Titta

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad säger lagen, forskningen och praktiken? Föreläsningar om olika former av spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Till första programmet

UR Samtiden - Spelproblem i fokus : Spelproblem och åtgärder i Västra GötalandsregionenDela
  1. Det handlar om att på nationell nivå
    dammsuga landet och regionerna.

  2. Vad finns det stöd för? En effektiv
    vårdkedja eller vårdprocess.

  3. Malin Camper, representerar
    Västra Götalandsregionen.

  4. Jag är på koncernkontoret och enheten
    kunskapsstöd för psykisk hälsa.

  5. Charlotta Wilhelmsson, Västkom,
    de fyra kommunalförbundens-

  6. -samorganisation i länet,
    som samordnar de 49 kommunerna.

  7. Jag är processledare inom arbetet
    med handlingsplan för psykisk hälsa.

  8. Ja. Vi ska göra en liten exposé
    över fyra delar, kan man säga.

  9. En ganska snabb genomgång,
    vi hinner inte med en fördjupning.

  10. Det vi har samlats för här i dag
    som berör spelberoende-

  11. -är ju en liten fråga
    inom allt arbete vi gör på länsnivå-

  12. -både inom regionen och inom
    kommunerna i området psykisk hälsa.

  13. Men det som är på tapeten nu är
    överenskommelsen vi behöver få till-

  14. -som reglerar ansvar och samverkan
    mellan kommun och region.

  15. Vi ska nämna kort ett arbete
    vi har jobbat med ett tag-

  16. -men som just nu är rykande hett,
    en handlingsplan för psykisk hälsa.

  17. Vi ska prata lite kort om regionalt
    resurscentrum för psykisk hälsa-

  18. -också ett rykande hett arbete.

  19. Och jag ska nämna nåt om det
    som det rört sig om på förmiddagen-

  20. -inrättandet av en regional
    specialistmottagning inom regionen-

  21. -för personer med spelproblematik.

  22. Jag ska kort nämna sjukvårdsavtalet.
    Vi har ett avtal sen 1999.

  23. Det omarbetas vart fjärde år, och vi
    har ett som gäller sen 1 april 2017.

  24. I revideringsprocessen gjorde vi
    ett stort omtag-

  25. -med politisk gruppering
    och ett nytt beslut-

  26. -och införde avtalet om samarbete
    kring psykisk funktionsnedsättning-

  27. -och missbruksproblematik som
    ett underavtal till sjukvårdsavtalet.

  28. Men det jag vill nämna särskilt är
    att vi haft avtalen under en period-

  29. -men de är ganska okända.
    Det är en viktig utgångspunkt-

  30. -nu när avtalet implementeras igen,
    och de delar som är nya-

  31. -det är den politiska samsynen
    som ändå rådde i grupperingen.

  32. Att individens behov och medborg-
    arens rätt till vård är det centrala.

  33. Det här går före
    skarpa ansvarsgränser.

  34. Vi kommer aldrig hitta den absoluta
    ansvarsgränsen mellan oss.

  35. Det vi har att hantera är att vi kan
    göra en överenskommelse på länsnivå-

  36. -men förutsättningarna att bedriva
    vård är där vi möter Kalle och Sara.

  37. Alltså måste vi hitta
    de lokala samverkansdialogerna-

  38. -och komma överens kring utförarna,
    vilka vårdcentraler finns det här?

  39. Hur stor är kommunen? Vilka resurser
    har kommunen i den här landsänden?

  40. Det vi kan komma överens om är det
    minsta beståndsdel politisk kan anta.

  41. Så det måste också göras ett arbete
    på lokal nivå.

  42. Ni ser inte, men så ser
    överenskommelsen om samarbete ut-

  43. -kring grupperingarna som vården och
    kommunerna måste samverka kring:

  44. Personer med psykisk funktions-
    nedsättning eller med missbruk.

  45. Och sen den 1 januari
    personer med spelproblematik.

  46. Utgångspunkten är inte att göra
    ett stort arbete igen kring avtalet-

  47. -utan vi har stämt av
    att vi kan göra ett tillägg-

  48. -kring de här delarna som rör
    personer med spelproblematik.

  49. Det är inte fritt valt
    utan nåt vi måste göra.

  50. Om man tittar på syftet
    med överenskommelserna-

  51. -kommer vi inte hitta gränsen, bara
    vid ett tydligt ansvar för en part.

  52. Där är vi inte nu, enligt Larssons
    utredning kring missbruksvården.

  53. Vi måste hitta ansvarsformerna
    där vi båda har ett ansvar.

  54. Men det handlar också om att skapa
    en tillgänglighet tillsammans.

  55. Dels måste verktygslådan breddas-

  56. -alla utförare kan inte ha alla
    verktyg, utan vad kan vi göra ihop?

  57. Man kanske inte ens
    kan erbjuda alla insatser-

  58. -utan behöver sluta avtal och köpa
    den vården, det kan vi göra ihop.

  59. Så det finns flera delar
    som vi behöver utveckla tillsammans-

  60. -och att göra vården tillgänglig
    oavsett vilken huvudman vi har.

  61. Det är en utmaning, vi är som
    ett litet Sverige i miniatyr.

  62. Det är en stor stark region,
    men det finns massor av utförare-

  63. -och det är ibland oklart
    vilka vårdnivåer ska göra vad.

  64. Är det primärvårdsansvar eller
    specialistnivå? Var går gränsen?

  65. Vi har 49 väldigt olika stora
    kommuner.

  66. Den minsta har 5 000 invånare,
    medan den största är Göteborg.

  67. Överenskommelsen måste verkställas
    och implementeras lokalt.

  68. Jag är glad att både sjukvårdsavtalet
    och överenskommelsen har med-

  69. -att samordna en individuell plan.
    I mötet med brukaren gör vi vården-

  70. -när den enskilde får säga "det här
    behöver jag, det här önskar jag".

  71. När vi kommer till
    de lokala tillämpningarna-

  72. -handlar det om att även kunna
    sluta avtal med andra parter.

  73. Det finns ju andra aktörer,
    Försäkringskassan är en stor aktör.

  74. Vi har Kriminalvården
    och Arbetsförmedlingen-

  75. -och för unga är skolverksamheten
    och elevhälsan en jätteviktig part.

  76. Överenskommelsen är alltså ett golv,
    ni kan göra mer där ute.

  77. Sa jag rätt?

  78. Nu är vi glada att säga att vi har en
    länsgemensam plan för psykisk hälsa-

  79. -som började gälla 2018-

  80. -men jag tror att den ändå
    är väldigt känd redan nu.

  81. För vi har jobbat väldigt brett
    med att ta fram den-

  82. -med delaktighet och möjlighet
    att påverka längs vägen.

  83. Jag är här i min roll som process-
    ledare för kommunerna på Västkom-

  84. -där alla kommuner är med.

  85. Alla har bidragit rent ekonomiskt
    och givit Västkom uppdraget-

  86. -att tillsammans med regionerna
    jobba med handlingsplanen.

  87. Den har sin grund i en överens-
    kommelse mellan regeringen och SKL-

  88. -som började med Prio 2012,
    som många av er känner till.

  89. Vi har i det här arbetet
    en styrgrupp på länsnivå-

  90. -som är utsedda representanter-

  91. -från de delregionala
    vårdsamverkansarenorna-

  92. -där slutenvården, vårdcentralerna
    och kommunerna är representerade.

  93. Det har varit en engagerad styrgrupp
    som har jobbat med handlingsplanen-

  94. -och där vi också har adjungerat
    en brukarrepresentant-

  95. -och chefen för Avdelning folkhälsa
    inom regionen.

