Titta

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Om UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Till första programmet

UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra? : Framtidens sexualundervisning i skolanDela
  1. Situationen i dag
    är alldeles otillräcklig.

  2. Elever får inte den kunskap
    som de behöver för att förstå-

  3. -vad som är ett övergrepp, när man
    blir utsatt och när man utsätter nån.

  4. Hjärtligt välkomna hit! Eftersom det
    är en liten slutspurt här-

  5. -så vill jag att vi...

  6. Vi har fått
    mycket matnyttig information-

  7. -om allt från metoder
    till lagar och styrmedel.

  8. Det verkar ju finnas väldigt mycket,
    både metodmaterial och annat.

  9. Men nu vill jag
    konkretisera detta ännu mer.

  10. Frågan är då: Hur står det till med
    det förebyggande arbetet i skolorna-

  11. -och vad ska vi göra konkret?

  12. Du kanske kan börja, Jakob?
    Eller hur?

  13. Och ni alla får ta två, tre minuter-

  14. -för att förhålla er
    till den här frågan-

  15. -och deklarera var exakt ni står
    innan vi går vidare.

  16. Det känns som om jag hörs. Bra.

  17. Man vet aldrig om det är lokalen
    eller mikrofonen. Kul att vara här.

  18. Jag är från Sveriges elevråd, SVEA,
    som samlar elevråd-

  19. -på högstadiet och gymnasiet.

  20. Det känns oerhört viktigt
    att vara här.

  21. Det var ju först en stor tyngd
    när uppropen började komma.

  22. Men det vi såg,
    och det som har bekräftats, är-

  23. -att den verklighet som vi har hört
    att elever befinner sig i-

  24. -nu tas på allvar. Det är en fråga
    som man faktiskt diskuterar.

  25. Riksdagspolitiker
    pratar om hur man ska gå vidare.

  26. Vi känner att det är en bekräftelse
    för alla som har blivit utsatta-

  27. -att man faktiskt tar frågan
    på allvar. Det känns viktigt.

  28. Även om det är viktigt
    att tala om värdegrundsarbete-

  29. -så är det nödvändigt att sortera ut
    och prata om de faktiska problem-

  30. -som sexuella trakasserier
    och övergrepp är.

  31. Och att kunna fokusera
    på det problemet-

  32. -vilket man har börjat göra nu,
    vilket är positivt.

  33. Bilden vi har är att situationen
    i dag är alldeles otillräcklig.

  34. Elever får inte den kunskap
    som de behöver för att förstå-

  35. -vad som är ett övergrepp, när man
    blir utsatt och när man utsätter nån.

  36. Det är brister i elevhälsans arbete.

  37. Åtta procent känner att de får
    kunskap därifrån. Det är för lågt.

  38. Och det är väldigt många elever som
    inte går och pratar med elevhälsan-

  39. -av olika anledningar. Bristande
    resurser och tillit är stora problem.

  40. Och sex- och samlevnadsundervisningen
    är undermålig på många olika sätt.

  41. Det är verkligen ett ämne
    som behöver utvecklas.

  42. Där ser vi att skolans riktlinjer
    och läroplanen måste förtydligas.

  43. Elever måste förstå vad de kan kräva,
    och lärarna vad de ska lära ut.

  44. Vi behöver bättre material
    och lärare med högre kompetens.

  45. Att prata om samtycke i undervis-
    ningen tycker vi är väldigt viktigt.

  46. Det är sjukt att man
    får lära sig koka potatis i skolan-

  47. -men inte att förstå när man
    har blivit utsatt för ett övergrepp.

  48. Vem vill tala nu?
    Ska vi ta Teresa Fernández Long?

  49. Ja. På nationell nivå blir det lite
    svårt att säga exakt hur det ser ut.

  50. Men du redovisade så noggrant
    allt som redan finns.

  51. Vi har konstaterat att det finns
    metoder och stödmaterial.

  52. Det finns lagar, det finns regelverk.

  53. Vad ytterligare
    behöver vi egentligen?

  54. Jag kommer till det.
    Men varje fall är ett för mycket.

  55. Även utan en nationell kartläggning
    så är det viktigt att lyfta det.

  56. Med det sagt:
    Lagstiftningen finns där.

  57. Det finns kraftfulla redskap
    i de styrdokument vi har-

  58. -med läroplaner och ämnes- och
    kursplaner. Det finns mycket stöd.

