Titta

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad säger lagen, forskningen och praktiken? Föreläsningar om olika former av spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Till första programmet

UR Samtiden - Spelproblem i fokus : Överdrivet dataspelandeDela
  1. Och ungdomarna säger:
    "Nej, morsan har problem. Inte jag."

  2. Tarja Larsson, jag ska prata om
    projektet "Överdrivet dataspelande".

  3. Tack för att jag får komma, för det
    är ett antal anhöriga och ungdomar-

  4. -som är där ute som behöver hjälp.

  5. Jag är beteendevetare och har jobbat
    med ungdomar i tio-tolv år.

  6. Jag började på behandlingshem och har
    jobbat med gymnasieavhoppare-

  7. -och med ungdomar
    som inte kan bo hemma av olika skäl.

  8. I jobbet har jag träffat hemmasittare
    och de med psykisk ohälsa.

  9. Vad ska vi göra med dem? Hur ska vi
    fånga dem? "Jag behöver ingen hjälp."

  10. Jag har ringt och sagt: "Det är Tarja
    från kommunen. Vill du ha hjälp?"

  11. "Nej." Och där var vi.

  12. När jag fick möjlighet att jobba med
    överdrivet dataspelande i föreningen-

  13. -så hände någonting,
    och det ska jag tala om.

  14. Jag ska prata om mina erfarenheter
    och ge en inblick i vad som hände-

  15. -och vad jag tror vi behöver jobba
    vidare med. Det ska jag tala om.

  16. Allmänna arvsfonden gjorde det här
    möjligt. Här har vi lite statistik.

  17. Det är ungefär 330 unika hjälp-
    sökande som varit i kontakt med mig.

  18. Det kan vara ungdomar,
    det kan vara föräldrar-

  19. -och föräldrar som kommit
    utan sina barn. Det ser olika ut.

  20. Det står "hjälpsökande 121 stycken"-

  21. -och det är de ungdomar jag träffat.

  22. Som vi ser är 19 % under arton år.

  23. Men man söker oftast hjälp när man
    fyllt arton, eller är lite äldre.

  24. När man kommer
    finns det ofta ett motstånd.

  25. Ofta ringer mamma:
    "Min son är dataspelsberoende."

  26. De är oroliga, maktlösa och vet inte
    hur de ska ta sig igenom det här.

  27. Och ungdomarna säger:
    "Nej, morsan har problem. Inte jag."

  28. Jag menar att det finns många
    anledningar till varför vi "skärmar".

  29. Det är svårt att säga hur det ser ut,
    men det har ökat för alla.

  30. Om man tittar på komplexiteten...

  31. När jag började jobba med det här
    kändes det som om alla var beroende.

  32. "Jag jobbar med överdrivet dator-
    användande." "Ta hand om min son."

  33. Nästan överallt var det så.

  34. Föräldrarna ser det som ett beroende.
    Ungdomarna som en ungdomskultur.

  35. Statistiken visar att 11-16-åringar-

  36. -sitter ungefär fyra timmar per dag
    vid skärmen.

  37. Och då räknar jag inte med
    skolans skärmtid.

  38. Det blir ganska mycket. Det blir
    en kulturell acceptans, vad är vad?

  39. Det har varit komplext. Projektet
    heter "Överdrivet dataspelande"-

  40. -men föräldrarna säger
    "dataspelsberoende".

  41. När jag är ute på skolor
    pratar vi om "skärmberoende".

  42. Det är inte bara tiden man spelar.
    Sen kanske man tittar på Youtube-

  43. -när nån annan spelar för att planera
    sin egen speltid.

  44. När man har gjort det kanske man
    tittar på serier, det är komplext.

  45. Jag kände själv: "Oj, herregud!"

  46. Sen har vi alla diagnoser
    där vi har en riskgrupp.

  47. Jag har inte jobbat
    med ett neuropsykiatriskt perspektiv-

  48. -utan med ett psykisk ohälsa-
    perspektiv.

