Titta

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Om UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Till första programmet

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra? : Sexuella trakasserier och skolans ansvarDela
  1. Man kan prata om samtycke
    och gråzoner-

  2. -med ett positivt förhållningssätt
    till sexualitet och jämställdhet-

  3. -och sen utforska var gränsen går.

  4. Jag ska prata om sexuella
    trakasserier och skolans ansvar.

  5. Vi ska försöka komprimera
    det här viktiga och komplexa området-

  6. -till att rymmas i femton minuter.
    Jag tänkte inte presentera mig.

  7. Men jag jobbar med skolutvecklings-
    frågor och de här områdena.

  8. Jag går rakt in på att Skolverket
    inte har nån nationell statistik-

  9. -över hur många elever som är
    utsatta för sexuella trakasserier.

  10. Vi har tillgång till statistik och
    forskning från Folkhälsomyndigheten-

  11. -och de anmälningar som görs till DO.

  12. De är få. Det är inte helt orimligt
    att anta att mörkertalet är stort.

  13. Det finns också en del rapporter och
    forskning, men inget rikstäckande.

  14. Så vi tycker att metoo-rörelsen-

  15. -och det område som lyfter skolans
    situation är väldigt bra och viktigt.

  16. För det är så vi får ta del av
    de här vittnesmålen-

  17. -och de här frågorna lyfts i skolan
    igen.

  18. Vi ska kort uppehålla oss vid
    det vi pratar om.

  19. Vi använder begrepp
    som sexuella trakasserier.

  20. De här delarna är kopplade till olika
    lagstiftning och olika myndigheter.

  21. På det sättet är skolan
    en speciell plats.

  22. Skolan är speciell av flera skäl.

  23. Jag vet att det är mycket
    skolpersonal här som vet det.

  24. Inte minst för att ni möter
    elever och barn.

  25. Lagstiftningen är speciell.
    Det är diskrimineringslagstiftning.

  26. Det handlar om skollag,
    arbetsmiljölag och brottsbalk-

  27. -som går in på olika sätt.

  28. Kränkande särbehandling mellan
    personal är arbetsmiljölagen.

  29. Vid sexuella trakasserier tillkommer
    diskrimineringslagstiftningen.

  30. Sexuella trakasserier mellan elever
    tar diskrimineringslagstiftningen.

  31. Men får skolan kännedom om det här,
    har skolan en skyldighet att utreda-

  32. -och åtgärdsskyldighet,
    om man utrycker det slarvigt.

  33. Samma sak om personal utsätter elever
    för sexuella trakasserier.

  34. Det klassas som diskriminering. Det
    gör det inte om det är mellan elever.

  35. Så det här är komplext.

  36. Man kan säga att lagarna är tudelade.
    Nu är jag kanske också slarvig.

  37. Men för att förenkla finns en del
    som handlar om förbudsdelen.

  38. Men också den del som handlar om
    det förebyggande arbetet.

  39. Vi kan med den här begränsade tiden
    bara konstatera-

  40. -utan att gå in närmare
    på lagstiftningen-

  41. -att det finns bra lagstiftning
    och regler som ska följas.

  42. Lagstiftningen är på plats.
    Fungerar det, då?

  43. När vi pratar om skolan,
    blir det på ett nationellt plan.

  44. Vi som har jobbat
    och jobbar i skolan vet-

  45. -att det finns
    många engagerade, skickliga lärare-

  46. -som driver de här frågorna
    inom ramen för sina ämnen-

  47. -och med en hela skolan-ansats.

  48. Det finns elevhälsa, rektorer
    och övrig personal.

  49. Men det tycks vara så
    att skolorna behöver mer kunskap-

  50. -om trakasserier, om våld
    och om kränkningar.

  51. Skolorna behöver också få
    en enad samsyn-

  52. -kring vad som är okej och inte.

  53. Man behöver också få en samsyn om
    hur skolorna ska agera.

  54. Personalen behöver kunskap om
    och förståelse för riktlinjerna-

  55. -och hur man följer upp
    det som faktiskt är uttalat.