  59. Men det är en fråga om vilja också.

  60. En fråga om kunskap, resurser och
    samsyn som skolan behöver arbeta med.

  61. Ytterst ansvariga är ju kommuner
    och de fristående huvudmännen-

  62. -som också behöver gå in i arbetet.

  63. Hur kan man uppmuntra
    och ge dem incitament, då?

  64. Skolans organisation ser ju ut så
    att det är fristående.

  65. Det arbetet
    ligger på huvudmännen att utveckla.

  66. Vi som myndighet bistår ju med den
    kompetensutveckling man kan ta in-

  67. -men så ser organisationen ut i dag.
    Jag kanske ska lämna över ordet där.

  68. Tack. Först vill jag säga
    att det är en oerhört viktig fråga.

  69. Och det är bra att RFSU
    tar initiativ till en konferens.

  70. Det jag gjorde som förbundsordförande
    för Sveriges skolledare-

  71. -var att jag direkt
    ringde upp de andra förbunden.

  72. Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet
    och Jakob på Sveriges elevråd.

  73. Och Sveriges elevkårer.
    Vi sa: "Vi måste göra nånting."

  74. Vi tycker
    att alla verktygen finns där.

  75. Läroplanen är glasklar,
    och skollagen är väldigt tydlig.

  76. Vi har en diskrimineringslag.
    Alla verktygen finns där.

  77. Ändå sker det.

  78. Håller du med Teresa om
    att det är viljan som saknas här?

  79. -Var är det det brister?
    -Vi ser två saker man måste titta på.

  80. Det ena är att vi måste få
    en systematik som involverar alla.

  81. Elever, lärare, skolledare,
    elevhälsa, föräldrar-

  82. -i vad som är rätt och fel.
    Arbetet får inte bygga på personer-

  83. -utan det måste finnas
    i organisationen.

  84. Mina medlemmar har ju den här:
    "Vår etiska kod".

  85. Vi måste, som ytterst ansvariga-

  86. -stå upp för den normbildningen.
    Vad som är rätt och fel.

  87. Där måste man börja med ledarskapet.

  88. Det andra vi ser som är viktigt,
    och där vi inte har nån lösning är:

  89. Hur kommer vi till rätta
    med sexuella övergrepp-

  90. -där ingen vågar berätta att de sker-

  91. -för att de sker
    i en hierarkisk organisation?

  92. En elev som utsätts av en elev
    har kanske lättare att berätta.

  93. Men när en elev utsätts av personal,
    eller en ledare utsätter personalen-

  94. -hur hanterar vi det? Jag tror att
    det är det vi måste börja diskutera.

  95. Att skärpa lagstiftningen. Samtyckes-
    lagen tycker vi är oerhört bra.

  96. Vi måste ha en tydligare lagstiftning
    för vad som är rätt och fel-

  97. -men vi måste också skapa strukturer
    där elever, lärare och anställda-

  98. -kan meddela utan att känna att det
    går till den som ansvarar för en.

  99. Det var ju väldigt många otäcka
    vittnesmål som kom fram.

  100. Just när det handlar
    om de här hierarkierna-

  101. -som också är väldigt svåra
    att hantera.

  102. Du ville bara flika in en liten
    kommentar. Sen går ordet till Hans.

  103. Det är viktigt med kulturen.
    Elevskyddsombud - jätteviktig grej.

  104. Men det andra är att man har absolut
    nolltolerans mot övergrepp i skolan-

  105. -och går vidare med varje fall
    för att bygga förtroende för skolan.

  106. När fall läggs ner,
    när man inte går vidare-

  107. -då tar man bort förtroendet,
    och modet som krävs bryter man ner.

  108. Jag släpper in Hans Olsson, sakkunnig
    i sexualundervisning på RFSU.

  109. En av många aktioner
    som ni ägnar er åt-

  110. -är ju konferensen,
    men vad ska man göra i övrigt-

  111. -för att främja och förebygga?

  112. Jag hade en lång lista, men alla
    har redan sagt så många bra saker.

  113. Jag hade tänkt slå ett slag
    för främjandet, vilket är grunden.

  114. Man måste ju ha alla delar, förstås:
    främja, förebygga, upptäcka, åtgärda.

  115. Men vi måste ha ett främjande arbete
    i botten, i grunden.

  116. Annars kan det ju bli som när en del
    skolor diskuterar tjejers klädsel-

  117. -för att man
    ska undvika trakasserier.

  118. Men då åtgärdar man ju
    inte problemet.

  119. Man måste diskutera relationer
    och hur man är mot varandra.

  120. Men jag vill också anknyta
    till Skolinspektionens rapport-

  121. -som kom i dag, nu på morgonen,
    så vi har snabbt skummat den.

  122. Lärarnas kompetens nämnde du.
    Det är jätteviktigt.

  123. En kunnig lärare är grunden, så det
    måste ju in på lärarutbildningen-

  124. -men naturligtvis ska man också
    få en fortbildning vartefter.

  125. Många lärare är osäkra på
    hur de ska integrera HBTQ-frågor-

  126. -och då kommer vi in
    på den utsatthet som finns i skolan.

  127. Då vill jag tillbaka till det ni har
    nämnt: styrning. Rektorns styrning.

  128. Jag har jobbat med det här i många
    år, och det är svårt att nå rektorer.

  129. Redan på 90-talet när jag jobbade
    på Stockholms läns landsting såg vi-

  130. -att där skolledningen är engagerad
    är det också en bättre undervisning.

  131. -Varför är det svårt att nå dem?
    -Det ska väl du egentligen svara på.

  132. Men jag kan komma
    med lite kommentarer också.

  133. Varför är det svårt, Matz?

  134. Alla som jobbar i skolan i dag vet ju
    att rektor är oerhört belastad-

  135. -med en mängd olika uppdrag.
    Vi mäter detta.

  136. Ungefär 50 procent av rektors tid
    går till kärnuppdraget.

  137. Resten går till andra frågor. Jag
    tror att man måste renodla uppdraget.

  138. Fokus på undervisningen, kunskaps-
    uppdraget, en likvärdig utbildning.

  139. Rektorn måste vara och stötta lärarna
    i deras viktiga arbete.

  140. Vi driver det som ett fackförbund.

  141. I dag har man
    alltför många arbetsuppgifter-

  142. -som inte handlar om elevens rätt
    till en rättvis undervisning.

  143. -Hans?
    -Jag vill kommentera lite.

  144. Det nämndes att kommunerna och
    friskoleägarna som driver skolorna-

  145. -måste ta mer ansvar.
    Hur kan man öka den styrningen?

  146. Skolan är ju decentraliserad.
    Men jag vill säga två saker till.

  147. Vi måste prata mer kring normer,
    inte minst maskulinitetsnormer.

  148. Och diskutera det
    för att komma till rätta med gränser-

  149. -trakasserier,
    integritetskränkningar...

  150. Då behöver vi
    diskutera det vardagsvåld-

  151. -som inte minst killar utsätts för,
    fr.a. av andra killar.

  152. Så är det med de flesta trakasserier.
    Killar utsätter andra.

  153. Våld i allmänhet
    eller sexualiserat våld?

  154. Både och. Det där går ihop.
    Det handlar mycket om genus.

  155. Sen vill jag säga en sak,
    för att vara konkret.

  156. Vi skulle kunna tänka lite utifrån
    UngKAB - kunskap, attityd, beteende.

  157. Vi måste konkretisera det. Pratar vi
    om samtycke eller ömsesidighet-

  158. -behöver vi ha kunskaper om vad
    det är och om vad trakasserier är.

  159. Vi behöver diskutera attityder.

  160. Att alla har rätt till sin kropp,
    exempelvis.

  161. Vi behöver också ha färdigheter.

  162. Alltså, hur gör vi? Och efter lunch
    får vi exempel på hur man kan göra.

  163. Hur kommunicerar man samtycke?
    Hur tar man reda på vad nån vill?

  164. Det kan hjälpa en att tänka så.

  165. Vad är det för kunskaper, attityder
    och färdigheter vi vill ha?

  166. RFSU har ju jobbat
    med de här frågorna sen 1933.

  167. Kanske inte just du, då. Det
    hade ju faktiskt varit fascinerande.

  168. Men vet vi - och det är en fråga
    till hela panelen-

  169. -hur attityder och normer
    och också situationen har förändrats?

  170. Har det blivit bättre? Man måste ju
    ändå säga att medvetenheten har ökat.

  171. Jag kom i förrgår
    från mitt andra hemland, Grekland.

  172. Jag råkade nämna Metoo i en tv-
    intervju. Ingen visste vad det var.

  173. Jag har svårt att tänka att det finns
    nån enda människa i den här salen-

  174. -som inte vet vad Metoo är för nåt.
    Finns det nån så räck upp en hand.

  175. Förstår ni vad jag menar? Jag tror
    ändå att det har nått ut över landet.

  176. Men vad har hänt?
    Finns det nån typ av mätning?

  177. -Du får börja.
    -Du nämnde inte det tidigare...

  178. ...men det finns ett bra underlag
    för antal anmälningar om kränkningar.

  179. Hur det har ökat genom åren. Och det
    positiva med det, kan man säga-

  180. -är att man har en medvetenhet
    om rätten att anmäla.

  181. Men sen talar vi om
    sexuella kränkningar och övergrepp.

  182. De kommer inte fram.
    Det måste vi diskutera.

  183. Hur gör vi
    så att även de vågar berätta?

  184. Där tror jag att samtal och dialog
    är oerhört viktigt.

  185. Den förebyggande insatsen. När
    Folkhälsomyndigheten drog det här-

  186. -så var det bara åtta procent,
    elevhälsan var sju procent.

  187. Men elevhälsan är ju en del
    av lärarens undervisning.

  188. Så jag blev glad av att 55 procent
    hade fått kunskap i skolan.

  189. Och åtta procent elevhälsa -
    det är samma sak.

  190. Elevhälsa bygger ju på ett
    hälsofrämjande samtal i klassrummet.

  191. Så vi ser att anmälningarna
    har ökat när det gäller kränkningar.

  192. Jag tänker att elevhälsan
    kan vara en del av undervisningen-

  193. -men undervisningen i sig
    är ju planerad av läraren.

  194. Ofta finns det ett gott samarbete,
    men eleverna ska också få kunskap-

  195. -i sitt möte med elevhälsan.

  196. Rektorer har fullt upp,
    och det är jättemycket.

  197. Men de här frågorna har ju inte varit
    på agendan generellt i samhället.

  198. Med Metoo
    så kanske vi också riktar blicken-

  199. -och prioriterar de här frågorna.
    Och det här området-

  200. -som kanske har fått stå tillbaka
    för andra satsningar-

  201. -och liksom hamnat i kölvattnet,
    får större utrymme.

  202. Eftersom det är svårt
    att systematisera arbetet-

  203. -så ska vi försöka ta fram
    ett konkret stöd för rektorer...

  204. -...för att systematisera arbetet.
    -Hur kan det stödet se ut?

  205. Det planerar vi nu. Det måste gå in
    i det systematiska kvalitetsarbetet-

  206. -för all verksamhet på skolan.
    Det är kompetensutveckling.

  207. Innan jag släpper in er
    så skulle jag vilja bjuda in er.

  208. Jag vill väldigt gärna höra
    era tankar eller era frågor-

  209. -till den här
    otroligt kunniga panelen.

  210. Ni kanske har nåt exempel från
    er egen skola, eller nån fundering.

  211. Dela jättegärna med er.
    Hedvig är redo med mikrofonen.

  212. -Då börjar vi med dig.
    -Oj, jag var inte beredd.

  213. -Men du viftade ju.
    -Jag trodde det skulle komma frågor.

  214. Jag viftade för att vi pratar om-

  215. -att 55 procent primärt får kunskap
    från skolan och 8 från elevhälsan.

  216. Oavsett om man lägger ihop dem
    så är det en för låg siffra.

  217. Om 60 procent får den kunskapen
    primärt från skolan är det för lågt-

  218. -för att säkerställa att alla barn
    och unga får en jämlik kunskap-

  219. -om sex och samlevnad. Så det
    är det ena. Vi måste pusha det här.

