Titta

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Om UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Arbetet med att revitalisera de samiska språken går framåt med hjälp av nya digitala verktyg, nätverkande och samarbetsprojekt. En serie föreläsningar inspelade den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik : Giellagáldu - ett samiskt språksamarbeteDela
  1. På kartan kan man se
    att de samiska språkområdena–

  2. –inte följer riksgränserna
    men korsar dem.

  3. Goddag. Jag heter Marko Marjomaa
    och jag är projektchef på Giellagáldu.

  4. Och min arbetsgivare är
    sametinget i Finland.

  5. Mitt föredrag handlar om det
    samiska språksamarbetet i Norden.

  6. Det handlar också om Giellagáldu–

  7. –som nu fungerar som organ
    för det nordiska språksamarbetet.

  8. Varför behövs språksamarbete?

  9. Jag har en karta här
    där man har märkt ut...

  10. ...de traditionella
    samiska språkområdena.

  11. Och riksgränserna är också utmärkta.

  12. Nuförtiden talas samiska
    också utanför de här språkområdena.

  13. Speciellt i huvudstadsområdena
    finns många samisktalande.

  14. Syftet med kartan är att visa konkret–

  15. –varför det finns ett behov
    för språksamarbetet.

  16. På kartan kan man se
    att de samiska språkområdena–

  17. –inte följer riksgränserna,
    men korsar dem.

  18. Och det medför ju en hel del problem.

  19. Med på kartan finns nio samiska språk,
    och de talas i fyra länder.

  20. I Sverige, Norge, Finland
    och i Ryssland.

  21. De språk som korsar gränserna
    och som är med i vårt projekt–

  22. –är sydsamiska,
    lulesamiska, nordsamiska–

  23. –enaresamiska och skoltsamiska.

  24. Det enda språket i det här projektet
    som bara talas i ett enda land–

  25. –är enaresamiska
    som talas i Finland kring Enareträsk.

  26. Med i projektet
    finns också skoltsamiska–

  27. –vars traditionella språkområde
    går över till rysk sida.

  28. Därför finns det företrädare
    från rysk sida också i sektionen.

  29. Riksgränserna
    och andra förvaltningsgränser–

  30. –har en tendens att bli språkgränser.

  31. Därför har riksgränserna
    också påverkat de samiska språken.

  32. Svenskan, norskan och finskan
    som är majoritetsspråk påverkar–

  33. –de samiska språken.

  34. Det finns ett behov för samarbete
    också på den språkpolitiska nivån.

  35. Med det menar jag att det är bra
    att diskutera och jämföra–

  36. –språkens situation i de olika länderna.

  37. Exempelvis att man jämför situationen
    i Sverige med Finland eller Norge.

  38. Det är bra att diskutera och samtala
    om de samiska språkens situation.

  39. Och så kan man se om det finns
    goda lösningar i grannländerna–

  40. –och undersöka
    om de kan fungera i ens eget land.

  41. Sen finns det en praktisk,
    lingvistisk nivå i samarbetet.

  42. Det är det vi gör i Sámi Giellagáldu.

  43. Vi gör praktiskt språkarbete. Vi tar
    fram ny terminologi och normeringar.

  44. Man kan också be oss om hjälp–

  45. –om man har problem, till exempel
    när man skriver och så vidare.

  46. Jag har ett exempel på det.
    Jag tar upp den lite senare...

  47. Jag tog upp att samarbetet
    över riksgränserna är viktigt.

  48. Men samarbetet mellan de olika
    samiska språken är också viktigt.

  49. Om man tänker att det finns behov
    för att skapa nya ord–

  50. –är det lönt för nordsamiskan att titta
    på hur lulesamiskan har löst det–

  51. –och inte hoppa direkt till lösningen
    som finns på norska eller svenska.

  52. Där är det viktigt att det finns
    ett samarbete mellan samiska språk.

  53. Jag har ett bra exempel på det.

  54. Nyligen arbetade
    den nordsamiska språkavdelningen–

  55. –med benämningar
    på finska fiskarter.

  56. I samband med att avdelningen
    skulle behandla orden–

  57. –så tittade man på
    om det redan fanns namn på arterna–

  58. –på enare- och skoltsamiska,
    och det gjorde det.

