Titta

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad säger lagen, forskningen och praktiken? Föreläsningar om olika former av spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Till första programmet

UR Samtiden - Spelproblem i fokus : Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoendeDela
  1. Att veta vad man ska göra
    för att identifiera och upptäcka.

  2. Vilka behandlingsinsatser kan vi ge?

  3. Charlotta Rehnman Wigstad heter jag,
    och är Socialstyrelsens samordnare-

  4. -i frågor som rör alkohol,
    narkotika, dopning, tobak och spel.

  5. När jag kom till Socialstyrelsen 2015
    fanns spel med redan.

  6. Jag satt och tänkte här innan att
    det är så bra att vi har allt samlat.

  7. Hur länge har vi haft det så?
    Men Jessica sa ju att 2010-

  8. -började Socialstyrelsen
    jobba med spel. Bra. Tack för det.

  9. Det är en fördel att vi har allting
    samlat och ser det som en helhet.

  10. Vår presentation ser ut så här i dag.
    Jag använder den här i stället.

  11. Ni får en kort överblick
    över Socialstyrelsens ANDTS-arbete.

  12. Vi berättar om kunskapsstödet.

  13. Sen går vi in på socialtjänstens
    och hälso- och sjukvårdens ansvar.

  14. En genomgång av rekommendationerna
    och en genomgång av andra områden.

  15. Jessica sa att ni kanske
    inte är överdrivet intresserade-

  16. -av att höra vad Folkhälsomyndigheten
    gör inom området-

  17. -men eftersom Socialstyrelsen
    inte har nån tjusig hemsida-

  18. -som Spelprevention, där man kan
    gå in och kolla vad vi gör-

  19. -så tänkte jag berätta det, så ni får
    en kort genomgång av vad vi gör.

  20. Om vi tar det övergripande området...

  21. Nu kan vän av ordning genast säga
    att det fattas en sak här på bilden.

  22. Det står nämligen ANDT,
    och inte ANDTS.

  23. Men vi har en ANDT-strategi,
    som regeringen har antagit-

  24. -och i den ingår inte S:et ännu.
    Det kan vi jobba för.

  25. För oss är det så att vi lika gärna
    kunde få in S:et i den här bilden.

  26. Så ser vi det på Socialstyrelsen.

  27. Vår uppgift för de kommande åren
    är att vara den här bryggan mellan...

  28. Hälso- och sjukvårdens
    och socialtjänstens roll-

  29. -i ANDTS-arbetet behöver stärkas-

  30. -och vi kan vara bryggan
    mellan förebyggande arbete-

  31. -tidiga insatser och vård och
    behandling. Det sa ju Jessica också.

  32. Det är en helhet, det hör ihop.
    Det är inte separata spår.

  33. Vi måste få det här flödet.
    Det får inte bli glapp mellan.

  34. Saker och ting hänger ihop.

  35. Därför har vi också,
    i dialog med Folkhälsomyndigheten-

  36. -när det gäller ANDT-strategin
    kommit överens om-

  37. -att vi ska ta ett motoransvar kring
    mål fyra och fem i ANDT-strategin.

  38. -som rör tidiga insatser
    och vård och behandling.

  39. Här har vi en roll att fylla.
    Vad vi gör då på ANDTS-området?

  40. Vi har faktiskt ganska mycket
    när det gäller ANDT och spel.

  41. Till exempel har vi nåt
    som vi kallar nationell samverkan.

  42. Det finns en nationell myndighets-
    samverkansgrupp inom spelområdet.

  43. Folkhälsomyndigheten ansvarar för
    den. Vi träffas två gånger per år.

  44. Precis. Där sitter alla myndigheter
    som har nånting att göra med S.

  45. Det är en otrolig styrka att träffas.

  46. Man kan utbyta kunskap, erfarenheter,
    identifiera kunskapsluckor:

  47. Vad skulle vi behöva göra mer,
    eller behöva förstärka?

  48. En liknande grupp finns
    på ANDT-området, med samma syfte-

  49. -att myndigheter ska träffas
    och utveckla och utbyta kunskap.

  50. Sen finns en grupp på dopning
    och en på narkotika också.

  51. Årliga rapporter gör vi.
    Ni väntar alla på kioskvältaren-

  52. -som kommer 28 februari
    från Socialstyrelsen.

  53. Då publicerar vi
    vår årliga lägesrapport-

  54. -om missbruks- och beroendeområdet-

  55. -med både hälso- och sjukvårdens
    och socialtjänstens insatser.

  56. I den rapporten är det viktigt
    att vi har alkohol, narkotika-

  57. -dopning, tobak och spel med så att
    man får en bild av hur det ser ut.

  58. Rapporten går till Social-
    departementet som beslutsunderlag-

  59. -för vad man ska satsa på framöver.

  60. Vi har en hel del
    regeringsuppdrag på området.

  61. I går kväll klockan 24.00 stängde-

  62. -Folkhälsomyndighetens
    verksamhetsrapporteringsenkät.

