Titta

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Om UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Till första programmet

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra? : Dags att prata om sexuella övergreppDela
  1. Man är orolig,
    att om man börjar informera om detta-

  2. -så börjar ungdomar berätta att de
    är utsatta, och då måste man agera.

  3. Jag jobbar
    på stiftelsen Allmänna Barnhuset.

  4. Vi är en statlig stiftelse
    som har funnits sen 1633.

  5. Vi har haft fastigheter
    på Barnhusgatan.

  6. Numera stöttar vi forskning och
    metodutveckling och sprider kunskap.

  7. Vårt fokus är socialt utsatta barn
    och kunskapslyft kring dem.

  8. Vi riktar oss till personal och alla
    som möter barn i utsatta situationer.

  9. Jag ska prata om den här. Den nämndes
    i morse av utbildningsministern.

  10. Handledning till skolans personal.
    Dags att prata om sexuella övergrepp.

  11. Den finns att ladda ner. Det är tänkt
    att man ska jobba i den digitalt-

  12. -men den finns också som produkt.

  13. Lite bakgrund först.

  14. Det gäller en av fem.

  15. Vi har sett lite olika statistik,
    men i Sverige har forskning visat-

  16. -att om man definierar
    sexuella övergrepp så som FN gör det-

  17. -så kommer en av fem ungdomar att
    ha utsatts för det under sin uppväxt.

  18. En svensk undersökning
    bland många tusen elever i gymnasiet-

  19. -kom fram till de siffrorna också.

  20. "Har du varit med om att nån har
    blottat sig under din uppväxt?"

  21. "Har du övertalats, pressats
    eller tvingats att onanera?"

  22. "Har du övertalats, pressats
    eller tvingats att ha sex?"

  23. "Har nån försökt klä av dig
    eller försökt ta på dina könsdelar?"

  24. Då är det en av fem.

  25. Det betyder ju, att det i varje klass
    finns flera som har blivit-

  26. -eller som under uppväxten kommer att
    bli utsatta för sexuella övergrepp.

  27. Det är ännu fler om vi tar med
    kränkande ord och trakasserier.

  28. Det är dags att prata om
    sexuella övergrepp av flera skäl.

  29. Det har ett starkt samband
    med olika typer av ohälsa.

  30. Det här är en fråga som var med i en
    undersökning om våld mot barn 2016.

  31. Det är en kartläggning av olika typer
    av misshandel som barn utsätts för.

  32. Det var en stor enkätundersökning.

  33. Det är en enkel fråga:
    "Mår du i allmänhet inte bra?"

  34. Av dem som inte utsätts för övergrepp
    är det många som inte mår bra.

  35. Av dem som är utsatta
    mår 43 procent inte bra.

  36. Det finns andra samband som är starka
    med självmordsförsök och självskada-

  37. -och många typer av psykisk ohälsa.

  38. En annan faktor är
    att om man är utsatt-

  39. -så är risken förhöjd att man utsätts
    för andra typer av barnmisshandel-

  40. -missbruk hemma och andra obehagliga
    upplevelser under uppväxten.

  41. Om man har flera såna, så är det
    71 procent som inte mår bra.

  42. Dessutom är det så, vilket ni vet-

  43. -att de flesta
    aldrig kommer till vår kännedom.

  44. Knappt en av tio i undersökningarna
    säger att de har anmält övergreppen.

  45. Men de flesta har berättat för nån,
    apropå att de är många i varje klass.

  46. De flesta har berättat för en kompis-

  47. -så i varje klass finns ett antal
    ungdomar som har hört en kompis-

  48. -berätta om sexuella övergrepp och
    som funderar kring vad de ska göra.

  49. Vi fick i uppdrag av regeringen
    att ta fram ett informationsmaterial-

  50. -om att det är så vanligt och att det
    pratas så lite om sexuella övergrepp.

  51. Så vi har tagit fram webbsidan
    dagsattprataom.se-

  52. -i samråd med barn och unga.

  53. Jag hörde superbra presentationer
    här i dag med lovande initiativ-

  54. -och förslag på hur vi ska göra.

