Titta

Bästa babblet

Bästa babblet

Om Bästa babblet

Om hur vi kommunicerar muntligt i olika sammanhang. Hur vi förstår eller missförstår varandra beroende på hur vi pratar, och vilka ord vi väljer. Svenska ord och uttryck jämförs med motsvarande på andra språk. Till exempel hur vi är artiga på svenska jämfört med på persiska eller engelska. Eller vilka ord vi använder för att uttrycka känslor: hur skiljer sig till exempel svenska svordomar från arabiska? Primär målgrupp är elever på högstadiet som läser svenska som andraspråk.

Till första programmet

Bästa babblet : Diskutera meraMaterialDela
  1. Här är jag, Gurgin. Jag ska träffa
    ett par kompisar för att grilla korv.

  2. Alltid när vi träffas
    hamnar vi i vilda diskussioner-

  3. -så jag tänkte prata om
    hur man diskuterar på ett bra sätt.

  4. Först måste du ta dem så här.
    Sen lägger du briketterna i mitten.

  5. -Då gör jag väl så.
    -Det blev ingen diskussion.

  6. Det här ska handla om att diskutera:
    att föra fram åsikter och att lyssna.

  7. Tycker ni att vi kan diskutera
    på ett bra sätt?

  8. Det beror på vad vi pratar om.

  9. Ja, absolut. Politiska diskussioner
    kan ju bli jobbiga, men annars så.

  10. Ska vi verkligen ha så mycket ved?
    Vi kan ju börja lite smått.

  11. -Du har ju slängt alla briketter där.
    -Nej. Kolla.

  12. Vi ska testa att diskutera husdjur.

  13. -Hewa, vad tycker du om husdjur?
    -Jag har haft en katt.

  14. -Men jag såg inte syftet med det.
    -Du gillar inte husdjur.

  15. Du har ett husdjur
    men gillar bara ett djur.

  16. Jag gillar alla djur, men jag skulle
    inte ha alla djur som husdjur.

  17. Om jag kommer hem till dig
    med en undulat...

  18. Jag hade undulat som liten.
    Det är jättehemskt.

  19. Fåglar ska vara ute i det fria
    och flyga.

  20. -Hundar ska också vara i det fria.
    -Det får de.

  21. Men du kan ju inte ta ut en fågel
    så att den får flyga.

  22. -Alla djur borde vara ute i det fria.
    -Alla djur, förutom din hund?

  23. -Hundar klarar sig inte i det fria.
    -Nästan inga djur gör det.

  24. Du skulle kunna ha de flesta djur som
    husdjur, för de är vana vid oss nu.

  25. Vad skiljer sig från att ha hund
    jämfört med en papegoja eller orm?

  26. Det är jättestor skillnad.
    Alla de djur du nämnde-

  27. -har sin naturliga hemvist
    ute i naturen, i det vilda.

  28. Det har inte hundar,
    för vi har framavlat dem. Enkelt.

  29. Ja, men det där låter inte
    så jävla bra.

  30. Det finns uppenbarligen olika sätt
    att diskutera på.

  31. Det blir kul att se
    vart diskussionen tar vägen.

  32. Jag tycker att du ska lämna över
    din hund till ett hundhem.

  33. Vad är det mest irriterande
    den du debatterar mot kan göra?

  34. Att inte lyssna.

  35. Att de kommer med motargument
    innan jag har sagt mitt.

  36. Att vända sig med nacken emot
    - alltså så - när man pratar.

  37. Att ställa en fråga
    och sen tappa ögonkontakt.

  38. Vad är det mest irriterande
    den du debatterar mot kan göra?

  39. -Att inte tycka samma sak som mig.
    -En debatt går ut på att tycka olika.

  40. Det är så här. Respektera min åsikt.
    Få mig inte att försöka förstå dig.

  41. Det är irriterande om den andre inte
    lyssnar och pratar väldigt högt.

  42. Det är nån som inte vill lyssna,
    utan bara vill säga sina grejer.

  43. Eller att de hela tiden avbryter.
    "Vänta, så där är det inte."

  44. Ja, eller att de pratar hela tiden
    så att man inte får säga nåt.

  45. Jag blir hetsig.
    Jag gillar inte att debattera.

  46. Jag kan försöka för att verka vuxen
    och smart, men jag orkar inte sånt.

  47. Tre begrepp som lätt blandas ihop
    är debatt, diskussion och dialog.

  48. I en debatt har varje deltagare målet
    att just deras åsikter ska vinna.

  49. -Folk har ju ormar hemma.
    -Det är ju helt fel.