  63. Vi har i uppdrag att rapportera till
    dem vad vi gör inom ANDT-området.

  64. Sen rapporterar de
    till Socialdepartementet.

  65. Det här gör alla vi myndigheter
    som har med ANDT att göra.

  66. 40 verksamheter rapporterade vi in.
    Vi gör väldigt mycket inom det här.

  67. Till exempel,
    när det gäller kunskapsstöd-

  68. -så har vi det kunskapsstöd som
    Kicki och Malin ska berätta mer om.

  69. Vi har också nationella riktlinjer-

  70. -för vård och stöd
    vid missbruk och beroende.

  71. Där ingår inte spel i dag, men
    på sikt är det nåt vi strävar efter-

  72. -att få in
    i de nationella riktlinjerna.

  73. Vi har kunskapsstöd för spel, men
    också för andra områden inom ANDT.

  74. Vi har jättemycket statistik.

  75. Om ni går in på vår hemsida
    kan ni hitta ofantligt mycket.

  76. Vi har patientregister,
    dödsorsaksregister-

  77. -en massa hälsodataregister.
    Gå in och titta.

  78. Ni kan också skicka frågor
    till våra utredare-

  79. -så kan de hjälpa er.
    Man kan hitta väldigt mycket där.

  80. Vi har också föreskrifter på
    alla möjliga områden på vår hemsida.

  81. Vi fördelar en hel del statsbidrag
    till organisationer-

  82. -som verkar inom framför allt
    alkohol- och narkotikaområdet.

  83. Det finns en hel del pengar
    att söka där.

  84. Jag vill slå ett slag för det sista:

  85. Socialstyrelsens råd
    för missbruks- och beroendefrågor.

  86. Det är ett råd av företrädare
    för civilsamhällets organisationer.

  87. Det är organisationer
    som är både brukarorganisationer-

  88. -men också organisationer som arbetar
    för personer som har problem-

  89. -med alkohol och narkotika.
    Inte så mycket dopning eller tobak.

  90. Vi skulle gärna vilja få in
    organisationer som jobbar med spel.

  91. Det är en unik chans, för vi har
    en ny handläggningsordning-

  92. -så det är nu
    som vi kan få in nya organisationer.

  93. Det ska vara organisationer med riks-
    intresse som verkar för hela landet.

  94. Det här rådet har en unik möjlighet.
    Vi träffas tre gånger per år.

  95. De kan berätta för Socialstyrelsen
    vad som är viktigast just nu.

  96. Vad tycker ni att vi ska fokusera på?
    Vad ska vi göra?

  97. Vilka bollar flyger i luften och vad
    ska vi ta ner och jobba vidare med?

  98. En otroligt viktig grupp,
    som vi är väldigt tacksamma för.

  99. Väldigt kort
    vad vi på Socialstyrelsen gör.

  100. Vill ni veta mer
    så kan ni kontakta mig.

  101. Eftersom jag är saksamordnare på
    området ska jag ha koll på det mesta.

  102. Jag kan kanske inte allt.
    Det är bara att kontakta oss.

  103. Nu tänkte jag lämna ordet
    över till Malin, eller hur? Bra.

  104. -Hörs jag?
    -Jag tänker gå ner från scenen.

  105. Ja. Sen 2010 har Socialstyrelsen
    arbetat med spelfrågor.

  106. Jag vet inte
    om vi har varit så aktiva.

  107. Jag skulle nog säga att de senaste
    två-tre åren har vi arbetat aktivt-

  108. -med spel om pengar.
    Det har vi främst gjort-

  109. -inom ramen för regeringsuppdrag
    vi har haft på området.

  110. Då har det varit att just kartlägga,
    och genom en förstudie se-

  111. -vilka kunskapsstöd
    som vi behöver ta fram.

  112. Sen har vi självklart fått
    det här regeringsuppdraget-

  113. -som har mynnat ut i kunskapsstödet
    som vi ska prata om i dag.

  114. Det har vi gjort,
    inte bara i huset själva-

  115. -utan tillsammans
    med många olika experter-

  116. -och tillsammans med
    befintliga behandlare i landet-

  117. -både från socialtjänsten
    och hälso- och sjukvården.

  118. Vi har också haft kontakt
    med Spelberoendes riksförbund-

  119. -och vi har försökt även internt
    jobba mycket med de experter vi har-

  120. -inom nationella riktlinjer,
    missbruk, för att få fram det här.

  121. Varför gör vi det nu?
    Vi har sett i våra kartläggningar-

  122. -att det är ett område där
    tillgängligheten har varit ojämlik.

  123. Det är inte lika utbud i landet-

  124. -och de insatser man ger har kanske
    inte heller byggts på evidens.

  125. Självklart har det nya ansvarsområdet
    för kommunerna bidragit till-

  126. -att vi behöver göra nånting.

  127. Jag ska säga lite övergripande att...

  128. Kunskapsstödet består av tre kapitel.

  129. Det första kapitlet
    tar upp rekommendationerna.

  130. Sen har vi ett kapitel-

  131. -där vi tar upp områden
    som är viktiga att ha kunskap om-

  132. -men där vi inte har kunnat ta fram
    rekommendationer. Varför inte det?

