Titta

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Om UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Till första programmet

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra? : Machofabriken - normkritik för ungaDela
  1. De flesta killar fattar att om de går
    på stan klockan två på natten-

  2. -och börjar slåss och det är
    kopplat till maskulinitetsnormen-

  3. -så är det ett problem
    som drabbar mig.

  4. Vi ska berätta om Machofabriken,
    materialet och ägarorganisationerna-

  5. -och sen kommer ni att få testa
    inslag från metodmaterialet.

  6. Kort info om metodmaterialet:

  7. Det är framtaget av MÄN.

  8. Ägarorganisationerna är MÄN,
    Unizon och Roks.

  9. Det är viktigt att lyfta fram.

  10. Det är ett pedagogiskt och
    interaktivt material för skolan.

  11. Men även öppen verksamhet. Det kan
    användas i många olika sammanhang.

  12. Det fokuserar främst på killnormer
    och våldsprevention.

  13. Det består av 17 filmer och
    tillhörande diskussionsunderlag.

  14. Det är alltså
    en lärar- och ledarhandledning.

  15. Den primära målgruppen är 13-25 år,
    men de yngsta har varit nio tio år.

  16. Och vi har haft
    med 70-åriga personer.

  17. Det funkar nästan överallt.

  18. Vi arbetar även med en reviderad
    version som kommer år 2019-

  19. -där vi får stöd från Arvsfonden
    som tidigare ledde projektet.

  20. Nu är det Machofabriken 2.0.

  21. Där tar vi fram en ny hemsida,
    en ny digital plattform.

  22. Rättare sagt, vi arbetar vidare på
    en plattform som FATTA Man tog fram.

  23. Den kommer att ligga på utrymmet.se.

  24. Där vill vi framför allt
    få in fler perspektiv.

  25. Ett mer intersektionellt perspektiv
    genom fler frågor om sexualitet-

  26. -funktion och rasism,
    klass, psykisk ohälsa.

  27. Vi har tio nya filmer.

  28. Vi har reviderat fem filmer
    och tagit fram fem helt nya manus.

  29. Temat är sexuellt våld med fokus
    på samtycke.

  30. Unga killars porrkonsumtion.

  31. Och våld i ungas nära relationer,
    sexuella trakasserier-

  32. -och ungas utsatthet på nätet.

  33. Vi är ju anställda av MÄN, så jag
    tänkte visa några av projekten.

  34. Det är allt från Jämt föräldraskap,
    MVP, En kommun fri från våld-

  35. -Killfrågor.se
    som är en stödchatt för killar.

  36. -och Fatta Man som drivs ihop
    med Make Equal och FATTA!

  37. Vi jobbar på många olika sätt.

  38. Man kan tänka att man ska göra saker
    under kort tid.

  39. Men det är även grund
    för vår förändringsidé.

  40. Om man ska motverka eller förhindra
    våld, behöver man möta människor-

  41. -i många olika sammanhang
    och på olika nivåer.

  42. Vi vill både kunna stötta män
    att ta större ansvar som fäder-

  43. -och fånga upp killar med problem på
    motsvarande sätt som t.ex. Bris gör.

  44. Det handlar om
    att möta folk där de är.

  45. Varför behövs Machofabriken?

  46. Ja...

  47. Vi brukar ta det här utan
    att ha facit, men nu har vi det.

  48. Vi vill peka på att skillnaden
    mellan killar och tjejer-

  49. -är nåt man lär sig redan
    från barnsben även-

  50. -om killars och tjejers utsatthet
    och problem kan vara snarlika.

  51. Men det är bara 15% av de som hör
    av sig till Bris som är pojkar.

  52. För pojkar lär sig i så tidig ålder-

  53. -att man gör sig av med sina fördelar
    och trumfkort som kille-

  54. -om du visar svaghet.
    Det här får många olika konsekvenser.

  55. Men vi kopplar det till killars
    svaga relationer i äldre åldrar-

  56. -svagare nätverk, ensamhet
    och ytterst även...

  57. ...denna statistik: 68 % av de
    som begår självmord är män.

  58. Det är den vanligaste dödsorsaken
    bland män i åldrarna 15 till 55.

  59. Men också att 80 % av de
    som misstänks för misshandel är män-

  60. -och 97 % av de som misstänkts
    för våldtäkt är män.

  61. -Vi talar om...
    -Ska jag trycka på knappen?