  96. Och den beslutades av styrgruppen
    i oktober 2017.

  97. Nu är det upp till... Alltså vissa
    saker ska vi göra på länsnivå-

  98. -där vi har satt i gång ett arbete,
    men det handlar också om-

  99. -att de delregionala
    och lokala vårdsamverkansgrupperna-

  100. -ska jobba med att bryta ner
    den här handlingsplanen.

  101. Det har vi också försökt
    att skapa förutsättningar för.

  102. Det är, vill jag påstå, inget
    dokument, ingen hyllvärmare-

  103. -på länsnivå, men den skapar
    förutsättningar och legitimitet.

  104. Vi vet, vi har fångat de områden
    där det skaver-

  105. -och jag ska visa en bild
    på det snart.

  106. I den här formen,
    jag sa att det började med Prio 2012-

  107. -så var det i början
    upp till varje huvudman-

  108. -att jobba med överenskommelsen
    mellan regeringen och SKL-

  109. -men sen 2016 förutsattes
    det här gemensamma arbetet-

  110. -som har lett fram
    till den här handlingsplanen.

  111. Och det finns faktiskt en hel del
    pengar i det här arbetet.

  112. Varje huvudman får pengar-

  113. -och överenskommelsen för 2018-

  114. -ger mer pengar
    både till kommuner och landsting.

  115. Det ger förutsättningar för att man
    ska, med stöd av handlingsplanen-

  116. -kunna fundera på
    vilka delar i handlingsplanen-

  117. -behöver vi jobba med delregionalt
    och lokalt.

  118. Regeringen har avsatt extra pengar
    till kommunerna, 100 miljoner kr-

  119. -för att jobba förebyggande
    med psykisk ohälsa.

  120. Sen ska man ha personal också,
    men förutsättningarna finns-

  121. -vilket ju är positivt.

  122. Som jag sa vet vi att det skaver,
    och det skaver olika på olika håll-

  123. -ute i delregionerna
    och lokalt ibland.

  124. Men vi tycker att vi har fångat
    områden där vi behöver jobba ihop.

  125. Sen har varje huvudman
    ett eget arbete.

  126. Det finns handlingsplaner
    och olika typer av dokument-

  127. -som stödjer det som varje kommun
    måste göra för sina invånare-

  128. -och likaså för regionen med sina
    barn- och ungaspår och vuxenspår-

  129. -som jag vet
    att ni har gjort väldigt bra.

  130. Men det här handlar
    om det vi behöver göra tillsammans.

  131. Vi behöver dra åt samma håll,
    alla behöver bidra.

  132. Regeringen pekade ut
    fem fokusområden-

  133. -och styrgruppen som vi jobbar emot-

  134. -sa väldigt tidigt
    "vi vill ha i alla fall ett mål"-

  135. -"kopplat vill varje fokusområde".
    Och det har vi.

  136. Det var även svårt att avgränsa,
    nåt område har mer än ett mål.

  137. Vi har också valt att dela in
    den här handlingsplanen-

  138. -i å ena sidan barn och unga,
    å andra sidan vuxna.

  139. Det känns naturligt, för så jobbar
    man ofta delregionalt och lokalt-

  140. -så att det ska bli lätt
    att jobba med handlingsplanen.

  141. Jag ska visa
    - ni kommer få bildspelet-

  142. -och givetvis finns handlingsplanen
    på Västkoms hemsida-

  143. -men även på vårdgivarwebben.
    Hoppas ni vill grotta ner er i den.

  144. Vi ska inte gå igenom alla,
    men jag ska koppla till ämnet i dag.

  145. Det är ett länsgemensamt arbete-

  146. -som vi precis har påbörjat-

  147. -vilket är att ta fram en gemensam
    handlingsplan för suicidprevention.