  55. Vi har utgått från vad barn
    vill veta om sexuella övergrepp.

  56. Vill de veta? Hur vill de informeras?

  57. Hur vill de bli bemötta om de har
    varit utsatta för sexuella övergrepp?

  58. Hur vill de bli bemötta
    när de berättar om det?

  59. Har de några råd
    till vuxna och jämnåriga?

  60. Så vi jobbade fram hemsidan
    dagsattprataom.se.

  61. Där finns det information och filmer
    för barn, ungdomar och vuxna.

  62. Den bygger på
    det som barn vill och behöver veta.

  63. I år har vi lagt till filmer, och
    det finns information på flera språk.

  64. För nåt år sen,
    som utbildningsministern sa-

  65. -så fick vi ett till uppdrag.

  66. När vi hade intervjuat många barn
    med anledning av...

  67. När vi tog fram hemsidan,
    så framkom det väldigt tydligt-

  68. -att unga tycker
    att skolan borde informera om ämnet-

  69. -apropå det här med att förebygga.
    De vill få kunskap om det i skolan.

  70. Alla vi pratade med hade hört talas
    om övergrepp via media till exempel.

  71. Ofta hade de hört om extrema
    övergrepp och otäcka detaljer.

  72. En del hade pratat om det med sina
    föräldrar, vilket är väldigt bra.

  73. Men få hade fått information i skolan
    och alla vill ha information där.

  74. Det framstod tydligt, och vi fick i
    uppdrag att försöka göra nåt åt det.

  75. Det var den här typen av röster
    vi fick höra:

  76. "Det är svårt för lärarna
    att veta hur de ska prata om det."

  77. "De kanske inte vet var gränsen går,
    och då kan de inte prata om det."

  78. "De vet inte vad de ska säga om det."

  79. "Om man inte pratar om det,
    så tror väl barnen att det är okej."

  80. "De vet inte att det är fel."

  81. "Föräldrarna ska inte hålla det
    hemligt. Vi får ändå reda på det."

  82. Barn tänker på det här.
    De har frågor och behöver kunskap.

  83. Vad kan skolpersonalen göra? Vi har
    hört mycket talas om det under dagen.

  84. Flera har tryckt på
    skolans kunskapsuppdrag.

  85. Skolan har hög trovärdighet gällande
    fakta, och fakta motverkar fördomar.

  86. Skolan kan vara en vuxen som
    för diskussioner om vad som är okej.

  87. Vi har hört bra exempel på det,
    som filmerna från Machofabriken nyss.

  88. Skolan kan sätta stopp
    för trakasserier i skolan-

  89. -och för trakasserier
    som de får höra om utanför skolan.

  90. Sexuella övergrepp kan tas upp i alla
    ämnen. I förmiddags räknade jag lite.

  91. Jag pratar ju om sexuella övergrepp,
    och dagen handlar om "Me too"-

  92. -och trakasserier och så.

  93. Kränkningar och trakasserier
    har nämnts ofta, men inte övergrepp.

  94. Elevorganisationen nämnde övergrepp,
    vilket stämmer överens med vår bild.

  95. Barn vill veta om sexuella övergrepp.

  96. Alltså det som är allvarligare.

  97. Övergrepp ska tas upp i olika ämnen.
    Det är viktigt-

  98. -att sexualundervisningen är positiv,
    men om vi undviker övergrepp-

  99. -så tappar vi trovärdighet
    i att prata om det andra.

  100. Skolpersonal kan också finnas där
    för dem som är utsatta.

  101. De är en stor del
    av barnens vuxenvärld-

  102. -och en stor del av de som kan lyssna
    och slå larm när nån utsätts.

  103. På hemsidan finns det material
    för den som jobbar i skolan.

  104. Man kan klicka runt och titta.

  105. Vi fick i uppdrag
    att ta fram en handledning för-

  106. -hur skolan kan jobba
    mer aktivt med detta.

  107. Nu vet vi vad barnen vill att skolan
    ska ge och vad barn behöver få veta-

  108. -men vad behöver skolan
    för att kunna genomföra det?