  56. En del forskning visar också på-

  57. -att åtgärderna riktar in sig på
    de berörda individerna.

  58. Man glömmer att åtgärderna kan behöva
    vara på en strukturell nivå.

  59. Åtgärder behövs för hela skolan
    för att förebygga det som kan hända.

  60. Det är en slags åtgärd också.

  61. Med det här sagt ska ju sexuella
    trakasserier inte förekomma i skolan.

  62. Det är viktigt
    att vara tydlig på den punkten.

  63. Därför blir det förebyggande arbetet
    så oerhört viktigt.

  64. Den här bilden skildrar inte bara
    sexuella trakasserier.

  65. Det är andra former av våld också.

  66. Men man kan se att till exempel
    en våldtäkt i skolan-

  67. -inte alls är lika vanligt
    som en sexistisk jargong.

  68. Men som andra har nämnt är språket...
    Det som accepteras och sker i skolan-

  69. -leder också till en normalisering
    i skolan av vad som är acceptabelt.

  70. Det är en del av skolans uppdrag
    och ansvar att motverka.

  71. Man kan titta på de olika områdena
    åtgärda, förebygga och främja.

  72. I delen åtgärda kan vi se
    att många skolor har ett fokus där.

  73. Mycket arbete görs kring anmälan,
    rutiner och dokumentation.

  74. Det blir reaktivt arbete på skolorna.
    Det händer nåt. Då kliver man in.

  75. Jag ser att många nickar.

  76. Missförstå mig inte.
    Det här ska göras.

  77. På samma sätt som man ska kartlägga,
    analysera och se på risker.

  78. Men vi menar att fokus också behöver
    flyttas till det främjande.

  79. Det lyfts nu. Det främjande arbetet
    är väldigt, väldigt brett.

  80. Det är också
    en del av skolans ansvar.

  81. Jag kommer att uppehålla mig vid
    det främjande arbetet.

  82. Där finns det flera delar.

  83. Jag ska landa vid några områden.

  84. Det är vikten av
    att bygga tillitsfulla relationer-

  85. -så att elever
    kommer till vuxna i skolan-

  86. -och ställer sina frågor och vågar
    berätta om det de är med om.

  87. Vi bör också ha
    ett normmedvetet förhållningssätt-

  88. -för att alla elever ska våga
    berätta om det de är med om.

  89. Normmedvetenhet handlar om
    att öppna skolan-

  90. -så att alla känner sig inkluderade
    och representerade-

  91. -men också, ur rättighetsperspektiv,
    att alla ska få kunskap om-

  92. -de delar som innebär att man senare
    eller i samband med skolgången-

  93. -kan göra bra val för sig själv.

  94. Vi kan också säga
    att just att stärka förmågor-

  95. -kritiskt tänkande
    och samtalets roll...

  96. Vi såg att skolan är
    en viktig plats för information.

  97. Inte minst
    kvalitetssäkrad information.

  98. Men det som skolan har som är unikt-

  99. -är att eleverna får möjlighet
    att föra vuxenledda samtal.

  100. Många elever önskar inte alltid
    själva kunskapen och detaljer.

  101. De vill prata. En vanlig fråga är:
    "Hur får man en relation att hålla?"

  102. En relevant fråga en dag som den här.

  103. Skolan har möjlighet att lyfta de här
    frågorna och ha modererade samtal-

  104. -med vuxendeltagande.

  105. I det främjande ingår också
    att få kunskaper om olika områden.

  106. Om sexualitet, jämställdhet och
    lagstiftning. Det hänger tätt samman.

  107. Många gånger handlar samtalet om
    skolans värdegrundsuppdrag.

  108. Jag ska ta nån minut
    och lyfta det här sättet att prata.

  109. Vi vet från Skolinspektionens
    granskning 2012 att det drar isär.

  110. Man pratar om
    ett kunskaps- och värdegrundsuppdrag.

  111. Måndag, tisdag kunskap. Onsdag
    värdegrund. Så fungerar det inte.

  112. Från skollagen: "Barn ska inhämta
    och utveckla kunskaper och värden."

  113. Uppdraget är sammanhållet.
    Jag ska gå in på-

  114. -varför det är viktigt
    att formulera sig så.

