Titta

UR Samtiden - Järtecken på 1500-talet

UR Samtiden - Järtecken på 1500-taletDela
  1. Ett järtecken är vid den här tiden
    egentligen allting som betraktas-

  2. -som avvikande på något sätt,
    särskilt då i naturen.

  3. I dag betraktas sånt
    som naturfenomen-

  4. -men i äldre tid kände man inte till
    de naturliga förklaringarna till det.

  5. En vädersol, till exempel,
    att man ser tre solar på himlen.

  6. Kometer, svåra stormar-

  7. -rött regn, "blodregn",
    som man kallar det.

  8. Alla såna fenomen saknade man
    naturliga förklaringar till förr.

  9. Därför ser också tolkningarna
    av dem annorlunda ut.

  10. Jag vill först säga något
    om varför jag studerar det här.

  11. Det började för ett antal år sen
    då jag bläddrade i en handskrift-

  12. -från slutet av 1500-talet.

  13. Det är en handskrift på 400 sidor,
    stora foliosidor.

  14. Bilder på nästan varje sida
    av det här slaget.

  15. Jag blev naturligtvis nyfiken, men
    hittade ingen forskning kring den.

  16. Däremot hittade jag många brev
    i stiftsbibliotekets arkiv-

  17. -de finns på Linköpings stiftsbiblio-
    tek, som handlade om handskriften-

  18. -och hur spännande den var.

  19. Från hela 1900-talet finns det brev
    som uppmärksammar handskriften-

  20. -och tycker att nu ska den ges ut,
    kanske på engelska också.

  21. Men det har inte hänt någonting. Och
    de texter som finns om boken är få.

  22. Den är skriven av Joen Petri Klint,
    och han var präst.

  23. Han var kyrkoherde i Östra Stenby
    i norra Östergötland på Vikbolandet.

  24. Som östgöte blir man ju intresserad.
    Många tecken är från Östergötland-

  25. -men många är också från Tyskland
    eller andra länder.

  26. Jag har försökt ta reda på vem
    Klint är, han är i praktiken okänd.

  27. Jag har försökt hitta källor om honom
    och det blev ganska många.

  28. Jag ska inte prata om dem,
    men kan säga-

  29. -att det finns många andra
    handskrifter som han har skrivit.

  30. Bland annat en krönika
    över Gustav Vasa-

  31. -och jag har hittat en bibel
    som han använde-

  32. -som han skrivit marginalanteckningar
    i på nästan varje sida.

  33. Det finns - jag tog med en bild -
    ett gammalt medeltida missale-

  34. -som inte är intressant för Klint
    som missale-

  35. -utan att det finns plats i margina-
    len där man kan göra anteckningar.

  36. Anteckningarna handlar om hans
    relation till folk i Östra Stenby.

  37. Hans bråk kring olika egendomar
    som hör till kyrkan, hävdar han-

  38. -men som bönderna gör anspråk på.

  39. Så han går till kungs och skriver av
    brev som han fått från Johan III.

  40. Det finns spännande källor om man
    är intresserad av Joen Petri Klint.

  41. Jag har gjort en biografisk studie
    kring honom och beskrivit källorna-

  42. -i en artikel som kommer snart.

  43. Steg nummer två: Det här
    är järteckenboken på 400 sidor.

  44. Den är inte så otroligt lätt att läsa
    för de flesta av er. Eller?

  45. Jag har gjort en transkription
    som gör den lättillgänglig-

  46. -för er och andra
    som är intresserade.

  47. Jag uppmärksammade
    att handskriften är inbunden-

  48. -helt i fel ordning,
    huller om buller-

  49. -så bladen har legat lösa, kanske
    lånats ut, kommit på villovägar.

  50. En del blad saknas, och sen har man
    buntat ihop det och bundit in det.

  51. Jag har försökt på digital väg
    att dela upp boken-

  52. -och pussla ihop den igen.

  53. Det är ett ganska mödosamt arbete,
    men resultatet är en krönika-

  54. -som inleds med en prolog,
    kan vi säga, om tecken-

  55. -särskilt kometer, från Jesu födelse
    och fram till Joen Petri Klints tid.

