Titta

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Om UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Till första programmet

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra? : Hbtq-ungdomars utsatthetDela
  1. Det finns en bild av att riktigt sex
    är när nån penetreras av en kuk.

  2. Det osynliggör sexuella handlingar.

  3. Hej, jag heter Frank Berglund,
    ordförande för RFSL Ungdom-

  4. -ungdomsförbundet
    för hbtq-ungdomars rättigheter.

  5. Jag ska prata om
    hbtq-ungdomars utsatthet.

  6. Hur och vad
    en vuxen kan prata med unga om.

  7. Det jag pratar om
    baseras på vårt arbete i skolmiljö.

  8. RFSL Ungdom har en slogan
    när vi pratar om sex:

  9. "Bra sex är bra
    innan, under och efter sexet."

  10. För att få god hälsa och bra sex
    behövs kunskap.

  11. Det har för få unga tillgång till.

  12. Sexualundervisningen bör innehålla
    mer än hur barn blir till och hiv.

  13. Det är viktigt att göra sex
    fysiskt säkrare, men även psykiskt.

  14. Det innehåller god kommunikation
    och bekräftelse-

  15. -och där andra involverade
    känner sig trygga.

  16. Samtycke nämndes av Gustav Fridolin
    i dag och lär nämnas fler gånger.

  17. Det är en juridisk term som
    inte handlar om hur nånting känns-

  18. -utan om det sägs ja eller nej.

  19. Ja och nej är en viktig grund för
    sex, men sex är mångdimensionellt.

  20. Det behövs mer än så
    för att alla involverade ska må bra.

  21. Vi använder begreppet "ömsesidighet"
    för att beskriva sex som känns bra.

  22. Det handlar om att
    lyssna, respektera och visa hänsyn.

  23. Samtycke kan finnas utan ömsesidighet
    men inte vice versa.

  24. Det finns situationer
    där alla har gett sitt samtycke.

  25. Ibland väldigt tydligt kommunicerat.

  26. Men samtycket kan ha getts
    p.g.a. maktobalans, grupptryck-

  27. -påverkan av alkohol eller droger,
    m.m.

  28. Det betyder inte att alla involverade
    mår bra innan, under och efter sex.

  29. Alla som har sex har ett ansvar
    att söka efter ömsesidighet.

  30. Men det behövs troligtvis övning.

  31. Hbtq-personer utsätts för
    diskriminering-

  32. -våld och trakasserier i nån form.
    Vissa oftare och grövre än andra.

  33. Det sabbar självkänslan-

  34. -och gör det svårt att sätta gränser
    och lyssna på sina känslor.

  35. Alla behöver prata om
    gränser, kommunikation och sex.

  36. Att öva på detta stärker självkänslan
    och kan användas resten av livet.

  37. Komplexiteten i ett sexuellt möte
    gör det svårt att dela in handlingar-

  38. -som olagliga och övergrepp
    och andra inte.

  39. Det finns en gråzon för de flesta.

  40. Det kan vara svårt att avgöra
    var gränser går utan kommunikation.

  41. När det gäller sexuella övergrepp
    på unga hbtq-personer-

  42. -behöver vi prata om
    utsatthet generellt.

  43. Det finns inget hbtq-specifikt
    metoo-upprop-

  44. -vilket jag tror är kopplat till
    "dubbel osynlighet."

  45. Det är osynliggörande av identitet.

  46. Finns det inget namn
    för din identitet-

  47. -är det som att du inte finns.

  48. Det finns normer för
    hur kroppar ska se ut och bete sig.

  49. En förväntas vara kille eller tjej,
    med kuk eller fitta-

  50. -och använda den på ett visst sätt
    med en viss typ av person.

  51. Unga transpersoner törstar efter
    andra sätt att prata om kroppen-

  52. -och förhålla sig till den.

  53. Det behövs kunskap
    om sätt att identifiera sig-

  54. -om pronomen och att välja
    att inte identifiera sig.

  55. Enligt icke-binära transungdomar-

  56. -får vår sida transformering.se dem
    att inse att de är transpersoner.

  57. De visste inte att man kan kalla sig
    nåt annat än kille eller tjej.

  58. De visste inget ord för det innan.

  59. Ordet "icke-binär" innebär att
    ens identitet inte är ett hjärnspöke.

  60. Språket gör att det finns.

  61. Den andra delen är osynliggörandet av
    spektrumet av sexuella erfarenheter.

  62. Det finns starka normer kring
    vad sex är och hur kroppen ska se ut.

  63. Dessa normer genomsyrar
    sexualundervisningen-

  64. -och informationen
    som unga har tillgång till.

  65. Det finns en bild av att riktigt sex
    är när nån penetreras av en kuk.

  66. Det osynliggör sexuella handlingar,
    både positiva och negativa-

  67. -som unga behöver prata om.