  115. Bland de värden och kunskaper
    som står i skollagen-

  116. -är jämställdhet ett av de värdena.

  117. Jag brukar säga
    att det här inte är skalenligt.

  118. Andra viktiga värden
    ingår självklart.

  119. Men jämställdhet
    är ett av de värdena.

  120. Man ska få kunskaper om
    och förmedla det här.

  121. Sexualitet och relationer är en del
    som går in i jämställdheten-

  122. -och också i värdegrunds-
    och kunskapsuppdraget.

  123. I dag kom
    Skolinspektionens granskning.

  124. Kopplingen mellan
    sex- och samlevnadsundervisning-

  125. -och det breda värdegrunds-
    och kunskapsuppdraget brister.

  126. Där finns det stora möjligheter
    till utveckling.

  127. Ett sätt att illustrera det här
    som kanske är närmare praktiken-

  128. -är att prata om perspektiven
    om, genom och för.

  129. Vi pratar om det
    under demokratiuppdraget.

  130. Men det går att exemplifiera
    vid jämställdhet och sexualitet.

  131. Man kan prata om att skolan-

  132. -förskolan, fritidshemmen
    och motsvarande skolformer...

  133. Där ska man lära sig om jämställdhet.

  134. Jämställdheten får det historiska
    perspektivet i historieämnet.

  135. I religionsämnet har vi tolknings-
    möjligheter kring män, kvinnor-

  136. -och icke-binära personers
    ansvar, möjligheter-

  137. -och olika religiösa föreställningar.

  138. Jämställdhet utifrån lagstiftning.

  139. Det handlar både om skolans
    skyldigheter och möjligheter.

  140. Litteraturen öppnar upp många samtal
    om de här frågorna-

  141. -och med en komplexitet som är möjlig
    i samtalet om litteratur.

  142. Kunskaper om diskriminering,
    kränkningar-

  143. -demokrati och mänskliga rättigheter.

  144. Det andra perspektivet är genom.
    Det är själva iscensättningen.

  145. Många lärare säger:
    "Det gör vi hela tiden." Bra.

  146. Det kan behöva systematiseras
    på en hel skola.

  147. För det handlar om värdegrunden
    i vardagen.

  148. T.ex. förhållningssätt och bemötande.

  149. Och värdegrunden är en kunskapsfråga.
    Vi måste se upp så att det inte blir-

  150. -att man pratar värdegrund
    och sen lär sig lagstiftning.

  151. Utan de hänger ihop.

  152. Jag har nämnt
    det främjande perspektivet.

  153. Vi har tillitsfulla relationer,
    inkludering-

  154. -och ett tillåtande klimat
    för att våga säga till.

  155. Att bryta mot normer
    och tystnadskultur.

  156. Att våga gå utanför
    den konformitet som det handlar om.

  157. Att inte våga göra annorlunda.

  158. Då är kunskapsområdet många gånger
    kopplat till undervisningen.

  159. Men det här är hela utbildningen,
    inte bara läraren.

  160. Det är alltså elevhälsa, rektor...

  161. Ja, hela personalen. Vaktmästaren
    kanske är en nyckelperson.

  162. Den är tidigt på skolan
    och möter elever i andra sammanhang-

  163. -och förmedlar tydligt en värdegrund
    och iscensätter det bemötandet.

  164. Det tredje perspektivet
    handlar om för.

  165. I det här sammanhanget
    är det själva demokratiuppdraget-

  166. -som formuleras i förmågor
    som kommunikativa och kritiska.

  167. Men det är fullt applicerbart
    i jämställdhetsuppdraget-

  168. -och frågor om sexualitet.

  169. För det kanske också handlar om
    att våga ingripa-

  170. -om att sätta gränser och våga
    sätta ord på det man upplever-

  171. -i ett sammanhang
    där det inte alltid är så lätt.