  56. Men huvudsakligen är det en krönika-

  57. -över tiden 1550 till 1601. Jag tror
    den går i kronologisk ordning.

  58. Men det är inte en krönika över
    en kung utan handlar om järtecken-

  59. -från ungefär 1550 till 1601.

  60. Vad är då ett järtecken?

  61. Jo, ett järtecken är
    vid den här tiden egentligen allting-

  62. -som betraktas som avvikande
    på något sätt, särskilt i naturen.

  63. Sånt som man inte kan förklara.
    Det handlar om naturfenomen-

  64. -som kometer, vädersolar,
    och så vidare.

  65. Men också om andra oförklarliga
    fenomen, såsom missbildningar-

  66. -och syner som folk sett, till
    exempel av stridande trupper i skyn.

  67. Allting som betraktas
    som ovanligt och avvikande-

  68. -har man noterat som tecken, och de
    har han satt i kronologisk ordning.

  69. Mina frågor kring handskriften-

  70. -har lett mig främst ut till Europa
    och Luther, som jag ska komma till.

  71. Först har jag frågat: Vad eller vem
    representerade Joen Petri Klint?

  72. Om man läser de få artiklar som
    skrivits framställs han som folklig.

  73. Lite kufaktig...
    Så jag blev intresserad av det här.

  74. Är han en representant för folket,
    eller en representant för kyrkan?

  75. Eller är han en atypisk man med
    lite märkliga uppfattningar om livet?

  76. Är järtecken något som vanligt folk
    tror på?

  77. Och är han en representant för dem?

  78. Jag har också ställt frågan
    om han bara skrivit av andra texter-

  79. -eller är det han själv som fritt
    har författat den här boken?

  80. Ger den uttryck
    för hans egna föreställningar-

  81. -eller är den ett kompilage
    av andra texter om järtecken?

  82. Den svåraste frågan:
    Varför skrev han järteckenboken?

  83. Han har inte formulerat något syfte
    till varför det var intressant.

  84. Slutligen då det som har tagit
    mest tid att besvara:

  85. Hur typiska är hans järtecken-
    berättelser i boken för sin tid?

  86. När man sätter in honom i kontexten
    i slutet av 1500-talet-

  87. -så får man först gå tillbaka lite
    i historien.

  88. Det visar sig att den här tron på
    naturfenomen som specifika tecken-

  89. -som järtecken eller omen, finns
    så långt tillbaka vi har skrifter.

  90. Långt före Jesu födelse finns
    skrifter som samlar såna tecken-

  91. -som märkliga och värda att beakta.
    Tecknen ses ofta som olycksbådande.

  92. Under medeltiden sätter man
    allt större fokus på apokalypsen.

  93. Enligt Bibeln ska tecken ske i skyn
    före apokalypsen.

  94. Det här är grundtanken bakom tron på
    att såna här tecken-

  95. -faktiskt är gudstecken.

  96. Genom hela kyrkans historia finns den
    här synen på tecken, särskilt i skyn-

  97. -på att de är olycksbådande och
    kanske pekar fram mot apokalypsen-

  98. -att domedagen är nära.

  99. Under 1400-talet sprids en legend,
    "legenden om de femton tecknen"-

  100. -som i detalj går igenom
    vad som ska ske före apokalypsen.

  101. Ett av tecknen, de döda reser sig ur
    sina gravar - tecken nummer elva.

  102. Det är också ett tecken
    som förekommer i Klints bok.

  103. Men när vi kommer till 1500-talet
    och reformationen-

  104. -får detta mer uppmärksamhet.

  105. Orsaken är att de främsta
    representanterna för reformationen-

  106. -nämligen Martin Luther
    och Philipp Melanchthon-

  107. -framhåller betydelsen av detta.
    Att apokalypsen är nära förestående-

  108. -och därför är det viktigt
    att beakta tecknen.