  148. Suicidprevention och spel har vi hört
    i dag har en stark koppling.

  149. Det arbetet är initierat
    och ska rulla i gång.

  150. Vi har samsjuklighetsproblematiken
    som också kopplar an väldigt mycket.

  151. Då tänker vi... Vi är kanske lite mer
    vana vid att tänka missbruk-

  152. -och psykisk ohälsa, men givetvis
    kommer spelproblematiken in här med.

  153. Sen har vi också, som ni ser här-

  154. -det här med SIP som har funnits
    i lagstiftningen sen 2010-

  155. -men som vi inte är
    tillräckligt bra på ännu-

  156. -men det är ett verktyg som är
    väldigt användbart i många områden-

  157. -och för olika åldrar. Det finns
    också på Västkoms hemsida-

  158. -en riktlinje som vi har jobbat fram
    i samverkan i vårt län-

  159. -med en mall för att använda.
    Det finns utbildningsmaterial också-

  160. -som är jättebra,
    det är bara att hämta.

  161. Ja, det var för vuxna. Här har vi på
    motsvarande sätt för barn och unga.

  162. Handlingsplanen för suicidprevention
    gäller ju alla målgrupper.

  163. Man kan ibland tänka
    att vissa områden i planen-

  164. -som ensamkommande barn
    och unga, till exempel-

  165. -där vi har haft mycket uppmärk-
    samhet kring den psykiska ohälsan-

  166. -och suicidproblematiken.

  167. Men här har vi inte utnämnt
    en speciell målgrupp-

  168. -utan den ska täcka alla områden
    är det tänkt.

  169. Sen har vi också förstärkt, det är
    roligt att i vårt tillväxtprogram-

  170. -har vi det här med fullföljda
    studier och att klara skolan-

  171. -som ju är ett väldigt viktigt mål
    ur väldigt många aspekter-

  172. -att klara sig i vuxenlivet
    och den psykiska ohälsan och allt.

  173. Det har vi med i vår handlingsplan
    och där kommer ju också spelandet-

  174. -både det egna och föräldrars,
    in som nåt vi kan jobba med.

  175. Givetvis har vi SIP här också där vi
    nu reviderar Västbus riktlinjer-

  176. -som jag hoppas och tror
    är kända för de flesta av er.

  177. Regionala resurscentrum
    för psykiska hälsa.

  178. Det här stod i överenskommelsen
    mellan SKL och regeringen 2017.

  179. Inte nån klart utpekad aktör,
    men att det skulle skapas max sex-

  180. -nån gång under 2017, och för det
    fanns det också statsbidrag.

  181. Vi var ganska heta där i början 2017-

  182. -både från kommun- och regionsidan
    och hade ett möte med SKL i mars-

  183. -tillsammans med brukarorganisationer
    och gick igenom utvecklingsområden-

  184. -och "skavsåren" om jag fortsätter
    använda det begreppet.

  185. Här ser vi gemensamma
    utvecklingsbehov-

  186. -och vi skulle kunna bli
    ett regionalt resurscentrum.

  187. Samtidigt pågick en utredning-

  188. -Mats Bojestig, regiondirektör
    i Jönköping, tror jag det är-

  189. -kring sjukvårdens
    nationella kunskapsstyrning.

  190. Där ser man att det skiljer sig
    för mycket åt i landet-

  191. -vilken vård invånarna får.
    Det är alltså...

  192. Det beror på var du bor vilken vård
    du får tillgång till och hur snabbt.

  193. Man har ett förslag om hur organi-
    sationen för sjukvård ska se ut.

  194. Landstings- och sjukvårdsdirektörerna
    har beslutat om hur man ska jobba.

  195. Så det är två processer
    som har blivit en, kan man säga.

  196. Vi som jobbar med etableringen
    av regionalt resurscentrum-

  197. -jobbar även med regionala program
    för psykiatri eller psykisk ohälsa.

  198. Nu har jag nämnt båda begreppen,
    så att alla känner sig bekväma.

  199. Förlagan till denna konstruktion är
    arbetet på regionala cancercentrum.

  200. Det finns sex såna i landet där man
    infört standardiserade vårdförlopp-

  201. -och vårdprocesser för att garantera
    att cancervården blir lika i landet.

