Titta

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Om UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Vad tar man sig till om olyckan är framme när man befinner sig ute i vildmarken? Varför går inte samiska renskötare till doktorn? Och hur står det till med arbetsfördelning, jämställdhet och psykosocial hälsa i samebyarna? En serie föreläsningar inspelade den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Till första programmet

UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan : Akutsjukvård i extrem glesbygdDela
  1. Målet är att öka förmågan
    att ge första hjälpen-

  2. -och förmågan att ge riktig vård
    i väntan på att sjukvården kommer.

  3. Ja.

  4. Då ska jag berätta för er om AXG,
    akutsjukvård i extrem glesbygd.

  5. Vad är då det? En del av er har
    stiftat bekantskap med projektet.

  6. Numera är det inget projekt.
    Det ingår i ordinarie verksamhet.

  7. Vi började utveckla ett koncept 2012
    därför att...

  8. Som ni hörde Anette och Laila
    prata om, åtminstone Anette-

  9. -så har renskötarna hög risk
    att drabbas av dödligt våld.

  10. Faktiskt är det så här-

  11. -att man löper 70 procent större risk
    att omkomma i en olycka-

  12. -om man är renskötare
    än om man har ett vanligt annat jobb.

  13. Om man finns i väglöst land-

  14. -i extrem glesbygd,
    så extrem den nu kan bli i Sverige...

  15. Men det finns en ganska stor glesbygd
    och stora väglösa områden i Sverige.

  16. Om man finns där av nån anledning,
    så är man utsatt för klimat.

  17. Man kan göra illa sig.

  18. Renskötare åker på crossmotorcyklar,
    fyr- och sexhjulingar och snöskotrar.

  19. Det här var den största målgruppen.

  20. Hur kan man komplettera sjukvården
    här, när olyckan är framme?

  21. Men i fjällvärlden finns alla.
    Turister kan göra illa sig.

  22. Länsstyrelsens fältpersonal
    har också en utsatt situation.

  23. Man kan vara fiskare, fjällvandrare
    eller vad som helst.

  24. Om man tittar på sjukvårdens
    förmåga... Det står NLL, VLL och JLL.

  25. Så hette det när vi började.
    Det finns tre ambulanshelikoptrar.

  26. De är stationerade i Östersund,
    Lycksele och Gällivare.

  27. Det är lång anflygningstid från de
    ställena. Det kan vara dåligt väder.

  28. De kan vara upptagna med andra saker.

  29. Sjukvårdens förmåga
    är alltså begränsad.

  30. I de bästa av världar går det bra
    och fort, men långt ifrån alltid.

  31. Om man i fjällen drabbas av
    en olycka eller sjukdom-

  32. -så är man inte alltid kompetent
    att ta hand om det.

  33. I de allra flesta fall har man ingen
    utrustning att hjälpa nån med.

  34. Men det finns möjligheter, som vi
    räknade då. De finns fortfarande.

  35. De flesta samebyar jobbar
    nära de helikopterföretag-

  36. -som finns i fjällvärlden.

  37. De har goda kontakter och avtal med
    dem vad gäller inflygning och sånt.

  38. Sommartid är det många
    som jobbar med andra yrken-

  39. -som kommer tillbaka
    till fjällvistena.

  40. Man kanske är undersköterska
    eller barnläkare.

  41. Det finns resurser.
    Sen har vi fjällräddningen.

  42. Den verkar över hela
    det väglösa landområdet i Sverige-

  43. -från norra Dalarna
    och ända upp till Karesuando.

  44. Men vi behövde spetsigare åtgärder
    för att snickra till det här.

  45. Vi funderade på att utbilda i första
    hjälpen och hjärt-lungräddning.

  46. Vi ville sprida det
    till befolkningen.

  47. Vi funderade också på att ha
    medicinsk utrustning i helikoptrarna-

  48. -med det allra mest nödvändiga
    när det har hänt nåt.

