Titta

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad säger lagen, forskningen och praktiken? Föreläsningar om olika former av spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Till första programmet

UR Samtiden - Spelproblem i fokus : Vad är spelberoende?Dela
  1. Kvinnor har senare speldebut,
    men ett snabbare förlopp-

  2. -från debut till problem.

  3. Jag heter Anders Håkansson. Det är
    roligt att så många är intresserade-

  4. -av spel om pengar
    och problem relaterade till det-

  5. -och till prevention och behandling
    av spelberoende-

  6. -som jag tycker är ämnen
    där det aldrig har funnits-

  7. -en så stor uppmärksamhet
    som i Sverige just nu-

  8. -och där det händer väldigt mycket,
    både policy- och forskningsmässigt-

  9. -och där vi är på väg in i en fas
    där vi får en kunskapsuppbyggnad-

  10. -ute i olika verksamheter i landet,
    vilket spelberoende inte har haft.

  11. Vi har varit, eller är, ett relativt
    nytt eller ungt forskningsfält.

  12. Inte alldeles nytt, men jämfört
    med andra folkhälsoproblem-

  13. -och andra sjukdomstillstånd så har
    det här området legat lite efter-

  14. -både på forskningssidan och när det
    gäller faktisk behandlingsverksamhet.

  15. Det känner nog många av er igen.

  16. Jag har min vardag i forskningen
    vid Lunds universitet-

  17. -där jag har en professur
    inriktad på spelberoende-

  18. -men också i det kliniska arbetet,
    där jag jobbar med spelberoende-

  19. -vid vår verksamhet
    på Beroendecentrum i Malmö-

  20. -där vi har en spelberoendeenhet,
    en mottagning för Region Skåne-

  21. -för vårdsökande patienter
    som har problem med spel om pengar-

  22. -och som uppfyller kriterier
    för att ha ett spelberoende.

  23. Det är en grupp
    som har kunnat få behandling hos oss-

  24. -sen lite mer än två år tillbaka.
    Vi är en relativt ny verksamhet.

  25. Vi är en av de få som strukturerat
    arbetar med spelberoende-

  26. -och har en specifik enhet för det.
    Det är stimulerande och roligt-

  27. -och forskning och klinik
    ger väldigt mycket åt varandra-

  28. -på det här området, framför allt
    för att det är ett lite nytt område-

  29. -där vi har ett stort inlärningsjobb
    och mycket erfarenheter att göra.

  30. Anledningen till att vi är här i dag
    är ju att man kan bli beroende-

  31. -av nånting
    som inte är alkohol eller en drog-

  32. -utan man kan bli beroende av nånting
    som inte är en substans.

  33. Det har vi vetat länge, men det här
    beroendetillståndet har inte-

  34. -trängt ut i de verksamheter-

  35. -som vanligtvis jobbar med beroende,
    överallt.

  36. Att man kan bli beroende
    av spel om pengar-

  37. -handlar om att spel om pengar
    har att göra med-

  38. -människans belöningssystem.
    Det finns nåt i att spela om pengar-

  39. -att kanske vinna, som stimulerar
    belöningssystemet i hjärnan-

  40. -på ett likartat sätt,
    åtminstone, som substanser gör-

  41. -även om det finns
    betydande skillnader.

  42. Det finns många saker
    som inte triggar belöningssystemet-

  43. -men några företeelser
    eller substanser gör det.

  44. Alkohol, narkotika, ett antal
    läkemedel och spel om pengar.

  45. Möjligtvis ytterligare nåt beroende
    som vi kan återkomma till senare.

  46. Det finns nåt här som gör att den
    mänskliga hjärnan kan bli beroende.

  47. Belöningssystemet har vi allihop,
    och det måste vi ha-

  48. -för att ha en "drive", för att
    göra saker som är bra för oss-

  49. -och för att föra arten framåt,
    så att säga.

  50. Det handlar om fortplantning,
    om att äta och dricka-

  51. -om helt basala
    överlevnadsmekanismer.

  52. Det är det som gör
    att beroende är så svårt.

  53. Det kommer in väldigt nära
    de här fundamentala funktionerna-

  54. -och stimulerar dem
    på ett sätt som inte är naturligt-

  55. -och en del personer fastnar
    och utvecklar ett sjukdomstillstånd.

  56. Vägarna till ett spelberoende
    kan se olika ut.

  57. Om man ska förenkla det
    i två möjliga vägar-

  58. -så skulle jag påstå
    att en väg handlar om att man-

  59. -söker nåt positivt, man vill
    att spelet ska ge en positiv effekt-

  60. -och när det gör det så tenderar man
    att upprepa det beteendet.

  61. Vi kallar det positiv förstärkning.

  62. Vi upprepar det som vi uppfattar
    som positivt för oss, initialt-

  63. -och att man hamnar i ett beteende
    där kicken blir svår att leva utan.

  64. Den andra vägen är
    det vi kallar negativ förstärkning-

  65. -att vi inte söker en kick,
    utan vi söker ett sätt-

  66. -att bli av med
    nån typ av problem eller lidande-

  67. -att lindra en psykisk problematik,
    en psykisk ohälsa-

  68. -eller att lindra känslor och
    upplevelser av en tillfällig kris.

  69. Man spelar, upplever att det
    som var jobbigt blir mindre jobbigt-

  70. -att man flyr undan det, och att det
    i det korta perspektivet fungerar.

  71. Det tenderar man
    som människa att upprepa.

  72. Det finns naturligtvis personer
    som kan känna igen båda vägarna-

  73. -där de här två vägarna
    förstärker varandra.

  74. Det här gör att spel om pengar
    inte är en vanlig vara eller produkt-

  75. -som säljs
    eller tillhandahålls på marknaden.

  76. Det är en produkt som har bieffekten
    att vissa personer-

  77. -en minoritet,
    men ändå en alldeles för stor grupp-

  78. -kan fastna och bli beroende,
    och den gruppen får stora problem.