  220. Att se det som en framgång eller
    en hög siffra blir lite konstigt.

  221. Den måste höjas.
    Vi måste prata mer om det här.

  222. Fler elever måste känna att skolan
    verkligen levererar i undervisningen.

  223. Sen den andra delen,
    med styrning och material.

  224. Då vill jag nämna elevskyddsombuden
    och elevens delaktighet.

  225. Det här är väldigt många elevers
    vardag och verklighet.

  226. Att inkludera eleverna i processen
    blir avgörande.

  227. Det är tydligt i lagen att eleverna
    ska vara med i utvecklingsarbetet.

  228. Så det vill jag bara skicka med här,
    att man verkligen tydliggör det.

  229. Hans Olofsson.

  230. Du frågade: "Har det inte
    blivit bättre?" Jo, det har det.

  231. Det måste vi också komma ihåg. Att vi
    diskuterar det här är ju ett tecken.

  232. Och att man inte accepterar det.
    Vi kan ju titta på vad unga säger.

  233. Vi har den dubbla bilden av att man
    är ganska nöjd med sitt sexliv-

  234. -samtidigt som det här finns.
    Man är mer medveten om gränserna.

  235. Det som var accepterat när jag var
    ung - inte på 30-talet, men nästan-

  236. -accepteras inte längre.
    Och vi vet att unga-

  237. -har en ganska kritisk bild
    av pornografin, till exempel.

  238. Enligt forskare har det att göra med
    sex- och samlevnadsundervisningen.

  239. Vi har en diskussion
    kring vad sexualitet är.

  240. Det är viktigt. Det har blivit
    bättre, men vi behöver göra ännu mer.

  241. Vi talar ju ganska mycket här
    om brottsprevention.

  242. Och främjande
    talar vi mycket om här.

  243. Vad är skillnaden, Hans?
    Kan du konkretisera det?

  244. Förlåt. Skillnaden mellan...?

  245. Mellan brottsprevention,
    alltså förebyggande, och främjande.

  246. Främjandet är ett arbete som man gör
    utan att nåt särskilt har hänt.

  247. Hur tänker vi kring relationer?

  248. Hur kan vi skapa
    goda, tillitsfulla relationer?

  249. Det måste vi ju jobba med hela tiden.

  250. Preventionen är ju mer att avvärja
    de här riskerna, de här problemen.

  251. Då kan det handla
    om att skapa trygga miljöer.

  252. Att man ser till att det finns vuxna-

  253. -på skolgården, i korridorer och så.

  254. Det första är ett kontinuerligt
    arbete som man skapar samsyn kring.

  255. Tack så mycket. Nu har vi en vän
    här nere. - Hej! Vad heter du?

  256. Jag heter Linn och jobbar som lärare
    på en grundskola.

  257. Jag har en fråga.
    Jag vet inte om den är lämplig här.

  258. Innan jag kom hit frågade jag några
    elever om jag skulle fråga nåt.

  259. Våra elever är väldigt bra
    på de här frågorna, tycker jag.

  260. Vi diskuterar det här ofta
    och pratar mycket om det här ämnet.

  261. Men framför allt mina elever
    som är tjejer känner så här:

  262. "Vi säger stopp, vi protesterar och
    säger till lärare. Men vad händer?"

  263. "Killarna kommer tillbaka
    och fortsätter."

  264. "Ska jag flytta på mig eller ska de?"
    Vad är nästa steg med det?

  265. Det börjar pratas
    och diskussionen öppnas upp-

  266. -och vi ringer hem,
    som vi gör som lärare.

  267. Men hur hjälper vi till att verkligen
    få bort de här problemen?

  268. Vad är nästa steg när flickorna
    har sagt till? Konsekvenserna?

  269. Vi har skärpt lagen i Sverige-

  270. -såtillvida att när en elev anmäler
    ett övergrepp till dig som lärare-

  271. -så måste rektor få kunskap om det
    och anmäla det till huvudmannen.

  272. Och det är ju utredning och sen vidta
    åtgärder. Det är oerhört viktigt-

  273. -att informationen
    når fram till rektor-

  274. -och att rektor också
    gör allt det som rektor ska göra.

  275. Allt från polisanmälan
    till att meddela huvudmannen.

  276. Det är det arbetet
    som vi måste bli systematiska på.

  277. För får vi fram uppgifter
    så måste vi agera.

  278. Men det kan ju också handla om små,
    vaga glidningar.

  279. Som när de leker våldtäkt i skolan.
    Sånt man inte kan polisanmäla.

  280. Ja, varsågod Teresa.

  281. Skolan
    har ju ett fostransuppdrag också.

  282. Och ett litet barn,
    kan det begå ett övergrepp?

  283. Det är en juridisk fråga, och man vet
    inte hur långt ner man kan gå.

  284. Men vi har fortfarande
    ett fostransuppdrag.

  285. Det handlar om vad som är okej.
    Där behövs personalens samsyn.

  286. Även de små nyanserna,
    det som är normaliserat-

  287. -som maskulinitetsnormer som pojkar
    lär sig, tar med sig, reproducerar-

  288. -för att inte hamna utanför... Det är
    ju jobbigt att vara ung kille också.

