Titta

Dröm om demokrati

Dröm om demokrati

Om Dröm om demokrati

En tv-serie om Sveriges demokrati för barn och elever på mellanstadiet i åldrarna 10-12 år. Här lär du dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till begrepp som fri press, propaganda, diktatur, demokrati och höger och vänster i politiken, och du får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får stifta bekantskap med människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt med företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en svart humoristisk dramatiserad del som beskriver ett framtida Sverige år 2040 där en diktator styr som enda kandidat att rösta på. Men det finns de som minns hur det var när Sverige var en demokrati och som kämpar mot diktaturen genom att utbilda den yngre generationen. (Sakförhållanden kan ha förändrats sedan serien gjordes.)

Till första programmet

Dröm om demokrati : Att röstaMaterialDela
  1. Sverige lyder under en diktator
    som har all makt.

  2. Det lilla motstånd som fanns
    har brutalt slagits ned.

  3. De få som vågat protestera har
    kastats i omprogrammeringsfängelse.

  4. Makt. