Titta

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Om UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Till första programmet

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra? : Förbud och filter - digital kompetens i skolanDela
  1. Vi kan inte säga "den här appen måste
    stoppas, det måste filtreras bort"...

  2. Vi får inte behandla unga människor
    på det sättet. De hamnar i kläm.

  3. Det här är en bild
    från världens första biofilm.

  4. "Ett tåg kommer in på stationen"
    av bröderna Lumiere.

  5. Ni som inte har sett den,
    nu spoilar jag er...

  6. Den handlar om ett tåg
    som kommer in på stationen.

  7. Det som hände, enligt filmhistorien,
    när den visades första gången-

  8. -var att folk i publiken
    blev livrädda.

  9. De kastade sig ner på golvet,
    sprang ut ur lokalen.

  10. Som ni ser
    så ställdes kameran upp på perrongen-

  11. -och tåget kom rusande
    i fruktansvärda 10 km/h.

  12. Det hade folk inte erfarit tidigare.

  13. Därav den här rädslan.

  14. I dag är vi ju inte
    i den situationen.

  15. Vi är inte ens i närheten av
    att tolka filmmediet så direkt-

  16. -som man gjorde då i början.

  17. Så nåt har hänt under den här tiden
    i förhållandet till film.

  18. Vi behöver inte
    kunna göra film själva-

  19. -men vi förstår ungefär
    hur upplägget är.

  20. Och dit behöver vi komma
    med alla nya medier, all ny teknik.

  21. Det gör man inte från början, för då
    måste man jämföra med det som var.

  22. Då hamnar man lätt i
    "kasta sig ner på golvet"-

  23. -eller andra typer av lösningar.

  24. Det jag sysslar med på dagarna är
    att jag forskar om barn och internet-

  25. -och i förhållande till
    den här rädslan så tänker jag att-

  26. -i det området
    så behöver vi lära oss-

  27. -att tänka som vi gör med film i dag,
    med till exempel det här...

  28. Hur många vet vad jag menar?
    Upp med händerna.

  29. Härligt. Fem. Och vi är 270.

  30. Om jag säger "Ryan ToysReview"...
    Är det fler som är med på tåget?

  31. Alltså inte tåget nu...

  32. Om jag säger "DC Toys Collector"...
    Hur många börjar vara med?

  33. Det här är alltså två...
    De som jag nämnde.

  34. Två av de mest inkomstbringande
    Youtube-kanalerna.

  35. De vänder sig framför allt
    till lite yngre barn.

  36. Och ändå är det nåt
    vi pratar ganska lite om.

  37. Det är titlar på kanaler som inte
    är så jättekända bland vuxna.

  38. Det är intressant. Hur kan vi ha
    en sån inkomstbringande genre-

  39. -som väldigt många små barn dessutom
    använder sig av, vänder sig till...

  40. Vi kan tolka det från era hand-
    uppräckningar och andra sammanhang.

  41. Jag antar att det är sällan som
    en vuxen har introducerat kanalerna.

  42. Jag tänker inte berätta så mycket
    om dem, men kolla upp dem!

  43. Det här är ett område där vi inte
    har nått hela vägen fram-

  44. -i vår tolkning.

  45. Ett annat sånt område
    är väl Wikipedia.

  46. Nu har vi haft Wikipedia i 15 år, så
    nu är det inga problem att tolka det-

  47. -men här kan man ju också säga
    att folk kastade sig ner på golvet-

  48. -första gången som utbildnings-
    väsendet förhöll sig till det.

  49. Ni kanske kommer ihåg att man sa:
    "Wikipedia får ni inte använda."

  50. "Det är en otillförlitlig källa."
    Var det nån som jobbade i skolan då?

  51. Sen började det komma: "Ja, använd
    det, men ange det inte som källa."

  52. Då började man förstå. Det är ju
    kanonsmart att ha ett uppslagsverk-

  53. -som man kan uppdatera så snabbt-

  54. -att man till och med kan tala om att
    mödomshinnan inte är en kroppsdel.