  202. Så tänker man inom flera områden,
    ett av dem är psykisk ohälsa.

  203. Det finns ögon, diabetes, 16-17 olika
    områden som man ska jobba med.

  204. Vi är lite grann försökskaniner
    här i Västra Götaland.

  205. I Västra sjukvårdsregionen
    ska vi samverka med 49 kommuner-

  206. -men också sex kommuner i Halland
    och Region Halland.

  207. Syftet är att skapa en jämlik,
    effektiv och kunskapsbaserad vård.

  208. Vi har ett avtal mellan SKL och får
    statsbidrag för att etablera oss.

  209. De har vi hämtat hem, och avtalat
    med Västkom att etablera arbetet.

  210. Vi har goda grunder
    och en god konsensus i länet.

  211. Vi har jobbat i flera år för att
    skapa samsyn kring det vi vill göra.

  212. Vi vill erbjuda våra medborgare
    en kunskapsbaserad och jämlik vård-

  213. -även om jämlikhetsbegreppet är mer
    bekvämt i vården än i kommunerna-

  214. -men likvärdig vård, i vart fall.

  215. Vi har jobbat i åratal för att skapa
    samverkan med brukarorganisationer.

  216. I handlingsplansarbetet är det främst
    Nationell samling för psykisk hälsa-

  217. -som vi har jobbat med. Men även med
    Brukarrådet i missbruksfrågor-

  218. -och vi... Jag återkommer till hur vi
    jobbat med Spelberoendes förening.

  219. Vi är ganska överens
    om vilka behov vi har.

  220. Det handlar inte om att bygga nytt
    hus, utan nätverk på de resurser-

  221. -och de personer som redan finns i
    länet. Vi har jättemycket kompetens-

  222. -men hur bygger vi de nätverken
    och tar del av allas kunskap?

  223. Och hur kan vi hjälpa varandra
    med sånt som analys och uppföljning?

  224. Annars blir det lätt små öar
    och man får inte en helhetsbild.

  225. Det är ett frågetecken kring Halland,
    för det är en pågående process-

  226. -huruvida de är med i Västra
    sjukvårdsregionen eller inte.

  227. Men vi hoppas och tror,
    och jag försöker vara inbjudande.

  228. Det är inte ett fritt val vad vi ska
    göra i de regionala resurscentrumen.

  229. Det första är att ta fram nationella
    vårdprogram - kliniska riktlinjer.

  230. Vi har nationella riktlinjer
    för psykisk hälsa, demens-

  231. -missbruks- och beroenderiktlinjer,
    schizofreni, ångest och depression.

  232. De riktar sig till ledningsfunktioner
    för att styra resurser-

  233. -men hur gör vi sen då? Ni som läst
    dem vet att de inte är så konkreta.

  234. De lämnar mycket till tolkning,
    så hur ska vi göra rent praktiskt?

  235. Det handlar om att på nationell nivå
    dammsuga landet och regionerna.

  236. Vad finns det stöd för? En effektiv
    vårdkedja eller vårdprocess.

  237. Och hur beskriva det för funktioner
    som är i kontakt med individen?

  238. Det handlar inte bara om primärvården
    eller socialtjänsten-

  239. -utan det är individer
    som finns på samhällsnivå.

  240. De är i skolan, träffar elevhälsan.
    Vilken kunskap behövs i min roll?

  241. Först ut är arbete med att ta fram
    material om schizofreni och ADHD-

  242. -men det går i rasande takt,
    ska jag säga.

  243. Det ska bli spännande att se
    det nationella materialet-

  244. -som vi sen ska implementera
    på regional och lokal nivå.

  245. Vi har redan identifierat
    ett antal behov.

  246. Vi vet rätt bra att missbruks-
    och beroendevården-

  247. -ser ojämlik ut i det här länet och
    vi har att sopa framför egen dörr-

  248. -när det gäller sjukvårdens insatser,
    likväl som kommunerna har.

  249. Och sen behöver vi
    göra mer tillsammans.

  250. Vi är överens om att ha brukaren
    i fokus och inte organisationen.

  251. Det är lätt att säga det och svårt
    att göra, men att ändå försöka.

  252. Vi pratade tidigt om att det här nya
    som inte är nytt egentligen-

  253. -men spelproblem och missbruks-
    problematik i det här området-

  254. -är nåt vi behöver veta mer om
    och utveckla tillsammans.

  255. Som sagt, vi ska inte bygga ett hus
    utan hitta de resurser som finns.

  256. Vi har CERA som är en jätteviktig
    part, likaväl som länsstyrelsen-

  257. -och vi har ett gott samarbetsklimat
    på länsnivå i de här frågorna.

  258. Ja, då ska jag nämna kort-

  259. -det som har hörts lite grann här
    under dagen.

  260. En regional enhet för vård till
    spelberoende barn, unga och vuxna.

  261. Det står "gambling" och "gaming"
    inom parentes.

  262. I dag har det främst handlat om
    hasardspel och spel om pengar-

  263. -som är det
    som är diagnosklassificerat.

  264. Men när regionen har närmat sig
    den här frågan-

  265. -så omfattar det också dataspels-
    beroende, alltså gamingproblematik-

  266. -för det kommer att komma,
    om inte nästa år, så inom kort.

  267. Ett ord som används i utvecklings-
    arbetet är ytterligare ett begrepp-

  268. -som ingen har nämnt i dag:
    skärmhälsa.

  269. Det blir diskriminerande
    att bara prata dataspelsberoende-

  270. -för jag har en tonårsdotter hemma
    där skärmen är som fastlimmad.

  271. Hon spelar inte dataspel, utan det är
    social interaktion och allt annat.

  272. Ett utvecklingsområde där det är
    viktigt att rensa i terminologin.

  273. Samsjuklighetsproblematiken
    går jag inte in på-

  274. -men det här handlar om insatser på
    specialistnivå, specialistpsykiatrin-

  275. -och det pågår ett ganska stort
    arbete inom vården.

  276. Ni har säkert hört "omställningen i
    vården" som omfattar förflyttningar-

  277. -som behöver göras för att förbättra
    tillgängligheten och kvaliteten.

  278. Dels att utveckla den nära vården,
    på vårdcentraler och i primärvården-

  279. -nära medborgarna, men också att
    utveckla den specialiserade vården-

  280. -utifrån kvalitet
    och att volym ger kvalitet.

  281. Vad finns det behov
    av att koncentrera vård nånstans?

  282. Just i frågan om att behandla spel-
    beroende inom specialistpsykiatrin-

  283. -där har man beslutat att koncentrera
    vården till en regional enhet.

  284. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
    beslutade i december att inrätta...

  285. Att tillskjuta medel för att inrätta
    en enhet här i Västra Götaland.

  286. Uppdraget har gått till Sahlgrenska
    och verksamhetsområdet Beroende-

  287. -att bedriva en öppenvårdsverksamhet
    på specialistnivå.

  288. Man tar emot patienter i alla åldrar,
    från sex år-

  289. -jag tittar på Anna nu.
    - Du kanske ska ställa dig upp?

  290. Anna Söderpalm leder arbetet
    med att få mottagningen till stånd.

  291. Kanske från sex år och uppåt.

  292. De minsta får vi hoppas inte har
    den uttalade skärmproblematiken-

  293. -men det är en åldersövergripande
    verksamhet.

  294. Viktigt är att hitta samverkansformer
    med andra psykiatriska kliniker-

  295. -och kommuner runtom i länet.