  133. Antingen har forskningsfältet
    varit för begränsat-

  134. -eller så gör lagstiftningen att vi
    inte kan lägga fram rekommendationer.

  135. Det tredje kapitlet är nånting
    som Kicki snart ska prata om:

  136. Ansvarsfördelningen
    mellan kommuner och landsting.

  137. Vi har också ett avsnitt
    som jag vill flagga upp-

  138. -där vi lyfter fram några röster från
    personer med tidigare spelproblem-

  139. -och vad de tycker är viktigt
    att ni som behandlare tänker på.

  140. Det vill jag lyfta fram.

  141. Men det vi har sagt
    är syftet med kunskapsstödet-

  142. -är att ge er
    ute i verksamheterna ett stöd.

  143. Att veta vad man ska göra
    för att identifiera och upptäcka.

  144. Vilka behandlingsinsatser kan vi ge?

  145. Vi vill också att arbetet
    ska bidra till era lokala rutiner-

  146. -att det ska vara ett stöd för att
    jobba fram hur ni gör i er region-

  147. -eller i er kommun i arbetet
    med landstinget eller regionen.

  148. Målet är att det ska
    bidra till en god vård och omsorg.

  149. Vi jobbar på Socialstyrelsen
    alltid med de aspekterna-

  150. -att det ska vara jämlikt, effektivt,
    tillgängligt och evidensbaserat-

  151. -det vi tar fram.

  152. Några reaktioner
    som vi har fått är att...

  153. Det är sex rekommendationer,
    det kan kännas futtigt. Var det allt?

  154. Men det är ett välgrundat arbete,
    som vi måste vara ödmjuka för.

  155. Det här är det vi vet
    och kan gå fram med i dag.

  156. Hur det ser ut
    när forskningen har kommit längre-

  157. -eller ni som är behandlare
    kan återkomma och berätta:

  158. "Det här fungerar nu." Då måste vi
    kunna revidera rekommendationerna.

  159. Några begrepp som vi använder
    är ju "spelproblem"-

  160. -och det är ju oftast ett begrepp
    som används i forskningssammanhang-

  161. -som beskriver den bristande
    kontrollen över spelandet.

  162. Vi skriver också "spelmissbruk".
    Där har vi ingen definition.

  163. Det beskriver
    de negativa sociala konsekvenserna.

  164. Sen skriver vi "spelberoende".
    Där har Anders redan pratat om-

  165. -de medicinska kriterierna bakom det.
    Det vill jag också säga.

  166. Några utgångspunkter
    för kunskapsstödet-

  167. -är ju att vi utgår från
    bästa tillgängliga kunskap.

  168. Det är vad vi vet i dag, eller 2017.

  169. Som myndighet använder vi främst
    den vetenskapliga litteraturen-

  170. -och i det här fallet är det SBU:s
    systematiska litteraturöversikt-

  171. -som har varit väldigt tongivande.

  172. Vi har som sagt...

  173. Det är ett ungt område med
    begränsat med forskningslitteratur.

  174. När det är det så brukar vi
    använda oss av konsensusmetodik.

  175. Det betyder att vi går ut till
    praktiskt verksamma behandlare-

  176. -och frågar med hjälp av påståenden
    som vi tar fram-

  177. -utifrån de områden
    som vi har identifierat-

  178. -där vi skulle kunna göra
    en rekommendation eller en guidning.

  179. Man får svara utifrån sin erfarenhet:
    "Är det nåt som ger nytta?"

  180. "Har det här nån effekt
    för personerna med problematiken?"

  181. Det är de här två delarna som ligger
    till grund för våra rekommendationer.

  182. Efter att vi har gjort det
    har vi haft en panel-

  183. -med experter, behandlare,
    sakkunniga, en rekommendationsgrupp-

  184. -som har fått ta fram
    rekommendationernas styrka-

  185. -och även beskrivit motiveringen,
    varför man ska använda det här.

  186. Det är ett omfattande arbete,
    och vill man veta mer-

  187. -så har vi en metodbilaga
    på vår webbplats-

  188. -där vi är transparenta
    med hur vi har gått tillväga-

  189. -men också kunskapsunderlaget
    som finns bakom.

  190. Så.

  191. Hallå? Ja? Det hörs, eller hur?

  192. Jag ska prata lite
    om de nya reglerna som gäller.

  193. Socialtjänstens och hälso- och
    sjukvårdens ansvar vid spelmissbruk.

  194. De trädde i kraft den första...
    Här syns ingenting...

  195. Så. Fel håll.

  196. De nya reglerna trädde i kraft
    1 januari, som de flesta vet.

  197. Det infördes alltså nya regler
    både i Socialtjänstlagen-

  198. -och i Hälso- och sjukvårdslagen.

  199. I lagtexten, som vi har pratat om
    på förmiddagen också-

  200. -i lagtexten menar man personer
    som missbrukar spel om pengar.

  201. Det handlar alltså inte
    om dataspelsmissbruk.

  202. Syftet med de nya reglerna
    är att personer...

  203. ...med spelmissbruk ska få bättre
    förutsättningar att få vård, stöd-

  204. -och behandling för sin problematik.