  172. Jag hinner.

  173. I det här sammanhanget är det läge
    att lyfta läroplansskrivningar-

  174. -och sex- och samlevnadsunder-
    visningen. Där blir det skarpt läge.

  175. Möjligheterna är väldigt stora.

  176. Vi brukar prata om att sex- och sam-
    levnadsundervisningen i det breda...

  177. Ibland tänker man en lärare
    som kanske med svettpärlor-

  178. -ägnar sig åt
    hur kondomanvändning ska gå till.

  179. Det är jätteviktigt att lyfta.
    Den första ministern talade om-

  180. -att alla inte ska bli
    sexinformatörer.

  181. Utan inom sin profession...

  182. Historieläraren har goda kunskaper om
    maktanalys.

  183. Litteraturläraren och biologiläraren
    har sina ingångar.

  184. Jag tror att det där behöver skolan
    vila i. Inom sitt ämne.

  185. Ämnesintegreringen från 2011-2012
    tycks ha gett viss-

  186. -jag är lite försiktig -
    positiv effekt.

  187. Basen vilar i ämnesintegreringen
    och i det ämnesövergripande.

  188. Jag ska strax ge exempel. Det finns
    också en progression genom alla år.

  189. Men vi har också sidan
    att fånga frågan i flykten.

  190. Både att plocka in positiva delar
    från sociala medier...

  191. För vi får se upp och inte hamna i
    för mycket riskperspektiv i skolan.

  192. Man kan prata om samtycke
    och gråzoner-

  193. -med ett positivt förhållningssätt
    till sexualitet och jämställdhet-

  194. -och sen utforska var gränsen går
    och hur vi pratar om det här.

  195. Så att det inte bara blir fokus på
    ett riskperspektiv.

  196. Men vi måste också fånga de där
    tillfällena när det är besvärligt.

  197. När man hör kommentarer
    på väg till kopieringsmaskinen-

  198. -som kanske inte fungerar,
    och så har man det i örat.

  199. Ska man ta det eller inte?
    Då eller senare?

  200. Men det är också att fånga frågan i
    flykten. Normaliserar vi eller inte?

  201. Sen har vi delen med enskilda
    lektioner, dagar och insatser.

  202. Det är ett komplement.
    Man kan möta ungdomsmottagningar-

  203. -civila samhället och så.

  204. Men det är inte basen
    i sex- och samlevnadsundervisningen.

  205. Utan i undervisningen, systematiskt.
    Det är det vi riktar in oss på.

  206. Rektorns ledning är viktig
    i de här arbetena.

  207. Man behöver systematik,
    kvalitetssäkra och följa upp-

  208. -inte bara lärarnas kompetens, utan
    också vad eleverna säger och tycker.

  209. Elevdelaktigheten är central-

  210. -för att sex- och samlevnads-
    undervisningen ska bli betydelsefull.

  211. Jag tänkte visa... Ibland går det
    önskemål om att utöka läroplanen.

  212. Läroplanerna
    är fulla med formuleringar.

  213. Jag tog bara ett axplock på...
    Jag ser att många fotar.

  214. Vi har ett dokument på vår hemsida-

  215. -med samtliga citat
    och centralt innehåll från kurser-

  216. -som tar upp frågor om sexualitet,
    identitet och jämställdhet.

  217. Det här är från samhällskunskapen.

  218. "Flickors och pojkars identiteter,
    roller, jämställdhet, sexualitet"-

  219. -"läggning, utanförskap
    och kränkningar i religionen."

  220. Hela vägen till gymnasiet
    finns det också.

  221. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sexuella trakasserier och skolans ansvar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister i hur skolan kopplar ihop värdegrundsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen. Teresa Fernándes Long, undervisningsråd på Skolverket, lyfter fram områden som skolans ledning och anställda måste arbeta med för att förbättra sexualundervisningen och göra den mer inkluderande. Hon talar bland annat om vikten av ett normmedvetet förhållningssätt för att bygga tillitsfulla relationer. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap, Värdegrund
Ämnesord:
Genusfrågor, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Samhällsvetenskap, Sexualundervisning, Sexuella trakasserier, Sociala frågor, Undervisning, Undervisning i medicin
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Vad vet vi om unga och sexualitet?