  49. Sen funderade vi på
    medicinsk rådgivning.

  50. I de här områdena är det
    inte alltid så bra mobiltäckning.

  51. Men vissa samebyar
    använder satellittelefoner.

  52. Men man behöver stöd av folk
    som känner till hur det är lokalt.

  53. Vad är då syftet
    med sån här akutsjukvård?

  54. Det är så klart trygghet
    för samer i deras yrkesutövning-

  55. -men också en ökad trygghet
    för de andra i fjällen.

  56. Det är de här grupperna
    som jag räknade upp.

  57. Målet är att öka förmågan
    att ge första hjälpen-

  58. -och förmågan att ge riktig vård
    i väntan på att sjukvården kommer-

  59. -och att öka förmågan att ta sig
    till en vårdinrättning-

  60. -om det inte finns nån helikopter
    i närheten.

  61. Om det här verkar oklart, så ska jag
    visa en liten film om hur vi tänkte.

  62. Olyckor i väglöst land
    med ibland livshotande skador-

  63. -drabbar renskötande samer, fiskare,
    jägare och turister.

  64. Sjukvårdens förmåga att tidigt bistå
    med hjälp är begränsad.

  65. För att stärka organisationen-

  66. -tar Västerbottens läns landsting
    nu fram ett helt nytt koncept.

  67. Lars! Hallå, Lars!

  68. -Lars!
    -SOS 112. Vad har inträffat?

  69. Hej. Jag heter Lena Kroik. Det har
    hänt en olycka under rendrivningen.

  70. Han har ramlat med fyrhjulingen.
    Det ser ut som att lårbenet är av.

  71. Han har blod i ansiktet och näsan.

  72. -Var befinner ni er?
    -Norr om Borgafjäll. Koordinaterna...

  73. SOS Alarm går nu till larmplan
    för akutsjukvård i extrem glesbygd.

  74. Tre samtal går ut från SOS Alarm:

  75. Till ambulanshelikoptern i Lycksele,
    distriktsläkare i Storuman-

  76. -och närmaste helikopterföretag som
    får utföra den här sortens insatser.

  77. Nordväst om Borgafjäll?

  78. Vi måste lämna en patient på Nus.

  79. Vi är klara om 15
    minuter och har 50 minuters flygtid.

  80. Peter Berggren,
    distriktsläkare, Storuman.

  81. Norrhelikopter.

  82. Jag tar med
    medicinväskan. Vi startar direkt.

  83. Jag flyger
    mot platsen och meddelar ankomst.

  84. Jag är distriktsläkare
    i Storuman. Vad har hänt?

  85. Det sticker ut benpipor...

  86. Har du gått kursen
    som vi har för extrem glesbygd?

  87. -Ja.
    -Titta enligt anatomiska kartan.

  88. Då vet du vad du ska göra med utrust-
    ningen som kommer med helikoptern.

  89. Han är inte riktigt vid medvetande.

  90. Distriktsläkaren sa att vi skulle
    fixera benet och sätta på halskragen.

  91. Det var 5950. Vi har
    5 minuter kvar till olycksplatsen.

  92. Kan du koppla upp oss
    med distriktsläkaren? Kom.

  93. Akutsjukvård i extrem glesbygd
    ska ge ökad trygghet i väglöst land.

  94. Så. Vad fanns det för grund
    för att göra det här?

  95. Vi gjorde en behovsprövning
    innan vi startade.

  96. Det fanns vetenskapligt stöd
    för att det var en riskfylld miljö.

  97. Samerna var intresserade av det här-

  98. -både Sametinget
    och Svenska Samernas Riksförbund.

  99. Landstingen och polis- och
    fjällräddningen var intresserade.

  100. 2012 gjorde vi två provutbildningar.

  101. Vi utbildade lekmän i första hjälpen,
    alltså grupperna som jag nämnde nyss.

  102. Det var mest folk från samebyarna
    i början.

  103. Vi snickrade ihop
    en instruktörsgrupp-

  104. -av samiska sjuksköterskor-

  105. -och även andra glesbygdsbor,
    som är vana vid fjällvärlden.

  106. Den fungerar än. Det är roligt att få
    jobba med samiska sjuksköterskor.

  107. Det är jättespännande.

  108. Sen dess har vi gjort
    nio riktiga utbildningar-

  109. -nerifrån Funäsdalen och upp till
    Gällivare, som är den nordligaste.