  49. I föreningen jobbar vi inte
    med behandling utan med förändring.

  50. De hjälpsökande säger
    vad de vill säga.

  51. Vi för inte anteckningar och frågar.

  52. Jag ser att några kommer få diagnoser
    och jag kan ibland ställa frågan.

  53. Men det är inte fokus,
    och det är bra att veta.

  54. Men det jag oftast hör
    är att det handlar om hemmasittare.

  55. Vi pratar om psykisk ohälsa,
    vi pratar om skärm, diagnoser.

  56. När jag pratar med ungdomar
    frågar jag: "Är livet satt på paus?"

  57. Då säger de "lite så är det".
    Det är där vi börjar då.

  58. I mitt arbete är det inte viktigt
    vad det heter.

  59. Om vi säger "beroende" låser de sig.

  60. De säger: "Vad fan, jag är inte
    beroende. Jag gillar e-sport."

  61. "Jag gillar att spela Counterstrike
    och LOL."

  62. Det är bättre,
    för då avdramatiserar man det-

  63. -för det viktiga är att de kommer
    vidare och inte sitter kvar.

  64. Men som sagt var, i början undrade vi
    hur vi skulle jobba.

  65. Det första året samlade vi info,
    "hur kan vi jobba med frågan?".

  66. Andra året handlade om att förebygga:
    skolbesök, diskussionskvällar.

  67. Det sista året har vi skickat vidare.
    Och det vi skickat vidare-

  68. -är att om föreningarna i
    riksförbundet, vi har åtta stycken-

  69. -om de väljer att jobba med dataspel
    har de fått varsin hårddisk-

  70. -med all dokumentation, forskare vi
    har träffat och reportage som gjorts-

  71. -just för att de lätt ska plocka upp
    den kunskap vi fått fram.

  72. -men här står "motivationsgrupper".
    Första året samlade vi information.

  73. Jag antecknade och frågade,
    och vågade vara okunnig.

  74. När jag föreläser för ungdomar frågar
    de: "Kan du något om dataspel?"

  75. "Nej, men det kan du.
    Därför blir vi så starka ihop."

  76. Då slipper man den diskussionen. Den
    är oviktig. Det finns så många spel.

  77. För mig har det varit omöjligt
    att hitta och kunna om spelen.

  78. Jag har jobbat i tre år och frågat
    hundra gånger. Men jag fattar inte!

  79. Om ni har barn kanske ni förstår.
    Vi försöker, men det är svårt.

  80. Föräldrarna säger
    "det är nåt skjutaspel". Eller hur?

  81. När jag hör vilka spel
    som skapar problem-

  82. -och ser vad de har gemensamt,
    så är det att de aldrig tar slut.

  83. Det är det första. Sen är det mycket
    belöningar och bekräftelser.

  84. Det är en social arena, en gemenskap.

  85. Man spelar ihop, man träffas en tid
    och då ska man vara där.

  86. Det är ett lag. Man säger inte till
    en fotbollsspelare: "Nu är det mat."

  87. Man stoppar inte
    och man drar inte ut sladden.

  88. Det har jag lärt mig. Man drar inte
    ut sladden, för då blir det konflikt.

  89. Och det sista är
    att det är ett engagemang.

  90. Man investerar otroligt mycket tid
    i spelen.

  91. Jaha... Charlotte Hellström är docent
    i folkhälsovetenskap.

  92. Hon skrev sin avhandling
    i onlinespel.

  93. Det hon kom fram till,
    och som jag har haft mycket nytta av-

  94. -är att hon hittade
    tre motivationsgrupper som spelar.

  95. En grupp spelar för att det är roligt
    och socialt.

  96. En annan spelar för att nå status
    och en tredje flyr från verkligheten.

  97. Jag tycker att det är en bra tanke.
    Väldigt många tyckte-

  98. -eller jag kände att alla
    är beroende. Varför kommer inte alla?

  99. Där har vi den sociala gruppen
    som gör annat. De har balans i livet.

  100. För dem är det avkoppling.
    Man behöver inte oroa sig.

  101. Sen har vi "nå status".
    Där kommer säkert e-sporten in.

  102. Men för att bli en bra e-sportare
    behövs en balans.

  103. Man behöver sova och ha yttre
    och inre delar för att bli duktig.

  104. Sen har vi flyktgruppen.
    Det är den som är destruktiv.

  105. Det är den vi behöver finna
    och bemöta. Hur gör vi det?

  106. Så det tyckte jag var bra.

  107. Beteendeförändringar - vad hör jag
    från föräldrar och professionella?

  108. Det de nämner är: Sömnproblem.
    Sämre skolresultat.

  109. Kommunikationsproblem hemma.
    Humörsvängningar.

  110. Lögner. Social isolering.
    Nedstämdhet.

  111. Bristande hygien.
    Ointresse för annat.

  112. Och välmående i obalans.

  113. Jag hade ett seminarium där jag bad
    160 professionella fylla i en enkät.

  114. Jag frågade vad de ser i sin vardag.
    De svarade "sömnproblem".

  115. Det blir en ond cirkel i detta
    och det skapar ångest.

  116. Och det gör att man lindrar
    sina känslor med spel.

  117. Jaha!
    Vem är då grabben bakom siffran?

  118. Jag ska läsa ett brev. "Hej, mamma.
    Jag skriver för att jag skäms."

  119. "Jag har skolkat och ljugit för att
    gå tidigare från lektionerna."