  59. En del ord lånades från skoltsamiska
    och speciellt från enaresamiska.

  60. Och ibland gjorde språkavdelningen
    helt nya ord.

  61. Men det var ett bra exempel på–

  62. –hur samiska språk kan stötta varann.

  63. Man behöver inte alltid låna
    terminologi från andra språk.

  64. Här har vi ett annat exempel.

  65. Vi fick en förfrågan om
    att ta fram ett nytt ord.

  66. Vi skulle skapa ett ord
    för nettbrett, surfplatta och tabletti.

  67. Nettbrett heter det i Norge, surfplatta
    i Sverige och tabletti i Finland.

  68. Som man kan se så är ordet
    inte likadant i majoritetsspråken.

  69. Hur gör man då?

  70. Det hade väckt intressanta tankar
    om man skriver på nordsamiska–

  71. –att det används mycket tabletter
    i undervisningen i Finland.

  72. För ordet har inte samma betydelse
    på norska sidan som på finska sidan.

  73. Så då måste man hitta lösningar.
    Språkavdelningen skapade det här:

  74. Dihtorduolbbus (=datorplatta).

  75. Varför behövs ett språksamarbete?

  76. Ett språksamarbete
    är inget nytt fenomen.

  77. En samisk språknämnd inrättades
    redan på 70-talet.

  78. Den ansvarade för språksamarbete
    och arbete med terminologi.

  79. Men den samiska språknämnden
    hade inte tillräckligt med resurser.

  80. Man hade bara två anställda.

  81. Giellagáldu hade ju nio anställda.
    Språknämnden saknade helt resurser.

  82. Därför tog
    Samiskt parlamentariskt råd, SPR...

  83. De beslutade
    att förnya språksamarbetet.

  84. Därför satte man igång
    en förnyelseprocess 2008.

  85. Så då pågick
    pilotprojektet SÁFÁ till 2011.

  86. Resultatet av pilotprojektet var–

  87. –att projektet SÁFÁ2 startades
    som finansierade Giellagáldu.

  88. SÁFÁ2 startades 2013–

  89. –och den avslutades i juni 2014.

  90. Projektet var ett Interreg-projekt.

  91. Just nu bedriver vi projektet
    Giellagáldu som jag berättar om nu.

  92. Instiutionen Giellagáldu är ett samiskt
    kompetens- och resurscentrum.

  93. Det är projektet Giellagáldu
    som finansierar vår verksamhet.

  94. Projektet har flera olika finansiärer.

  95. Interreg V Nord är en finansiär.

  96. Sametingen i Norge, Sverige
    och Finland.

  97. På finsk sida finns Lapplands förbund
    och i Norge Troms fylkeskommun.

  98. De är våra finansiärer.

  99. Eftersom det är ett projekt
    så har den ett slut.

  100. Vårt projekt avslutas i år i maj.

  101. Den startades 1 augusti 2015.

  102. Projektet har pågått i nästan tre år.

  103. Vad är då syftet med projektet?

  104. Som jag berättade nyss
    var det den samiska språknämnden–

  105. –som ansvarade för
    det nordiska språksamarbetet.

  106. Men det fungerade inte så bra–

  107. –på grund av resursbrist
    och organisatoriska orsaker.

  108. Syftet med Giellagáldu är att stärka
    och främja nordiskt språksamarbete.

  109. Man måste komma ihåg
    att det är ett nordiskt samarbete.

  110. Det finns en praktisk orsak till varför
    inga samiska språk i Ryssland är med.

  111. Det är ett Interreg-projekt, och det
    fanns inga ryska samarbetspartners.

  112. Projektets syfte är också att stärka
    och främja de samiska språken.

  113. Och att berika de samiska språken
    och säkerställa deras framtid.

  114. En av de viktigaste frågorna är–

  115. –att göra Giellagáldu permanent
    under projekttiden.

  116. Tyvärr verkar det vara så att den
    fasta finansieringen inte är löst ännu.

  117. När det här projektet är slut
    kan det bli ett avbrott i verksamheten.

  118. SPR, Samiskt parlamentariskt råd
    har gett–

  119. –Giellagáldu i uppgift–

  120. –att ha det största ansvaret
    för samiskt språksamarbete–

  121. –och ge stöd till samisktalande. Det
    mandatet har SPR gett till Giellagáldu.