  79. Det som är komplext med spel
    om pengar, lite som med alkohol-

  80. -är också att de flesta gör det,
    och en minoritet blir beroende.

  81. De allra flesta svenskar
    har spelat om pengar nån gång.

  82. En majoritet, lite mer än hälften,
    har spelat om pengar det sista året.

  83. En lite mindre andel gör det ofta.
    Det är ett vanligt beteende-

  84. -och inte på nåt sätt normbrytande.

  85. Så kommer det att vara, sannolikt.
    I hela den här majoriteten-

  86. -som spelar om pengar,
    så utvecklar en del ett beroende.

  87. Det är en alldeles för stor grupp,
    men det är en minoritet-

  88. -som utvecklar problem
    som är väldigt svåra och allvarliga-

  89. -för dem själva och deras omgivning.

  90. Det gör det viktigt att jobba
    med prevention och att känna igen-

  91. -och att tänka till i samhället
    kring hur vi vill jobba med spel-

  92. -och tidiga tecken. Hur vill vi kunna
    se att det finns spel i samhället-

  93. -vilket det fortsätter att göra,
    och samtidigt identifiera dem-

  94. -som är på väg in i problem?

  95. Nånstans kring 1,5 till 2 procent
    av befolkningen-

  96. -anses ha ett problemspelande.
    Nånstans kring 0,5 procent-

  97. -har vad man kallar
    allvarliga problem.

  98. Det här är ju
    lite godtyckliga beskrivningar.

  99. Vi vet inte exakt hur många
    som har diagnos spelberoende just nu-

  100. -men en välgrundad gissning är
    att det ligger omkring 0,5 procent-

  101. -eller nånstans däromkring,
    av den vuxna befolkningen.

  102. En halv procent är lite
    i det stora hela-

  103. -men en stor grupp när man betänker
    hur många personer däromkring-

  104. -som också är drabbade, anhöriga
    och många andra runt omkring.

  105. Lidandet och problematiken
    hos den här gruppen-

  106. -den är så uttalad,
    att det finns ett stort hjälpbehov.

  107. Det är viktigt att betänka
    att om en halv procent har diagnos-

  108. -då kommer det att vara betydligt mer
    om man jobbar inom socialtjänsten-

  109. -eller på en vårdcentral med
    psykisk ohälsa eller inom psykiatrin-

  110. -eller i nån kontaktyta med människor
    som mår psykiskt dåligt.

  111. Då kommer förekomsten att vara högre.

  112. Det kommer inte att vara en halv
    procent av dem man har mitt emot sig-

  113. -som har ett problemspelande.
    Det är extra viktigt att tänka till-

  114. -och ha med detta på agendan när man
    jobbar med personer som mår dåligt-

  115. -eller har olika riskbeteenden.
    Det här är en folkhälsoutmaning.

  116. Det är ett problem som människor
    kan ha, som sällan kommer fram-

  117. -om vi inte aktivt frågar efter det.

  118. Ett bra exempel på det
    är att det finns arenor-

  119. -där vi traditionellt
    inte har frågat om spel om pengar-

  120. -men där förekomsten sannolikt
    är större än i befolkningen.

  121. Det här är en liten pilotstudie,
    en mycket viktig studie-

  122. -från tre primärvårdsenheter,
    tre vårdcentraler helt enkelt-

  123. -gjord av en forskargrupp i Uppsala-

  124. -där man screenade
    lite över 500 patienter-

  125. -och där 6,3 procent
    hade ett problemspelande.

  126. I en grupp av personer som söker vård
    är andelen med problemspelande-

  127. -högre än vad den är i befolkningen.

  128. Det är ett exempel på hur det,
    i ganska många verksamheter-

  129. -om vi frågar efter det,
    kommer det att vara ett problem-

  130. -som en relativt betydande andel
    av de vårdsökande har-

  131. -och som passerar obemärkt
    om vi inte är aktiva med det.

  132. Spelberoende är en diagnos,
    ett sjukdomstillstånd-

  133. -i de manualer som styr diagnostik-

  134. -som definierar diagnostik i svensk
    och i andra länders sjukvård.

  135. Det heter spelberoende
    i svensk sjukvårdsjournal.

  136. I det system som vi använder, som
    heter ICD-10, är detta en diagnos.

  137. Det är det sen länge, och det är
    ingen nyhet att det är det.

  138. Det som är nytt sen ett par år
    är att spelberoende-

  139. -i ett annat diagnossystem, i det
    amerikanska psykiatriska systemet-

  140. -som är tongivande
    på forskningssidan, inte minst-

  141. -att spelberoende där flyttades från
    att vara ett impulskontrollproblem-

  142. -till ett beroendetillstånd.
    Det har viss betydelse.

  143. Att spelberoende är
    ett av beroendetillstånden-

  144. -tillsammans med alkohol,
    narkotika och läkemedelsberoende-

  145. -har stor betydelse
    för hur vi ser på det här-

  146. -och hur kommunal socialtjänst
    och sjukvård behöver möta-

  147. -och fråga efter
    och behandla det här problemet.

  148. Det är en kriteriebaserad diagnos,
    som de andra beroendediagnoserna-

  149. -det vill säga att det baseras på
    att man uppfyller de kriterier-

  150. -som är uppsatta
    och som anses ha betydelse-

  151. -och som skiljer personer
    med ett spelberoende från dem utan-

  152. -eller dem som har ett problematiskt
    spelande men som inte är beroende.

  153. Beroendekriterierna är delvis hämtade
    från alkohol- och narkotikafältet-

  154. -där vi har haft mycket längre
    kunskap kring vad beroende är.

  155. Ni som är vana vid de tillstånden
    känner igen mycket av det här.

  156. Det finns nån typ av toleransökning.
    Man spelar för mer och mer-

  157. -i likhet med
    att man dricker mer och mer-

  158. -mer än vad de gör
    som inte är beroende. Samma sak här.

  159. Det finns en toleransökning,
    där små summor inte längre räcker.

  160. Det finns abstinenssyndrom som är
    svårare att definiera för spel-

  161. -än för substansberoende,
    men där det finns ett illabefinnande-

  162. -när man är tvingad att inte spela,
    eller när man är förhindrad.

  163. Nåt väldigt karaktäristiskt
    är upprepad försök att sluta.

  164. I beroendet finns en insikt
    om att det inte är bra-

  165. -men det finns en upplevelse av
    att inte lyckas sluta med spelandet.

  166. Där tycker jag också kliniskt att man
    kan säga att det finns en skillnad-

  167. -mellan personer som har
    ett spelproblem i perioder-

  168. -och de som har ett spelberoende,
    där man känner väldigt starkt-

  169. -att man inte förmår
    hantera det här problemet-

  170. -trots all kännedom om vad det gör
    med en och personer omkring en.

  171. Det finns
    en tankemässig upptagenhet vid spel.

  172. Ett kriterium är att man spelar för
    att avleda psykiska negativa tankar-

  173. -psykiskt dåligt mående
    eller negativa saker som har hänt.

  174. Ett väldigt karaktäristiskt symtom
    är "chasing losses"-

  175. -att man jagar tillbaka förluster,
    att spelandet inte handlar om-

  176. -att få en positiv kick, utan
    framför allt om att hantera skulder-

  177. -att hantera kuvert från kronofogden,
    att hantera fakturor-

  178. -och vetskapen
    om att man har ett stort minus-

  179. -som man skulle vilja
    bli av med och hantera-

  180. -och där det ofta finns
    en oerhörd desperation-

  181. -och ett väldigt stort mått
    av oro och ångest, naturligtvis.

  182. Lögner, att man spelar på ett sätt
    som man inte kan berätta om.

  183. Det är oerhört vanligt i den kliniska
    beskrivningen av det här tillståndet.

  184. Också att man riskerar
    relationer och arbete-

  185. -och också att man hamnar
    i situationer där man ekonomiskt-

  186. -blir beroende av andra
    för att hantera vardagens utgifter-

  187. -och ta sig vidare.

  188. Spelberoende
    är ett beroendetillstånd-

  189. -ett relativt vanligt tillstånd
    i förhållande till andra sjukdomar-

  190. -och det är
    ett mycket allvarligt tillstånd.

  191. Det här är en studie
    av brittiska vårdsökande patienter-

  192. -där nästan hälften uppger att de har
    suicidtankar, självmordstankar-

  193. -när de söker vård för sitt beroende,
    och fler har haft det nån gång.

  194. En relativt betydande andel
    har gjort ett självmordsförsök-

  195. -eller har just nu, vid vårdsökandet-

  196. -en rätt så konkret formulerad plan
    kring detta.

  197. Det här understryker
    svårigheten i det här tillståndet-

  198. -och vilken utmaning det är-

  199. -att se detta och att ta in spel
    som en av de faktorer-

  200. -som vi i våra verksamheter ute
    i landet behöver beakta och titta på-

  201. -inte minst för prevention av den här
    typen av psykiatriska komplikationer.

  202. Vi ser att självmordstankar
    är vanligare bland kvinnor än män.

  203. Det är en viktig sak att ta med sig,
    som jag återkommer till lite senare.

  204. Samsjuklighet är vanligt,
    att personer med spelberoende-

  205. -uppfyller kriterier
    för en annan psykiatrisk diagnos-

  206. -inklusive en beroendediagnos också.

  207. Samtidigt som samsjukligheten
    är viktig att identifiera-

  208. -och behandla och beakta
    så är det också viktigt att se-

  209. -att det finns en stor grupp
    som inte har samsjuklighet-

  210. -som har ett spelberoende
    utan en annan psykisk ohälsa bakom.

  211. Båda de här grupperna finns
    och behöver sannolikt mötas-

  212. -på lite olika sätt
    och med olika typer av resurser.

  213. Det är viktigt att se att det
    inte krävs en bakomliggande sjukdom-

  214. -för att utveckla ett spelberoende,
    men som för substansfältet-

  215. -så är det en riskfaktor
    att ha en annan typ av ohälsa.

  216. Det är också försvårande
    att ha två diagnoser jämfört med en.

  217. Det här är en internationell studie
    som ger en ganska bra bild-

  218. -av vilka diagnoser det handlar om,
    ett antal vanliga diagnoser-

  219. -som i den här gruppen är vanligare
    än i befolkningen i övrigt.

  220. Det handlar mycket
    om depression och alkohol-

  221. -men en majoritet har inte
    ett alkoholberoende eller -missbruk.

  222. Ett antal andra tillstånd
    är vanligare i den här gruppen-

  223. -än i befolkningen i stort.

  224. Alla spel medför inte
    samma beroenderisk.

  225. Det är viktigt att säga
    och komma ihåg.

  226. Spel om pengar är inte en företeelse.

  227. Även om alla spel om pengar
    stimulerar belöningssystemet-

  228. -som vi tror är centralt
    för att utveckla ett beroende-

  229. -så sker inte det i lika hög grad
    för alla typer av spel.

  230. Man kan med fog säga-

  231. -att det som gör ett spel
    särskilt beroendeframkallande-

  232. -är spelets snabbhet, tiden från
    insats till vinst eller förlust-

  233. -men också spelets tillgänglighet.

  234. Ett spel med en fördröjd effekt
    från att man satsar pengar-

  235. -till att man får veta hur
    det har gått medför inte den kicken-

  236. -den oerhörda överaktiviteten
    i belöningssystemet-

  237. -på samma sätt som den typen av spel
    gör där man momentant får resultat.