  289. Personalen måste ha kunskap
    för att se vad som pågår-

  290. -och ha skolledningens stöd.

  291. Du arbetade som lärare i sexton år.
    Vilka utmaningar mötte du?

  292. Då blir det ju i egenskap...
    Bara kort, så är det väl...

  293. Vi vet att vardagen för lärare
    är intensiv.

  294. Det är mycket att göra,
    många möten, många åtaganden-

  295. -med en hög ambition, för det mesta.

  296. Och det,
    plus de här många människorna-

  297. -som gör olika saker,
    som utvecklas, provar och testar...

  298. Det är ganska energikrävande-

  299. -att i alla de här stunderna
    göra de val-

  300. -som i förlängningen
    bidrar till ungas utveckling-

  301. -och som också grundar sig
    i läroplanen, skollagen o.s.v.

  302. Det är en oerhört mångfasetterad,
    ansvarsfull och utmanande situation-

  303. -men också absolut jätterolig.

  304. Hans, du vill inflika nånting.

  305. Det är ett typexempel på att det inte
    räcker att bara åtgärda det som sker.

  306. Man måste jobba med relationer
    hela tiden och diskutera normer-

  307. -kring genus
    och hur vi behandlar varandra.

  308. Jag tycker det är ett typexempel
    på det.

  309. Vi har en fråga till som jag vill
    försöka väva in här, väldigt snabbt.

  310. För sen ska ni
    få knyta ihop den här säcken.

  311. Då skulle jag väldigt gärna vilja-

  312. -att ni kommer med ett tips, ett
    önskemål eller till och med ett krav-

  313. -eller varför inte löften, om man har
    maktpositioner, som vissa här har.

  314. Vi vill höra vad ni kan lova, men här
    kanske det är krav. - Varsågod.

  315. Karolin heter jag och är kurator, en
    av de där 8 procenten i elevhälsan.

  316. Vi har en feministisk regering, vi
    vet hur viktiga de här frågorna är.

  317. Är det ingen som driver frågan om
    att ha sexualkunskap som ett ämne?

  318. Just för att det uppenbarligen,
    trots lagar o.s.v., inte fungerar?

  319. Tack! Mycket konkret,
    och du fick en applåd också.

  320. Vem vill svara? Teresa.

  321. Den kartläggning som gjordes 1999-

  322. -då sex- och samlevnads-
    undervisningen låg som ett spår-

  323. -visade att likvärdigheten brast och
    att, vilket fortfarande tycks gälla-

  324. -fokus låg på det biologiska.
    Läroplansförändringarna 2011-2012-

  325. -var för att säkra att alla elever
    möter de här områdena.

  326. Man ska inte glömma
    att det får två konsekvenser.

  327. Det ena är att man vet när man kan
    möta det. Det är en rättighetsfråga.

  328. Det andra är ju att det är svårt att
    se vilken lärare som har kompetensen-

  329. -att prata om normer
    ur ett naturvetenskapligt perspektiv.

  330. Och dessutom prata om religionens
    olika texttolkningar.

  331. Det skulle i så fall vara ett ämne
    för sig, där olika lärare går in.

  332. Det är en organisatorisk fråga. Men
    det här är ju inte en del för sig.

  333. Vad vore religions- och historie-
    undervisningen utan sexualitet?

  334. Det vi kan se
    från granskningen som kom i dag-

  335. -är att det verkar ha gett
    bättre resultat att lägga in det.

  336. Inte tillräckligt bra, men det finns
    påtryckningar och önskemål om det.

  337. Tack så mycket. Då kör vi
    den här avslutande rundan.

  338. Och så får ni gärna väva in
    en reflektion kring det här.

  339. -Vem börjar?
    -Ska jag börja?

  340. Det måste förtydligas vilka
    rättigheter och vad man ska ta upp.

  341. Den exakta formen för
    hur det ska göras är väldigt oklar-

  342. -men det måste bli tydligare
    oavsett om det är ett eget ämne.