  55. Det var synd att det skulle ta
    så lång tid att förmedla det-

  56. -men där har vi lite grann fördelen
    med hastigheten.

  57. Och hastigheten är ju bara en av
    de många fördelarna hos Wikipedia.

  58. I dag kan vi förstå att Wikipedia,
    till skillnad från boken-

  59. -representerar en modernare syn
    på kunskap-

  60. -som nåt som ständigt förändras.

  61. Vi tänker ju inte längre så...
    Våra styrdokument stödjer ju inte-

  62. -att kunskap är nåt absolut, som vi
    bara kan samla ihop och fördela-

  63. -till de som inte
    har den här kunskapen.

  64. I dag så tänker vi mer på kunskap
    som nåt som vi vet förändras.

  65. Vi vet att atomen
    visade sig vara delbar-

  66. -och ännu fler saker
    kommer att hända-

  67. -som kommer att ställa
    dagens kunskapsfront på ända.

  68. Och då kan det representeras bättre
    av ett föränderligt system-

  69. -där fler får vara med och delta.

  70. Det blir ju också en väldigt fin bild
    av en modern lärandesyn.

  71. Lärande går inte längre till så
    att jag i min stora godhet-

  72. -har tillägnat mig
    fantastiska kunskaper-

  73. -och nu vill jag gärna ge er
    lite av det, ni som är så okunniga.

  74. Lärande är en process
    som har med kontexten att göra-

  75. -där vi allihop kan sitta på
    en massa expertis-

  76. -som vi dessutom kan tjäna på
    att dela med oss av-

  77. -vilket den här typen av platser
    kan representera, medan boken...

  78. Jag älskar böcker,
    så att ni inte missuppfattar det.

  79. Men boken antyder på nåt sätt att
    "Här har vi samlat ihop det".

  80. "Tro mig, det här är det bästa som
    man kan få veta om det här området."

  81. Vi behöver ett komplement till det.

  82. Det har vi jobbat hårt med att
    förstå. Det var svårt i början.

  83. Ett annat sånt område
    är väl forum på nätet.

  84. Här representeras det av kanske det
    mest baktalade forumet som existerar-

  85. -det ultraliberala Flashback.

  86. I hela den grejen ligger ju
    så klart väldigt mycket problem.

  87. Att man får säga precis allting.

  88. Men det som har hänt
    i de här miljöerna...

  89. För tio år sen jagade man Flashbacks
    servrar från land till land.

  90. Det är också intressant.
    Det händer inte längre.

  91. Vi pratar inte om de här forumen
    som att vi vill få bort dem ur...

  92. ...åtminstone synfältet, utan nu
    pratar vi om det på andra sätt.

  93. Men i de här potentiellt
    skadliga miljöerna-

  94. -där man kan råka ut för
    desinformation, kränkningar och hot-

  95. -har det hänt
    nåt otroligt intressant-

  96. -för oss som är intresserade
    av utbildning-

  97. -nämligen att ett sorts kritiskt
    förhållningssätt har tvingats fram-

  98. -som bäst symboliseras
    av memet "Källa på det?".

  99. Det är den finaste formen av käll-
    kritik, kritiskt förhållningssätt.

  100. Att hela tiden vara på och säga:
    "Okej, men vad har du för källa?"

  101. "Är du verkligen helt säker?
    Jag tror inte på ditt ord."

  102. Men det här har ju
    skett under radarn-

  103. -samtidigt som vi har krävt nya
    formuleringar i styrdokumenten.

  104. "Nu måste vi få in källkritik
    i skolarbetet!"

  105. Det har utvecklats i den här miljön-

  106. -där det skulle kunna vara farligt
    att inte vara källkritisk.

  107. Det tycker jag är
    en fantastisk utveckling.

  108. Hur man kunde gå från
    att fejka behovet av källkritik-

  109. -som när jag gick i skolan.