  68. På grund av sexnormerna uppstår det
    normer om vad sexuellt övergrepp är.

  69. Lagboken fokuserar på penetration,
    omslutningsmomentet.

  70. Som exempel tar jag
    en konversation från mitt eget liv-

  71. -som handlar om de här normerna.

  72. När jag var 14-15 år
    pratade jag med mina kompisar om-

  73. -vad som är det värsta
    som kan hända en människa.

  74. Vi var överens om att det var mord.

  75. Sen sa nån: "Om nån våldtar mig
    blir jag hellre mördad"-

  76. -"än att behöva leva med minnet."

  77. Nu minns jag att vi alla höll med.

  78. Det var självklart att livet var slut
    vid en våldtäkt, som ser ut så här.

  79. Det är ett tydligt exempel på
    våldtäktskulturen och normerna.

  80. Det finns många sätt att bli utsatt
    för övergrepp och att hantera det.

  81. Vissa mår bra igen ganska snabbt,
    andra mår dåligt väldigt lång tid.

  82. Det är okej
    att hantera saker på olika sätt.

  83. Det normer gör
    är att säga vad som är normalt.

  84. Människor, beteenden och erfarenheter
    kategoriseras.

  85. Normer skapas hela tiden. Det är
    naturligt och inget problem i sig.

  86. Men normerna för sex och kön
    är så snäva att människor far illa-

  87. -och saknar sätt att uttrycka sig
    och platser att få stöd.

  88. Bilden av våldtäkt i media
    och populärkulturen-

  89. -är en tjej
    som bli överfallen av en man.

  90. Under metoo-uppropen
    har det kommit andra berättelser.

  91. Det är män som tafsar, är sexistiska,
    blottar sig och mycket annat.

  92. Samhället har börjat prata om
    cisheteropatriarkatets konsekvenser.

  93. Men för många räcker det inte.
    Det sker annat våld.

  94. Det saknas nyanser
    i maktutövande och utsatthet.

  95. Normen för
    hur offer och förövare ser ut-

  96. -leder till att vissa kvinnojourer
    inte tar emot transkvinnor.

  97. Och killar tror inte
    att de kan bli våldtagna.

  98. En icke-binär transperson med
    en flickvän som tjatar sig till sex-

  99. -kommer inte berätta om övergreppet.
    För ens identitet ju finns inte.

  100. Förövaren är inte den vi är vana vid-

  101. -och det var "bara" tjatsex,
    ingen "riktig" våldtäkt.

  102. 2014 hade vi projektet
    diskrimineringskartan.se-

  103. -och samlade in berättelser-

  104. -om våld, diskriminering
    och trakasserier i skolan.

  105. Vi fick in hundratals berättelser-

  106. -om sexuella trakasserier
    och andra typer av våld.

  107. Berättelserna hade
    två gemensamma nämnare:

  108. Eleverna hade ingen aning om
    sina rättigheter.

  109. De hade ingen i sin närhet som de
    kunde prata med när de blev utsatta.

  110. De vände hellre sig till oss
    än till lärare och föräldrar.

  111. Om vi gjorde om projektet, och erbjöd
    samma möjlighet att berätta...

  112. ...tror jag att vi skulle få in
    hundratals nya berättelser.

  113. Det finns massor av statistik som
    bekräftar det jag möter varje dag.

  114. Jag saknar upprop som lyfter
    utsatthet som kommer naturligt-

  115. -av att bryta mot flera normer.

  116. Jag önskar att
    fler pratar om gränssättning.

  117. Unga hbtq-personer
    har svårt med gränssättning.

  118. De känner sig ensammare
    än andra unga.

  119. Även de som har en stöttande
    omgivning upplever ett utanförskap.

  120. Det får konsekvenser när det kommer
    till sexuellt risktagande.

  121. Det finns maktfaktorer som gör att
    säkrare sex inte är möjligt för alla.

  122. Det kan vara att en får nånting
    i utbyte mot sex:

  123. pengar, droger, en soffa att sova på.

  124. En kan ha ett stort bekräftelsebehov.

  125. En kan vara mycket yngre än partnern.

  126. Eller att ens sexpartner är den enda
    som vet att en är transperson-

  127. -och som en kan vara öppen med.
    Vi måste få mer kunskap om detta.

  128. Det räcker inte att säga:
    "Säg nej ifall sex inte känns bra."

  129. "Gå om personen inte vill
    använda kondom."

  130. Ibland går det inte. En del saker
    som påverkar gränssättning-

  131. -är lätta att få kontroll över,
    medan andra tar tid att lära sig.

  132. Vi gjorde en studie om
    ungdomsmottagningars bemötande-

  133. -och vissa i personalen sa: "Inte
    många säger att de är hbtq-personer."