  109. Vi har haft fokusgrupper och försökt
    ta reda på hur vi ska lägga upp det.

  110. Känner ni igen den här bilden?

  111. Jag har förresten gått igenom var ni
    jobbar, och på era skolor funkar det.

  112. De här andra var visserligen väldigt
    intresserade och ville vara med-

  113. -men de tyckte att det fanns brister,
    så ni kanske inte känner igen detta.

  114. De sa att det behövs stöd
    från ledningen och elevhälsovården-

  115. -för att ta upp det i undervisningen
    och svara på frågor och informera.

  116. Man behöver känna att man har stöd,
    så att man inte är den enda läraren-

  117. -som tar tag i det här.

  118. Man lyfte också vikten av ett klimat
    i kollegiet och i skolan-

  119. -som arbetsplats
    samt i koncernen under huvudmannen.

  120. Ett klimat där det är möjligt
    att tala om övergrepp.

  121. Att ämnet är okej att prata om. Många
    lyfte också det här med rutiner.

  122. Om man börjar undervisa
    och informera om det här-

  123. -så kommer unga berätta om att de är
    utsatta, och då måste man ju agera.

  124. Man behöver känna trygghet
    i att det finns rutiner.

  125. Man behöver också kunna en del.

  126. Börjar man prata,
    så märker man att man kan mycket-

  127. -men att kunna
    lite om bredden är bra.

  128. Det finns en risk med statistik.

  129. Då förväntar man sig att ett över-
    grepp ska se ut som i statistiken.

  130. Man ska vara lite orienterad
    i statistik och fakta-

  131. -och i vad som är lagligt och inte.

  132. Man vill veta hur man
    angriper det här i olika åldrar.

  133. Här har det varit mycket fokus på
    äldre barn. Förskolebarn har nämnts-

  134. -men man vill kunna ta upp det här
    i alla åldrar på ett lämpligt sätt.

  135. Vi gjorde en handledning med de här
    kapitlen utifrån den forskning-

  136. -och den kunskapsbas som finns-

  137. -med experters
    och fokusgruppernas hjälp.

  138. Den finns att beställa. När den
    var klar efter ett år ungefär-

  139. -och skulle lämnas till regeringen,
    så råkade det vara "Me too"-veckan.

  140. Vi hade ett seminarium den veckan.

  141. Vi hade planerat att skicka ut det
    här under 2018 till skolor och så-

  142. -men regeringen tyckte
    att vi skulle hänga på-

  143. -så vi har skickat ut den till
    samtliga skolor. Er rektor har fått.

  144. Den kom precis efter jul.

  145. Det är ett informationsbrev om-

  146. -att den kan laddas ner,
    och rätt många har beställt.

  147. Jag har inte gått igenom era listor,
    men ni kanske också har beställt.

  148. Den är upplagd som en broschyr,
    kan man säga-

  149. -men man kan läsa den som pdf.
    Det är fyra kapitel.

  150. Ett handlar om hur man kan
    integrera ämnet i undervisningen.

  151. Hur tänker man med yngre och äldre
    barn? Vi har inte lagt upp lektioner-

  152. -för det ska ni ju göra i alla ämnen,
    och det gör ni bäst.

  153. Vi har inte heller fyllt på
    med material som ska hämtas hem.

  154. Först handlar det om integrering av
    ämnet. Andra kapitlet handlar om-

  155. -hur man gör om nån berättar om
    och ställer frågor kring övergrepp.

  156. Det tredje handlar om vilka rutiner
    som gäller om man upptäcker nåt.

  157. Det fjärde handlar om definitioner.

  158. Vad finns det för typer av övergrepp?

  159. Vad behöver jag veta om övergrepp på
    nätet och sex som självskadebeteende?

  160. Det är upplagt så, att vi vill
    inspirera skolan och föreslår-

  161. -att man jobbar igenom kapitlen
    med hjälp av arbetsblad.

  162. Ta lite tid i arbetslaget
    eller i hela skolan, om man vill det-

  163. -och ta ett kapitel.
    Det finns förslag på hur.