  110. Man fick läsa en artikel ur Expressen
    och en ur DN och sen...

  111. "DN är mer tillförlitlig än
    Expressen" eller vad det handlade om.

  112. Nu har man faktiskt en situation där
    man behöver förhålla sig till det.

  113. Men det här som jag har sagt, så
    pratar vi inte om det till vardags.

  114. Ni kanske gör det, ni har kommit hit,
    ni är specialintresserade.

  115. Men i den allmänna debatten så pratas
    det ju inte så om de här frågorna.

  116. Då är det lite mer
    att det är otillförlitliga källor-

  117. -att det här är nån sorts träsk
    och så vidare.

  118. När man pratar om kinderägg-öppning
    och "unboxing" av leksaker-

  119. -så pratar få om det som: "Har ni
    sett?! Vad mysigt! Barnen kan titta!"

  120. "Bara titta! Slippa äta choklad." Man
    pratar om det med andra förtecken.

  121. Det där har jag grubblat på
    i alla de här...

  122. Det är ju två årtionden som jag
    har forskat om barn och internet.

  123. Jag har försökt knäcka den här koden.
    Varför pratar vi på det här sättet?

  124. Då har jag hittat två teorier
    som jag använder mig av som modeller.

  125. Jag tänkte dra dem kort för er.

  126. Den första har jag lånat
    från främst sociologin-

  127. -där man pratar om mediepaniker-

  128. -som då är känslomässiga reaktioner
    på nåt nytt som inträffar-

  129. -nåt tekniskt,
    nån ny teknik som kommer.

  130. Några av er är säkert bekanta
    med den här videovåldsdebatten-

  131. -som var väldigt animerad
    under en kort period.

  132. Den är väldigt typisk
    för såna här mediepaniker.

  133. Man kan plocka upp
    massor av såna exempel.

  134. I dag har vi ju en sån pågående
    mediepanik om internet generellt.

  135. Men i den paniken...
    Den är så stor och omfattande-

  136. -så i den ryms det även små,
    så kallade minipaniker som dyker upp-

  137. -som kan vara kopplade till
    en särskild app, exempelvis.

  138. Det är ju en stor skillnad
    mot videovåldsdebatten.

  139. Internet har ju förändrat
    och fortsätter förändra-

  140. -arbetsliv, fritid, utbildning
    och så vidare.

  141. Det är en väldigt stor omvälvning
    i samhället.

  142. VHS:en gjorde ju inte det, riktigt.

  143. Därför kunde paniken gå över,
    man kom till rationella resonemang.

  144. "Okej, det kanske inte är
    videon i sig som är det farliga"-

  145. -"utan det finns vissa erbjudanden
    hos den här tekniken"-

  146. -"som gör att det och det händer.
    Hur ska vi förhålla oss till det?"

  147. Och så hittar man förhållningssätt
    snarare än att säga:

  148. "Ta bort den här tekniken! Förbjud
    det! Man får inte ha det hemma."

  149. Men dit har vi inte hunnit när det
    gäller internet som stort ännu.

  150. I värsta fall kan det vara
    rätt så långt kvar-

  151. -innan vi kommer fram till
    rationella resonemang.

  152. Vi är fortfarande kvar på
    den här känslomässiga nivån-

  153. -då vi pratar om det som faror,
    nästan lite övernaturliga faror-

  154. -som vi inte kan greppa.

  155. Vi vet ju faktiskt
    att det här kommer att gå över.

  156. Jag vet inte om jag uppfann
    "med historisk precision"-

  157. -men det är jättesnyggt.
    Vi vet att det går över!

  158. Vi kommer ju att hamna där vi är
    i förhållande till VHS i dag.

  159. "Ja, visst, det händer saker.
    Det är dem vi måste fokusera på."