  109. De själva publicerar en text om två
    monster som varit kända tidigare.

  110. Det nya är deras tolkning av dem.

  111. Det här är ett monster
    som uppgavs ha hittats-

  112. -vid stranden av Tibern i Rom,
    i slutet av 1400-talet.

  113. Det refereras till som "påveåsnan",
    därför att de tolkar monstret-

  114. -som ett tydligt tecken
    på påvedömets dekadens.

  115. Man tolkar varje del av monstret
    som tecken på missförhållanden-

  116. -inom den katolska kyrkan.

  117. Sånt här får stor genomslagskraft
    hos folk.

  118. Därför att monster
    och tolkningar av dem-

  119. -är någonting man accepterar
    och lyssnar till.

  120. Ofta i propagandasyfte
    använder man-

  121. -alltså naturligtvis fiktiva monster,
    som beskrivs ingående.

  122. Både Luther och Melanchthon
    påpekar att vi måste se upp i skyn-

  123. -och notera alla märkligheter,
    det här är tecken från Gud.

  124. De betyder att vi har syndat.

  125. Våra synder är nu så stora att han
    är vred på oss. Han vill straffa oss.

  126. Tecknet betyder att han är arg.

  127. Vi måste nu bättra oss,
    så slipper vi bestraffning.

  128. Den här bilden tas upp av lutheraner
    i hela Europa-

  129. -och kommer att användas
    väldigt flitigt.

  130. Man får också ganska mycket hjälp
    av den relativt nya tryckkonsten.

  131. Det här är ett exempel på flygblad,
    ofta tryckta i Tyskland.

  132. Det är alltså bara en sida
    i stort format.

  133. En stor bild som beskriver
    vad som har hänt och lite text.

  134. Ofta förekommer
    såna här himlafenomen på flygbladen.

  135. Även missbildningar förekommer
    där man tolkar märkligheterna-

  136. -i ljuset av
    den annalkande apokalypsen-

  137. -och att det är ett tecken på
    Guds straff som kommer.

  138. Såna här flygblad blir allt vanligare
    under 1500-talet.

  139. Särskilt efter Luthers död
    när man verkligen börjar definiera-

  140. -vad en luthersk-evangelisk kyrka
    ska stå för-

  141. -så blir järtecken oerhört viktiga
    i förkunnelsen.

  142. Det används i propagandasyfte
    för att påverka folk-

  143. -att bete sig på ett visst sätt,
    att sluta synda, till exempel.

  144. Det som är intressant är att olika
    typer av tecken tolkas på olika sätt.

  145. Det värsta tecknet är kometer.
    Man är verkligen rädd för dem.

  146. En komet betyder
    att en stor händelse är på gång.

  147. Att en politisk ledare kommer att dö,
    ett krig kommer att bryta ut.

  148. Någon stor, viktig och svår händelse
    är på väg att ske.

  149. När det gäller vädersolar
    är tolkningen helt annorlunda.

  150. Vädersolar betraktas som tecken
    på sämre väder.

  151. En ganska så vanlig tolkning,
    men också på falskhet.

  152. Och det beror på att man ser falska
    solar vid sidan om den riktiga solen.

  153. De ses som tecken på att någon kommer
    att försöka ta över makten-

  154. -orättmätigt i ett land.
    Någon vill göra uppror mot någon.

  155. De ses ofta som tecken på falskhet
    och tolkas in i en politisk kontext.

  156. Ett exempel på en vädersol över
    det här huset, för ett par år sen.

  157. Djur som beter sig märkligt
    tolkas också som tecken.

  158. Det här är ett exempel från Wesenberg
    i Livland.

  159. Man beskriver att det kommit
    en stor vargflock-

  160. -som hotar det svenska krigslägret
    flera kvällar i rad.

  161. Det sker ett stort slag strax efter.

  162. Det här är kråkor efter att
    Daniel Rantzau härjat i Skänninge-

  163. -och danskarna har dragit
    från staden.