  62. Det finns en stark koppling
    mellan genus och våld.

  63. Uppgiften kommer från MUCF
    för fyra fem år sen.

  64. Killar som är negativt inställda
    till jämställdhet-

  65. -och som har stereotypa
    könsrollsföreställningar-

  66. -löper 3,2 gånger så stor risk att
    begå våldsamma, kränkande handlingar.

  67. Siffran har reviderats och är nu 4,2.

  68. Jag vet inte om siffran är från 2017.
    Här finns ett problem att ta tag i.

  69. Det är även överrepresentation i ut-
    satthet för våld, men inte lika stor.

  70. När man pratar om mäns våld mot
    kvinnor har ni hört vad folk säger.

  71. "Det är inte alla män. Man ska inte
    polarisera eller generalisera."

  72. Det är en blandning
    av skuld och ansvar.

  73. Om man pratar mer om mäns våld
    mot kvinnor och sig själva-

  74. -psykisk ohälsa, ensamhet,
    självskadebeteende, självmord-

  75. -och mäns våld mot andra män,
    så fattar ju de flesta killar att-

  76. -om de går på stan och slåss eller
    blir anfallen och det är kopplat-

  77. -till maskulinitetsnormen, så är det
    ett problem som drabbar mig direkt.

  78. Vi kan väcka en diskussion om
    att förändra destruktiv maskulinitet-

  79. -om vi pratar om det här som
    kontinuum och inte isolerade fenomen.

  80. Vi ser det inte som att de kommer
    ur samma maskulinitetsnorm.

  81. Då hoppar vi in i ett pass
    av Machofabriken.

  82. Vi har kortat ner det lite,
    men det skulle kunna se ut så här-

  83. -i en klass
    för vi har ju många lärare här.

  84. Då skulle vi visa filmen "På golvet".

  85. Då ska ni få en uppgift, men ni har
    kortare tid på er än vad elever får.

  86. Hur tolkar ni filmen? Vad
    handlar den om? Varför visar vi den?

  87. Och hur vet personen
    vilka lådor han ska spara?

  88. Okej, en minut!

  89. -Då var tiden ute!
    -Det har normalt gått tio minuter.

  90. Precis, det är egentligen
    så vi tänker.

  91. Vad handlar filmen om?
    Ropa ut! Vad ni tänker?

  92. Naturligt urval?
    Så här var det på savannen.

  93. Nån annan teori?

  94. Normer och
    att spränga en manlig identitet?

  95. Hur normer bygger murar.
    Bra, då har vi ett litet urval.

  96. Det är lite det här
    som brukar dyka upp.

  97. Rätt så representativt.

  98. Det är genomgående i materialet att
    vi utgår från deltagarnas erfarenhet.

  99. Vi som ledare ska inte stå och säga:
    "Så här är det!"

  100. Det ska komma från deltagarna.

  101. Nu kommer jag att göra tvärtom.
    Jättepedagogiskt.

  102. Jag ska berätta hur vi tänker
    om det här materialet.

  103. Tanken med lådorna är
    att man socialt bygger upp...

  104. Samhällets förväntningar avgör
    vilka lådor man plockar på sig.

  105. En anspelning på de Beauvoirs "Man
    föds ej till kvinna, man blir det."

  106. Det gäller män i samma utsträckning.
    Hur gör man sig till man?

  107. Vi pratar mycket om normer
    och förväntningar.

  108. Vi pratar även om "sociala trafik-
    regler" när deltagarna är yngre.

  109. Vi betonar att normer inte
    behöver vara något dåligt.

  110. Det kan vara dåligt,
    eller fylla bra funktioner.

  111. Både positivt och negativt.

  112. Vi brukar ta som exempel formella/
    informella lagar och förordningar.

  113. T.ex. att stå i kö -
    saker som fyller en funktion.

  114. Ofta upprätthålls normer
    med belöningar och bestraffningar.

  115. Det låter drastiskt och kan vara det.
    Det kan även innebära uteslutning-

  116. -som kan vara nog så smärtsamt.

  117. -Vill du säga nåt?
    -Vi listar mansnormer i filmen.

  118. När vi tar upp det är det inte för
    att vi tycker att...

  119. ...egenskaper var och en tagna
    för sig hos killar och tjejer-

  120. -är negativa i sig,
    det är oftast själva förväntningarna.