  160. Vi kan inte säga "den här appen måste
    stoppas, det måste filtreras bort"...

  161. Vi får inte behandla unga människor
    på det sättet. De hamnar i kläm.

  162. Eller man kan säga så här:

  163. Marginaliserade grupper hamnar i kläm
    under såna här panikutbrott.

  164. De flesta av oss kan skratta och säga
    "Tänk hur man sa om videovåldet"-

  165. -eller "Tänk vad man sa
    förra sommaren om Pokemon Go".

  166. Dåligt exempel, för den paniken gick
    ju över på en halvtimme, ungefär.

  167. Men under den tiden som det fanns
    överdrivna emotionella reaktioner-

  168. -så var det vissa som råkade
    illa ut, som inte fick tillgång.

  169. Deras intressen förringades
    och de skammades eller demoniserades.

  170. Och vi kan göra nåt åt det nu!

  171. Vi skulle faktiskt
    kunna ta vårt förbaskade ansvar.

  172. Jag tänker ofta på den här boken,
    "Flugornas herre" av William Golding-

  173. -som beskriver barn på en ö och
    det händer en massa otäcka saker.

  174. Men det jag mest tänker på är
    slutscenen, när barnen blir räddade-

  175. -och de som räddar dem
    inte frågar barnen nånting.

  176. De tittar bort lite och låter dem
    snyta sig, lugna ner sig lite-

  177. -och sen säger de: "Nu går vi ombord
    och sen pratar vi inte mer om det."

  178. Och så tycker jag,
    om jag ska generalisera-

  179. -att vi behandlar barn
    i förhållande till internet i dag.

  180. Väldigt många barn är fortfarande
    så ensamma med sina frågor.

  181. De har funderingar, de har mot-
    strategier, kanonsmarta strategier...

  182. "Källa på det?" är ju
    uppfunnet av yngre, inte vuxna.

  183. Alltså hela tiden de här lösningarna-

  184. -men de har fått utveckla lösningarna
    på egen hand eller med jämnåriga.

  185. Så gör vi ju normalt sett inte
    med barn-

  186. -att de får identifiera problem,
    hitta lösningar-

  187. -och sen pratar vi inte om det.
    Men med nätet gör vi det.

  188. Och lite grann kan jag förklara det
    med de här panikerna-

  189. -men jag behövde nåt mer
    för att förstå det här.

  190. Då hittade jag en maktstruktur
    som på engelska heter "childism"-

  191. -och så översatte jag det
    till juvenism.

  192. Det är en maktstruktur
    som bygger på ålder-

  193. -som visar att vi kan se
    att samhället i stort-

  194. -stereotypiserar, förminskar barn,
    diskriminerar barn och unga.

  195. Och att det är nåt som vi
    i princip alltid har gjort också.

  196. Det bidrar ju så klart
    till det här förminskande sättet.

  197. Om vi då tänker oss att barn befinner
    sig i skärningspunkten av sin ålder-

  198. -och en massa andra intersektionella
    perspektiv, kön, till exempel-

  199. -och sen lägger vi på internet
    som ett filter ovanpå-

  200. -så blir det ganska läskigt
    för många vuxna.

  201. Det kan vi göra nåt åt,
    vi kan ju faktiskt här och nu-

  202. -underkänna argument omkring
    att barn inte är kompetenta-

  203. -att barn inte
    förstår konsekvenser...

  204. Det finns många saker
    vi kan säga emot-

  205. -precis som att vi kan säga emot de
    argument som hör till en mediepanik-

  206. -eftersom vi vet vad de sa i
    det här programmet med Siewert Öholm.

  207. Vi kan höja fingret och säga:

  208. "Jag tycker inte att vi ska prata om,
    vad det nu är, på det sättet."

  209. Så vi skulle kunna bryta det
    om vi vill.

  210. I de här sammanhangen så pratar man
    ofta om barn på ett dubbelt sätt.

  211. Det blir en klassisk
    dubbelbestraffning.

  212. Det finns en forskare
    som studerar sexism-

  213. -och där har hon utvecklat begreppen-

  214. -elakartad och godartad sexism.