  205. Tidigare har tillgången till vård
    och behandling varierat över landet.

  206. Socialtjänsten
    har inte haft nåt uttalat uppdrag-

  207. -och hälso- och sjukvården
    har inte prioriterat den här frågan-

  208. -även om man har haft ansvar. Ett
    fåtal landsting har jobbat aktivt-

  209. -med den här frågan.

  210. Syftet är också
    att man genom förebyggande insatser-

  211. -ska minska risken att personer
    utvecklare ett spelmissbruk.

  212. Det har ju Jessica pratat mycket om,
    det förebyggande arbetet.

  213. De nya reglerna ska också förbättra
    förutsättningar för samverkan-

  214. -mellan hälso- och sjukvården
    och socialtjänsten.

  215. Men reglerna innebär ingen generell
    förändring av behandlingsansvaret-

  216. -eller, alltså nån förändring
    när det gäller ansvarsfördelningen-

  217. -mellan huvudmännen,
    utan den är som den har varit förut.

  218. Om vi kommer in
    på ansvarsfördelningen så är det så-

  219. -att landsting och kommuner
    har ett gemensamt ansvar-

  220. -för missbruks- och beroendevården.

  221. När det gäller behandling
    vid missbruk har regeringen betonat-

  222. -att både socialtjänsten och hälso-
    och sjukvården har viktiga uppgifter-

  223. -som ska värderas lika, och samordnas
    i ett som man uttrycker det:

  224. "Ett välfungerande
    stöd- och vårdsystem"-

  225. -"som utgår från individernas behov
    och önskemål."

  226. Hälso- och sjukvårdens ansvar
    för att behandla spelberoende-

  227. -har funnits sen tidigare,
    medan för socialtjänstens del-

  228. -så, i och med
    att de här reglerna har införts-

  229. -så får alltså socialtjänsten
    ett utvidgat ansvar-

  230. -och ansvaret blir detsamma som man
    har i dag för substansberoende-

  231. -alltså alkohol,
    narkotika och så vidare.

  232. Där handlar det om
    Socialtjänstlagens insatser.

  233. När det gäller spelmissbruk
    blir inte LVM tillämpligt-

  234. -alltså Lagen om vård av missbrukare.

  235. Det är en tvångslagstiftning
    som är specifikt inriktad på-

  236. -alkohol, narkotika
    och flyktiga lösningsmedel-

  237. -och där det krävs speciella
    indikationer för att lagen ska gälla-

  238. -och när Socialtjänstlagens insatser
    inte är tillräckliga.

  239. Den kan vi glömma
    i det här sammanhanget.

  240. Hur man fördelar behandlingsansvaret-

  241. -mellan hälso- och sjukvården
    och kommunen-

  242. -kan variera beroende på lokala
    och regionala överenskommelser.

  243. Det finns vissa uppgifter
    som är klart definierade-

  244. -som att hälso- och sjukvården
    har medicinskt ansvar-

  245. -och ansvar för medicinska
    bedömningar och insatser-

  246. -och socialtjänsten
    har sina sociala stödinsatser.

  247. Sen finns det psykosociala arbetet
    som båda huvudmännen kan arbeta med.

  248. Om man går vidare
    så har vi ju börjat prata om-

  249. -att Socialnämndens ansvar likställs
    med det som gäller substansmissbruk.

  250. Samma handläggningsregler gäller.

  251. Personer som ansöker om
    stöd eller vård eller behandling-

  252. -för spelmissbruk
    ska handläggas på samma sätt-

  253. -som om de hade ansökt om
    annan missbruksvård.

  254. Socialnämnden ska arbeta
    för att förebygga och motverka-

  255. -missbruk av spel om pengar
    och aktivt arbeta-

  256. -för att förebygga och motverka
    missbruk av spel om pengar hos unga.

  257. Det är en utvidgning
    av de lagparagrafer som redan finns-

  258. -i Socialtjänstlagen, när det gäller
    ansvar för att förebygga-

  259. -alkohol och narkotika.

  260. Socialtjänsten ska bistå med lämpliga
    stöd- och behandlingsinsatser.

  261. Det kan vara både generella insatser
    som riktar sig till alla i kommunen-

  262. -eller också individuella insatser.

  263. Det kan då handla om
    vård och behandling-

  264. -men också sånt
    som budget- och skuldrådgivning-

  265. -och andra typer av stöd
    som personer kan behöva.

  266. Hälso- och sjukvårdens ansvar
    är detsamma som tidigare-

  267. -att behandla spelberoende,
    som är en psykiatrisk diagnos-

  268. -hasardspelsyndrom,
    som det också kallas.

  269. Det nya i Hälso- och sjukvårdslagen-

  270. -är att man särskilt ska beakta barns
    behov av information, råd och stöd-

  271. -när nån vuxen som barnet varaktigt
    bor tillsammans med har spelproblem.

  272. Det har funnits
    en sån allmän regel sen tidigare-

  273. -som då handlade om att barn
    som bor tillsammans med nån vuxen-

  274. -som har missbruk av alkohol eller
    andra beroendeframkallande medel-

  275. -eller psykisk funktionsnedsättning
    eller fysisk sjukdom-

  276. -eller i samband med
    att nån anhörig oväntat avlider.

