Titta

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Om UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Till första programmet

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra? : Vad vet vi om unga och sexualitet?Dela
  1. Man lär sig om heterosexualitet.
    Det är ett starkt skript.

  2. Men vi lär oss lite om transpersoner-

  3. -och andra identiteter
    utanför heteronormen.

  4. Jag ska prata om
    en befolkningsstudie som heter:

  5. Sexualitet och hälsa
    bland unga i Sverige.

  6. Jag arbetar på Folkhälsomyndigheten,
    som är en kunskapsmyndighet.

  7. Vi finns i Solna utanför Stockholm
    och i Östersund.

  8. Där jag arbetar
    har vi tre stora uppdrag.

  9. Hoppas att ni vet
    vad de här uppdragen kan leda till.

  10. Vi jobbar med
    hivprevention och hiv/STI.

  11. Vi arbetar med hbt-strategin-

  12. -och ett SRHR-uppdrag
    som ligger i vår instruktion.

  13. Ungas sexualitet och hälsa
    skär igenom alla uppdragen.

  14. Innan jag pratar om studien
    ska vi ha med oss några perspektiv...

  15. ...för att förstå frågorna
    och resultaten.

  16. Ni kan diskutera dem under dagen.

  17. Vi börjar med WHO:s vision för SRHR
    som kom förra året.

  18. Den säger så här:
    "Europa är en region där alla"-

  19. -"oavsett ålder, sexuell läggning,
    könsidentitet"-

  20. -"socioekonomisk status, etnicitet,
    kultur och rättslig status"-

  21. -stöds för att uppnå full potential
    för sexuell och reproduktiv hälsa."

  22. "Och där mänskliga rättigheter
    respekteras, skyddas och uppfylls."

  23. Jag tycker att visionen är viktig.

  24. Slutorden ger oss ett uppdrag-

  25. -att respektera, skydda och uppfylla
    de här frågorna.

  26. För Sveriges del ska
    funktionsvariation finnas med här.

  27. Hela visionen och vårt arbete
    utgår ifrån hållbarhetsfrågorna.

  28. FN:s mål för hållbar utveckling,
    Agenda 2030.

  29. SRHR-frågorna har fått en tydligare
    roll. Det är en legitimitet.

  30. Förutom skolans styrsystem-

  31. -är frågorna viktiga
    för ett hållbart samhälle.

  32. Främst mål 3, hälsa och välbefinnande
    och mål 5, jämställdhet.

  33. Folkhälsoperspektivet
    är också bra att ha med-

  34. -och hur vi tänker kring det området.

  35. Hälsa och välbefinnande,
    sexuell hälsa, reproduktiv hälsa-

  36. -och rättigheter som bas.

  37. Vi tänker kring
    skydds- och riskfaktorer.

  38. Vi undersöker hur de samverkar
    och hur vi främjar och förebygger.

  39. Några av de stora risk- och
    skyddsfaktorerna ser ni här.

  40. De är nog inte nya för er.

  41. Jag tänkte beskriva hela SRHR-området
    i sin helhet i punktform.

  42. Det är ett brett område, och ni
    kanske jobbar i delar av det.

  43. Skydds- och riskfaktorer
    är mer specifika beroende på-

  44. -i vilken del man arbetar.

  45. Ett sista perspektiv som är viktigt-

  46. -är perspektivet
    kring sexualitetsfrågor.

  47. Man bör lyfta fram
    att sexualitet är ett kunskapsområde.

  48. Det finns mycket forskning,
    och det är viktigt att påpeka.

  49. Det här är utifrån forskare som har
    beskrivit sexualiteten i tre delar.

  50. Utifrån biologi, psykologi och
    sociologi och samhällsvetenskap.

  51. Vi rör oss mest i det sociologiska.

  52. Där handlar det om
    t.ex. när, var och hur-

  53. -och med vem man kan vara sexuell.

  54. I det perspektivet
    förändras det över tid.

  55. Vi lär oss det i möten,
    och de är så intressanta.

  56. För man märker inte
    att man lär sig nånting.

  57. Man får ett skript
    för hur man får vara sexuell.

  58. Nån annan kanske har
    ett annat skript.

  59. Det är viktigt att diskutera,
    och där ni har en viktig roll-

  60. -att diskutera
    varför gör vi som vi gör?

  61. Hur värderar vi sexualitetsfrågor?

  62. Man lär sig mycket om
    att vara heterosexuell.

  63. Det är ett starkt skript.

  64. Vi lär oss lite om transpersoner-

  65. -och andra identiteter
    utanför heteronormen.

  66. Det skapar förvirring. Man förstår
    inte när, var, hur och med vem.

  67. En del blir rädda av det.

  68. Det var några perspektiv
    innan vi är framme vid studien.

  69. Först vill jag säga
    att vi gjorde datainsamlingar 2015.

  70. Rapporten kom 2017.

  71. Den gjordes bland 30 000 unga
    i Sverige i åldern 16-29 år.

  72. Analyserna bygger på 7 755 svarande.

  73. Och på en analys
    av de som inte svarade.

  74. Viktat och vägt för att komma närmare
    en generell beskrivning av unga.

  75. Av de som har svarat är...

  76. ...49 % tjejer, 50 % killar-

  77. -och 1 % har inte kategoriserat sig
    utifrån kön.

  78. Det är första gången
    vi har med den gruppen.

  79. Det är viktigt ur
    ett likabehandlings-perspektiv.

  80. En 1 % är transpersoner,
    och ibland överlappar grupper-

  81. -men inte alltid.

  82. Det var bakgrundsfakta.
    Då går vi direkt till slutsatserna.

  83. Vad säger studien?

  84. Det finns skillnader
    i sexuell och reproduktiv hälsa-

  85. -baserade på kön och könsidentitet.

  86. Personer som inte uppger kön
    har en hög andel ohälsa.

  87. Dessa och tjejer är mer utsatta för
    sexuella handlingar mot sin vilja.

  88. Tjejer och killar tar olika stort
    ansvar för prevention och testning.

  89. De nås i olika utsträckning
    av förebyggande arbete.

  90. Ojämlikhet försvårar förebyggande
    arbete kring hivprevention och SRHR.

  91. Yes. Nu tar vi resultat.

  92. Vi börjar här. Ålder.

  93. I över 50 år har åldern för
    sexdebuten legat stabilt i Sverige.

  94. Det är bra att veta om.
    Det kanske inte var nåt nytt.

  95. För tjejer: 16,1.
    För killar: 16,6.

  96. Och alla tre grupperna: 16 år.
    Så har det varit under lång tid.

  97. Sexuell identitet.

  98. Här kan man lyfta fram
    att 14 % i Sverige-

  99. -tillhör en sexuell identitet
    bortom heteronormen.

  100. Det är ett viktigt budskap
    när man arbetar i skolan.

  101. Det går inte att vara heteronormativ.

  102. Nånting mer man kan säga är
    att de öppna kategorierna-

  103. -som här:
    "brukar inte kategorisera mig"-

  104. -tenderar att öka.
    Andelen homosexuella ligger stabilt.

  105. Vi kan tillägga att...

  106. ...tjejer har en tendens att
    kategorisera sig mer öppet.

  107. Men när det gäller sexpartners-

  108. -så har en högre andel killar
    haft samkönat sex.

  109. Praktik och identitet
    går inte alltid hand i hand.

  110. 80 % ansåg att man ska kunna prata om
    sex med sin partner.

  111. Det var en högre andel tjejer.

  112. 78 % ansåg att båda parter ska
    bestämma hur och var man ska ha sex.

  113. Även här är det en högre andel tjejer
    som tyckte så.

  114. 90 % hade sex på ett sätt
    som de ville vid senaste tillfället.

  115. Här var det något högre andel tjejer
    än killar.

  116. Det är intressant.
    Jag vet inte vad ni tänker.

  117. Ur ett jämställdhetsperspektiv...

  118. Inte bara en grupp är utsatt
    eller otrygg. Det kan växla.

  119. 89 % kunde föreslå kondom eller annat
    vid senaste sextillfället.

  120. Även här var det högre andel tjejer.
    En lite högre andel tjejer än killar.

  121. Så kommer vi hit.

  122. Det är en anledning till att vi är
    här - frågan om sex mot sin vilja.

  123. Vi har haft med frågan tidigare
    och fått samma resultat.

  124. 40 % har erfarenhet av
    sexuella handlingar mot sin vilja.

  125. Det är en betydligt högre andel
    tjejer än killar.

  126. Men det finns killar här.
    Glöm inte det.

  127. Ni kan också titta på gruppen
    som inte vill kategorisera sig.

  128. Vi välkomnar diskussionerna
    utifrån metoo och ihave.

  129. Det är stor skillnad mot när vi
    presenterade resultatet från 2009.

  130. Mot hur det tas emot i dag.
    Då ifrågasatte man resultatet.

  131. Nu är reaktionen:
    "Vi måste göra nånting åt det."

  132. Här förtydligas skillnaden
    mellan könen och gruppen i mitten.

  133. Det är en fråga om
    jämställdhet och jämlikhet.

  134. 22 % unga har känt sig diskriminerade
    eller kränkta det senaste året.

  135. Även här är det fler tjejer.

  136. Och för tjejer
    var den vanligaste grunden kön-

  137. -och för killar etnicitet.
    Vi går snabbt vidare.

  138. Den här bilden visar
    varifrån de får sin information.

  139. Inte överraskande
    ligger nätet i topp.

  140. Det är en stor skillnad på
    vad man gör på nätet, mellan könen.

  141. Tjejer är inne på kvalitetssäkrade
    sidor som 1177 Vårdguiden.

  142. Killar googlar och hamnar på sidor
    som inte är kvalitetssäkrade.

  143. Och pilen på tredje raden.
    55 % får sin information från skolan.

  144. Från undervisningen. Och det är bra.

  145. Ni är viktiga.

  146. Skolan är den huvudsakliga
    informationskällan för många killar.

  147. Man är också mer nöjd
    med det man får.

  148. Släng ett öga på sista raden:
    8 % uppger elevhälsan.

  149. Det är ett stort utvecklingsområde
    att få in sexualitetsfrågorna.

  150. Jag tog med en bild för att belysa-

  151. -vad man upplever att man har fått
    tillräckliga kunskaper om.

  152. Det som är mest belyst
    i undervisningen-

  153. -är graviditeten,
    kroppen och kondomanvändning.

  154. Det minst belysta är genus,
    relationer, hiv och hbt-perspektiv.

  155. Utifrån ett rättighetsperspektiv-

  156. -för att göra nånting åt
    sexuella kränkningar-

  157. -måste rättighetsfrågorna
    lyftas fram.

  158. I dag ser det ut så här: en obalans.

  159. Ni gör ett viktigt jobb.

  160. Vi tar fram kunskaper
    som vi hoppas kommer er till del.

  161. Snart kommer resultatet
    i form av ett bildspel-

  162. -som kan användas i diskussioner.
    Vi hoppas att ni gör det.

  163. Avslutningsvis vill jag säga:
    Vad ska vi göra?

  164. Hur ska vi agera?
    Våra förslag är det här.

  165. Att arbeta med kunskap och diskussion
    om normer.

  166. Belysa makt och handlingsutrymme.

  167. Arbeta aktivt med likabehandling.

  168. Uppmuntra
    jämlik sexuell kommunikation.

  169. Diskutera gränser och samtycke.

  170. Unga män behöver bli inkluderade.

  171. Inte tänka bort dem.
    Inte skapa tjejgrupper.

  172. De behöver inkluderas.

  173. Vidareutveckla
    ämnesintegrerad undervisning.

  174. Använd elevhälsan, fortbildning
    för personalen-

  175. -och ledning från rektor.

