Titta

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Om UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Till första programmet

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra? : En inkluderande sexualundervisningDela
  1. Vi ser aldrig exempel på
    där en person som tar ett initiativ-

  2. -är beredd att avbryta
    och tycka att det är okej.

  3. Det finns inte i vår populärkultur.

  4. Det är roligt att se så många här.
    Ni ska få se ett antal filmer-

  5. -som Alexandra förklarade vad
    de handlar om. Jag ska göra så här.

  6. Jag ska börja med...att ta en
    bakgrund till filmerna i alla fall.

  7. De är finansierade av MUCF
    för att jobba mot sexuellt våld-

  8. -men med utgångspunkten ömsesidighet.
    Ni ska få se en första film här-

  9. -som heter "Castingen". Jag hittar
    inte min pekare av okänd anledning.

  10. Vi gör så här i stället.
    Jag visar den.

  11. Den här filmen planerade vi
    aldrig att göra, utan den blev av.

  12. Vi sparade castingen
    och gjorde en film av den.

  13. Vi ställde frågor som
    vi tycker är viktiga att prata om.

  14. Till exempel:
    "Hur vet man vad den andra vill"-

  15. -"och hur kan jag visa vad jag vill?"

  16. Det är de frågorna
    som besvaras av de som är med.

  17. Du kan börja visa filmen.

  18. Den här filmen funkar.

  19. Min erfarenhet, som användare
    av filmen, säger att den funkar-

  20. -minst lika bra på vuxna som på unga.
    Det gäller kanske fler av filmerna.

  21. Den gör nånting med många vuxna.

  22. Den tar en tillbaka till
    hur det var att vara tonåring.

  23. Den ruskar om de saker vi har
    pratat om i dag. Alla maktordningar-

  24. -är inte likadana. Det finns coola
    och kåta tjejer och blyga killar.

  25. Det finns personer
    som är självklara kring sexualitet-

  26. -det finns de som har debuterat, och
    det finns de som ser ut att längta.

  27. Det finns många olika känslor och
    många olika positioner i en grupp-

  28. -på ett högstadium och på ett
    gymnasium. Det är bra att ha med sig-

  29. -speciellt om man vill involvera
    ett maskulinitetsperspektiv-

  30. -hur unga killar
    kan tänka kring högstadieåldern.

  31. Sen hoppas jag att den funkar
    för unga, och det gör den.

  32. Den känns inkluderande
    för många personer.

  33. "Jag kan vara på olika sätt
    och vara med i samtalet."

  34. Ni är ju lärare och har
    hand om elevhälsa. Ni är proffs.

  35. Ta vad ni vill ha av det
    vi presenterar. Det är bara en tanke-

  36. -som vi har haft med filmen.
    Det här materialet...

  37. Det här materialet har jag gjort
    tillsammans med Hedvig Nathors-Böös-

  38. -Hans Olsson och många andra,
    bland andra en hel del lärare-

  39. -som var med och gjorde
    det pedagogiska materialet.

  40. De har varit med
    och utformat materialet-

  41. -som ni hittar på gratisiskolan.se
    eller på RFSU:s hemsida.

  42. Jag har en annan bild. Vi gjorde
    en undersökning i samband med-

  43. -att vi skulle göra de här filmerna.
    Vi frågade 4 000 unga-

  44. -på ungdomar.se om deras sex-
    och samlevnadsundervisning.

  45. Vi frågade om de här sakerna.
    "Har unga pratat om det här?"

  46. Jag skrev in "Pre-Metoo", för
    jag vet inte hur det ser ut i dag.

  47. Som ni ser så vill unga, det vet
    ni säkert, prata om de här frågorna.

  48. Både hur man kan resonera kring
    normer, men också om lagstiftning.

  49. Man har unga på sin sida
    om man tar samtalet.

  50. Man kan också prata allmänt. Vi
    gör mycket material, så jag tänkte-

  51. -att vi kan prata om hur
    vi tänker kring materialutformning.

  52. En av de huvudsakliga sakerna vi
    tänker på när vi utformar en metod-

  53. -är på vilket sätt övningen utvecklar
    elevens förmåga att reflektera.

  54. Vi brukar sätta det i fokus. Det är
    lätt hänt att man glömmer bort det.

  55. Det är bra att ha en checklista. Det
    som Teresa Fernández Long sa var bra.

  56. "Kan unga lära sig om,
    genom eller för det här upplägget?"