  164. Man kan titta på texter på hemsidan.

  165. Det finns grupparbeten att jobba med.

  166. Hela skolan kan diskutera
    hur man ska jobba vidare.

  167. För varje område kan man göra
    ett rejält jobb med hjälp av den här-

  168. -och beställa det man behöver,
    som broschyrer, filmer-

  169. -broschyrer på olika språk, o.s.v.

  170. Ett stort tack, och lycka till!

  171. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dags att prata om sexuella övergrepp

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Undersökningar har visat att barn vill att skolan ska ge dem information om sexuella kränkningar och övergrepp. Så hur ska skolan agera för att möta det önskemålet? Bengt Söderström, handläggare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset, presenterar en handledning till skolpersonal som Allmänna Barnhuset har tagit fram tillsammans med barn och unga. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Sexualundervisning, Sexuella trakasserier, Sexuella övergrepp, Undervisning, Undervisning i medicin
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Vad vet vi om unga och sexualitet?

Skolelever vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska handla mer om rättigheter, genus, relationer, normer och hbtq-perspektiv. Det visar en omfattande befolkningsstudie som Folkhälsomyndigheten har gjort. Anna-ChuChu Schindele, utredare på Folkhälsomyndigheten, presenterar resultaten från undersökningen UngKAB15 och redogör bland annat för hur unga ser på sex, rättigheter och kränkningar och för hur skolan kan förbättra sex- och samlevnadsundervisningen. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Hbtq-ungdomars utsatthet

Snäva normer genomsyrar skolans sexualundervisning och den mesta information som ungdomar tar del av gällande sex. Det anser Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom. I ljuset av uppropen #metoo och #tystiklassen berättar han om hbtq-personers särskilda utsatthet i skolmiljön och om hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Sexuella trakasserier och skolans ansvar

Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister i hur skolan kopplar ihop värdegrundsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen. Teresa Fernándes Long, undervisningsråd på Skolverket, lyfter fram områden som skolans ledning och anställda måste arbeta med för att förbättra sexualundervisningen och göra den mer inkluderande. Hon talar bland annat om vikten av ett normmedvetet förhållningssätt för att bygga tillitsfulla relationer. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Framtidens sexualundervisning i skolan

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Machofabriken - normkritik för unga

Undersökningar har visat att killar som är negativa till jämställdhet och dessutom har stereotypa föreställningar om könsroller löper större risk att begå våldsamma handlingar. Nathan Hamelberg och Adam Wassrin på Machofabriken föreläser om hur personal som arbetar med unga kan förebygga våld och främja jämställdhet genom att tala med unga om sociala normer och hur de kan ifrågasättas. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Dags att prata om sexuella övergrepp

Undersökningar har visat att barn vill att skolan ska ge dem information om sexuella kränkningar och övergrepp. Så hur ska skolan agera för att möta det önskemålet? Bengt Söderström, handläggare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset, presenterar en handledning till skolpersonal som Allmänna Barnhuset har tagit fram tillsammans med barn och unga. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Förbud och filter - digital kompetens i skolan

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika "mediepaniker". Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

En inkluderande sexualundervisning

Unga vill få mer information från skolan om sexuella trakasserier och övergrepp, samtycke, sociala normer och relationer. Pelle Ullholm, sakkunnig i sexualupplysning på RFSU, presenterar materialet "Vill du?" och berättar om hur skolans sexualundervisning kan främja ömsesidighet och jämställdhet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogik

Hjärnan och lärandeprocessen

Lärarna arbetar ofta i pannloben där arbetsminnet finns, men då missar de elevernas stora aktivitet i hjässloben, center för motorik och rytm, menar Carl E Olivestam, forskare neurodidaktik. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Stopp min kropp

"Stopp! Min kropp!" är en handbok utgiven av Rädda barnen som stöd i att samtala med barn om sexualitet och om vad man får göra med andras kroppar. På avdelningen Bullerbyn på Lexby förskola i Partille har man inspirerats av boken, men här är barnen så små att det inte är aktuellt att prata om sexualitet. Istället använder man "Stopp! Min kropp!" till att stötta barnen i att lära känna sina egna gränser, att lyssna på sig själva och andra samt att stärka barnen i att uttrycka sin egen vilja. Men för att barnen ska lyckas med det behöver även de vuxna fundera över sina beteenden.