  122. Nu ska jag berätta lite om
    hur Giellagáldu är organiserad.

  123. Som jag sa nyss så är vi ett organ
    som är underställt SPR.

  124. De tar det slutliga besluten
    om det samiska språksamarbetet.

  125. Giellagáldu har fem språkavdelningar.

  126. Den har avdelningar för syd-, lule-,
    nord-, enare-, och skoltsamiska.

  127. Vi hade också
    en umesamisk arbetsgrupp–

  128. –som skulle anta
    en umesamisk ortografi.

  129. Där ser ni en bild på när dokumentet
    undertecknades i Lycksele.

  130. Det var den sjätte april 2016.

  131. Det har varit
    ett resultat under projekttiden–

  132. –som är extra minnesvärt
    och väldigt viktigt.

  133. Det har varit en viktig del i projektet.

  134. Vi har ju nio anställda.

  135. Vi har en anställd för sydsamiska
    och lulesamiska från vartdera land–

  136. –så att en anställd är från norsk sida
    och en från svensk sida.

  137. För nordsamiska har vi tre anställda,
    en från Norge, Sverige och Finland.

  138. Och för enare- och skoltsamiska
    har vi en anställd vardera.

  139. Det är för att det nordiska...

  140. Man har anställda från de olika
    nordiska länderna där språket talas–

  141. –för att man ska få med
    det nordiska perspektivet.

  142. Att det inte blir så att språkarbetare
    i Sverige skapar ny terminologi–

  143. –utan att kunna spegla
    hur det funkar i Finland till exempel.

  144. Om samisktalande i Finland kan
    förstå och använda det ordet.

  145. Tre personer arbetar
    med administration.

  146. Jag som projektledare ska koordinera
    språkarbetarnas arbete i tre länder.

  147. Så har vi en administratör.

  148. Titeln berättar ingenting
    om vad tjänsten går ut på.

  149. Administratören ansvarar för vår sajt,
    information och budgeten i Norge.

  150. Sen har vi en projektsekreterare.

  151. Giellagáldus viktigaste arbete är det–

  152. –som avdelningarna gör, de behandlar
    normeringar och terminologi.

  153. Ledamöterna har utsetts av SPR–

  154. –efter förslag från sametingen
    i Norge, Sverige och Finland.

  155. Deras mandat är på tre år.

  156. Ett krav är att ledamöterna ska ha
    särskild kompetens i språk.

  157. De ska ha goda kunskaper i språket–

  158. –för att kunna arbeta
    med normeringar och terminologi.

  159. Jobbet kräver
    att man behärskar språket väl.

  160. Avdelningarna har en ordförande
    och en vice ordförande.

  161. Ordförande och vice får aldrig vara
    från samma land.

  162. Språkarbetarna fungerar
    som sekreterare och handläggare.

  163. Det innebär att till exempel
    när vi får olika ordlistor–

  164. –så förbereder språkarbetarna
    frågorna till avdelningarna.

  165. De är handläggare och sekreterare.

  166. Om de är flera än en språkarbetare
    så delar de på uppgifterna.

  167. De delar upp det så att nån är
    sekreterare och nån är handläggare.

  168. Ett av Giellagáldus praktiska arbeten
    är språkbevarande.

  169. Här nere har vi www.giella.org
    och vi har också en facebook-sida.

  170. Man kan också mejla eller ringa oss
    för att fråga om råd.

  171. Och...

  172. Man kan fråga oss direkt.
    Många har kontaktat oss på Facebook.

  173. Det är ett lätt sätt
    att ställa frågor till oss.

  174. Att utveckla språken är också
    en av våra uppgifter.

  175. I praktiken innebär det att vi...

  176. Att vi gör normeringarna och tar fram
    terminologi som utveckla språken.

  177. Och så lägger vi upp
    vårt material på vår sajt.

  178. Vi har också försökt samla
    användbara länkar där–

  179. –som språkanvändarna kan använda.

  180. Där kan man ta del av vårt arbete
    med normeringar och terminologi.

  181. Arbetet med normeringar
    och terminologi är också viktigt–

  182. –för att Giellatekno och Divvun
    behöver dem.