  57. Många frågor som handlar om
    sexualitet tänker jag "lära genom".

  58. Man kan sakna tillitsskapandet.

  59. Vi har pratat om vissa normer,
    men en norm vi inte har pratat om-

  60. -eller en idé som finns, är att
    det är svårt att prata om sexualitet.

  61. Det är ett ämne som alltid
    blir knepigt eller tungt på nåt vis.

  62. Man ska ha utbildning
    och kunna hantera ämnet-

  63. -men vi gör varann en otjänst
    när vi gör ämnet så svårt-

  64. -och så svårt att tala om,
    speciellt när det gäller gränser.

  65. Jag tror att fler kan ta de samtalen.

  66. Man kan fortsätta att tänka
    kring metoden. Inkludera metoden-

  67. -i olika synsätt på olika elever.
    Genus, hbtq, etnicitet-

  68. -och olika maktperspektiv.

  69. Kan det vara så att jag gör en övning
    som...bekräftar stereotyper?

  70. Det är svårt.
    Ibland vill man visa på mönster.

  71. Är jag nån som bekräftar stereotyper?
    Får jag göra det-

  72. -om jag ibland motsäger det?
    Det är extra viktigt om man försöker-

  73. -nå unga, vita ciskillar
    om maskulinitet.

  74. Hur pratar jag med dem,
    så att de kan reflektera?

  75. Hur kan de känna att man pratar om
    hur de tänker kring frågan?

  76. Det tänker vi jättemycket på.

  77. Ett sätt vi gör det på
    för att undvika det-

  78. -är att vi använder korta filmer-

  79. -för det gör det enklare
    att öppna ett samtal.

  80. Det handlar inte exakt om mig.
    Jag kan prata om karaktären i filmen.

  81. Om jag skapar en kort historia, kan
    jag prata om personen i tredje hand.

  82. Det går genom mig-

  83. -och handlar på ett sätt om mig.
    Man ger en sköld för att kunna prata.

  84. Vi har några utgångspunkter. Jag
    har sållat lite i min presentation.

  85. Jag vill ändå ta med den här.
    Nåt som är viktigt att hålla rätt på-

  86. -är att det både finns destruktiva
    normer, kring maskulinitet-

  87. -men också konstruktiva normer,
    och de existerar parallellt.

  88. De går emot varann.
    För unga kan det vara extra viktigt-

  89. -att få en möjlighet
    att ha de här motstridiga normerna-

  90. -och få möta en vuxen person
    och bolla dem.

  91. Om jag tar maskulinitet
    som ett exempel...

  92. I Machofabrikens filmer säger de att
    man ska ha driv, man ska ta för sig-

  93. -och vara på ett speciellt sätt,
    men samtidigt vara omtänksam-

  94. -och lyhörd
    och bromsa när den andra inte vill.

  95. Det finns en krock i de två
    föreställningarna. "Hur är jag bra?"

  96. "När gör jag rätt?" Det är lätt att
    säga att det finns en skarp gräns-

  97. -och det finns det vid övergrepp-

  98. -men också föreställningar
    som krockar i huvudet på folk.

  99. Vår erfarenhet säger
    att om man ger personer den basen-

  100. -att det inte är knivskarpt, ibland
    är det svårt och värt att diskutera-

  101. -får man med sig individer
    som säger med blicken-

  102. -att man gör det för enkelt om man
    inte också säger att det är knivigt.

  103. Det är svåra val.
    Jag vet inte hur jag ska agera.

  104. Bjuda in på ett ickedömande sätt när
    man pratar med unga är jätteviktigt.

  105. "Unga behöver färdighetsträning
    i en imperfekt och komplex värld."

  106. Den är inte enkel att hantera. "Vuxna
    kan stötta, informera och resonera."

  107. "Det är viktigt att betona ungas
    egna förmåga att lyssna, respektera"-

  108. -"men också vara tydlig med
    vad man själv vill."

  109. Det finns en positiv
    ömsesidighetsnorm i vårt samhälle.

  110. Anna presenterade att 80 %,
    man önskar att det vore ännu fler-

  111. -tycker att båda ska bestämma
    när man har sex.

  112. Man kan inte säga
    att det inte är en majoritet-

  113. -som vill att båda ska bestämma.

  114. Sen finns det andra normer
    som krockar med det.

  115. Att sexualiteten är positiv
    är en viktig aspekt-

  116. -när det kommer till gränser.
    Den här första filmen jag visade-

  117. -lockade ändå till skratt.
    Man fick en positiv känsla av den.

  118. Det är bra att man kan känna
    det positiva. Det är dit jag vill.

  119. När det känns negativt,
    är det åt fel håll.

  120. Det positiva är en del i
    att ganska tidigt få en igenkänning.

  121. "Är jag på rätt halva? Söker
    jag ömsesidighet med den andra?"