  120. "Jag har försökt bättra mig,
    men spelen drar mig hem."

  121. "Jag sa att jag använde datorn
    för läxor. Det var lögn."

  122. "Jag satt bara och spelade."

  123. "Det har varit mycket cola och chips
    på nätterna, då ni trodde jag sov."

  124. "Men jag kan sitta uppe till fyra,
    om jag inte 'dygnar'."

  125. "Mina kompisar vill att jag
    ska vara med hela tiden."

  126. "Jag har försökt göra läxorna,
    men det har blivit spel."

  127. "Det är som om datorn tar tag i mig."

  128. "Jag vet inte hur jag ska få det
    att funka. Jag behöver nog hjälp."

  129. "Jag vill inte spendera ett år till
    i skolan. Kan du hjälpa mig?"

  130. Det här är en ganska vanlig
    berättelse, man håller sig isolerad.

  131. Den här killen kom till föreningen.
    Första gången fanns det ett motstånd.

  132. Han har spelat World of Warcraft.

  133. Första gången köpte han inte
    det jag sa.

  134. Han kom tillbaka efter några månader,
    då började vi vår resa tillsammans.

  135. Han har gått på föreningen i 1,5 år
    och har föreläst ute på skolor.

  136. Till en början säger de till mig:
    "Jag vill spela kontrollerat."

  137. "Jag vill inte spela så mycket."

  138. Vi har ju hört om spelberoende
    att det är nolltolerans som gäller.

  139. Jag vill att förändringen
    ska komma från de själva.

  140. Jag finns inte för dem som behöver,
    men för dem som vill själva.

  141. Han valde att sluta spela helt.

  142. Men han berättade om tomrummet
    som uppstod, om tristessen.

  143. Alla känslor som han stängt av,
    det är lätt att stänga av dem-

  144. -eftersom man spelar hela tiden.
    Så han har jobbat igenom sin resa.

  145. Häromveckan sms:ade han och sa
    att han ska börja på Komvux.

  146. Jag bara "underbart!". Jag blir så
    glad när det går bra för mina killar.

  147. Utvärdering av projektet.

  148. Vi gjorde en utvärdering
    om vad de tycker om projektet.

  149. Femtioåtta personer valde att svara.

  150. "Har det stöd som du eller ditt barn
    fått genom projektet"-

  151. -"gjort att du numera
    spelar mindre än tidigare?"

  152. 70 % svarade att de spelar mindre.

  153. 22 % av dem har valt att sluta helt.

  154. En fjärdedel har svarat att det inte
    har blivit någon skillnad.

  155. Men ingen har sagt
    att de spelar mer, i alla fall.

  156. Oj, vad gjorde jag nu? Så där.

  157. Jag har ett härligt citat från en av
    killarna som har svarat på frågan.

  158. Han skriver: "Jag är fascinerad av
    den förändring jag har åstadkommit."

  159. "Det har varit en väldigt tillåtande
    och positiv miljö"-

  160. -"för tankar kring hur och varför
    man hamnar i ett beroende."

  161. "Mitt möte med projektet
    har förändrat mitt liv positivt."

  162. Det är härligt,
    alla behöver inte sluta spela helt.

  163. Utan man väljer att göra annat
    i livet.

  164. Flyr man från något,
    behöver man något annat.

  165. Det är ett tomrum som väntar,
    för man har hela livet på nätet.

  166. Vi tar inte bort det,
    men vi lägger till det andra.

  167. Det är tomrummet som man ska fylla
    med annat som är tungt.

  168. Vi vet ju själva att förändringar
    tar tid-

  169. -och det tar även tid
    för de här grabbarna att hitta annat.