  277. Det här är också bara en utvidgning
    av en paragraf som har funnits.

  278. Information, råd
    och stöd till barn måste anpassas-

  279. -utifrån barnets ålder och mognad.

  280. Utifrån principer som finns
    om barnets bästa kan det innebära-

  281. -att information lämnas i efterhand
    eller i vissa fall inte alls.

  282. Uppgifter om den vuxnes förhållanden-

  283. -kan i vissa fall
    omfattas av sekretess.

  284. Då kanske man inte kan informera
    barnet utan den vuxnes samtycke.

  285. En annan paragraf
    som också är en utvidgning-

  286. -av en redan existerande paragraf,
    är ju det här om att huvudmännen-

  287. -landsting och kommun, ska ingå
    en överenskommelse om samarbete-

  288. -i fråga om personer
    som missbrukar spel om pengar.

  289. Det gäller sen tidigare för alkohol,
    narkotika, läkemedel och dopning.

  290. Det är en utökning av ansvaret.

  291. Men har man
    en överenskommelse sen tidigare-

  292. -så får man lägga till det här
    med spelmissbruk eller spelberoende.

  293. Det är viktigt att de kommer
    till stånd, att man får in det-

  294. -i de överenskommelserna.

  295. Som har pratats om tidigare här,
    så är det ju vanligt-

  296. -att en person har både spelmissbruk-

  297. -och nån annan form
    av psykiatriska svårigheter.

  298. Om en person behöver insatser
    från båda huvudmännen-

  299. -så är det lämpligt
    att göra en individuell plan-

  300. -om de behöver insatser från båda.

  301. Det är ingen ny paragraf,
    men det är viktigt att betona-

  302. -att den kan användas även när det
    gäller personer med spelmissbruk.

  303. Och så vidare.

  304. Den här kan initieras när nån
    av huvudmännen anser att det behövs-

  305. -och om det finns samtycke
    från den enskilde personen.

  306. Det här var ungefär det jag tänkte
    ta fram och prata om i dag.

  307. Socialstyrelsen har tagit fram
    ett meddelandeblad-

  308. -som handlar om socialtjänstens
    och hälso- och sjukvårdens ansvar.

  309. Det tar upp ungefär de saker
    som jag pratade om här.

  310. Om man är extra intresserad
    kan man läsa en proposition-

  311. -från förra året: Samverkan om vård,
    stöd och behandling mot spelmissbruk.

  312. Den liksom föregår
    de här lagändringarna som har kommit.

  313. Det finns också en annan proposition
    som är intressant i sammanhanget.

  314. Det är den som kom 2012-2013:

  315. "God kvalitet och ökad tillgänglighet
    inom missbruks- och beroendevården."

  316. Den kom
    efter missbruksutredningens förslag-

  317. -och där kan man läsa mer
    om överenskommelser-

  318. -och om ansvarsfördelning
    för missbrukarvården.

  319. Med det tänkte jag
    lämna vidare till Malin igen-

  320. -som får prata om rekommendationerna.

  321. Som jag sa inledningsvis så har vi
    tagit fram sex rekommendationer.

  322. Det är på gruppnivå. I det enskilda
    mötet får man se vad som är relevant.

  323. Det är fem stycken "bör"-
    rekommendationer. Vad betyder det?

  324. Det betyder
    att de är starkt positiva.

  325. Det är det vi rekommenderar.

  326. Vi har en "kan"-rekommendation.
    Jag återkommer till den.

  327. Det betyder att den kan användas
    vid särskilda förutsättningar.

  328. Kunskapsstödets avsnitt
    som handlar om rekommendationerna-

  329. -presenterar rekommendationen,
    sen beskrivs motiveringen-

  330. -och sen lite grand kring hur.
    Det är ganska kortfattat.

  331. Är man intresserad
    av att veta mer kring KBT och spel-

  332. -så får man titta i metodbilagan.

  333. Christina gjorde
    en bra presentation av det också.

  334. Jag tror, precis som flera har sagt-

  335. -att är ni vana vid KBT
    inom andra områden-

  336. -så handlar det här om att skaffa sig
    kunskaper om just spel-

  337. -men mycket av det andra
    har ni säkert redan.

  338. Som jag sa bygger rekommendationerna
    på vetenskapligt underlag.

  339. Det är ju begränsat, och det bygger
    också på konsensus hos behandlare-

  340. -vad de tycker och har sett
    utifrån sina erfarenheter.

  341. Det är ett svagt underlag vi har,
    men det är det bästa vi har i dag.

  342. Den första rekommendationen...

  343. Det är ju vid symtom eller tecken.
    Precis som flera har sagt:

  344. Börja fråga.

  345. Det är i många olika verksamheter.
    Korta frågor.

  346. Det syftar till att identifiera
    och upptäcka problematiken-

  347. -för att sen, vid behov, hänvisa
    vidare för fortsatt utredning.