  122. Då får jag en positiv känsla.
    Vill nån vara med mig-

  123. -får jag en annan känsla än-

  124. -om jag eftersträvar samtycke
    på egna villkor.

  125. Nu pratar jag på.
    Jag ska sluta med det.

  126. Men det är några grundutgångspunkter.

  127. Ni ska snart få se en film till,
    som heter "Gorillan".

  128. Jag sa fel till dig.
    "Gorillan" före "Födelsedagen".

  129. Den här filmen handlar
    om tre personer som chattar på nätet-

  130. -eller skajpar.
    Ingen varumärkesplacering.

  131. Det kan vara nån annan form
    av videokonferens.

  132. Tre personer sitter där och så händer
    nånting. Den filmen ska vi se nu.

  133. Den där är inte lika rolig.

  134. Den där filmen får många
    olika effekter när man visar den.

  135. En fråga som vi ställer är den här:

  136. Grupptrycket, säger Alexandra.
    En känsla av grupptryck, ja.

  137. Ursäkta? Han är smickrad.
    Precis. Grupptryck, smicker.

  138. Förväntningar.
    Det är några av de som kommer upp.

  139. Jag tänker att...

  140. Vad är rätt? Det är svårt.
    En bra grej som vi fick höra en gång-

  141. -var en elev som sa:
    "Han kan liksom inte stänga av."

  142. Stänger han ner den, visar han
    att han är en "pussy" som inte kan-

  143. -och har han den öppen
    driver de honom till-

  144. -att han känner den här kränkningen.
    Han har en svår sits helt enkelt.

  145. En annan sak som ofta kommer upp:
    "Det brukar vara tvärtom."

  146. Man tänker att det oftast är en tjej
    som är i den situationen.

  147. Det är sant. Det är vanligare.
    Vi har gjort så här-

  148. -för det blir spännande, vi
    inkluderar att killar blir utsatta-

  149. -och bilden
    "Hur skulle det kännas för mig?".

  150. Vore det inte så svårt att föreställa
    sig hur det är att vara tjej-

  151. -hade man gjort en tjejfilm. Killar
    hade tänkt: "Det kunde vara jag."

  152. Vi hade kanske inte haft "me too"
    om samhället hade sett ut så.

  153. Kan man gå via
    hur det skulle kännas för mig-

  154. -är det ett främjande sätt att få nån
    att tänka: "Det är inte bara kul."

  155. "Vi skämtar inte bara.
    Det var ganska jobbigt."

  156. Den känslan får man också med
    i filmen om man adresserar det så.

  157. Men det är också viktigt att få
    prata om varför man gör saker-

  158. -som man egentligen inte vill.
    Ni nämnde några av de skäl som finns.

  159. Växelspelet mellan "pussy"
    och "fett musklig" är också bra.

  160. "Hur gör nån?" Man smickrade och man
    sänkte. Det är en vanlig strategi.

  161. Man kan prata med unga om
    att det är en vanlig strategi.

  162. De säger det till oss.

  163. De berättar ju hur det går till för
    att man ska få det lite vankelmodigt.

  164. Det är ett av de sätt
    man kan se på det.

  165. Det fanns också en förväntan
    kopplad till maskulinitet.

  166. Det är väl inte farligt
    att visa min kropp?

  167. Det är väl inte farligt
    att överdriva att jag är musklig?

  168. Även om han inte ens tyckte det,
    kunde han gå med på tanken.

  169. Det är så filmen är viktig. Den är
    också viktig för att nå hela gruppen.

  170. Om man ska prata om maskulinitet
    med killar-

  171. -är det viktigt att prata
    om olika positioner, att det ändras-

  172. -och att det inte finns
    en maskulinitet och en femininitet.

  173. I början var jag inne på
    att det fanns en maskulinitet.

  174. De som inte fogar sig till den,
    kommer att känna-

  175. -att det inte är de. Dessutom gör det
    att man skapar en bild-

  176. -av en "särhållning"
    som är större än den är.

  177. Om man överlappar mer, får man
    mer en känsla av ett slags vi.

  178. Vi ska se en annan film,
    och efter den ska ni få vara aktiva.

  179. Vi ska göra en fyra-hörn-övning.
    Vi ska inte genomföra den på riktigt-

  180. -ni ska inte ställa er i olika hörn,
    utan ni får använda era armar-

  181. -för att ta ställning till en film.
    Det är en film vi fick-

  182. -av en ung person, och den handlar om
    en tjej som är feministiskt driven.

  183. "Jag vet vad jag vill Jag skulle
    aldrig ställa upp på någons villkor."

  184. Sen diskuteras det.
    "Om det var på hans födelsedag"-

  185. -"skulle jag kanske göra annorlunda."
    Titeln kommer därifrån.

  186. Ni ska vara beredda på
    att göra en övning.

  187. Den handlar om en person som får
    många sms från en intresserad kille.

  188. Hon sitter där med sin kompis och
    är osäker på om hon ska gå på festen.

  189. Ni får se filmen. Vi rullar den nu.

  190. Vi tänker: "Vad hände sen?"
    Den frågan ska ni besvara.

  191. Utgå från känslan i filmen,
    inte hur verkligheten borde se ut.

  192. Hur tror ni att hon kände?
    Ni kommer att få fyra alternativ.

  193. 1. Hon går på festen utan att svara.

  194. Tror ni det, räck upp vänster hand.
    Jag vänder mig så att ni fattar.

  195. 2. Hon svarar. "Jag är inte
    din födelsedagspresent. Vi får se."

  196. Det är höger.

  197. 3. Hon kommer med en nödlögn
    och stannar hemma.

  198. Båda armarna rakt upp.

  199. Annat förslag: Armarna i kors.

  200. Ni får tio sekunder på er att tänka.
    Vad gör personen i det här läget?

  201. Varsågoda och sträck upp händerna nu.

  202. Det är spridda skurar, många olika.

  203. Fint. Många olika känslor som kom upp
    om hur man kan göra.

  204. Det här är en av de filmerna,
    speciellt på högstadiet-

  205. -som har känts mitt i prick.
    Det här känner de igen.

  206. Det här händer. Nån ligger på,
    och hur ska man hantera det?

  207. Väldigt många har kanske
    inte haft nån sån relation-

  208. -som i filmer som handlar om sexuella
    möten. Många har inte haft det än.

  209. Det här känns mycket mer som innan.

  210. Det här är ett bra tillfälle
    att tala om...

  211. När man har haft sin sexdebut...
    FHM tog upp att man har sin sexdebut-

  212. -vid snittåldern sexton år, men en
    fjärdedel har haft det före femton.

  213. En tredjedel på högstadiet-

  214. -en tredjedel på gymnasiet
    och en tredjedel efter gymnasiet.

  215. Den bredden kan vara bra att veta,
    i stället för att höra om snittålder.

  216. Det är vilseledande.
    Man måste veta en del om statistik.

  217. Får man bredden och kopplar det till
    kommunikation, sexualitet, gränser-

  218. -känner man: "Jag är 17,9 år
    och har inte legat med nån."

  219. Hur påverkas mina gränser om jag tror
    att alla har gjort det vid sexton år?

  220. Information om sexualitet
    i bredare perspektiv-

  221. -påverkar också helt andra frågor.

  222. Hänger ni med?
    Man behöver inte bara prata gränser-

  223. -om man ska få folk
    att bli självstarka och få egenmakt.

  224. Då måste man ha
    kringliggande kunskap.

  225. Jag ska ta ett annat exempel.
    Det är vår klitoriskampanj.

  226. Det är bra ljus på den.

  227. Det är en plastklitoris,
    som vi tog fram-

  228. -mycket tack vare Suzann Larsdotter-

  229. -och så gjorde vi en film om den här.
    Ni kan googla på klitorisfilmen.

  230. Man går ut på stan
    och visar upp den här.

  231. Jag ska inte "spoila",
    men man får roliga gissningar.

  232. Men i slutet av den filmen
    säger en tjej: "Är det fittan?"

  233. En annan säger:
    "Shit, vilken jävla muskel!"

  234. Kunskap om ett organ som sitter
    i kroppen kan göra att man känner:

  235. "Jag stärker mig själv. Den finns
    enbart för njutning och den är stor."

  236. Jag vet inte
    hur stor jag trodde att den var."

  237. 56 % av männen tror att den är
    2-3 cm. Det tror många kvinnor också.

  238. Man får reda på att den är större.

  239. Den blir större, den reser sig
    och den blir hård om man blir kåt.

  240. Kan man känna igen den kroppsliga
    känslan, kan man känna så här:

  241. "Är jag kåt? Vet jag hur
    det känns när jag blir upphetsad?"

  242. Det är en tydlig ja-signal.
    "Nu vill jag göra det här."

  243. Känner jag inte så, kan jag fundera:
    "Jag vill inte fast jag är jättekär."

  244. "Jag vill inget annat än att
    vara kåt, men jag vill inte ligga"-

  245. -"eller ha sex på nåt annat sätt."

