara på tårna,
    att räkna med att andra är fientliga.

  432. Att inte vilja nåt, hoppas nåt,
    våga nåt, tycka nåt.

  433. Då är det säkert.

  434. Mycket av det vi ser som vi
    kallar olika saker hos våra ungdomar-

  435. -är logiska konsekvenser
    av en strategi för att slippa skam.

  436. Med den hypotesen
    får man andra ingångar i jobb.

  437. I dag kommer vi inte prata om
    "hur gör man då?".

  438. Vi älskar diagnoser. Inte jag,
    jag tycker de är informationslösa.

  439. Men de förekommer rikt,
    så vi kan fortsätta länge här.

  440. Men bara några ord på vägen
    om skamjobb.

  441. Att ha respekt. "Vore det inte
    härligt att gå på basket?"

  442. Det är som att säga "ska du
    inte doppa ner fingrarna i syra?".

  443. Det är farligt med bra saker.
    Allt det vi vill ge till ungdomarna-

  444. -är farligt. Kärlek är farligt.
    Trygghet, beröm är farligt.

  445. Allt som är bra är farligt.
    Det ska man ha respekt för.

  446. Att de här sakerna är väldigt noga.

  447. De vi arbetar med som har de
    här strategierna håller hårt i dem.

  448. "Kom inte och
    ta min värdelöshet ifrån mig!"

  449. Det är viktigt att det är hopplöst.
    Det är inte kul att vara behandlare.

  450. Man kan tro att de har rätt och känna
    skam. "Jag är en dålig behandlare."

  451. Det är noga med att det är hopplöst.
    Det är ett skydd.

  452. "Vad vore läskigast om det inte var
    hopplöst?" Då kommer mycket viktigt.

  453. På den frågan.

  454. "Jag vet inte, jag vet inte."
    "Hur skulle det vara om du visste?"

  455. "Läskigt!"

  456. Ta det så smått. Goda grejer
    ska man prångla på i smyg.

  457. Så ungdomen inte ens har märkt
    att det var bra förrän det hänt.

  458. Då kan man göra dem uppmärksamma.
    "Märkte du?"

  459. Om ni förstår?
    Det kan göras lite mer sofistikerat.

  460. Att ta det i små steg.
    Gradvis exponering.

  461. Med respekt för hur läskigt det är.

  462. Fokus på personens relation
    med sig själv.

  463. Den ligger i vägen vad gäller skam.

  464. "Så länge jag inte får vara viktig
    för mig kan jag inte ta emot hjälp."

  465. Det är noga med det. "Du kan inte
    hjälpa mig, det ska du veta."

  466. "Jag är dum i huvudet."
    "Tycker du det? Berätta."

  467. "Är det nån del av dig som
    inte tycker det? Vad säger den?"

  468. Din relation med dig
    bör vara huvudfokus i behandlingen.

  469. Parterapi med dig och dig.
    Ni är inte snälla mot varandra.

  470. Ha respekt och medkänsla
    med vad svårt det är att ha det bra.

  471. Att vilja, våga och veta.

  472. Vad svårt det är att vara behandlare
    åt nån som är rädd för allt bra.

  473. Det är tungt för oss också.
    För mig i alla fall.

  474. Det är svårt att vara
    så hjälplös utanför som man kan bli.

  475. Jag har en fråga. Jag.

  476. Jag fick en känsla av på slutet
    att du på teorinivå-

  477. -lägger skammen som ett grundbegrepp-

  478. -för att förstå
    all typ av psykisk problematik.

  479. Att allt får sin förlösning
    och förklaring-

  480. -om vi går via begreppet skam
    och dess innebörder.

  481. Intressant. Jag använder skam väldigt
    lite när jag tänker teoretiskt.

  482. Jag tänker mera skuld. Men...
    Jag vill fråga dig om du ser det så?

  483. Att vilken diagnos vi än hamnar i-

  484. -är det skammen som kan öppna porten.

  485. Nej, inte alls. Det var bara
    för att det var dagens ämne.

  486. Jag tycker skam är ofta närvarande.

  487. Så fort nån har svårigheter
    i relation till sig själv-

  488. -är den stenen värd att lyfta på.
    Det kryper ut bra grejer.