Skolelever vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska handla mer om rättigheter, genus, relationer, normer och hbtq-perspektiv. Det visar en omfattande befolkningsstudie som Folkhälsomyndigheten har gjort. Anna-ChuChu Schindele, utredare på Folkhälsomyndigheten, presenterar resultaten från undersökningen UngKAB15 och redogör bland annat för hur unga ser på sex, rättigheter och kränkningar och för hur skolan kan förbättra sex- och samlevnadsundervisningen. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Hbtq-ungdomars utsatthet

Snäva normer genomsyrar skolans sexualundervisning och den mesta information som ungdomar tar del av gällande sex. Det anser Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom. I ljuset av uppropen #metoo och #tystiklassen berättar han om hbtq-personers särskilda utsatthet i skolmiljön och om hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Sexuella trakasserier och skolans ansvar

Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister i hur skolan kopplar ihop värdegrundsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen. Teresa Fernándes Long, undervisningsråd på Skolverket, lyfter fram områden som skolans ledning och anställda måste arbeta med för att förbättra sexualundervisningen och göra den mer inkluderande. Hon talar bland annat om vikten av ett normmedvetet förhållningssätt för att bygga tillitsfulla relationer. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Framtidens sexualundervisning i skolan

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Machofabriken - normkritik för unga

Undersökningar har visat att killar som är negativa till jämställdhet och dessutom har stereotypa föreställningar om könsroller löper större risk att begå våldsamma handlingar. Nathan Hamelberg och Adam Wassrin på Machofabriken föreläser om hur personal som arbetar med unga kan förebygga våld och främja jämställdhet genom att tala med unga om sociala normer och hur de kan ifrågasättas. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Dags att prata om sexuella övergrepp

Undersökningar har visat att barn vill att skolan ska ge dem information om sexuella kränkningar och övergrepp. Så hur ska skolan agera för att möta det önskemålet? Bengt Söderström, handläggare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset, presenterar en handledning till skolpersonal som Allmänna Barnhuset har tagit fram tillsammans med barn och unga. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Förbud och filter - digital kompetens i skolan

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika "mediepaniker". Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

En inkluderande sexualundervisning

Unga vill få mer information från skolan om sexuella trakasserier och övergrepp, samtycke, sociala normer och relationer. Pelle Ullholm, sakkunnig i sexualupplysning på RFSU, presenterar materialet "Vill du?" och berättar om hur skolans sexualundervisning kan främja ömsesidighet och jämställdhet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Liv med autism - syntolkat

Tvillingarna Lundholm

Nils fick epilepsi och autism i tidig ålder. Tillkommande fysiska sjukdomar har gjort att han fått svårt att utvecklas och lära sig saker. Hans tvillingbror Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära. Nu har bröderna blivit nitton år gamla. Nils går på gymnasiesärskola, han behöver hjälp med allt dygnet runt. Axel läser elektroteknik vid LTH i Lund och lever ett traditionellt studentliv. Deras föräldrar inser att Axel ibland fått ta ett alltför stort ansvar för sin bror.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vilket fokus ska sexualundervisningen ha?

En undersökning gjord av Folkhälsomyndigheten visar att inte ens hälften av de tillfrågade ungdomarna tycker att de har fått tillräckliga kunskaper i sex och samlevnad från skolan. Regeringen har gett Skolinspektionen i uppdrag att granska sex- och samlevnadsundervisningen. Hur skulle den kunna förbättras? Sexualupplysaren Inti Chavez Perez vill att man fokuserar på de negativa sidorna av hur sexualiteten tar sig uttryck i vårt samhälle. Kriminologen Nina Rung är inne på samma linje. Hon vill att skolan arbetar mer förebyggande mot sexualbrott.