  110. Vi har också lagt till
    nyckelpersoner i fjällvärlden-

  111. -som bor långt ut och kanske har
    vårdutbildning. De har gått den här.

  112. Sametingets fältpersonal
    har gått den.

  113. Vi har kört
    en repetitionsutbildning i Umeå.

  114. Vi har tagit fram medicinska packen
    som finns på helikopterbaserna.

  115. Jag kanske skulle ha tagit med en,
    men jag hade så mycket att släpa på.

  116. Vi har avtal med helikopterföretag.

  117. För Jämtlands del är det Jämtlands
    flyg i Funäsdalen och Östersund-

  118. -och Polisflyget och flera
    olika stationer i fjällvärlden.

  119. Larmvägarna är klara i samråd
    med SOS och polis.

  120. Vi har en beredskapslinje,
    en jourlinje av distriktsläkare-

  121. -som är stationerade i Storuman.

  122. De kopplas ihop med SOS
    när det händer nåt i väglöst land.

  123. Vi har gjort en app för smartphone.

  124. Jag tror att den nu bara funkar i
    Android men jag är inte säker. Prova.

  125. Vi har tagit fram
    utbildningsmaterial. Här är boken.

  126. Det är ett fint utbildningsmaterial.
    Det finns Powerpoint-presentationer.

  127. De behandlar konceptet och bygger på
    gängse rutiner för A, B, C, D och E.

  128. Det är ett internationellt sätt att
    ta hand om skadade och akut sjuka.

  129. Vi har byggt upp en anatomisk karta
    med inspiration från Australien.

  130. Vi har inspirerats
    av Royal Flying Doctor.

  131. Är det några som känner till dem?

  132. Där finns det en stor glesbygd, och
    man har såna här medicinska packen.

  133. Det finns en karta. Den som är helt
    outbildad ska kunna peka på områden.

  134. Vad ska vi säga? D-6.

  135. Då vet den som sitter i andra änden
    att det kan ha med mjälten att göra.

  136. Man ska kunna lokalisera torson
    med de här siffrorna och bokstäverna.

  137. Det här finns också
    som en applikation.

  138. Om ni tittar i böckerna,
    så finns länkarna där.

  139. De finns inte i App Store
    eller i... Vad heter den andra?

  140. Där man tar hem...

  141. Play Butik. Där finns de inte, utan
    man måste skriva in den här länken.

  142. Helikopterbaserna
    var jag inne på lite grann.

  143. De finns på ställena
    som ni ser här.

  144. Tyvärr har Norrbotten dragit sig ur
    det här samarbetet.

  145. Det är tråkigt.
    Region Norrbotten är inte med.

  146. Men här i Jämtland lever konceptet,
    och även i Västerbotten.

  147. Polisflyget är med
    i Boden och Östersund.

  148. Det finns en larmplan på SOS Alarm
    för händelse i väglöst land.

  149. Den tänker inte jag gå igenom. Ni
    behöver bara veta att man ringer 112.

  150. Då ska det här falla ut.

  151. Det är ett komplement till
    fjällräddning och ordinarie sjukvård.

  152. Vi har varit i drift sen 2015.

  153. Som ni ser, så har vi haft ett 15-tal
    ärenden. Det som är lite tråkigt...

  154. Vi har inte riktigt
    fått det att fungera på SOS Alarm.

  155. Det finns ett flertal mörker-ärenden.

  156. Det skulle ha varit
    akutsjukvård i extrem glesbygd-

  157. -men det har inte fallit ut.

  158. Det är prioriterat att jobba
    med en förtydligad larmplan-

  159. -och få in den på SOS Alarm.
    Det här är ju jätteviktigt.

  160. Vi har också hunnit utvärdera det.
    Det visar att det här är bra.

  161. Den samiska befolkningen tycker att
    både utbildningen och hjälpen att få-

  162. -när man har skadat sig eller blivit
    akut sjuk, är jätteviktig-

  163. -och att det finns människor
    med lokalkännedom.