  343. Jag blir glad över att Gustav
    tänker se det som sin valfråga-

  344. -att stärka
    sex- och samlevnadsundervisningen.

  345. Vi tycker att det
    är en oerhört prioriterad fråga.

  346. Så det kommer vi verkligen
    att följa upp att ministern gör.

  347. Andra medskick
    är att stärka elevhälsan-

  348. -och öka samverkan inom skolan
    och inkludera eleverna.

  349. Prata med eleverna i skolan.

  350. Och för att svara
    på frågan om vad man kan göra:

  351. Uppmana eleverna
    att organisera sig på skolan.

  352. Att protestera mot rektorer
    som vägrar att agera-

  353. -och gå ut i media och prata om det.

  354. Och sen är det nolltolerans.
    Vi måste ha det på alla skolor.

  355. Du sa det: elevernas delaktighet,
    som är så central i all undervisning.

  356. Här blir det extra viktigt för att
    fånga upp elevernas funderingar.

  357. Förhoppningsvis har den här frågan
    lyfts upp på agendan-

  358. -och skolorna jobbar systematiskt
    med det i framtiden.

  359. Och en fundering: att vi ser upp
    med balansen mellan risk och frisk.

  360. Sexualitet är nåt positivt. Det
    är en del av många människors liv.

  361. Att vi inte fastnar alltför mycket
    i en ingång-

  362. -som handlar om våldsprevention,
    kontroll och att stävja beteenden.

  363. Det är viktigt också, men ingången
    i lärandet behöver vara positiv.

  364. Tack.

  365. Jag börjar med vad jag förväntar mig,
    och sen vad jag lovar att göra.

  366. Vi ser att det är oerhört viktigt
    att vi får ett nationellt fokus-

  367. -på lärares
    och skolledares kunskapsuppdrag.

  368. Läroplansuppdraget
    och ämnesuppdraget. Undervisningen.

  369. Det måste man nationellt ta tag i nu-

  370. -för vi har en belastning, en växande
    kompetensbrist i svensk skola.

  371. Vi måste fokusera
    på de lärare som är kvar-

  372. -som är behöriga och legitimerade.

  373. Rektor måste stötta, och framför allt
    tillgodose elevernas rättigheter.

  374. Och då måste rektor
    släppa allt annat.

  375. Där måste huvudmännen bli
    mycket tydligare, och lagstiftaren.

  376. Det andra
    vi måste komma till rätta med-

  377. -är att få en systematik
    i kvalitetsarbetet.

  378. Att det blir en del i att följa upp.
    Hur mår eleverna och personalen?

  379. Hur gör vi tillsammans
    för att hitta dem som inte mår bra?

  380. Den systematiken
    bygger på kvalitetssystemet-

  381. -men det bygger framför allt på
    en stark, stark dialog med varandra.

  382. Det jag lovar och det jag gör nu-

  383. -är att prata med våra medlemmar. Vi
    har ett enormt ansvar som skolledare.

  384. Att stå upp för elevens rätt
    till en likvärdig, rättvis skola.

  385. Att stå upp för elevens rättighet
    till en trygg och säker skola.

  386. Det pratar jag om. I går var jag i
    Mjölby och pratade om vår etiska kod-

  387. -och i morgon är jag i Nynäshamn.
    Det försöker jag göra.

  388. För det handlar
    om vårt ansvarstagande.

  389. Tack så hemskt mycket.
    Och Hans, sist men inte minst.

  390. Jag ska försöka fatta mig kort.

  391. Vi har ett åttapunktsprogram med
    politiska krav. Jag ska nämna tre.

  392. Obligatoriskt att ta upp sex- och
    samlevnad på alla lärarutbildningar.

  393. Nu är det enbart på grundlärar-
    utbildningen för årskurs 4-6.

  394. Systematiska utvärderingar
    och uppföljningar.

  395. Det duger inte med en
    inspektionsrapport vart tjugonde år.

  396. Vi måste följa utvecklingen, för då
    kan vi se hur vi kan förbättra.

  397. Vi måste veta mer om vad som sker
    i klassrummet, väldigt praktiknära.

  398. Vad är det för bra exempel? Vad
    funkar inte? Det behöver vi mer av.

  399. Och så det här med tydligare styrning
    för en likvärdig sexualundervisning.

  400. Rektor måste ta ansvar
    för likvärdigheten på sin skola.

  401. Det är rektorns ansvar. Men rektorn
    kan ju bara ta ansvar för sin skola.

  402. Är man en kommun
    eller friskolekoncern-

  403. -så måste ju den som driver skolan,
    huvudmannen-

  404. -ta ansvar för att det är likvärdigt
    i hela kommunen eller koncernen.