  164. En präst beskriver i Skänninge att
    man sett kråkor bete sig märkligt.

  165. De har jagat en av sina egna.

  166. En grupp kråkor jagar en ensam kråka
    och dödar den.

  167. Det här läses i relation
    till att Gustav Vasas söner-

  168. -slåss om makten. Erik avsätts
    och Johan tar över makten.

  169. Så det ses som ett tecken
    på stridigheterna mellan bröderna.

  170. Stridigheter mellan den här gruppen
    av Vasas söner.

  171. Det här är ett av många exempel
    på missbildningar som beskrivs-

  172. -som man inte vet hur man ska tolka.
    Det finns många förslag på betydelse-

  173. -men man vet inte. Det finns en ambi-
    valens i texterna om missbildningar.

  174. Man tänker att de har en betydelse,
    men man vet inte riktigt vilken.

  175. Luther ger uttryck för åsikten-

  176. -att missbildningar kan ha att göra
    med moderns synder...

  177. ...som tar sig uttryck i
    hur missbildningen ser ut.

  178. Det här förekommer också
    i Klints järteckenbok.

  179. Vanligt är också kopplingar
    till turkar.

  180. Turken, skriver Klint, är ett stort
    hot mot kristenheten.

  181. De uppfattades som ett hot
    därför att turkar faktiskt...

  182. Det stod stora slag mellan turkar
    och kristna under 1500-talet.

  183. Man är orolig för klädseder och annat
    som börjar spridas i Europa-

  184. -som är påverkade, menar man,
    av turkarnas kläder.

  185. Alla bilder, om jag inte säger annat,
    kommer från Klints järteckenbok.

  186. Det här är en turk och en kristen
    som någon har skett i skyn.

  187. Så det är en beskrivning av en syn,
    helt enkelt, i skyn-

  188. -av strider mellan turkar
    och kristna.

  189. Det kan ibland ses som propaganda,
    och det förekommer i hela Europa-

  190. -nämligen beskrivningar av att man
    har sett märkliga djur med pipkragar.

  191. Det här är populärt bland "adels-
    kvinnspersoner" som Klint skriver.

  192. Kvinnor har börjat använda
    stora, ståtliga pipkragar.

  193. Det här ser man tecken på
    som något negativt i naturen.

  194. Gud kan inte vara nöjd med detta.
    Det här är prål.

  195. Man ser det i form
    av märkliga fåglar.

  196. Det här är en beskrivning som Klint
    hämtat från ett tyskt flygblad-

  197. -av en bebis, en pojke, som har fötts
    med en pipkrage, uppenbarligen.

  198. Det här är en beskrivning av en syn
    av näcken i Norrköping.

  199. Och som ni ser
    så har han också pipkrage.

  200. Det här är ju uppenbara exempel-

  201. -där prästerskapet har utnyttjat
    den här tron på tecken-

  202. -för att faktiskt framhålla kritik
    mot kläder och dräkter.

  203. I Klints bok är det vanligt att
    katoliker sätts i ett negativt ljus.

  204. Flera tecken sägs ha föregått-

  205. -att viktiga katoliker
    har satt sin fot i det svenska riket.

  206. Det här är en drake som sågs
    i samband med att Sigismund-

  207. -som då var blivande kung,
    kom till Sverige för att krönas.

  208. Han hade med sig en legat från påven,
    Germanico Malaspina-

  209. -och enligt Klint är det uppenbart
    att draken, egentligen ett ljussken-

  210. -var ett tecken på
    Malaspinas ankomst.

  211. Om man tittar igen
    på frågorna som jag har ställt-

  212. -och vad jag har funnit för svar.
    Hur svarar jag på frågorna?

  213. Vad representerar Klint?

  214. Han satt uppenbarligen inte isolerad
    i Östra Stenby och ritade teckningar-

  215. -utan i hela Europa ägnar man sig åt
    att notera järtecken.

  216. Framför allt det lutherska
    prästerskapet ägnar sig åt detta.

  217. Det finns mängder av flygblad
    skrivna av protestantiska präster.

  218. Det finns mängder av texter
    om fenomen-

  219. -särskilt kometer kan ge upphov
    till hundratals texter av präster-

  220. -som tolkar det teologiskt.