  489. Men skräck är ju minst... De jobbar
    ofta i par på ett olustigt sätt.

  490. Skräck är en lika stark komponent
    i vad vi kallar psykisk ohälsa.

  491. Det skulle jag säga.
    Allt som hindrar hygglig ro-

  492. -att vara i kontakt med
    sina egna behov, ställer till det.

  493. Skam och skräck
    är de två huvudaktörerna.

  494. -Ja... Då har du en slags teori?
    -Jag har massor med teorier.

  495. Men inte bara skam, inte alls.

  496. Om ni tänker på ordet ångest.

  497. Det kan vara skam det också, men
    det är ju mycket rädsla. Jätterädd.

  498. Människor som har haft lite ro,
    som har haft skrämmande erfarenheter-

  499. -det behöver inte vara skam,
    utan inlärning.

  500. Världen är en farlig plats.
    Människor är inte trygga.

  501. Det är skräck,
    det är lika giftigt som skam.

  502. Skam är jobbigt,
    det säger mycket om vem jag är.

  503. Så fort det är på banan,
    brukar skam vara bra att kika på.

  504. -Då gör vi så att vi tackar dig.
    -Nu blir det inget mer.

  505. -Tack så mycket.
    -Tack!

  506. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om skam och utveckling hos unga vuxna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skam hjälper oss till relevant anpassning genom livet och hjälper oss att bli realistiska. Men så finns det skam som inte är hjälpsam utan bara plågsam. Vi kan tycka att vi är värdelösa eller bli perfektionister. Katja Bergsten, psykoterapeut och forskare, talar om strategierna vi tar till för att undvika skam och hur det påverkar oss. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Känslor, Personlig utveckling, Psykologi, Skam
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Barndom och kreativitet

Suzanne Osten, dramatiker och författare, talar om det maktperspektiv som alltid finns mellan den vuxna och barnet. Vad händer med pjäser som barn gillar men vuxna förfasas över? Och hur är det att göra teater för barn om skilsmässa och att ha en psykiskt sjuk mamma? Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Att leva med tillvarons ovisshet

Anna Kåver, psykoterapeut och författare, talar om hur vi hanterar den oro som kommer med att leva och finnas till. Oro är ett allmänmänskligt fenomen men kan också få konsekvenser. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Hur ska man behandla unga som mår dåligt?

Åsa Nilsonne, psykoterapeut och författare, frågar sig hur bra det egentligen är att ge mediciner till unga som mår dåligt i stället för att behandla den egentliga orsaken. Om hur hjärnan påverkar oss och hur hjärnan och en ung kropp påverkas av psykofarmaka. Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Lågaffektivt bemötande av unga vuxna

Hur kan man hantera unga som slåss och kastar möbler? Hur uppstår vissa beteenden i samspel med andra? Och vilken metod kan man använda för att komma till rätta med beteendeproblem? Psykologen Bo Hejlskov Elvén visar detta på ett humoristiskt, ögonöppnande sätt. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Samtal som förändrar

I terapi skapas en relation, ett vi mellan terapeuten och den som har bekymmer, berättar psykoterapeuten Allan Linnér. Men hur kan man som psykolog eller psykoterapeut behålla det vi:et? Och hur väljer man en metod som passar klienten och en själv som terapeut? Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Om skam och utveckling hos unga vuxna

Skam hjälper oss till relevant anpassning genom livet och hjälper oss att bli realistiska. Men så finns det skam som inte är hjälpsam utan bara plågsam. Vi kan tycka att vi är värdelösa eller bli perfektionister. Katja Bergsten, psykoterapeut och forskare, talar om strategierna vi tar till för att undvika skam och hur det påverkar oss. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2018

Terapi som inte hjälpte

Hur kan man som terapeut se till att terapin blir så bra som möjligt? Psykoterapeuten Camilla von Below har forskat kring de som inte är nöjda med sin terapi och ger en insikt kring vad det kan bero på. Inspelat den 26 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.