  134. Som en ung hbtq-person sa till oss:

  135. "Det är svårt att ta upp nåt
    som ingen frågar om."

  136. "Hbtq-personer antas inte bli utsatta
    för övergrepp."

  137. "De antas inte finnas i rummet
    när vi har sexualundervisning."

  138. "Vi antas inte kunna bli utsatta."

  139. Normkritik är en svår process
    eftersom man måste granska sig själv.

  140. RFSL Ungdom tycker att sexual-
    undervisningen ska lära ut fem saker:

  141. Positiv syn på sex
    som inte utgår ifrån trånga normer.

  142. Lära ut att kunna kommunicera om sex,
    sina behov och gränser.

  143. Att följa sin egen
    och andras bra-känsla vid sex.

  144. En ska kunna veta hur en ska göra
    sex så säkert som möjligt.

  145. Och en ska kunna använda
    den kunskapen när en har sex-

  146. -och kunna välja att inte ha sex.

  147. Slutligen släpper vi nytt material:
    Allt det viktigaste om sex.

  148. Den finns på rfslungdom.se
    och har ännu fler konkreta tips.

  149. -Tack för att ni lyssnade.
    -Fantastiskt!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hbtq-ungdomars utsatthet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Snäva normer genomsyrar skolans sexualundervisning och den mesta information som ungdomar tar del av gällande sex. Det anser Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom. I ljuset av uppropen #metoo och #tystiklassen berättar han om hbtq-personers särskilda utsatthet i skolmiljön och om hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap
Ämnesord:
HBTQ-personer, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Sexualundervisning, Undervisning, Undervisning i medicin, Ungdomar och sexualitet
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Vad vet vi om unga och sexualitet?

Skolelever vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska handla mer om rättigheter, genus, relationer, normer och hbtq-perspektiv. Det visar en omfattande befolkningsstudie som Folkhälsomyndigheten har gjort. Anna-ChuChu Schindele, utredare på Folkhälsomyndigheten, presenterar resultaten från undersökningen UngKAB15 och redogör bland annat för hur unga ser på sex, rättigheter och kränkningar och för hur skolan kan förbättra sex- och samlevnadsundervisningen. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Hbtq-ungdomars utsatthet

Snäva normer genomsyrar skolans sexualundervisning och den mesta information som ungdomar tar del av gällande sex. Det anser Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom. I ljuset av uppropen #metoo och #tystiklassen berättar han om hbtq-personers särskilda utsatthet i skolmiljön och om hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Sexuella trakasserier och skolans ansvar

Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister i hur skolan kopplar ihop värdegrundsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen. Teresa Fernándes Long, undervisningsråd på Skolverket, lyfter fram områden som skolans ledning och anställda måste arbeta med för att förbättra sexualundervisningen och göra den mer inkluderande. Hon talar bland annat om vikten av ett normmedvetet förhållningssätt för att bygga tillitsfulla relationer. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Framtidens sexualundervisning i skolan

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Machofabriken - normkritik för unga

Undersökningar har visat att killar som är negativa till jämställdhet och dessutom har stereotypa föreställningar om könsroller löper större risk att begå våldsamma handlingar. Nathan Hamelberg och Adam Wassrin på Machofabriken föreläser om hur personal som arbetar med unga kan förebygga våld och främja jämställdhet genom att tala med unga om sociala normer och hur de kan ifrågasättas. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Dags att prata om sexuella övergrepp

Undersökningar har visat att barn vill att skolan ska ge dem information om sexuella kränkningar och övergrepp. Så hur ska skolan agera för att möta det önskemålet? Bengt Söderström, handläggare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset, presenterar en handledning till skolpersonal som Allmänna Barnhuset har tagit fram tillsammans med barn och unga. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Förbud och filter - digital kompetens i skolan

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika "mediepaniker". Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

En inkluderande sexualundervisning

Unga vill få mer information från skolan om sexuella trakasserier och övergrepp, samtycke, sociala normer och relationer. Pelle Ullholm, sakkunnig i sexualupplysning på RFSU, presenterar materialet "Vill du?" och berättar om hur skolans sexualundervisning kan främja ömsesidighet och jämställdhet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Framtidens sexualundervisning i skolan

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Tid för samtal - om elever som mår dåligt

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat sedan 1980-talet. Det konstaterar BRIS (Barnens rätt i samhället) i sin senaste årsrapport. Vad är det som får skolungdomar att må dåligt? Vi pratar med några gymnasieelever om skolstress, krav från omgivningen och om känslan av att inte räcka till. Dessutom besöker vi Humlan - landets enda psykoterapimottagning kopplad till gymnasieskolans elevhälsa, där vi samtalar med psykoterapeuten Mats Pihlgren.