  215. Dem har jag använt mig av
    i min forskning också.

  216. Jag kallar det för elakartad juvenism
    när man förringar barn tydligt.

  217. Jag hittade ett exempel,
    en insändare-

  218. -av nån som ställer upp
    bakom mobilförbud för elever.

  219. Här är texten väldigt spydig mot unga
    och...

  220. "Barnen sitter
    och leker med mobiltelefoner"...

  221. Det är ganska kränkande
    både mot eleverna och lärarna-

  222. -att påstå att det är det som händer
    när man inte har ett mobilförbud.

  223. Det är ett exempel
    på elakartad juvenism.

  224. Elakartad sexism kan ju vara:

  225. "Kvinnor kan ju inte tänka logiskt"
    eller "inte köra bil".

  226. Det är ganska lätt att ta på
    sån sexism, sån juvenism.

  227. Sen finns det då
    den här godartade juvenismen.

  228. Godartad sexism kan vara sånt som:
    "Ni kvinnor är så underbara."

  229. "Tack..."

  230. Det är svårare att ta på,
    för vem vill inte vara underbar?

  231. Här hittar jag ett exempel på
    godartad juvenism-

  232. -där man använder barnen nästan
    som barnvittnena under 1600-talet.

  233. Man säger att eleverna själva
    vill ha mobilförbud.

  234. Då plötsligt blir det intressant
    att lyssna på elever.

  235. Det gör vi ju inte i alla sammanhang,
    men man använder det mot dem.

  236. Här tänkte jag också på det som
    Frank Berglund sa på morgonen här.

  237. När det inte finns ord för vissa
    saker går det inte att prata om dem.

  238. Då finns de inte
    i nån sorts språklig mening.

  239. Vi behöver utveckla de här termerna.

  240. Metoo har varit väldigt bra för
    många av oss att sätta ord på saker-

  241. -och det behöver vi ha när det gäller
    barn och kränkningar mot barn.

  242. Generellt kan man säga att vi är-

  243. -experter på falska motsättningar
    när det handlar om nätet.

  244. Vi ställer de här fina barndoms-
    minnena som vi låtsas att vi har...

  245. Det är faktiskt inte sant
    att alla har fina barndomsminnen.

  246. Det har aldrig varit så
    att alla har vuxit upp i Bullerbyn-

  247. -med föräldrar som lyssnar
    och där det finns fjärilar att jaga.

  248. Det finns många olika uppväxter,
    men det är svårt att hävda det.

  249. Det är svårt att vara den som säger:

  250. "Fast jag har inte träffat
    en massa djur när jag var barn"-

  251. -"och jag vet inte om det är
    nödvändigt för en bra uppväxt."

  252. Det är rätt så svårt,
    för det finns en ganska stark norm-

  253. -för hur en barndom bör ha sett ut.

  254. Man gör det till
    nån sorts motsättning.

  255. Antingen sitter barnen med en platta
    och blir glåmiga och asociala-

  256. -eller så är de ute
    och jagar fjärilar.

  257. Om jag tjatar om fjärilar så är det
    för att det är ett konkret argument-

  258. -som jag har mötts av, av en
    barnläkare en gång, just fjärilar.

  259. Dessutom så finns det
    färre fjärilar i dag.

  260. Ja, så de här falska motsättningarna
    måste vi vara noga med att utmana-

  261. -och fråga oss: Är det verkligen så
    att vi pratar om nåt rationellt nu?

  262. Vet jag att det här med skärmar,
    till exempel-

  263. -får den följden
    att barn sitter stilla mer?

  264. Sitter de mer stilla med en skärm
    än med en bok-

  265. -eller har det att göra
    med värderingar?