  238. Mycket handlar detta om
    att snabbheten gör att man-

  239. -väldigt snabbt upplever en vinst-

  240. -men kanske ännu mer
    att man snabbt upplever en förlust.

  241. Där finns en omedelbar möjlighet
    att kompensera för förlusten-

  242. -genom att spela en gång till.
    Förluster växer ofta hastigt-

  243. -och det här "chasing losses"-
    begreppet blir relevant på kort tid.

  244. På bara enstaka minuter
    eller en liten stund-

  245. -så handlar spelandet inte längre
    om nåt lustfyllt, positivt-

  246. -utan om att försöka jaga tillbaka
    det som man har förlorat.

  247. Spelets snabbhet är en kritisk faktor
    för hur beroendeframkallande det är.

  248. Tillgängligheten är också det.
    Spelformer där vi måste vänta på nåt-

  249. -där kasinot måste öppna
    eller där andra måste ansluta-

  250. -som ska spela tillsammans, eller
    att det bara händer en gång i veckan-

  251. -på lördagen, en viss fotbollsmatch
    eller vad det nu kan vara.

  252. Den typen av spel
    medför inte samma risk-

  253. -som det som är tillgängligt
    dygnet runt, alltid-

  254. -och som finns där när man mår bra
    och när man mår dåligt.

  255. För spelberoende personer som arbetar
    hårt med att försöka sluta-

  256. -så räcker det med en liten stund-

  257. -när man försvagas i den kampen-

  258. -för att man ska återfalla i nånting
    som finns i mobilen dygnet runt-

  259. -snarare än i nån typ av spel
    som inte händer här och nu.

  260. Båda de här två faktorerna
    gör att vi i dag-

  261. -och sen ett antal år tillbaka,
    ser en helt nya former av spel-

  262. -som vi måste beskriva som
    mer beroendeframkallande än andra-

  263. -spel som både finns alltid, var du
    än befinner dig, och som är snabba-

  264. -och där hela poängen är
    att de ska vara snabba.

  265. Det handlar om kasinospel på nätet,
    det handlar om betting-

  266. -alltså sportspel i stunden-

  267. -som inte handlar om att fundera på
    hur det ska gå på lördag-

  268. -utan som handlar om
    de närmaste minuterna.

  269. Spel som stimulerar belöningssystemet
    på båda de här två sätten.

  270. Det här gör också att
    problemspelandet ser annorlunda ut-

  271. -än vad det gjorde tidigare.
    Spelutbudet förändrades med Internet-

  272. -på ett sätt som vi
    naturligtvis inte har sett tidigare-

  273. -och som det är svårt
    att komma tillbaka från.

  274. Stödlinjen, som jag tror
    att många känner till, är ju en...

  275. I och med att man tar emot samtal
    från spelare och från anhöriga-

  276. -så har man en ganska bra beskrivning
    av problemet här och nu, så att säga.

  277. När Stödlinjen frågar
    vilket spel som är det dominerande-

  278. -för den person
    som har ett spelproblem-

  279. -så är det enskilt vanligaste svaret
    att det är kasinospel online.

  280. Det har också blivit
    mer dominerande år för år.

  281. Den högsta stapeln är 2015
    och den svarta stapeln är 2012.

  282. Bara på de åren
    har det hänt ganska mycket.

  283. Det är en spelform som väldigt många
    rapporterar som sin problemform.

  284. Detsamma gäller när man ser på dem
    som har en spelform som problematisk-

  285. -där onlinekasino
    sticker ut som den klart dominerande.

  286. Det är klart att det här
    kan ha olika förklaringar-

  287. -men det ligger nära till hands att
    tänka på snabbhet och tillgänglighet.

  288. Vi har i vår behandlingsverksamhet
    i Region Skåne-

  289. -varit i gång i lite drygt två år.

  290. Efter lite mer än ett år
    så bestämde vi oss för-

  291. -att sammanställa de patienter som
    hade sökt fram till den tidpunkten-

  292. -för att vetenskapligt försöka
    beskriva vilken problembild de har-

  293. -som söker vård för spelberoende:

  294. Samsjuklighet, ålder, kön och
    vilka former av spel det handlar om.

  295. Det här fick vi publicerat för en tid
    sen och det finns fritt på nätet.

  296. Det gäller 106 patienter.

  297. Här dominerar nätspelen återigen.

  298. 60 procent har nätkasino
    som en problematisk spelform.

  299. Lite mer än 40 procent har nån typ
    av betting på nätet på sport.

  300. 89 procent har ett problemspelande
    som handlar om spel på nätet-

  301. -ett av högriskspelen på nätet.
    En mindre andel uppger spelautomater-

  302. -en mindre andel uppger fysiskt
    kasino som en problematisk spelform.

  303. Här finns stora könsskillnader,
    som är ganska betydande-

  304. -där nätkasino är betydligt vanligare
    och helt dominerande bland kvinnor-

  305. -med spelberoende,
    och där det omvända ses hos männen.

  306. Nätkasino är också
    ganska vanligt hos män-

  307. -men inte så vanligt
    som för kvinnor, men sportsbetting-

  308. -den här typen av live-baserad
    betting på sport är mycket vanligare-

  309. -och inte alls förekommer
    hos kvinnor i den här gruppen.

  310. Samsjukligheten är viktig att se på.

  311. En grupp har en samsjuklighet
    och måste behandlas utifrån det-

  312. -men det finns också
    en grupp som inte har det-

  313. -vilket också är viktigt
    för att se att det kan drabba alla.

  314. Det kan drabba personer med hög eller
    låg risk för såna här tillstånd.

  315. När vi ser på samsjukligheten
    i den här gruppen-

  316. -så är det lite mer än hälften
    som har en aktuell diagnos-

  317. -som kan anses...
    som gäller när de söker.

  318. I många fall ångest eller depression,
    och ibland ett beroende.

  319. Viktigt här är att säga
    att den psykiatriska samsjukligheten-

  320. -är vanligare hos kvinnor än hos män.

  321. Det här är genomgående i litteraturen
    och viktigt att ha med sig.

  322. Det här är en manligt dominerad grupp
    om man ser på rena siffror.

  323. Bland våra patienter är det 80
    procent män och 20 procent kvinnor.

  324. Männen är fler.

  325. Så är det i såna här rapporter
    från många olika länder och miljöer.

  326. Männen är fler,
    men den grupp som är kvinnor-

  327. -har en högre förekomst
    av psykiatrisk samsjuklighet-

  328. -med mer ångest och depressioner, mer
    självmordstankar än vad männen har.

  329. Det gör att... De har också...

  330. Kvinnor har senare speldebut,
    men ett snabbare förlopp-

  331. -från debut till problem.

  332. Nåt gör att spel om pengar är nåt
    som fler män än kvinnor fastnar i-

  333. -men de kvinnor som fastnar i det
    har en svårare psykisk problembild-

  334. -än vad männen har, och ska förstås
    mötas och diagnosticeras utifrån det.

  335. Det här är den stora frågan:
    går det att behandla spelberoende?

  336. Det här är SBU:s rapport
    från slutet på 2016-

  337. -där SBU gick igenom all tillgänglig
    litteratur på området-

  338. -som uppfyllde vissa kriterier
    på kvalitet och lågt bortfall-

  339. -och tittade på studier
    där man jämförde en behandling-

  340. -med en kontrollgrupp
    som inte fick den behandlingen-

  341. -för att på gruppnivå titta på
    vilka metoder som fungerade bättre-

  342. -än en kontrollgrupp.

  343. Det är inte alldeles enkelt. Spel-
    beroende är ett relativt nytt fält-

  344. -och det finns ganska få studier,
    betydligt färre än för alkohol.

  345. Den skillnaden är enorm.

  346. När man dessutom
    ställer höga kvalitetskrav-

  347. -och krav på vissa kriterier,
    inte för högt bortfall-

  348. -inte för olika i de grupper
    som jämförs, så faller studier bort.

  349. Då finns till slut en liten grupp
    studier som går att jämföra.

  350. Det man gör är att man stoppar in
    de studierna i en metaanalys-

  351. -där man slår ihop flera lite mindre
    studier och får ett större underlag-

  352. -där man kan se om en viss behandling
    fungerar bättre än kontrollgruppen.

  353. De behandlingsmetoder som vi
    tittade på i SBU-arbetet var...

  354. Vi tittade på dem
    där det fanns litteratur.

  355. På många terapeutiska interventioner
    som är välkända-

  356. -i beroendebehandling i övrigt,
    så finns ingen dokumentation-

  357. -inga studier
    när det gäller spelberoende.

  358. De metoder som det fanns litteratur
    på var kognitiv beteendeterapi, KBT-

  359. -med olika varianter,
    men också ett antal studier på MI-

  360. -alltså motiverande samtal,
    "motivational interviewing"-

  361. -som intervention
    för att behandla spelberoende.

  362. Då handlar inte det om att testa
    förhållningssättet, MI-sättet-

  363. -att samtala med patienter, det
    känner vi nog alla att vi måste göra-

  364. -att ett motiverande förhållningssätt
    är det enda tänkbara-

  365. -men det är inte det studierna
    testar, utan de testar huruvida MI-

  366. -som behandlingsmetod
    är ensamt verksamt-

  367. -att det faktiskt hjälper
    på själva beroendetillståndet.

  368. Jag kommer tillbaka
    till vad det visade.

  369. De här ganska kryptiska figurerna
    visar det antal studier som fanns-

  370. -i den här jämförelsen, där varje
    studie representeras av en linje-

  371. -och om hela linjen befinner sig
    till vänster om mittlinjen-

  372. -så är studien signifikant positiv-

  373. -och visar att den här metoden
    är bättre än kontrollmetoden.

  374. Den stora svarta fyrkanten längst ner
    visar det sammanslagna resultatet.

  375. Det här är studien
    av huruvida motiverande samtal-

  376. -minskar antalet speldagar
    de sista 30 dagarna-

  377. -jämfört med att göra nåt annat,
    jämfört med en kontrollbehandling.

  378. Vi kan se att MI inte hade en effekt.

  379. Likadant är det för de andra måtten.
    Jag går inte in på detaljer.

  380. Vi kan titta på
    ett annat sätt att mäta effekt-

  381. -vi kan titta på huruvida en metod
    minskar den satsade summan pengar-

  382. -det är ett annat sätt att mäta
    effekt vid behandlingsstudier.

  383. Samma resultat där. Motiverande
    samtal hade inte bättre effekt-

  384. -än vad kontrollgruppen hade.

  385. I en uppföljning hade de flesta
    studier inte heller positiv effekt.

  386. Sen kommer vi
    till ett annat sätt att mäta-

  387. -där man inte mäter objektiva data
    som antal dagar eller antal kronor-

  388. -utan där man tittar på
    sammanvägd svårighetsgrad-

  389. -och om svårighetsgraden
    i beroendet förbättras, minskar.

  390. Det gjorde den inte heller
    i de flesta av de här studierna.

  391. Inte heller vid uppföljning.

  392. Slutsatsen var att motiverande samtal
    som enda behandlingsmetod-

  393. -inte minskade spelberoendet
    i jämförelse med en kontrollmetod.

  394. Det betyder inte
    att man inte ska arbeta motiverande-

  395. -utan att MI enligt
    den här litteraturen inte fungerar-

  396. -som ensam metod för att behandla.

  397. KBT är en vanlig behandlingsmetod.

  398. KBT är också
    en vanlig metod inom andra fält-

  399. -inom flera olika
    sjukdomsgrupper inom psykiatrin-

  400. -och inom många delsymtom i psykisk
    ohälsa och många andra beteenden.

  401. Man skulle kunna tro
    att det fanns en uppsjö av studier-

  402. -men det gör inte det, och när man
    sammanställer litteraturen-

  403. -så får man ett par enstaka studier.

  404. När man tittar på om KBT
    fungerar bättre än en kontrollmetod-

  405. -på hur man skattar svårighetsgraden
    i beroendet, hur svårt beroendet är-

  406. -så hade KBT i de här två studierna
    en bättre effekt än kontrollgruppen-

  407. -och ett positivt resultat
    till KBT:s fördel.

  408. Vi tittade också på hur KBT fungerade
    tillsammans med nåt annat.

  409. Fungerar det att ge KBT i kombination
    med en annan metod?

  410. Det kunde vara MI eller mindfulness,
    till exempel.

  411. Även här finns få studier,
    men ändå några stycken-

  412. -som ger en positiv effekt.

  413. Totalt sett förefaller KBT
    i kombination med en annan metod-

  414. -vara bättre än att inte ge KBT.

  415. Effekten vidhölls vid uppföljningar
    på nio till tolv månader-

  416. -men baserat på två studier,
    sammanslagna till en större summa.

  417. Det vilar återigen på få studier-

  418. -men slutsatsen är
    att KBT är verksamt-

  419. -jämfört med de kontrollförfaranden
    som KBT jämförs med.

  420. Slutsatserna var att motiverande
    samtal inte visade effekt-

  421. -på nåt av de effektmått
    vi hade vid spelberoende-

  422. -som ensam behandlingsmetod.

  423. En slutsats var att KBT hade effekt
    på svårighetsgraden i spelberoendet-

  424. -men med så kallat begränsat stöd.

  425. Stödet... Effekten finns,
    men stödet är begränsat-

  426. -baserat på att det är så få studier.

  427. En annan slutsats var att KBT
    i kombination med andra metoder-

  428. -hade en positiv effekt
    på svårighetsgraden vid spel.

  429. Sammanfattningsvis fynd
    som talar till KBT:s fördel-

  430. -som behandlingsmetod
    vid spelberoende.

  431. Jag ska säga lite om läkemedel också.

  432. Läkemedel mot spelberoende
    nämns i debatten av och till-

  433. -och förekommer också.
    Det används inte mycket.

  434. Det finns i dag ingen godkänd
    indikation och inget läkemedel-

  435. -för behandling av spelberoende.

  436. Eftersom vi pratar
    om belöningssystemet-

  437. -och om nånting som händer i hjärnan
    som liknar andra beroendetillstånd-

  438. -så är det inte
    alldeles avlägset att tänka sig-

  439. -att det skulle vara möjligt
    att påverka de mekanismerna-

  440. -med nån typ av läkemedelsbehandling.
    De läkemedel som har testats...

  441. Det finns ett antal studier där de
    läkemedel man har testat är dels...

  442. Några studier
    på antidepressiva preparat-

  443. -som inte har visat
    några positiva effekter-

  444. -men också en annan hypotes,
    den viktigaste hypotesen här-

  445. -att man skulle kunna
    påverka risken för återfall-

  446. -och spelberoendets förlopp
    med läkemedel som redan finns-

  447. -vid alkoholberoende, och som testas
    vid andra beroendetillstånd.

  448. Det handlar om Naltrexon
    och Nalmefen, som är besläktade.

  449. De tillhör samma grupp av substanser.

  450. Här finns ingen
    som för fram en sån hypotes-

  451. -tror inte jag, i alla fall,
    i syfte att ett läkemedel-

  452. -ensamt skulle behandla spelberoende
    utan psykoterapeutisk intervention.

  453. Det tror jag inte att nån tror.
    Jag tror det inte.

  454. Däremot finns det forskning på
    om det kan ge nån tilläggseffekt.

  455. Det gör det i vissa studier,
    men inte i andra.

  456. Det finns i dag inget stöd
    för att rekommendera läkemedel.

  457. Men det finns positiva studier.
    Det finns några få studier...

  458. De har också olika design
    och spretar på lite olika sätt.

  459. Det finns en forskningslinje här för
    de här diskussionerna i alla fall.

  460. Eftersom jag tror
    att jag har några minuter-

  461. -kan det vara värt att säga att
    här finns en annan läkemedelsaspekt-

  462. -som många av er
    kan ha hört talas om.

  463. Det är att läkemedelsbehandling
    av vissa tillstånd ökar risken-

  464. -att drabbas av spelberoende,
    eller triggar eller förvärrar det.

  465. Det handlar framför allt
    om läkemedel vid Parkinsons sjukdom-

  466. -som påverkar dopaminsystemet.
    Den behandling man ger för Parkinson-

  467. -handlar helt enkelt om
    att öka mängden dopamin i hjärnan-

  468. -i vissa centrala system.

  469. En känd bieffekt
    är olika typer av hyperbeteenden-

  470. -att man vid för hög dos av dopamin-

  471. -fastnar i vissa typer
    av beteendemönster.

  472. Det handlar om
    att impulskontrollen försämras.

  473. Det är en välkänd biverkning
    av de läkemedlen.

  474. En effekt är alltså
    att spelberoende blir vanligare.

  475. Man kan diskutera om det är ett
    befintligt beteende som förvärras-

  476. -och sannolikt är det nog det,
    men det finns ändå en andel-

  477. -som reagerar på det sättet på
    den typen av läkemedel i för hög dos.

  478. Samma diskussion finns
    kring vissa andra preparat-

  479. -inklusive preparat i psykiatrin
    som påverkar dopaminsystemet-

  480. -och framför allt om dosen är högre
    än vad den skulle behöva vara.

  481. Det säger också lite om att det finns
    en mekanism i hjärnan.

  482. Lika viktigt är det att säga
    att de flesta med ett spelberoende-

  483. -har det inte på grund av mediciner-

  484. -och inte på grund av nån en specifik
    Parkinsonmedicin eller nåt annat.

  485. Det visar ändå på att spelberoende
    kan ha ytterligare en bakgrund-

  486. -som gör att man i vissa verksamheter
    måste veta om det här.

  487. Man behöver tänka på spelberoende
    även om huvudfokus är Parkinson-

  488. -eller andra sjukdomar.

  489. För att börja runda av
    så tycker jag att en viktig lärdom-

  490. -eller en viktig känsla,
    nu när det händer mycket-

  491. -är att vi är många
    som är berörda i våra verksamheter-

  492. -och många som behöver tänka
    på spelberoende som ett tillstånd-

  493. -som vi behöver titta på, beakta
    och komma ihåg att ha i bakhuvudet-

  494. -men också aktivt fråga
    patienter och klienter om.

  495. Vi är många som möter personer
    som mår psykiskt dåligt-

  496. -eller befinner sig
    i utsatta situationer på olika sätt-

  497. -och traditionellt har spel inte
    varit en fråga som vi har ställt.

  498. Studien
    från vårdcentralerna i Uppsala...

  499. Det är inte en miljö där vi normalt
    frågar om personer spelar för mycket.

  500. Där har vi ett stort arbete att göra-

  501. -med att implementera
    alkoholdiagnostik, till exempel-

  502. -och att föra ut den
    i många kontaktytor.

  503. Spelberoende har kommit
    ytterligare ett antal steg därefter.

  504. Det finns ett antal arenor,
    socialtjänsten är självklar-

  505. -beroendevård och psykiatri också-

  506. -primärvård, som jag sa,
    men också helt andra arenor.

  507. Vi håller på att skicka in en artikel
    där vi har jobbat med diagnostik...

  508. Vi har jobbat med diagnostik
    av spelberoende i kriminalvården-

  509. -och tittat på unga
    våldsbrottsdömda män-

  510. -där en väldigt hög andel
    uppfyller kriterier för spelberoende-

  511. -utöver flera andra diagnosgrupper
    eller typer av problem.

  512. Det visar också på hur vi
    i många olika sektorer av samhället-

  513. -behöver tänka på spelberoende.

  514. Spelberoende är kopplat till lidande,
    till beroendemekanismerna i sig-

  515. -men också till andra komplikationer,
    som kan handla om pengar-

  516. -det kan vara kopplat till brott.

  517. De flesta som är spelberoende begår
    inte brott, men en liten andel gör-

  518. -och i en del fall är spelberoende
    det som driver brottsligheten.

  519. Det är viktigt att se och viktigt
    att inte missa kärnan i problemet-

  520. -om den är ett spelberoende,
    och kanske inte det man hade trott.

  521. Det finns en mängd kontaktytor
    med yngre befolkning-

  522. -där det här blir väldigt centralt.

  523. En utmaning är också att föra ut det
    och göra det lika naturligt-

  524. -ute i civilsamhället som det är-

  525. -att jobba preventivt
    med alkohol, droger och tobak.

  526. Även där har spel
    kommit några steg i bakvattnet.

  527. I möten med unga människor
    i föreningsliv, till exempel-

  528. -så är man mer van
    och kanske duktigare på att se-

  529. -substansanvändning
    och alkohol- och drogproblem.

  530. Där finns också ett jobb att göra.

  531. Det här har vi pratat mycket om
    och det finns medvetna strategier.

  532. Spel behöver lyftas upp till samma
    nivå som andra beroendetillstånd.

  533. Man kan ju inte låta bli att också
    beröra den här kluriga frågan om-

  534. -huruvida det finns
    andra beroendetillstånd-

  535. -som inte involverar en substans
    förutom spel om pengar.

  536. Lennart sa så fint här i början
    ordet "hasardspelssyndrom"-

  537. -som ju liksom sätter fingret på
    vad det är vi menar är en diagnos:

  538. Spel som handlar om att satsa pengar
    på nån typ av vad-

  539. -eller nån typ av slump
    eller liknande.

  540. Vi är många som är intresserade av-

  541. -om spel som inte handlar om pengar
    kan vara beroendeframkallande-

  542. -om det är en beroendediagnos,
    och vad man ska göra åt det.

  543. Det finns en medial diskussion
    och en vetenskaplig diskussion-

  544. -kring ett antal ytterligare fenomen,
    som många nog kan känna igen-

  545. -att man har sett diskuteras,
    och som vi i verksamheten stöter på.

  546. Det handlar om andra saker:
    mat, kanske vissa typer av mat-

  547. -det kan handla om sex,
    shoppingbeteende-

  548. -många typer av beteenden
    som för en del blir problematiska-

  549. -och som de behöver extern hjälp med.

  550. När det gäller frågan om
    ifall det här är beroenden-

  551. -inklusive dataspel, till exempel-

  552. -så har forskningslitteraturen
    sett ut så att för de flesta-

  553. -av de här potentiella tillstånden
    finns för lite dokumentation-

  554. -för att kunna säga
    att det här är en beroendediagnos.

  555. Undantaget är dataspelsberoende-

  556. -där det amerikanska diagnossystemet,
    som spelar stor roll-

  557. -för hur vi vetenskapligt
    och policymässigt tänker-

  558. -där det systemet valde
    att ta in dataspelsberoende-

  559. -"Internet gaming disorder",
    inte fullt ut i diagnosmanualen-

  560. -men på en forskningslista
    där man sa att det är ett tillstånd-

  561. -där det behöver forskas för att
    fastställa om det är en diagnos.

  562. Nu vet vi att det finns en diskussion
    i den riktningen...

  563. "Internet gaming disorder" är nåt
    som DSM-5 har på sin forskningslista-

  564. -och det är också ett tillstånd
    som ni kanske har sett i media-

  565. -att det diskuteras i ICD-11,
    nästa version av det diagnossystem-

  566. -som vi använder i Sverige
    och i andra länder.