  348. Ytterst syftar det till att minska
    lidandet hos personerna med problem.

  349. Vad vi menar med korta frågeformulär-

  350. -är ju formulär som har
    ett par eller max fyra frågor-

  351. -där det räcker med
    att svara jakande på en av frågorna-

  352. -så är det en indikation på
    att man kanske ska gå vidare.

  353. Vilka instrument pratar vi om?
    NODS-PERC, NODS-CLiP och Lie/Bet.

  354. Vi skriver inte dem
    i rekommendationen.

  355. Det behövs fortfarande
    validering av instrumenten-

  356. -för att se deras egenskaper,
    hur väl de fungerar.

  357. Men det är det vi har i dag,
    och instrumenten kommer vi att-

  358. -på kunskapsguiden.se länka till.

  359. Det ska lätt gå att hitta
    de här korta frågeformulären.

  360. Det är prioriterat
    att vi ska få till det ganska snart.

  361. Där jobbar
    tillsammans med Folkhälsomyndigheten.

  362. Det som är viktigt
    att lyfta fram i det här, det är att-

  363. -när man ställer de här frågorna
    i olika sammanhang-

  364. -att återkopplingen
    sker respektfullt.

  365. Det kanske är första gången
    man får frågor kring det här-

  366. -så man behöver tänka på det.

  367. Sen, för att uppmärksamma och
    medvetandegöra personens spelmönster-

  368. -i samband med problem-

  369. -så bör hälso- och sjukvården
    och socialtjänsten-

  370. -använda bedömningsinstrument.
    Det är längre bedömningsinstrument.

  371. Det är också en del i utredningen.
    Det är inget diagnosunderlag-

  372. -utan det är ju nånting som man
    använder för att kunna gå vidare.

  373. Då är det relevant att kunna
    ställa frågor om samsjuklighet.

  374. De instrument
    som vi har tittat på är NODS-

  375. -och där är det ju ett instrument
    som mäter riskabla spelvanor-

  376. -PGSI, som Jessica också var inne på-

  377. -det är ju instrument som används
    i befolkningsundersökningar och så-

  378. -men det finns användning
    för det här.

  379. PPGM är ett instrument
    med fjorton frågor.

  380. Sen tar vi i materialet
    även upp SOGS-R.

  381. Det är dock ett instrument som bygger
    på DSM-3, så det är ganska gammalt.

  382. Det ska nog kanske fasas ut.

  383. Här kommer vår "kan"-rekommendation.
    Det är att använda speldagbok-

  384. -i samband med
    utredning och bedömning.

  385. Det är ju så att vi har
    väldigt lite forskning på det.

  386. Vi vet ganska lite om det här,
    men det är en insats-

  387. -som kan vara väldigt värdefull,
    både för att följa bakåt i tiden-

  388. -men även framåt, och även
    för personen själv, att kunna se-

  389. -när jag spelar, för hur mycket
    och det blir ju en självmonitorering-

  390. -för att se just det här mönstret.
    Det är som det låter, en dagbok.

  391. Och... Ja.

  392. Om vi går in på
    behandlingsrekommendationerna-

  393. -så har vi redan varit inne på
    att vi rekommenderar KBT-spel.

  394. Att gå in på KBT behöver jag inte
    göra, för det har Christina gjort.

  395. Vi säger inget om hur det ska ges,
    i grupp eller vid individuella möten-

  396. -eller webbaserat,
    utan det är lite så-

  397. -att forskningen säger
    att det kan ske på olika sätt.

  398. Det är ju alltid en individuell
    bedömning som behandlare måste göra-

  399. -vad som är lämpligt.

  400. Det är en rekommendation
    där vi har vetenskapligt stöd-

  401. -om än begränsat,
    att åtgärden kan påverka-

  402. -spelproblemets allvarlighetsgrad.

  403. Även här kunde behandlarna ge
    ett ganska tydligt besked till oss-

  404. -att det här är nåt som fungerar,
    enligt deras erfarenhet.

  405. För att kunna ge KBT-behandling-

  406. -så krävs förstås
    viss kunskap i KBT-spel-

  407. -och då är det ju,
    som Christina sa här tidigare-

  408. -en manualbaserad KBT
    som vi ändå vill framhålla.

  409. Då har inte vi heller nån manual som
    vi lyfter fram, av olika anledningar-

  410. -men vi ska se till
    att vi länkar på kunskapsguiden.se-

  411. -så att ni lätt ska hitta manualerna.

  412. De två manualer som vi pratar om är-

  413. -"Till spelfriheten"
    och "Fri från spelberoende".

  414. De finns i dag. Om man googlar
    på nätet går det att hitta.

  415. KBT och MI, den kombinationen
    är också en rekommendation-

  416. -som vi har tagit fram
    eller rekommenderar.

  417. Där har vi, som Anders sa, stöd
    i den vetenskapliga litteraturen-

  418. -och också behandlarna
    kunde ge den bilden.

  419. Det är ju när personen i fråga har
    behov av motivationshöjande åtgärder-

  420. -kanske vid återfall
    eller när man är tveksam-

  421. -eller för att
    stanna kvar i behandlingen.

  422. Vi har varit inne på det, men varför
    vi inte tar upp fler åtgärder-

  423. -än KBT och kombinationen KBT-MI,
    är ju för att vi saknar forskning.