  221. Han är en typisk representant
    för den luthersk-evangeliska kyrkan.

  222. Han ser sig som en god lutheran.

  223. Om han var folklig eller inte,
    kan jag egentligen inte säga säkert.

  224. För vi har inte källor som beskriver
    vad vanligt folk tyckte och trodde.

  225. Vi kan se att prästerskapet använder
    sig av detta, också som propaganda.

  226. Det hade nog inte haft så stor verkan
    om inte vanligt folk trodde på det.

  227. Men mycket längre än så kan jag
    inte gå när det gäller folkligheten.

  228. Om det är hans egna föreställningar
    eller om han kompilerat andra texter-

  229. -så kan man konstatera
    att han använt många andra texter.

  230. Jag har hittat referenser
    till ett femtontal böcker.

  231. Ett trettiotal almanackor
    och ett gäng flygblad.

  232. Jag tror också att han använt sig av
    flygblad som inte finns bevarade-

  233. -eller som jag inte identifierat.
    De är ju ofta tyska-

  234. -och hans bilder och framställnings-
    sätt påminner mycket om flygblad.

  235. Det är ofta en rubrik, en stor bild
    och en text om vad som hänt-

  236. -med en tolkning på slutet. Så hans
    ideal påminner mycket om flygblad.

  237. Jag har hittat några
    som jag kunnat se att han använt-

  238. -men han har inte refererat till dem,
    för de är ofta anonyma.

  239. Det kan vara en av anledningarna.

  240. Vid ett par tillfällen har han
    beskrivit att han sett ett tecken-

  241. -uppspikat på kyrkdörren
    i Söderköping.

  242. Det kan ha kommit tyska flygblad
    som spikats upp där många ser dem.

  243. I ett sånt sammanhang,
    jag vet inte om det var vanligt-

  244. -men det spelar inte så stor roll
    om församlingen kan läsa-

  245. -bara det finns en i församlingen
    som kan läsa, så kan man tolka det.

  246. Den stora bilden ger ju också
    information om vad det handlar om.

  247. Mycket är hans egna föreställningar.

  248. Han beskriver ofta ett tecken-

  249. -även om han har använt
    en annan källas beskrivning-

  250. -så gör han själv en tolkning av
    vad det betyder.

  251. Ofta relaterar han till
    vad som har hänt i Sverige.

  252. Utan att han egentligen avser det-

  253. -så får vi en ganska djup
    och ingående beskrivning-

  254. -av den politiska utvecklingen
    i Sverige under perioden.

  255. Slaget vid Stångebro förekommer
    i samband med många olika tecken-

  256. -som en följd, däremot beskriver han
    inte slaget, för det var inte syftet.

  257. Varför skrev han järteckenboken?
    Det är en ovanlig text på många sätt.

  258. Det saknas liknande texter i Sverige.
    I Europa finns det en del texter-

  259. -som kan ses som järteckensamlingar,
    där man radat upp järtecken-

  260. -på samma sätt,
    kronologiskt eller tematiskt.

  261. Så visst förekommer det här,
    det är något prästerna ägnar sig åt.

  262. Det som är speciellt är att han
    mer än andra gör tolkningar.

  263. Han beskriver inte bara ett tecken
    utan gör nästan alltid-

  264. -en koppling till vad som hände sen.
    Det här är hans stora intresse-

  265. -att hitta kopplingen mellan ett
    tecken och vad som hände efteråt.

  266. Det är främst de tecknen han tar upp,
    de där man kan hitta en koppling.

  267. På ett sätt är han en forskarkollega,
    även om det inte är så vetenskapligt.

  268. Det här är hans främsta intresse, att
    hitta en koppling mellan en händelse-

  269. -och ett tecken som föregick det.

  270. Det var inte vanligt att man ägnade
    sig åt det som ett slags vetenskap.

  271. Han är ganska annorlunda
    och starkt påverkad-

  272. -av alla dessa texter han läser.