  296. Att utveckla former för samverkan
    med er inom spelberoendes förening.

  297. Att erbjuda de här, vad vi vet,
    effektiva metoderna.

  298. Men också att utveckla möjligheterna
    till internetförmedlade insatser-

  299. -både för att nå dem som har
    en hemmasittandeproblematik-

  300. -eller social fobi,
    men också för att nå...

  301. Länet är stort, så för att göra det
    möjligt att vara en regional enhet.

  302. Den läkarkompetens som behövs
    är både vuxenpsykiatrisk kompetens-

  303. -och barn- och ungdomspsykiatrisk
    kompetens.

  304. Man har använt "peer support" - att
    anställa folk med egen erfarenhet.

  305. Det har använts i psykosvården
    med goda resultat.

  306. Det handlar om att anställa personal
    som deltar i verksamheten-

  307. -och i verksamhetsutvecklingen,
    och som kan ge stöd.

  308. Det är ett nytt beslut, det kommer
    att ske en successiv start.

  309. Vi letar efter lokal
    för att sen anställa personal.

  310. Är man nyfiken och vill veta mer
    så är Anna Söderpalm kontaktperson.

  311. Så... Då tackar vi för oss.

  312. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Spelproblem och åtgärder i Västra Götalandsregionen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Charlotta Wilhelmsson, processledare vid Västkom, och Malin Camper, regionutvecklare inom kunskapsstöd för psykisk hälsa vid Västra Götalandsregionen, berättar här om regionala överenskommelser och om det aktuella arbetet inom spelproblem i Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Impulskontrollstörningar, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Spelberoende
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad är spelberoende?

Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin med inriktning på spelberoende, är forskargruppsledare vid Beroendecentrum i Malmö och Lunds universitet. Här talar han om spelforskningen som forskargruppen fokuserar på med förebyggande insatser, tidiga tecken och särskilda riskgrupper avseende spel om pengar, men också om behandling, samsjuklighet och sekundärprevention vid spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Hjälpa spelberoende

Jimmy Nilsson, ordförande i Spelberoendes förening Göteborg, talar här tillsammans med Patrik Axelsson som har tjugo års erfarenhet av spelproblematiken om hur föreningen hjälper spelare och anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Överdrivet dataspelande

Tarja Larsson, beteendevetare och certifierad professionell coach, berättar om arbetet med överdrivet dataspelande. Hon delar med sig av sina erfarenheter kring problematiken och vad hon anser man behöver arbeta vidare med inom ämnet för att få resultat. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Behandling vid spelproblem

Kristina Wennerstrand, legitimerad psykolog och anställd hos Spelberoendeteamet Göteborg, berättar om arbetet med rådgivning och behandling vid spelproblem och spelberoende och stöd till anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Att förebygga spelproblem

Jessika Spångberg arbetar som utredare kring spel om pengar på Folkhälsomyndigheten och har skrivit en avhandling om genus och spel om pengar ur ett folkhälsoperspektiv. Här talar hon om vilket förebyggande arbete som kan tillämpas på lokal och regional nivå inom detta område. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Charlotta Rehnman Wigstad, Christina Högblom och Malin Bruce från Socialstyrelsen talar om stöd och behandling av spelmissbruk och spelberoende om pengar. De berättar om sitt arbete, om hälso- och sjukvårdens ansvarsområde inom spelmissbruk och spelberoende samt rekommendationer i kunskapsstödet. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om CERA

Claudia Fahlke är legitimerad psykolog och professor i hälsopsykologi och forskar bland annat om bio-psyko-sociala riskfaktorer för utveckling av beroende och om behandlingsutfall. Här berättar hon om CERA (Center for education and research on addiction), ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTS-frågor. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelproblem och åtgärder i Västra Götalandsregionen

Charlotta Wilhelmsson, processledare vid Västkom, och Malin Camper, regionutvecklare inom kunskapsstöd för psykisk hälsa vid Västra Götalandsregionen, berättar här om regionala överenskommelser och om det aktuella arbetet inom spelproblem i Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.