  176. Jag ser fram emot
    ett gott samarbete med Skolverket.

  177. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad vet vi om unga och sexualitet?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolelever vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska handla mer om rättigheter, genus, relationer, normer och hbtq-perspektiv. Det visar en omfattande befolkningsstudie som Folkhälsomyndigheten har gjort. Anna-ChuChu Schindele, utredare på Folkhälsomyndigheten, presenterar resultaten från undersökningen UngKAB15 och redogör bland annat för hur unga ser på sex, rättigheter och kränkningar och för hur skolan kan förbättra sex- och samlevnadsundervisningen. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Sexualundervisning, Undervisning, Undervisning i medicin, Undervisning i sex och samlevnad, Ungdomar och sexualitet
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Vad vet vi om unga och sexualitet?

Skolelever vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska handla mer om rättigheter, genus, relationer, normer och hbtq-perspektiv. Det visar en omfattande befolkningsstudie som Folkhälsomyndigheten har gjort. Anna-ChuChu Schindele, utredare på Folkhälsomyndigheten, presenterar resultaten från undersökningen UngKAB15 och redogör bland annat för hur unga ser på sex, rättigheter och kränkningar och för hur skolan kan förbättra sex- och samlevnadsundervisningen. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Hbtq-ungdomars utsatthet

Snäva normer genomsyrar skolans sexualundervisning och den mesta information som ungdomar tar del av gällande sex. Det anser Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom. I ljuset av uppropen #metoo och #tystiklassen berättar han om hbtq-personers särskilda utsatthet i skolmiljön och om hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Sexuella trakasserier och skolans ansvar

Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister i hur skolan kopplar ihop värdegrundsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen. Teresa Fernándes Long, undervisningsråd på Skolverket, lyfter fram områden som skolans ledning och anställda måste arbeta med för att förbättra sexualundervisningen och göra den mer inkluderande. Hon talar bland annat om vikten av ett normmedvetet förhållningssätt för att bygga tillitsfulla relationer. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Framtidens sexualundervisning i skolan

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Machofabriken - normkritik för unga

Undersökningar har visat att killar som är negativa till jämställdhet och dessutom har stereotypa föreställningar om könsroller löper större risk att begå våldsamma handlingar. Nathan Hamelberg och Adam Wassrin på Machofabriken föreläser om hur personal som arbetar med unga kan förebygga våld och främja jämställdhet genom att tala med unga om sociala normer och hur de kan ifrågasättas. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Dags att prata om sexuella övergrepp

Undersökningar har visat att barn vill att skolan ska ge dem information om sexuella kränkningar och övergrepp. Så hur ska skolan agera för att möta det önskemålet? Bengt Söderström, handläggare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset, presenterar en handledning till skolpersonal som Allmänna Barnhuset har tagit fram tillsammans med barn och unga. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Förbud och filter - digital kompetens i skolan

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika "mediepaniker". Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

En inkluderande sexualundervisning

Unga vill få mer information från skolan om sexuella trakasserier och övergrepp, samtycke, sociala normer och relationer. Pelle Ullholm, sakkunnig i sexualupplysning på RFSU, presenterar materialet "Vill du?" och berättar om hur skolans sexualundervisning kan främja ömsesidighet och jämställdhet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Psykisk ohälsa

Vissa barn utvecklas väl, andra inte

Olika uppväxter ger olika förutsättningar. Presentation av förhållanden som vi idag vet har betydelse för utveckling av psykisk ohälsa. Talare: Björn Kadesjö, UPP-centrum Socialstyrelsen (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa). Arrangör: Expo medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Stopp min kropp

"Stopp! Min kropp!" är en handbok utgiven av Rädda barnen som stöd i att samtala med barn om sexualitet och om vad man får göra med andras kroppar. På avdelningen Bullerbyn på Lexby förskola i Partille har man inspirerats av boken, men här är barnen så små att det inte är aktuellt att prata om sexualitet. Istället använder man "Stopp! Min kropp!" till att stötta barnen i att lära känna sina egna gränser, att lyssna på sig själva och andra samt att stärka barnen i att uttrycka sin egen vilja. Men för att barnen ska lyckas med det behöver även de vuxna fundera över sina beteenden.