  405. Det är tre krav. Vi behöver
    titta mer på styrningsfrågorna.

  406. Tre krav.
    Inte så roliga, men nödvändiga.

  407. Allt är inte roligt här i livet. Jag
    vill tacka er, en fantastisk publik.

  408. Jag vill tacka er för era insatser,
    och er kunskap och er ambition-

  409. -att göra skolvärlden, och världen
    i allmänhet, bättre. Tack så mycket!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtidens sexualundervisning i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Sexualundervisning, Sexuella trakasserier, Undervisning, Undervisning i medicin
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Vad vet vi om unga och sexualitet?

Skolelever vill att sex- och samlevnadsundervisningen ska handla mer om rättigheter, genus, relationer, normer och hbtq-perspektiv. Det visar en omfattande befolkningsstudie som Folkhälsomyndigheten har gjort. Anna-ChuChu Schindele, utredare på Folkhälsomyndigheten, presenterar resultaten från undersökningen UngKAB15 och redogör bland annat för hur unga ser på sex, rättigheter och kränkningar och för hur skolan kan förbättra sex- och samlevnadsundervisningen. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Hbtq-ungdomars utsatthet

Snäva normer genomsyrar skolans sexualundervisning och den mesta information som ungdomar tar del av gällande sex. Det anser Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom. I ljuset av uppropen #metoo och #tystiklassen berättar han om hbtq-personers särskilda utsatthet i skolmiljön och om hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Sexuella trakasserier och skolans ansvar

Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister i hur skolan kopplar ihop värdegrundsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen. Teresa Fernándes Long, undervisningsråd på Skolverket, lyfter fram områden som skolans ledning och anställda måste arbeta med för att förbättra sexualundervisningen och göra den mer inkluderande. Hon talar bland annat om vikten av ett normmedvetet förhållningssätt för att bygga tillitsfulla relationer. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Framtidens sexualundervisning i skolan

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Machofabriken - normkritik för unga

Undersökningar har visat att killar som är negativa till jämställdhet och dessutom har stereotypa föreställningar om könsroller löper större risk att begå våldsamma handlingar. Nathan Hamelberg och Adam Wassrin på Machofabriken föreläser om hur personal som arbetar med unga kan förebygga våld och främja jämställdhet genom att tala med unga om sociala normer och hur de kan ifrågasättas. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Dags att prata om sexuella övergrepp

Undersökningar har visat att barn vill att skolan ska ge dem information om sexuella kränkningar och övergrepp. Så hur ska skolan agera för att möta det önskemålet? Bengt Söderström, handläggare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset, presenterar en handledning till skolpersonal som Allmänna Barnhuset har tagit fram tillsammans med barn och unga. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Förbud och filter - digital kompetens i skolan

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika "mediepaniker". Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

En inkluderande sexualundervisning

Unga vill få mer information från skolan om sexuella trakasserier och övergrepp, samtycke, sociala normer och relationer. Pelle Ullholm, sakkunnig i sexualupplysning på RFSU, presenterar materialet "Vill du?" och berättar om hur skolans sexualundervisning kan främja ömsesidighet och jämställdhet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Dags att prata om sexuella övergrepp

Undersökningar har visat att barn vill att skolan ska ge dem information om sexuella kränkningar och övergrepp. Så hur ska skolan agera för att möta det önskemålet? Bengt Söderström, handläggare på Stiftelsen Allmänna Barnhuset, presenterar en handledning till skolpersonal som Allmänna Barnhuset har tagit fram tillsammans med barn och unga. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Drogprevention på måfå

Skolan ska arbeta förebyggande och upplysa om riskerna med alkohol, tobak och narkotika. Men hur gör man det på bästa sätt? Några gemensamma riktlinjer för hur droginformation ska gå till finns inte och när Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, utredde effekten av ett antal metoder som används i skolor, kom man fram till att de flesta i praktiken är verkningslösa. Vad är meningen med förebyggande arbete om man inte vet att det fungerar?