  246. Sexualupplysning i sin fulla bredd
    påverkar hur man ser på det här-

  247. -med sexualitet, kommunikation och
    gränser. Det är inget isolerat ämne.

  248. Vi vandrar vidare. Det fanns en
    person i filmen som textade mycket.

  249. Hur många gånger får man texta nån
    innan man börjar bli jobbig?

  250. Det brukar de också ha bra idéer om.
    Jag är så pass gammal-

  251. -att man inte textade,
    utan man ringde.

  252. Jag hade tydliga regler.
    Jag ringde inte första dagen.

  253. Jag ringde lite senare, men jag kunde
    ringa många gånger efter ett tag

  254. "Kan du inte bara svara?"

  255. Det är de svaren man får
    bland de som "övertextar".

  256. De vill gärna att nån svarar. Man kan
    diskutera hur man ska hantera det.

  257. Många diskussioner kommer upp. Man
    diskuterar skillnaden mellan tjat-

  258. -och initiativ. Det är kanske
    inte ett så jobbigt tjat-

  259. -om nån "övertextar".
    Det är jobbigare med:

  260. "Låt mig ta på din kropp." Det
    är jobbigt, men om nån "övertextar"-

  261. -är det inte lika jobbigt. Det är
    ett bra tjat att visa vad tjat-

  262. -och initiativ är.

  263. Jag tror att Elsa var inne på det...
    Unga är kompetenta på många sätt.

  264. Man vet vad tjat och initiativ är.

  265. Man kan sätta ord på det,
    men man kan lyfta det tillsammans.

  266. Initiativ är
    att visa intresse och se responsen.

  267. Tjata är när man vet
    att nån inte vill, men fortsätter-

  268. -för då kanske den ger upp. Det
    är den grova definitionen av tjat.

  269. Det kan man också
    komma fram till och diskutera.

  270. Nu ska vi se en film till.
    Den här filmen innehåller...

  271. Det är två personer
    och nån går över en annans gräns.

  272. Jag vill att ni ska titta på
    hur kommunikationen ser ut.

  273. Det är en kille och en tjej.
    Hur känner killen på slutet?

  274. Hur känner tjejen på slutet? När tror
    ni att killen egentligen förstår-

  275. -att han har passerat en gräns?
    Så kan man se filmen.

  276. Nu ska vi visa "Hemmakvällen".

  277. Sätt dig.

  278. Kom.

  279. Ta av dig tröjan.

  280. -Vad är det?
    -Jag vill ta det lugnt.

  281. Okej.

  282. Kom igen!

  283. Kan du inte bara runka av mig?

  284. Ni fick se en otextad version.
    Hörde ni vad som sades?

  285. Ja...

  286. Den filmen kan man diskutera.
    Hur ser kommunikationen ut?

  287. Hur tror ni att killen och tjejen
    känner i slutet?

  288. När tror ni att killen förstår
    att hon inte vill längre?

  289. Den här filmen visar vi
    med en annan film-

  290. -eftersom den här har en viss tyngd.
    Många kan ha en känsla kring den-

  291. -så vi visar den nästföljande filmen
    snart inpå. Vi har en diskussion-

  292. -för att visa på ett annat exempel.

  293. Jag har inte tid att fråga vad
    ni kände. Det är inte rätt forum här.

  294. Men ni kan suga på den karamellen
    och sen ska vi helt enkelt gå...

  295. ...på nästa...

  296. ...film direkt.

  297. Den heter "Basketkillarna".

  298. Det är två personer som träffas.

  299. De har inte träffats
    i samma fysiska rum förut-

  300. -men de har träffats länge på nätet.
    De är väldigt intresserade av-

  301. -att träffas i ett fysiskt rum,
    för de vill nog ha sex med varann.

  302. Så ska man förstå filmen.
    Nu rullar vi "Basketkillarna".

  303. När man visar de filmerna efter
    varann i tät följd, kan man göra så-

  304. -att man väljer att se på själva
    manuset. Man kan tänka sig en övning-

  305. -som heter "Bryt ner manuset".
    Vad gör de? Hur kommunicerar de?

  306. Hur läser de av icke verbal
    kommunikation, alltså kroppsrörelser?

  307. Kan man läsa kroppsspråk?
    Det är lättare att svara ja-

  308. -efter den här filmen, i stället
    för den första. Han läste inte av-

  309. -hennes kroppssignaler lika tydligt.