  266. När är det värderingar
    och när vet jag att det här är fel?

  267. Att ifrågasätta oss själva när det
    gäller de här falska motsättningarna.

  268. Där tänkte jag komma in på
    en helt annan sak.

  269. Jag tänkte ta två korta exempel från
    mitt samarbete med Bamse-tidningen.

  270. Jag fick chansen att vara med och
    skriva två stycken avsnitt i "Bamse"-

  271. -och tillhörande "Bamses skola".

  272. Är ni intresserade,
    googla på nummer 15 2017-

  273. -för förlaget gav ut ett särtryck
    som PDF som är fri att ladda ner-

  274. -vilket jag tycker var hemskt schyst.

  275. Det blev stor uppmärksamhet,
    så tidningarna sålde slut.

  276. Då fick jag frågan om jag kunde
    ge mina viktigaste råd till barn-

  277. -när det gällde nätet.

  278. Normalt sett gör inte jag så.
    Jag vänder mig inte direkt till barn-

  279. -för all forskning visar att det är
    de vuxna kring barnen som ska ta det.

  280. Jag utbildar vuxna
    som får ta det med barn.

  281. Om man importerar en expert och säger
    "Nu ska Elza prata om säkerhet"-

  282. -så finns det en överhängande risk
    att de vuxna släpper frågan.

  283. De kan ju inte göra det lika bra som
    jag och då har de redan tagit det.

  284. Så jag är väldigt försiktig,
    jag gör inte sånt.

  285. Men när Bamse hör av sig...
    kan man inte säga annat än ja.

  286. Så jag gjorde det, jag formulerade
    råd och redaktionen illustrerade dem.

  287. Jag tänkte ta de två viktigaste här.

  288. Det första rådet
    är att prata med vuxna.

  289. Vad det än gäller. Om det handlar
    om oro eller nåt som har hänt.

  290. Här blir det ju så tydligt att det
    här inte är ett råd till ett barn.

  291. Det här är ju ett förklätt råd
    till de vuxna kring barnen.

  292. Barnen kan ju inte skapa
    samtalsklimatet att de vågar larma.

  293. Det går inte. Det är vårt ansvar.

  294. Alla vuxna som har med barn att göra,
    det är vårt ansvar att se till det.

  295. Det står i stark konflikt mot
    de strömningar som finns just nu-

  296. -inom, ja...politiken
    i de här frågorna.

  297. Ett förbud mot vissa saker går ju
    direkt emot det här förtroendefulla.

  298. Om jag har sagt till mina barn: "Du
    får absolut inte...vad det nu är."

  299. Om de gör det så har vi höjt tröskeln
    för att de ska våga komma till mig.

  300. Oerhört viktigt att tänka på.
    Så de här förbuden som poppar upp-

  301. -det verkar vara nåt sånt där tics
    som många av oss har.

  302. "Åh, det här verkar läskigt, vi
    förbjuder det. Du får inte göra det."

  303. Det är inte ett sätt att ta ansvar.
    Det vore att säga:

  304. "Jag hörde om det här läskiga. Nu
    installerar jag appen, så pratar vi."

  305. Det är att ta ansvar.

  306. Det andra rådet
    som också är otroligt viktigt är:

  307. Vi måste ge alla barn mandat
    att känna efter-

  308. -och sen agera på det de känner.
    Det är vi fortfarande dåliga på.

  309. Många av de barn som råkar illa ut-

  310. -gör det för att de har varit för
    väluppfostrade för sitt eget bästa.

  311. Det måste gå att omdefiniera
    begreppet "väluppfostrad"-

  312. -så att det också innefattar att
    känna efter och agera på känslan.

  313. De har rätt att säga nej.

  314. De ska få vårt erkännande
    att de får säga nej.

  315. Att de får ljuga sig ur en situation,
    att de får svika ett löfte.

  316. Att man inte alltid måste lyda,
    och så vidare.

  317. Det här har inget med nätet att göra.

  318. Det är bara att nätet på nåt sätt
    har knuffat upp behovet på agendan.

  319. Det här är nåt som alla
    borde kunna jämt, egentligen.

  320. Med det tänkte jag faktiskt lämna er-

  321. -men jag tänkte först ge er mina
    kontaktuppgifter och vidare läsning.