  50. -Varför då?
    -Det är inte deras rätta miljö.

  51. Ordet "debatt" kommer från
    franska "de battre", "att slå".

  52. Debatt är ett slagsmål med ord, där
    man slår ner motståndarens argument.

  53. I en diskussion för deltagarna fram
    sina egna åsikter-

  54. -men målet är dessutom
    att komma fram till nåt tillsammans.

  55. -Okej.
    -Okej.

  56. I dialogen måste man lyssna på vad
    de andra säger och försöka förstå-

  57. -även när man inte håller med.

  58. Är det nån av oss som leder just nu?

  59. Jag tror att alla tre känner:
    "Jag leder den här diskussionen."

  60. -Jag känner att jag leder.
    -Du leder inte.

  61. Jo, jag har det moraliska argumentet.

  62. -Och alla andra har fel?
    -Inte alla andra, men ni två.

  63. Jag håller med om mycket
    av det Hewa säger och det du säger.

  64. -Båda har en poäng.
    -Men ser du nån poäng i...

  65. ...att gå in i en diskussion och
    bara: "Jag håller med dig och dig."

  66. Vi ska träffa en tjej som brinner för
    att unga ska få uttrycka sig-

  67. -så hon har skapat
    ett eget diskussionsprogram.

  68. Ska vi diskutera hur länge som helst,
    eller ska vi plocka fram korven?

  69. Kolla min outfit. Vad tycker du?

  70. Är du säker? "Let's go", då.

  71. Jag startade "Tjafs"
    för att jag kollade på debatter-

  72. -på andra sidan världen,
    men det fanns inte här.

  73. Det finns ju debatter här också,
    på till exempel SVT-

  74. -men det är oftast vuxna politiker.

  75. Jag skulle bara påminna dig om
    att vi ska ses i dag kl. 20.

  76. Jag ville se vad ungdomar tycker.

  77. Det finns ju samhällsproblem, och vi
    ungdomar har också åsikter om det.

  78. Hej, "girl"! Det var länge sen.

  79. -Hur mår du?
    -Det är bra. Själv, då?

  80. "Tjafs" är ett ungdomsdebattprogram.

  81. "Tjafs" är rått.

  82. Råa ungdomar som diskuterar
    bakom stängda dörrar.

  83. Jag råkar bara ha kameror "ready".

  84. Svara uppriktigt. Du har många tjej-
    kompisar. Är ni vänner på riktigt?

  85. -Ja.
    -Finns det inte lite bakom?

  86. Om hon sa "Jag vill 'get down'",
    skulle du inte det?

  87. Det beror på vem hon är.

  88. Jag hade sagt nej.
    Jag är en bra kille.

  89. -Vill du hjälpa mig tända lampan?
    -Ja. Då är det ju det här.

  90. Vi talar om sjuka samhällsfrågor,
    allt från jämställdhet till rasism.

  91. Det måste ha hänt dig.
    Det måste ha stört dig.

  92. Även om du är 40 år gammal
    så gäller det dig också.

  93. Det är bara det att vi berättar
    från ett ungdomsperspektiv.

  94. De diskriminerar ju henne
    på grund av hur hon ser ut.

  95. Då heter det inte omvänd rasism.
    Det existerar inte.

  96. Det är ett sätt för vita
    att tycka synd om sig själva-

  97. -när de förlorar ett argument.

  98. Om omvänd rasism ska gälla så måste
    vi leva i en helt annan verklighet.

  99. -Men omvänd rasism finns inte.
    -Då måste vi dominera.

  100. -Hej, hej. Hur mår du?
    -Det är bra, tack. Själv, då?

  101. -Det är bara bra.
    -Det var så länge sen.

  102. Den här killen är "it".

  103. Jag söker verkligen mångfald. Jag
    vill verkligen ha allas perspektiv.

  104. Så jag har varit överallt. Jag
    gick till och med in på en gaybar.

  105. Jag gick in på den för att hitta nån
    från den homosexuella delen-

  106. -som skulle komma och säga sin åsikt.

  107. Era röster blir inte hörda så ofta.
    Min plattform är det bästa sättet.

  108. Ibland när vi pratar så spårar de ur.
    De går till Kina med sina grejer.

  109. Men jag försöker föra dem tillbaka-

  110. -med hjälp av mina följdfrågor
    som jag har skrivit tidigare.

  111. Men ibland säger de saker-

  112. -som jag inte hade förväntat mig,
    och då bygger jag på det i stället.