  567. I dag använder vi ICD-10,
    och det ska komma en ny version-

  568. -där diagnoser sannolikt tas bort,
    förändras och läggs till.

  569. Det finns ett förslag
    om att ta in dataspelsberoende där.

  570. Gör man det så betyder det
    att om nåt år-

  571. -så har vi ett tillstånd till-

  572. -som man kan
    diagnosticera i sjukvården.

  573. Det förändrar inte
    den kliniska bilden.

  574. Många är överens om att tillståndet
    finns i dag för en del individer.

  575. Det betyder i så fall
    att vi får ett diagnosnamn på detta-

  576. -och ett erkännande av det
    som ett tillstånd som kan behöva-

  577. -extern behandling eller diagnostik.

  578. Det är klurigt, för det finns inga
    behandlingsstudier än.

  579. Mycket talar för att man kan
    jobba med ett skärmberoende-

  580. -eller dataspelsberoende
    på samma sätt som med spelberoende-

  581. -med KBT-baserade interventioner,
    men det finns inga studier.

  582. Vi behöver forska och träffa
    patienter med de här tillstånden-

  583. -för att lära oss.
    Patienter och klienter, ska jag säga.

  584. Slutsatserna blir att spelberoende...
    Då handlar det om spel om pengar.

  585. Spelberoende är
    ett relativt vanligt tillstånd-

  586. -med stor grad av allvarlighet hos
    dem som drabbas och deras omgivning.

  587. Det är en väldigt angelägen
    behandlingssituation.

  588. Det är också viktigt att skicka med
    ett betydande hopp i detta.

  589. Spelberoende är
    ett behandlingsbart tillstånd-

  590. -som är, jämfört med mycket annat,
    relativt lätt att screena för-

  591. -och relativt lätt att diagnosticera-

  592. -och framför allt lätt att utesluta
    i primärvård och socialtjänst.

  593. Det är inte svårt
    att fråga om spelproblem-

  594. -och det är inte en stor sak-

  595. -att ställa screeningfrågor
    och utesluta detta.

  596. När man i stället inte kan utesluta-

  597. -utan finner
    att det är det som är problemet-

  598. -så är det naturligtvis så
    att man annars hade missat nånting.

  599. Vi behöver få ut det
    i våra verksamheter-

  600. -som vi har fått efterhand
    med till exempel alkohol.

  601. Det är viktigt för oss alla
    att beakta samsjukligheten.

  602. Det är viktigt att se könsskillnaden.

  603. Det är viktigt att säga att det finns
    ett stöd för att behandla med KBT.

  604. Vi behöver forska mer, lära oss mer-

  605. -men det är inget skäl
    att inte behandla nu.

  606. Det finns tillräckligt stöd
    för att ge behandling-

  607. -där vi i dag möter personer
    med spelproblem eller andra problem-

  608. -där vi också behöver hitta dem
    som har ett spelproblem därutöver.

  609. Jag är glad att ni lyssnade,
    och tackar för uppmärksamheten.

  610. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är spelberoende?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin med inriktning på spelberoende, är forskargruppsledare vid Beroendecentrum i Malmö och Lunds universitet. Här talar han om spelforskningen som forskargruppen fokuserar på med förebyggande insatser, tidiga tecken och särskilda riskgrupper avseende spel om pengar, men också om behandling, samsjuklighet och sekundärprevention vid spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Impulskontrollstörningar, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Spelberoende
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad är spelberoende?

Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin med inriktning på spelberoende, är forskargruppsledare vid Beroendecentrum i Malmö och Lunds universitet. Här talar han om spelforskningen som forskargruppen fokuserar på med förebyggande insatser, tidiga tecken och särskilda riskgrupper avseende spel om pengar, men också om behandling, samsjuklighet och sekundärprevention vid spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Hjälpa spelberoende

Jimmy Nilsson, ordförande i Spelberoendes förening Göteborg, talar här tillsammans med Patrik Axelsson som har tjugo års erfarenhet av spelproblematiken om hur föreningen hjälper spelare och anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Överdrivet dataspelande

Tarja Larsson, beteendevetare och certifierad professionell coach, berättar om arbetet med överdrivet dataspelande. Hon delar med sig av sina erfarenheter kring problematiken och vad hon anser man behöver arbeta vidare med inom ämnet för att få resultat. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Behandling vid spelproblem

Kristina Wennerstrand, legitimerad psykolog och anställd hos Spelberoendeteamet Göteborg, berättar om arbetet med rådgivning och behandling vid spelproblem och spelberoende och stöd till anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Att förebygga spelproblem

Jessika Spångberg arbetar som utredare kring spel om pengar på Folkhälsomyndigheten och har skrivit en avhandling om genus och spel om pengar ur ett folkhälsoperspektiv. Här talar hon om vilket förebyggande arbete som kan tillämpas på lokal och regional nivå inom detta område. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Charlotta Rehnman Wigstad, Christina Högblom och Malin Bruce från Socialstyrelsen talar om stöd och behandling av spelmissbruk och spelberoende om pengar. De berättar om sitt arbete, om hälso- och sjukvårdens ansvarsområde inom spelmissbruk och spelberoende samt rekommendationer i kunskapsstödet. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om CERA

Claudia Fahlke är legitimerad psykolog och professor i hälsopsykologi och forskar bland annat om bio-psyko-sociala riskfaktorer för utveckling av beroende och om behandlingsutfall. Här berättar hon om CERA (Center for education and research on addiction), ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTS-frågor. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelproblem och åtgärder i Västra Götalandsregionen

Charlotta Wilhelmsson, processledare vid Västkom, och Malin Camper, regionutvecklare inom kunskapsstöd för psykisk hälsa vid Västra Götalandsregionen, berättar här om regionala överenskommelser och om det aktuella arbetet inom spelproblem i Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lust och olust

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.