  322. Nu får ni ha lite skärmtid
    och fotografera...

  323. ...vilket också illustrerar
    det sjuka med begreppet "skärmtid".

  324. Ska vi räkna bort det här,
    när ni fotar forskningslänkar?

  325. Har du ett sista tips och råd
    som man kan ta med sig-

  326. -förutom att man givetvis
    ska läsa vidare?

  327. Ja, det tycker jag. Den högra boken,
    "Vad gör unga på nätet?"-

  328. -kom ut i en tredje reviderad upplaga
    för några veckor sen.

  329. Och frågan "Vad gör unga på nätet?"
    är den enda jag inte besvarar.

  330. Jag försöker täcka in allt annat. Jag
    tycker inte att jag ska berätta det-

  331. -utan det ska man fråga
    de unga som man har i sin närhet-

  332. -oavsett om man är privatperson
    eller professionell.

  333. Då vill vi tacka dig med en stor
    och varm applåd, Elza Dunkels! Tack!

  334. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förbud och filter - digital kompetens i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika "mediepaniker". Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Barn och ungdom, Genusfrågor, Samhällsvetenskap, Sexuella övergrepp, Sociala frågor, Sociologi, Ungdomar och Internet
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Vad vet vi om unga och sexualitet?

Skolelever vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska handla mer om rättigheter, genus, relationer, normer och hbtq-perspektiv. Det visar en omfattande befolkningsstudie som Folkhälsomyndigheten har gjort. Anna-ChuChu Schindele, utredare på Folkhälsomyndigheten, presenterar resultaten från undersökningen UngKAB15 och redogör bland annat för hur unga ser på sex, rättigheter och kränkningar och för hur skolan kan förbättra sex- och samlevnadsundervisningen. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Hbtq-ungdomars utsatthet

Snäva normer genomsyrar skolans sexualundervisning och den mesta information som ungdomar tar del av gällande sex. Det anser Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom. I ljuset av uppropen #metoo och #tystiklassen berättar han om hbtq-personers särskilda utsatthet i skolmiljön och om hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Sexuella trakasserier och skolans ansvar

Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister i hur skolan kopplar ihop värdegrundsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen. Teresa Fernándes Long, undervisningsråd på Skolverket, lyfter fram områden som skolans ledning och anställda måste arbeta med för att förbättra sexualundervisningen och göra den mer inkluderande. Hon talar bland annat om vikten av ett normmedvetet förhållningssätt för att bygga tillitsfulla relationer. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Framtidens sexualundervisning i skolan

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Machofabriken - normkritik för unga

Undersökningar har visat att killar som är negativa till jämställdhet och dessutom har stereotypa föreställningar om könsroller löper större risk att begå våldsamma handlingar. Nathan Hamelberg och Adam Wassrin på Machofabriken föreläser om hur personal som arbetar med unga kan förebygga våld och främja jämställdhet genom att tala med unga om sociala normer och hur de kan ifrågasättas. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Dags att prata om sexuella övergrepp

Undersökningar har visat att barn vill att skolan ska ge dem information om sexuella kränkningar och övergrepp. Så hur ska skolan agera för att möta det önskemålet? Bengt Söderström, handläggare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset, presenterar en handledning till skolpersonal som Allmänna Barnhuset har tagit fram tillsammans med barn och unga. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Förbud och filter - digital kompetens i skolan

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika "mediepaniker". Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

En inkluderande sexualundervisning

Unga vill få mer information från skolan om sexuella trakasserier och övergrepp, samtycke, sociala normer och relationer. Pelle Ullholm, sakkunnig i sexualupplysning på RFSU, presenterar materialet "Vill du?" och berättar om hur skolans sexualundervisning kan främja ömsesidighet och jämställdhet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.