  121. Killar tycker sig förlora maskuli-
    nitet om förväntningar inte infrias.

  122. Ofta är de även motsägelsefulla
    sinsemellan.

  123. Nån kanske inte vill visa känslor
    och vara en lojal kompis.

  124. Om en vän är i kris kan man inte
    vara lojal om man inte visar känslor.

  125. Förväntningarna...

  126. Att vara stark är ju i nån mån bättre
    än att vara svag eller sjuk.

  127. Det är bättre
    att vara bra på att köra bil.

  128. Men känner man sig hotad och inte kan
    bevisa det, ställer det till problem.

  129. Mäns föreställning om sin
    egen förträfflighet som bilförare-

  130. -kanske är ett värre problem än
    deras faktiska förmåga att köra bil.

  131. Då kommer vi
    till nästa steg i övningen.

  132. Vad är vanliga föreställningar
    kring hur killar bör vara?

  133. Fundera utifrån vilka jobb det finns
    förväntningar på att man ska ha.

  134. Eller inte ha?

  135. Vad gör man på fritiden?
    Kropp, mat, kläder och så vidare.

  136. Ni ska komma på några såna.
    Vi kör 45 sekunder.

  137. -Ni fixar det här.
    -Snarare 10-15 minuter.

  138. Varsågoda.

  139. Okej! Jag ger ett facit.

  140. Det är hårt, men "it never fails".

  141. Vi har utbildat statistiker från
    Mali, kvinnojourer från Ukraina-

  142. -på Chalmers och allt möjligt.

  143. Vissa saker är återkommande:
    stark, modig, försörjare, stor kuk-

  144. -biffig, erövrare, teknisk,
    ta för sig, karriär, stabil.

  145. Orden har varianter. Det handlar
    om vilket språk en 45-åring har-

  146. -eller vilket språk en 13-åring har.
    "Teknisk" kan vara samma som "gamer".

  147. Men många ord handlar om att dominera
    och hävda sig hela tiden.

  148. Då är man också sårbar
    för att bli motbevisad hela tiden.

  149. Språk kan inte riktigt bromsa upp
    det här med dominanslekar.

  150. Vi ska visa en annan av våra filmer
    där de har byggt en låda...

  151. När de har sagt alla egenskaper som
    de tänker sig har de byggt en låda...

  152. När du är i lådan och bekräftar
    dessa egenskaper, så ges du förmåner.

  153. Men om du inte lever upp till
    egenskaperna du har skrivit på lådan-

  154. -så riskerar du bestraffning
    eller marginalisering.

  155. Att gå ur lådan kan i vissa
    sammanhang bara betyda att säga nej.

  156. Nu gör vi ingen mer övning,
    men hade ni varit elever-

  157. -så hade vi säkert pratat
    om våldspyramiden.

  158. Vi hade även pratat om normalisering
    av våld och samtycke.

  159. Och problematisera att våld
    kan vara okej om alla är med på det.

  160. Det finns kontexter där det i princip
    är omöjligt att säga nej till nåt-

  161. -och man ger samtycke
    lite motvilligt.

  162. Det handlar mycket om kontext.

  163. Men också vilken status en person
    förlorar som inte "spelar med".

  164. I filmen lämnade alla tre pojkar
    lådorna som de stod i.

  165. Men av olika skäl.
    Nån är för vek och glider ur.

  166. Någon slår så hårt...

  167. Han går över gränsen för vad det
    gemensamt föreslagna reglerna säger.

  168. Våldspyramiden är en modell
    som inte ska förstås som mekanisk.

  169. Många här har säkert sett den.

  170. Våra kollegor har delat den
    under Mee too-kampanjen!

  171. Det finns varianter som pratar
    specifikt om sexualiserat våld.

  172. I miljöer där normer, värderingar,
    attityder ser ut på ett visst sätt-

  173. -finns en jordmån-

  174. -för vissa nedvärderande kommentarer,
    kränkningar, blickar o.s.v.

  175. Tar vi in belöning och bestraffning
    i en miljö där man inte säger ifrån-

  176. -eller kan göra det och få status
    och ryggdunkar, så odlas-

  177. -nån sorts toxisk miljö där det kan
    gå över till hot och kränkningar.

  178. Kroppsliga kränkningar och så.

  179. Och det kan eskalera till sexuella
    övergrepp, slag och knuffar.

  180. Det behöver nödvändigtvis inte vara
    en kronologisk händelsekedja här.

  181. Det är vanligt att sexuella övergrepp
    och våldtäkter-

  182. -leder till nåt, som i nån mån är mer
    trivialt, som sexistiska kommentarer.

  183. Men de kan ju handla om
    att försvara gärningar som skett.

  184. Poängen är att förstå...
    Den antyder lite-

  185. -att våra egna ageranden påverkar
    vilket handlingsutrymme andra har.