  424. Vi kan inte säga nåt
    om tolvstegsbehandling-

  425. -eller kamratstödjande föreningars
    verksamhet, hur det kan påverka.

  426. Här får framtiden utvisa
    vad det kan ge framöver.

  427. Den sista rekommendationen
    är vid samsjuklighet.

  428. För att summera
    så är det här ett område-

  429. -som är vetenskapligt väldigt
    begränsat när det gäller litteratur-

  430. -vilket är ganska märkligt eftersom
    det är ett vanligt tillstånd-

  431. -att ha samsjuklighet, vilket gör
    att... Vi har frågat även behandlare.

  432. Där finns viss erfarenhet av
    att ge behandling vid samsjuklighet.

  433. Här motiverar vi rekommendationen
    trots det begränsade underlaget-

  434. -just för att det är
    ett så allvarligt tillstånd.

  435. Man måste kunna ge nån åtgärd.

  436. Det är i det här läget
    en sedvanlig bedömning att ta in-

  437. -hela personens problematik-

  438. -och att vara lyhörd för de behov
    och förutsättningar som personen har-

  439. -både att kunna delta
    i en KBT-behandling i grupp-

  440. -som Christina nämnde,
    eller individuellt-

  441. -eller vad
    som behöver behandlas först.

  442. Om det är samsjuklighet
    med annan psykiatrisk sjukdom-

  443. -eller om det är
    ett annat missbruk med substans.

  444. Det var våra rekommendationer.

  445. Vi har även här ute vid kaffebordet
    lagt ut de här.

  446. Det är en kortfattad version av dem.

  447. Vi är ute med en remissversion,
    vilket betyder-

  448. -att vi har skickat ut kunskapsstödet
    till alla kommuner och landsting-

  449. -och andra aktörer för att få in
    synpunkter på kunskapsstödet-

  450. -och rekommendationerna, så det
    kan bli små förändringar framöver-

  451. -men troligtvis handlar det inte
    om större förändringar.

  452. Vi får se vad det blir.

  453. Nu ska Kicki prata om den delen
    som inte har rekommendationer.

  454. Vi har alltså
    ett kapitel i behandlingsstödet-

  455. -där vi inte har kunnat, som Malin sa
    tidigare, ge några rekommendationer-

  456. -eftersom det vetenskapliga
    underlaget har varit otillräckligt-

  457. -eller att det redan finns delar
    som är lagreglerade-

  458. -och då kan vi inte gå vidare
    med rekommendationer på det.

  459. Huvudmännens ansvar har vi pratat om.
    Där har vi ett avsnitt-

  460. -med hänvisning till de paragrafer
    som jag pratade om tidigare.

  461. Vi har också ett kort avsnitt
    som handlar om motiverande samtal.

  462. Som Malin sa finns det inget stöd
    för att MI som egen behandling-

  463. -har effekt vid spelmissbruk eller
    -beroende, men i kombination med KBT.

  464. I samband med att det behövs
    extra motivation och så vidare.

  465. MI kan också användas
    när man återkopplar resultat-

  466. -från bedömningsinstrumenten-

  467. -eller i samband med
    att bedriva motivationsarbete-

  468. -kanske i avvaktan på
    att nån kan påbörja en behandling.

  469. Vi tar också upp läkemedelsbehandling
    även om, som Anders Håkansson sa-

  470. -så finns det inga läkemedel
    framtagna för spelberoende-

  471. -och vi kan inte ge rekommendationer,
    eftersom det saknas studier-

  472. -och praktiska erfarenheter.
    De är begränsade.

  473. Vi vill ändå beröra ämnet, och det
    finns behov av kunskap om området-

  474. -bland annat att känna till det här-

  475. -att vissa mediciner
    kan ge biverkningar-

  476. -som kan bidra
    till överdrivet spelande-

  477. -och i vissa fall då
    spelmissbruk eller beroende.

  478. Vi har också skrivit ett avsnitt om-

  479. -att involvera anhöriga
    och andra närstående i behandling.

  480. Vi vet att anhöriga
    kan ha en viktig uppgift-

  481. -för att personer som spelar
    ska komma till vård och behandling.

  482. Ofta är det de anhöriga som tar
    den första kontakten med vården.

  483. För att man ska kunna
    involvera anhöriga i behandlingen-

  484. -krävs det ju att spelaren
    ger sitt samtycke till det.

  485. Syftet med att involvera anhöriga
    är att resultatet ska bli bättre.

  486. Det blir det ofta också.

  487. Viktiga inslag är att öka
    kommunikationen och interaktionen-

  488. -mellan spelaren och den anhöriga.

  489. Det är ofta
    som det uppstår konflikter-

  490. -på grund av spelarens agerande.

  491. Många anhöriga behöver också
    stöd och hjälp för egen del.

  492. Dels kan man behöva kunskap
    om spelmissbruk och spelberoende-

  493. -men också annat stöd.