  164. Helikopterföretagen som finns i
    fjällkedjan har god lokalkännedom.

  165. I samarbete med samebyarna
    blir ju det här oslagbart.

  166. Men de missade ärendena är den stora
    utmaningen som vi har framför oss.

  167. Så. Vi planerar i år att göra en ny
    lekmannautbildning här i Jämtland.

  168. Vi skulle ha gjort en i Västerbotten
    efter jul, men den blev inställd.

  169. Det var fel tidpunkt.
    Vi fick inte så många anmälda.

  170. Finansieringen går från Västerbottens
    läns landsting och Region JH-

  171. -så det här är i skarp drift.
    Men vi har ett bekymmer.

  172. Transportstyrelsen utreder just nu
    flygföretagen i fjällvärlden-

  173. -för de läser paragraferna
    som att det vore "emergency"-

  174. -alltså helikoptertransporter
    med ambulansverksamhet.

  175. De utreder vad som är taxiflygning
    och vad som är ambulansverksamhet.

  176. Så just nu
    står tyvärr systemet lite still-

  177. -men vi hoppas och tror att vi snart
    är i gång igen. Vi tror på det här.

  178. -Vi tackar dig, Lena.
    -Tack så mycket.

  179. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Akutsjukvård i extrem glesbygd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att arbeta i väglöst land, som många renskötande samer gör, innebär stora risker. Om olyckan är framme kan det ta lång tid innan en helikopter når fram. Glesbygdsmedicinskt centrum har tagit fram en plan för hur personer på plats ska kunna klara den grundläggande sjukvården i väntan på hjälp. Lena Kroik, distriktsköterska, visar en film som beskriver hur förloppet vid en olycka kan se ut. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Akutsjukvård, Akutvård, Hälso- och sjukvård, Medicin, Samer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Nätverk för samisk hälsa

Laila Daerga, sjuksköterska och forskare, presenterar ett statligt finansierat projekt som har till uppgift att ta fram en gemensam hälsostrategi med språk- och kulturanpassade tjänster för den samiska befolkningen. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Psykosocial hälsa inom renskötseln

Samiska renskötare har en komplex arbetssituation med en blandning av samarbete och konkurrens - ofta släktingar emellan. Mycket av arbetet sker också i ensamhet ute i vildmarken och det är vanligt med olyckor. Anette Edin-Liljegren från Glesbygdsmedicinskt centrum har gjort en studie i sju samebyar för att ta reda på hur de är organiserade och hur människorna mår i sin vardag. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Akutsjukvård i extrem glesbygd

Att arbeta i väglöst land, som många renskötande samer gör, innebär stora risker. Om olyckan är framme kan det ta lång tid innan en helikopter når fram. Glesbygdsmedicinskt centrum har tagit fram en plan för hur personer på plats ska kunna klara den grundläggande sjukvården i väntan på hjälp. Lena Kroik, distriktsköterska, visar en film som beskriver hur förloppet vid en olycka kan se ut. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samer går inte till doktorn

Det finns en utbredd misstro mot sjukvården bland samer ur renskötarfamiljer och man pratar ogärna om sin hälsa. Vad ligger bakom, och går det att förändra? Laila Daerga undersökte detta i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samer med funktionsnedsättning

Anette Edin-Liljegren har arbetat med en studie kring vad de samiska förvaltningskommunerna gör för samer med funktionsnedsättning. Få svarade och de svar som kom in var knapphändiga och hänvisade till att register inte får föras. Vad får och bör en kommun egentligen göra? Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samers två världar

Renskötande samer slits ofta mellan två vitt skilda världar: renskötseln och majoritetssamhället. Den egna hälsan hamnar ofta i kläm. Vad kan göras för att få renskötarfamiljer att söka vård i tid? Laila Daerga presenterar slutsatser som hon kommit fram till i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samers tankar om livets slut

När Lena Kroik påbörjade sina samtalsbaserade studier kring vård i livets slut kände hon sig först obekväm. Det var svårt att tala om detta mycket privata. Hon kom fram till att miljön var avgörande för om man ville öppna sig eller inte. Hon flyttade sina samtal ut i naturen, kring elden. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.