  310. Den här filmen ger möjlighet-

  311. -att diskutera verbal
    och ickeverbal kommunikation.

  312. Men det ger också möjlighet
    att tänka på den som tar initiativ-

  313. -och olika förväntningar på
    vad som ska hända.

  314. Det är tydligt att han hela tiden,
    på ett nyfiket sätt-

  315. -alltså killen som pussar
    en annan kille, känner av-

  316. -vad den andre vill. Han tycker till
    och med att det finns ett värde i-

  317. -att samspela med den andre.

  318. Han har ingen egen plan, ingen
    mallad idé om vad sexet ska bli.

  319. Han följer inte, som Anna
    var inne på, ett stelt skript-

  320. -där man förutsätter att det här
    ska hända. Nån säger: "Sätt dig här".

  321. Då får man en bild som man inte vill
    förändra. Man har med sig en norm om-

  322. -hur sex går till. Då är det
    svårare att vara inkännande.

  323. Den andra killen verkar
    ha haft bättre förutsättningar-

  324. -eller förhåller sig bättre
    till den andre.

  325. Det kan vara olika. Det är inte så
    att en är bra och en är dålig.

  326. Det kan finnas skäl till det-

  327. -utan att förta det faktum
    att den ena går mycket över gränsen.

  328. Styrkan med den här basketkillen,
    som vi ofta lyfter upp, är inte bara-

  329. -att han känner in den andre-

  330. -utan han delar också
    "moment of awkwardness".

  331. Det är en gemensam känsla att det
    inte blev som de hade tänkt sig.

  332. Jag vet inte, men det är så de
    känner på nåt vis. Han skrattar till.

  333. Han visar både fysiskt och med ord
    att det är okej att inte vilja.

  334. När man pratar med unga säger de:
    "Han verkar coolare"-

  335. -"självsäkrare
    och mer erfaren än den andre."

  336. Den andra personen
    har inte lika mycket erfarenhet-

  337. -och är mindre självsäker.
    Det är en bild som de förmedlar.

  338. Det kan man också ta med sig-

  339. -men man kan också ha de tydliga
    ja- och nej-signalerna som visas.

  340. Hon visar många tydliga signaler.
    Hon drar upp behåbandet flera gånger.

  341. Hon sa: "Ta det lite lugnt." Hon
    säger inte "nej", hon säger "vänta".

  342. Men han har en idé om vad
    han ska göra. Det är inte samspel.

  343. Han söker inte ögonblicket medan
    den andra personen gör det aktivt.

  344. Det är en viktig bild att ha med.
    När vi bestämde oss för-

  345. -att göra "Basketkillarna",
    fanns en sak på vår näthinna.

  346. Vi ser aldrig exempel på
    när en person, som tar ett initiativ-

  347. -tycker att det är okej att avbryta.

  348. Det finns knappt i vår populärkultur.

  349. Det sättet att förhålla sig är sällan
    skildrat, och hur kan vi då begära...

  350. Om man inte får se
    de möjligheterna att agera så-

  351. -och ändå framstå
    som en person som är ganska cool-

  352. -och inte får den bilden av
    hur nån kan vara...

  353. ...erbjuder vi inte mycket
    till våra unga att göra annorlunda.

  354. Filmerna går nära
    konkreta situationer-

  355. -för att vara färdighetstränande.
    "Jag kan kanske göra så här."

  356. "Det kändes till och med bra. Det
    verkar kännas som en positiv grej."

  357. Jag förringar inte att det finns
    maktordningar eller strukturer-

  358. -som påverkar oss, som gör
    att vi har olika handlingsutrymmen-

  359. -men med de här specifika mötena-

  360. -kan vi stärka unga personer,
    och unga killar att vara med-

  361. -och göra
    en annan typ av maskulinitet.

  362. Jag tror att det är möjligt. Om man
    tror det, kan man gå på den linjen-

  363. -i stället för att beskriva
    den mer destruktiva normstrukturen.

  364. Därifrån ska vi ändra det.
    Vi ska visa exempel som är positiva-

  365. -och ändrar det därifrån.
    Ta fasta på att 80 % säger-

  366. -att de vill ha ömsesidiga relationer
    och gör det till 100 %.

  367. Backa inte och säg att det är många
    stora problem. De finns och är stora-

  368. -men ta de goda exemplen ett
    steg framåt. Det finns ingen grupp-

  369. -som är så benägna till förändring
    som unga.