  494. Anhöriga kan drabbas mycket hårt
    av hur spelaren agerar.

  495. Familjens ekonomi kan ha rasat.

  496. Spelaren har ljugit
    och det finns en dålig tilltro-

  497. -inom familjen, så att säga.

  498. Det uppstår lätt
    konflikter och slitningar.

  499. Barn som växer upp i en familj där en
    vuxen har spelproblem drabbas också.

  500. Det här var Jessica inne på tidigare.

  501. De kan ha behov av stöd för egen del.

  502. Christina pratade om barngrupper,
    som man har för barn-

  503. -som växer upp i familjer
    där det finns olika slags missbruk.

  504. Spelande kan också
    i värsta fall få såna konsekvenser-

  505. -att det finns anledning
    att misstänka att barn far illa.

  506. Då behöver man göra en orosanmälan,
    på samma sätt som för annat missbruk.

  507. Slutligen, som Malin var inne på,
    så har vi ett avsnitt-

  508. -som tar upp erfarenheter från
    personer med tidigare spelproblem.

  509. Vi har intervjuat personer som är
    aktiva i en spelberoendeförening-

  510. -och fått deras
    synpunkter och erfarenheter.

  511. De ger bland annat tips på vad
    de anser vara viktigt att tänka på-

  512. -specifikt för behandlare som ska
    börja jobba med de här frågorna.

  513. -Det är väl det som vi har.
    -Ja.

  514. Gå in på kunskapsguiden.se.

  515. Om man klickar
    på "Missbruk och beroende"-

  516. -så kommer man till
    ett speciellt avsnitt om spelproblem.

  517. Där ligger det faktatexter-

  518. -och hänvisningar
    till Folkhälsomyndighetens-

  519. -olika broschyrer, rapporter,
    spelprevention.se och så vidare.

  520. Där ligger också vårt kunskapsstöd,
    och där lägger vi ut mer material.

  521. Tack.

  522. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Charlotta Rehnman Wigstad, Christina Högblom och Malin Bruce från Socialstyrelsen talar om stöd och behandling av spelmissbruk och spelberoende om pengar. De berättar om sitt arbete, om hälso- och sjukvårdens ansvarsområde inom spelmissbruk och spelberoende samt rekommendationer i kunskapsstödet. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Impulskontrollstörningar, Lotteri, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Spel om pengar, Spelberoende, Tips, Vadhållning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Vad är spelberoende?

Anders Håkansson, läkare och professor i beroendemedicin med inriktning på spelberoende, är forskargruppsledare vid Beroendecentrum i Malmö och Lunds universitet. Här talar han om spelforskningen som forskargruppen fokuserar på med förebyggande insatser, tidiga tecken och särskilda riskgrupper avseende spel om pengar, men också om behandling, samsjuklighet och sekundärprevention vid spelberoende. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Hjälpa spelberoende

Jimmy Nilsson, ordförande i Spelberoendes förening Göteborg, talar här tillsammans med Patrik Axelsson som har tjugo års erfarenhet av spelproblematiken om hur föreningen hjälper spelare och anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Överdrivet dataspelande

Tarja Larsson, beteendevetare och certifierad professionell coach, berättar om arbetet med överdrivet dataspelande. Hon delar med sig av sina erfarenheter kring problematiken och vad hon anser man behöver arbeta vidare med inom ämnet för att få resultat. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Behandling vid spelproblem

Kristina Wennerstrand, legitimerad psykolog och anställd hos Spelberoendeteamet Göteborg, berättar om arbetet med rådgivning och behandling vid spelproblem och spelberoende och stöd till anhöriga. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Att förebygga spelproblem

Jessika Spångberg arbetar som utredare kring spel om pengar på Folkhälsomyndigheten och har skrivit en avhandling om genus och spel om pengar ur ett folkhälsoperspektiv. Här talar hon om vilket förebyggande arbete som kan tillämpas på lokal och regional nivå inom detta område. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Charlotta Rehnman Wigstad, Christina Högblom och Malin Bruce från Socialstyrelsen talar om stöd och behandling av spelmissbruk och spelberoende om pengar. De berättar om sitt arbete, om hälso- och sjukvårdens ansvarsområde inom spelmissbruk och spelberoende samt rekommendationer i kunskapsstödet. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Om CERA

Claudia Fahlke är legitimerad psykolog och professor i hälsopsykologi och forskar bland annat om bio-psyko-sociala riskfaktorer för utveckling av beroende och om behandlingsutfall. Här berättar hon om CERA (Center for education and research on addiction), ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTS-frågor. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Spelproblem i fokus

Spelproblem och åtgärder i Västra Götalandsregionen

Charlotta Wilhelmsson, processledare vid Västkom, och Malin Camper, regionutvecklare inom kunskapsstöd för psykisk hälsa vid Västra Götalandsregionen, berättar här om regionala överenskommelser och om det aktuella arbetet inom spelproblem i Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Inspelat den 1 februari 2018 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex? Nej tack!

Asexualitet handlar inte om sexualdriften, utan om en oförmåga att känna sexuell attraktion. Vi möter Jenny som efter flera års relation fick ett ord för sin läggning via en blogg. Docent Lars Gösta Dahlöf har forskat kring hur den uppstår.