  170. Nu kommer vi till slutet.
    Vad har projektet lärt mig?

  171. Vad behöver vi mer kunskap i?
    Jag hör jättemycket tyckande.

  172. Vi tycker mycket, men har lite fakta.

  173. Det är brist på data
    och vi behöver mycket mer.

  174. Vi behöver även definiera begreppen.
    Vad är "problematiskt spelande"?

  175. Vad menar vi med "dataspelsberoende"
    och "skärmande".

  176. Om våra ungdomar, eller barn,
    11-16 år-

  177. -sitter fyra timmar per dag,
    vad kommer det innebära i längden?

  178. Vi behöver mycket förebyggande
    och hälsofrämjande insatser.

  179. Och vi behöver identifiera
    målgrupperna. Vilka är de?

  180. Vilken hjälp behöver
    de professionella?

  181. Vilken hjälp behöver föräldrarna?
    Vi måste bemöta det på något vis-

  182. -och det tror jag vi gör
    med kunskap och resurser.

  183. Den här verksamheten vi har haft...
    Det är synd att den läggs ned.

  184. Innan vi avslutar vill jag säga
    att jag har en hobbyverksamhet-

  185. -där jag jobbar som instruktör
    på ett träningscenter.

  186. Jag fick ett mejl från receptionen
    där de sa:

  187. "Det är en kille som ringt
    och sökt dig."

  188. "Vi ger inte ut telefonnummer,
    så här är hans nummer."

  189. "När vi frågade vad det gällde
    svarade han 'dataspel'."

  190. Det berörde mig att de söker upp mig.
    Så nånting behövs.

  191. Vi behöver förebygga,
    vi behöver insatser-

  192. -och att jobba med att kontrollera,
    för det här är vår framtid.

  193. Har ni frågor, tankar, funderingar,
    så finns jag.

  194. Jag har visitkort här uppe.
    Tack för mig.

  195. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Överdrivet dataspelande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tarja Larsson, beteendevetare och certifierad professionell coach, berättar om arbetet med överdrivet dataspelande. Hon delar med sig av sina erfarenheter kring problematiken och vad hon anser man behöver arbeta vidare med inom ämnet för att få resultat. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Datorspel, Impulskontrollstörningar, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Spel, Spelberoende
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad är spelberoende?

Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin med inriktning på spelberoende, är forskargruppsledare vid Beroendecentrum i Malmö och Lunds universitet. Här talar han om spelforskningen som forskargruppen fokuserar på med förebyggande insatser, tidiga tecken och särskilda riskgrupper avseende spel om pengar, men också om behandling, samsjuklighet och sekundärprevention vid spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Hjälpa spelberoende

Jimmy Nilsson, ordförande i Spelberoendes förening Göteborg, talar här tillsammans med Patrik Axelsson som har tjugo års erfarenhet av spelproblematiken om hur föreningen hjälper spelare och anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Överdrivet dataspelande

Tarja Larsson, beteendevetare och certifierad professionell coach, berättar om arbetet med överdrivet dataspelande. Hon delar med sig av sina erfarenheter kring problematiken och vad hon anser man behöver arbeta vidare med inom ämnet för att få resultat. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Behandling vid spelproblem

Kristina Wennerstrand, legitimerad psykolog och anställd hos Spelberoendeteamet Göteborg, berättar om arbetet med rådgivning och behandling vid spelproblem och spelberoende och stöd till anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Att förebygga spelproblem

Jessika Spångberg arbetar som utredare kring spel om pengar på Folkhälsomyndigheten och har skrivit en avhandling om genus och spel om pengar ur ett folkhälsoperspektiv. Här talar hon om vilket förebyggande arbete som kan tillämpas på lokal och regional nivå inom detta område. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Charlotta Rehnman Wigstad, Christina Högblom och Malin Bruce från Socialstyrelsen talar om stöd och behandling av spelmissbruk och spelberoende om pengar. De berättar om sitt arbete, om hälso- och sjukvårdens ansvarsområde inom spelmissbruk och spelberoende samt rekommendationer i kunskapsstödet. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om CERA

Claudia Fahlke är legitimerad psykolog och professor i hälsopsykologi och forskar bland annat om bio-psyko-sociala riskfaktorer för utveckling av beroende och om behandlingsutfall. Här berättar hon om CERA (Center for education and research on addiction), ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTS-frågor. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelproblem och åtgärder i Västra Götalandsregionen

Charlotta Wilhelmsson, processledare vid Västkom, och Malin Camper, regionutvecklare inom kunskapsstöd för psykisk hälsa vid Västra Götalandsregionen, berättar här om regionala överenskommelser och om det aktuella arbetet inom spelproblem i Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.