  273. Han skriver boken för att Luther
    och andra auktoriteter-

  274. inom den evangelisk-lutherska kyrkan-

  275. -faktiskt säger att det är viktigt
    att beakta tecknen.

  276. Apokalypsen är att vänta
    när som helst nu.

  277. Så att han samlar på järtecken
    är fullt logiskt ur hans synvinkel.

  278. Varför han skrev den
    kan jag inte ta reda på mer i detalj.

  279. Det kan inte jag veta,
    det skulle han få berätta.

  280. Någon kanske beställde ett verk,
    det vet jag inte.

  281. Han hade ju stora kopplingar
    till biskoparna i Linköpings stift.

  282. Så jag kan inte säga varför han skrev
    den här boken på 400 sidor.

  283. Däremot kan jag se att han är
    en energisk och ambitiös kyrkoherde-

  284. -som hans egna texter visar på.

  285. Så att just han gör det
    är inte så märkligt med tanke på det.

  286. Han skriver många texter
    och han är otroligt aktiv.

  287. Hur typiska är då berättelserna
    om järtecken?

  288. Där skulle jag vilja påpeka
    att de är väldigt typiska.

  289. Vad man anser vara järtecken
    och hur han tolkar dem-

  290. -alltså det här med vädersolar
    som tecken på falskhet-

  291. -det är det vanliga. Det är kutym
    och normala tolkningar på den tiden.

  292. Så han utmärker sig inte så.

  293. Däremot så är andra texter
    väldigt starkt...

  294. ...de antyder att det är Guds straff.
    Gud kräver syndernas förlåtelse.

  295. Det skriver Klint inte mycket om.
    Det förekommer, men inte så mycket.

  296. Ofta när han kompilerat har han
    hoppat över det där med Guds straff.

  297. Det har jag inget svar på. En annan
    forskare sa att just på 1590-talet-

  298. -så kanske det inte var läge
    att domdera om Guds straff-

  299. -därför att man levde i en svår tid
    med svält och svårt klimat i åratal.

  300. Och prästerskapets främsta uppgift
    var att ta hand om sin församling.

  301. Kanske tar det sig uttryck hos Klint,
    han tolkar det inte som Guds straff-

  302. -eller domderar om det här
    som synder.

  303. Apokalypsen är något som ligger
    som ett raster i bakgrunden-

  304. -men som Klint inte särskilt ofta
    skriver tydligt att nu är den här-

  305. -utan han hoppar också över det
    i texterna som han kompilerar.

  306. Det betyder inte att han inte trodde
    att apokalypsen var förestående.

  307. Det är bara... Att tecknen var sända
    av Gud tog han nog för givet.

  308. Det var inte syftet, boken är inte
    teologisk utan en samling järtecken.

  309. Det han ville göra var att se:
    Vad har hänt?

  310. Hur är det kopplat till närliggande
    politiska och religiösa händelser?

  311. Det ska inte läsas som ett teologiskt
    verk som handlar om Guds straff.

  312. Så han är både typisk
    och inte typisk för sin tid.

  313. Men det är en otroligt spännande text
    och den är väl värd vidare forskning.

  314. Tack.

  315. Text: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Järtecken på 1500-talet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Järtecken tolkades på 1500-talet som tecken från Gud för att varna för kommande syndastraff och i slutändan apokalypsen. Men vem var det som skrev texterna om järtecknen? Och vilket syfte hade de som skrev texterna? Hör historikern Sofia Gustafsson berätta. Inspelat den 17 oktober 2017 som en del i Strimmanföreläsningarna. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden, Religionskunskap
Ämnesord:
1500-talet, Etnologi, Folkseder, Omen, Religion, Religionshistoria, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem skämtade man om på 1800-talet?

Konstvetaren Elisa Rossholm har undersökt skämtteckningens roll i den offentliga debatten för perioden 1870-1900 i svensk press. Denna period beskrivs som skämtteckningarnas uppkomst och storhetstid och utgjorde en viktig röst i den offentliga debatten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?