  370. I och med "me too" är jag övertygad
    om att vi har en annan förståelse.

  371. Många fler har en föreställning om
    hur det ser ut.

  372. De har bättre utgångspunkt
    att tänka kring frågorna.

  373. Man ska ge en eloge till de kvinnor
    som delade sina erfarenheter-

  374. -små och grövre övergrepp.
    Det går inte att ifrågasätta.

  375. Alla män är inte där,
    men en studie säger-

  376. -att drygt hälften av männen tyckte
    att "me too" beskriver verkligheten.

  377. Över 50 % tror på "Me too".

  378. Jag skulle önska att det vore 100%,
    men det är inte 0 %, utan 50 %.

  379. Alexandra var inne på det här.

  380. Att man inte hör det i Grekland
    beror kanske på-

  381. -att 10 % tror på det där.

  382. Det är en del. Sen är det
    alla kvinnor som har drivit det-

  383. -men se till att det inte blir
    en sån "clash".

  384. Det finns många som vill
    ha förändring, oavsett könsidentitet.

  385. Det är jag rätt säker på,
    speciellt bland unga.

  386. Sök de där ja- och nej-signalerna,
    visa att de finns.

  387. Då kan man komma till det faktum...

  388. Som lärare eller som elevhälsa
    kan ni prata många gånger.

  389. Det finns en progression i det här.
    Man kan tänka kring de här frågorna.

  390. Man kan faktiskt märka om nån vill,
    om man vet vad man ska titta efter-

  391. -och kan läsa de signalerna. De som
    är ickeverbala och de som är verbala.

  392. Ett tips vi brukar komma med är-

  393. -att tänka på kombinationen
    verbala och ickeverbala.

  394. Jag vet att det låter lite naivt,
    men jag tror på att vara konkret.

  395. Om man vill veta om nån vill
    att man ska ta nånstans-

  396. -kan man lägga handen på bröstet
    och säga: "Så?".

  397. Då öppnar man upp för den personen
    att med sin hand lägga den på låret-

  398. -eller på könet. Du ställer frågan.
    Om nån lägger handen på könet-

  399. -och säger: "Långsammare?",
    kan man säga: "Fortare".

  400. Det handlar inte om att använda
    enstaka ord när man har sex med nån.

  401. Om man kombinerar en kroppsrörelse
    med nåt ord-

  402. -bjuder man in och visar att man är
    intresserad av hur den personen vill-

  403. -att man ska ta på kroppen.
    Man kan känna: "Nej, vänta."

  404. Det blir också tydligare
    och möjligare i den situationen.

  405. Ett stort problem är
    att vi inte kommer så långt-

  406. -att vi pratar om sexualitet på det
    sättet att man kan ge konkreta tips.

  407. Man tror att det ska vara nån mystik.
    När vi gjorde det här tidigare-

  408. -var det en elev som sa:
    "När man har sex"-

  409. -"är det som att kliva på ett plan
    och flyga till New York."

  410. Jag föreställde mig den här bilden.

  411. Den stora vita fågeln, planet, över
    Europa och som sen landar i New York.

  412. Det är en sträcka, ett script,
    ett sätt att göra det på.

  413. "Men det kan ju vara så här."
    Man kan ju landa på olika ställen.

  414. Tjejen i filmen ville landa i hångel,
    i alla fall just nu-

  415. -eller i oralsex. Jag vet inte,
    och han tog inte reda på det.

  416. Det finns olika ställen att landa på
    när det kommer till sexualitet.

  417. Om man tänker så, måste man
    vara nyfiken längs hela resan.

  418. Om det är så, är det ju förutbestämt-

  419. -och då blir det
    som den andra killen tänkte sig.

  420. Hon ville ju. Hon sa: "Sätt dig ner."

  421. Det var bara den bilden han fick upp.
    Vi måste bredda vad sexualitet är-

  422. -dels för att det ger mer njutning,
    det blir härligare och bättre-

  423. -men det blir också
    färre övergrepp i de fall-

  424. -där folk inte har nån intention
    att gå över nån annans gräns.

  425. Vuxna har ett ansvar att våga
    prata om sexualitet på det sättet.

  426. Vi har en sista film som speglar ett
    fenomen vi kallar "aktiv åskådare".

  427. Det är inte två personer
    som har sex, utan de två känner av-

  428. -att det är nåt som går snett
    i ett annat rum.

  429. Den här filmen heter "Just do it".
    Jag rullar den.

  430. De här killarna gör nånting.

  431. De bestämmer sig för att agera, men
    vi väljer att ha med deras tvivel-

  432. -och varför man kan frysa till
    när nån annan blir utsatt för våld.