  113. Du är också från Mellanöstern.
    Vad tycker du om den frågan?

  114. Det viktigaste i ett argument är
    att få fram sin åsikt.

  115. Säg vad du står för
    och utveckla det därifrån.

  116. Vi tycker olika,
    men det är ju så verkligheten är.

  117. Det är viktigt att du märker:
    "Wow! Nån tycker inte som mig."

  118. "Coolt. Hur tar vi det därifrån?"
    Man måste fortsätta, helt enkelt.

  119. Hur kommer man in i en diskussion?
    Ska man prata högre eller snabbare?

  120. Nej. Man lyssnar och tar in.

  121. Man spejar.
    "Hm, vad är det som händer här?"

  122. -Läsa situationen?
    -Ja. Sen går man in när det är dags.

  123. Ja, man måste känna in,
    som jag gjorde nu.

  124. -Så "smooth".
    -Man måste tajma lite grann.

  125. Det handlar mycket om
    att hitta en ingång.

  126. Jag älskar regnbågsfärger.

  127. Jag gillar alla färger, fast mest
    regnbågsfärger. De är färgglada...

  128. -Jag gillar rosa.
    -Min favoritfärg...

  129. Tyst. Avbryt mig inte. Och sen...

  130. -Den är blå och gul.
    -Jag tror det.

  131. Sch! Sch! Och sen...

  132. -Eller är den regnbågsfärgad?
    -Jag tror inte det.

  133. Kan du nånsin vara tyst?
    Du låter mig aldrig prata till punkt.

  134. -Sociala medier är det bästa...
    -Sociala medier skapar stress...

  135. Du kan nå människor
    från hela världen...

  136. -Du har ingen fysisk kontakt...
    -Jag kan nå ut till släktingar...

  137. Du söker likes. Du...

  138. -Det hände den sjukaste grejen när...
    -Berätta.

  139. Jag väntade på bussen,
    och den kom i tid för första gången.

  140. -Jag hoppade in...
    -Du glömde ditt kort.

  141. Nej. Jag betalade och hälsade på
    chauffören. Han såg jättetrevlig ut.

  142. Sen sätter jag mig ner,
    och jag känner att nåt är fel.

  143. Du satte dig i bajs.
    Du satte dig i bajs.

  144. Nej. Men bussen börjar åka,
    och bussen vinglar jättemycket.

  145. Jag börjar undra
    om busschauffören mår bra.

  146. Han var full. Han var full.

  147. Nej, han var inte full.
    Han hade svimmat.

  148. -Kolla. Hemlagade prinskorvar.
    -Det här är Gurgins berömda korvar.

  149. Mina berömda veganska prinskorvar.

  150. Ska vi utvärdera
    vår diskussion om husdjur?

  151. -Folk har ju ormar hemma.
    -Det är ju helt fel.

  152. -Vad är poängen med att ha en katt?
    -Du kan ju inte ta ut en fågel.

  153. Jag kan tycka att ni båda hade rätt
    i flera frågor.

  154. Även om man inte håller med så kan
    man förstå den andre. Det gjorde jag.

  155. Förutom att ni tyckte det är konstigt
    att jag inte vill se fåglar i bur.

  156. Du kommer tillbaka till diskussionen.
    Du ska inte öppna upp den igen.

  157. Vad ska man tänka på för att det
    ska bli en bra diskussion?

  158. Man måste ha respekt
    för den man diskuterar med.

  159. Diskutera med nån
    som inte tycker som du, men lyssna.

  160. Att faktiskt lyssna och ta in.
    Att ta till sig.

  161. Ja, men ett tips
    om man ska argumentera med nån-

  162. -det är att ha fakta och vara påläst.

  163. Oj! Den går ju snett.

  164. Jag fick ju mer på handsken
    än på korven.

  165. Man behöver inte hålla med varandra.
    Jag gillar att diskutera.

  166. -Det händer nåt.
    -Annars sitter man bara och nickar.

  167. Hur äter du din korv egentligen?

  168. -Jag fick ju bara kolbitar.
    -Han äter och klagar.

  169. -Det är det värsta jag vet.
    -"Det värsta jag vet."