  186. Om vi kan få till en förändring
    så att en sjyst attityd är norm-

  187. -så har vi strypt syretillförseln-

  188. -till bland annat
    sexuella trakasserier.

  189. Nu hinner vi inte säga så mycket mer.

  190. Jag ska bara hajpa oss själva igen.
    Vi finns här online.

  191. Skickar ni till info@machofabriken.se
    svarar Adam eller jag.

  192. Ni kan gå in på vår Facebooksida
    och ni får gärna beställa materialet.

  193. Tusen tack till er båda två!
    Och lycka till med Machofabriken.

  194. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.se

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Machofabriken - normkritik för unga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Undersökningar har visat att killar som är negativa till jämställdhet och dessutom har stereotypa föreställningar om könsroller löper större risk att begå våldsamma handlingar. Nathan Hamelberg och Adam Wassrin på Machofabriken föreläser om hur personal som arbetar med unga kan förebygga våld och främja jämställdhet genom att tala med unga om sociala normer och hur de kan ifrågasättas. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Värdegrund
Ämnesord:
Genusfrågor, Jämställdhet, Normkritik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Vad vet vi om unga och sexualitet?

Skolelever vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska handla mer om rättigheter, genus, relationer, normer och hbtq-perspektiv. Det visar en omfattande befolkningsstudie som Folkhälsomyndigheten har gjort. Anna-ChuChu Schindele, utredare på Folkhälsomyndigheten, presenterar resultaten från undersökningen UngKAB15 och redogör bland annat för hur unga ser på sex, rättigheter och kränkningar och för hur skolan kan förbättra sex- och samlevnadsundervisningen. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Hbtq-ungdomars utsatthet

Snäva normer genomsyrar skolans sexualundervisning och den mesta information som ungdomar tar del av gällande sex. Det anser Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom. I ljuset av uppropen #metoo och #tystiklassen berättar han om hbtq-personers särskilda utsatthet i skolmiljön och om hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Sexuella trakasserier och skolans ansvar

Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister i hur skolan kopplar ihop värdegrundsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen. Teresa Fernándes Long, undervisningsråd på Skolverket, lyfter fram områden som skolans ledning och anställda måste arbeta med för att förbättra sexualundervisningen och göra den mer inkluderande. Hon talar bland annat om vikten av ett normmedvetet förhållningssätt för att bygga tillitsfulla relationer. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Framtidens sexualundervisning i skolan

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Machofabriken - normkritik för unga

Undersökningar har visat att killar som är negativa till jämställdhet och dessutom har stereotypa föreställningar om könsroller löper större risk att begå våldsamma handlingar. Nathan Hamelberg och Adam Wassrin på Machofabriken föreläser om hur personal som arbetar med unga kan förebygga våld och främja jämställdhet genom att tala med unga om sociala normer och hur de kan ifrågasättas. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Dags att prata om sexuella övergrepp

Undersökningar har visat att barn vill att skolan ska ge dem information om sexuella kränkningar och övergrepp. Så hur ska skolan agera för att möta det önskemålet? Bengt Söderström, handläggare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset, presenterar en handledning till skolpersonal som Allmänna Barnhuset har tagit fram tillsammans med barn och unga. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Förbud och filter - digital kompetens i skolan

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika "mediepaniker". Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

En inkluderande sexualundervisning

Unga vill få mer information från skolan om sexuella trakasserier och övergrepp, samtycke, sociala normer och relationer. Pelle Ullholm, sakkunnig i sexualupplysning på RFSU, presenterar materialet "Vill du?" och berättar om hur skolans sexualundervisning kan främja ömsesidighet och jämställdhet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnet och orden - om språk i förskolan

Alla ska med

Om språkstimulans för barn med funktionshinder. Vi möter Ossian som har Downs syndrom och Emilie som är blind.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Det nya normala

Lina Axelsson Kihlblom är skolchef och medlem i Skolkommissionen. För henne var det ett högst strategiskt beslut att berätta om sin könskorrigering på bästa sändningstid: Hon ville flytta gränserna för vad som anses vara normalt. Enligt henne är lärare och pedagogiska ledare förebilder och opinionsbildare på skolorna, och om klimat ska kunna förändras och ögon öppnas måste någon ta första steget. Redan nu har skolpersonal börjat höra av sig till henne för råd och tips och hon vet precis vad hon ska svara. Programledare: Natanael Derwinger.