  433. Det är en viktig aspekt.

  434. Det är så att väldigt många unga
    killar känner att de inte kan gå in-

  435. -och ta undan tjejen,
    utan måste gå fram till den-

  436. -som går över nån gräns.
    Det är det här de diskuterar.

  437. De tänker att de
    kan bli iblandade i en konflikt.

  438. Det är läskigt,
    det är jobbigt, men...

  439. Bamse har kanske sagt det.
    När är man modig?

  440. Lille Skutt: "När man är modig måste
    man vara rädd för att vara modig."

  441. Om man får vara den rädda-

  442. -kan man känna att man agerar
    och att det känns bra därefter.

  443. En jättebra replik är när han säger:
    "Men är du säker?"

  444. "Måste man vara det?"
    Fokusera på omtänksamhet-

  445. -i stället för misstänksamhet,
    så kan du gå in i många fler lägen.

  446. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En inkluderande sexualundervisning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Unga vill få mer information från skolan om sexuella trakasserier och övergrepp, samtycke, sociala normer och relationer. Pelle Ullholm, sakkunnig i sexualupplysning på RFSU, presenterar materialet "Vill du?" och berättar om hur skolans sexualundervisning kan främja ömsesidighet och jämställdhet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Sexualundervisning, Sexuella trakasserier, Undervisning, Undervisning i medicin
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Vad vet vi om unga och sexualitet?

Skolelever vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska handla mer om rättigheter, genus, relationer, normer och hbtq-perspektiv. Det visar en omfattande befolkningsstudie som Folkhälsomyndigheten har gjort. Anna-ChuChu Schindele, utredare på Folkhälsomyndigheten, presenterar resultaten från undersökningen UngKAB15 och redogör bland annat för hur unga ser på sex, rättigheter och kränkningar och för hur skolan kan förbättra sex- och samlevnadsundervisningen. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Hbtq-ungdomars utsatthet

Snäva normer genomsyrar skolans sexualundervisning och den mesta information som ungdomar tar del av gällande sex. Det anser Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom. I ljuset av uppropen #metoo och #tystiklassen berättar han om hbtq-personers särskilda utsatthet i skolmiljön och om hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Sexuella trakasserier och skolans ansvar

Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister i hur skolan kopplar ihop värdegrundsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen. Teresa Fernándes Long, undervisningsråd på Skolverket, lyfter fram områden som skolans ledning och anställda måste arbeta med för att förbättra sexualundervisningen och göra den mer inkluderande. Hon talar bland annat om vikten av ett normmedvetet förhållningssätt för att bygga tillitsfulla relationer. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Framtidens sexualundervisning i skolan

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Machofabriken - normkritik för unga

Undersökningar har visat att killar som är negativa till jämställdhet och dessutom har stereotypa föreställningar om könsroller löper större risk att begå våldsamma handlingar. Nathan Hamelberg och Adam Wassrin på Machofabriken föreläser om hur personal som arbetar med unga kan förebygga våld och främja jämställdhet genom att tala med unga om sociala normer och hur de kan ifrågasättas. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Dags att prata om sexuella övergrepp

Undersökningar har visat att barn vill att skolan ska ge dem information om sexuella kränkningar och övergrepp. Så hur ska skolan agera för att möta det önskemålet? Bengt Söderström, handläggare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset, presenterar en handledning till skolpersonal som Allmänna Barnhuset har tagit fram tillsammans med barn och unga. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Förbud och filter - digital kompetens i skolan

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika "mediepaniker". Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

En inkluderande sexualundervisning

Unga vill få mer information från skolan om sexuella trakasserier och övergrepp, samtycke, sociala normer och relationer. Pelle Ullholm, sakkunnig i sexualupplysning på RFSU, presenterar materialet "Vill du?" och berättar om hur skolans sexualundervisning kan främja ömsesidighet och jämställdhet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Hbtq-ungdomars utsatthet

Snäva normer genomsyrar skolans sexualundervisning och den mesta information som ungdomar tar del av gällande sex. Det anser Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom. I ljuset av uppropen #metoo och #tystiklassen berättar han om hbtq-personers särskilda utsatthet i skolmiljön och om hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Tid för samtal - om elever som mår dåligt

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat sedan 1980-talet. Det konstaterar BRIS (Barnens rätt i samhället) i sin senaste årsrapport. Vad är det som får skolungdomar att må dåligt? Vi pratar med några gymnasieelever om skolstress, krav från omgivningen och om känslan av att inte räcka till. Dessutom besöker vi Humlan - landets enda psykoterapimottagning kopplad till gymnasieskolans elevhälsa, där vi samtalar med psykoterapeuten Mats Pihlgren.