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Diskutera mera

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Programledare Gurgin grillar korv med två gamla kompisar. När de träffas brukar de ofta diskutera olika ämnen. Nu försöker de komma fram till vad man ska tänka på för att få en bra diskussion. Vilket är viktigast, att vinna eller att man lyssnar på allas åsikter? Vi får också höra vad folk på stan tycker är det mest irriterande beteendet i diskussioner, och vi reder ut skillnaden mellan debatt, diskussion och dialog.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Kommunikation, Retorik, Språkpragmatik, Språkvetenskap, Svenska som andraspråk, Svenska språket, Talspråk
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Bästa babblet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Språklek

Avsnitt 1 av 6

Om att blanda sitt eget modersmål med svenska och att hitta på nya ord och uttryck. Programledaren Gurgin besöker den pizzeria där han jobbade extra som tonåring, och pratar språk med pizzabagaren. De pratar om hur kreativ man blir som två- eller flerspråkig, och om hur lätt det är att hitta på nya ord när man blandar språk. Vår reporter tar tempen på hur påhittiga med orden folk är ute på stan. I svenskan är det extra lätt att sätta ihop ord för att bilda nya, som pizzadegsjonglör till exempel. Vi möter också spoken word-poeten Nasra, som berättar hur hennes tvåspråkighet inspirerar henne.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Känslospråk

Avsnitt 2 av 6

Vilka ord använder vi på svenska när vi är arga? Eller vill uttrycka kärlek? Programledaren Gurgin besöker en basketklass på en gymnasieskola. I en lagsport är det mycket känslor, så de borde veta det mesta om svordomar och peptalk. Maria lär Gurgin lite basket samtidigt som de jämför kraftuttryck på svenska, kurdiska och serbiska. Vi får också veta vilka svordomar som är populära bland folk på gatan, och vad man säger för att uttrycka kärlek. Går det att säga att du är som solen eller som en blomma, eller låter det överdrivet på svenska?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Artighet

Avsnitt 3 av 6

Hur är man artig på svenska och hur skiljer sig svenskans artighet från andra språks? När programledaren Gurgin går till frisören passar han på att prata med henne om hur hon är artig mot sina kunder. Frisören, som är från Iran, tycker att det är svårt att hitta någon motsvarighet till persiskans tilltalsord, och artighetsregler, i svenskan. Men vilka ord är egentligen bra att använda om man vill vara artig på svenska? Och går det till och med att vara överdrivet artig?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Flerspråkiga familjen

Avsnitt 4 av 6

Programledare Gurgin lagar mat med sin kurdiska pappa. De pratar om ord och uttryck som kan vara svåra att översätta, och de pratar om fördelarna med att växa upp i en tvåspråkig familj. Vi får träffa Benjamin som har tolkat åt sin mamma sedan han var tio år. Mamma Lorena tycker att det är jobbigt att inte klara sig själv. Men Benjamin har haft vissa fördelar. Han har till exempel inte översatt precis allt lärarna sagt på utvecklingssamtalen. Men han tycker också att tolkningen har hjälpt honom att hålla spanskan vid liv, och att han lär sig nya ord varje dag, på båda språken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Prata snyggt

Avsnitt 5 av 6

Vi följer med Gurgin till hans jobb som radiopratare på Radio P5 i Stockholm. Han och hans kollegor funderar över vilket språk som är godkänt att använda i radio och inte. Det är till exempel högre krav när man läser nyheter än när man pratar om något mindre viktigt. Egentligen handlar det kanske mer om vad man inte ska säga när man vill prata fint, alltså att man inte använder utfyllnadsord som typ och liksom, och att man inte pratar slang. Du får också några enkla tips på hur du får ett lite snyggare språk när det kan behövas.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBästa babblet

Diskutera mera

Avsnitt 6 av 6

Programledare Gurgin grillar korv med två gamla kompisar. När de träffas brukar de ofta diskutera olika ämnen. Nu försöker de komma fram till vad man ska tänka på för att få en bra diskussion. Vilket är viktigast, att vinna eller att man lyssnar på allas åsikter? Vi får också höra vad folk på stan tycker är det mest irriterande beteendet i diskussioner, och vi reder ut skillnaden mellan debatt, diskussion och dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att få komma till tals

Fredrik Harstad från ABF berättar om det uppmärksammade och prisbelönta magasinet Världen och vi. De journalister, fotografer och illustratörer som arbetar på tidningen har alla svenska som andraspråk, och många vistas här som flyktingar. Genom tidningen har eleverna fått en röst i samhället, och samtidigt har texterna har blivit ett viktigt undervisningsmaterial för dem som studerar på sfi. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Vad ska vi göra idag? - kurdiska

Bengt och Bodil är på en bondgård

Bengt och Bodil åker till en bondgård där det finns många olika djur.