  183. Børre Gaup kommer ju
    att berätta om Divvun här.

  184. De verktygen använder våra
    normeringer och vår terminologi.

  185. Vi har den typen av ett samarbete.

  186. Arbetet med ortnamn
    har också utsetts.

  187. Men det är lite svårt att driva det.

  188. Varje land
    har nämligen olika lagar och regler–

  189. –vilka gör att vi inte kan ha ortnamn
    som en normeringsfråga.

  190. Språksamarbetet
    har ju sina utmaningar.

  191. En utmaning är
    att få ett projekt permanent.

  192. Behovet av nya ord och ny terminologi
    växer hela tiden.

  193. Det arbetet borde bedrivas permanent
    och få tillräckligt med resurser.

  194. Jag har hela tiden talat om
    ett nordiskt språksamarbete.

  195. Men samiska talas också
    utanför Norden.

  196. Det borde vara möjligt för andra
    samiska språk att delta i samarbetet.

  197. Här ser ni länkar där ni kan hitta våra
    normeringar och vår terminologi–

  198. –och skicka frågor till oss. Tack!

  199. Översättning: Lea Simma
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Giellagáldu - ett samiskt språksamarbete

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Språkgränserna inom Sápmi finns egentligen inte, exempelvis talas det nordsamiska på många ställen. Därför är det nordiska språksamarbetet Giellagáldu extra viktigt, menar Marko Marjomaa som leder projektet. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Samiska språk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Så främjas de samiska språken

Hur ser situationen för de samiska språken ut idag och vad gör Sametinget för att främja dem? Lars Miguel Utsi, ordförande i Sametingets språknämnd, inledningstalar på nordsamiska vid språkkonferensen #DigiGiella18. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Sametingets ordboksapp

Nu finns Sametingets ordböcker som app för mobiler och surfplattor. Appen är gratis och när den väl är nedladdad funkar den också utan telefontäckning och internetuppkoppling. Än så länge finns den på sydsamiska och lulesamiska. Anders Östergren från Samiskt språkcentrum visar hur appen fungerar och berättar om arbetet med att revitalisera de samiska språken. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Samiska ur ett arvspråksperspektiv

Hur håller man ett ickedominant språk vitalt? Mikael Vinka, professor i samiska, reder ut begreppen kring minoritetsspråk och deras villkor. Han beskriver också hur små barn lär sig språk och hur viktigt det är att barn exponeras mycket inför det språk man vill föra vidare. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Samiskt språknav

Umeå kommun har förändrat sitt sätt att arbeta med samiska som modersmål i både förskola och skola. Bland annat erbjuder man fler undervisningstimmar och nya möjligheter för de elever som läser samiska att träffas och använda språket. Marie Karling, chef för Samiskt språknav, berättar. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Giellagáldu - ett samiskt språksamarbete

Språkgränserna inom Sápmi finns egentligen inte, exempelvis talas det nordsamiska på många ställen. Därför är det nordiska språksamarbetet Giellagáldu extra viktigt, menar Marko Marjomaa som leder projektet. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - DigiGiella18 - Samiska språk och digital teknik

Språkteknologi i vardagen

Børre Gaup och Elena Junie Paulsen arbetar på Institutet för språk och kultur i Tromsø. Båda är en del av projektet Divvun. Här demonstrerar de en rad nya digitala verktyg som erbjuder bland annat grammatikkontroll, substantiv- och verbböjning samt stavningskontroll för sex olika samiska språk. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under festivalveckan Staare 2018. Arrangörer: Samiskt språkcentrum, Umeå universitet, Umeå kommun och SSR - Svenska samernas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Raja - Gränsen

Första sms-romanen på meänkieli

Resan fortsätter. I Tornedalen kommer Markus Fagervall och Tony Björkenvall över en roman som är den första i sitt slag. Man ställer sig också frågan hur ortsnamn som inte finns utsatta på kartor ska kunna leva kvar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Dekolonisering av Sápmi

Dekolonisering av Sápmi

Vilken syn har makthavare, media och svenskar i allmänhet på samer? Ol-Johán Sikku har drivit samiska frågor på olika sätt ända sedan ungdomen - i föreningslivet, näringslivet och inom politiken. Han ser att det överallt saknas kunskap om det samiska samhället. Idag rannsakar han sig själv och anser att han och den samiska befolkningen har varit med och bidragit till koloniseringen, genom att följa strömmen och acceptera majoritetssamhällets normer. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Praedtieh, sydsamiskt nätverk.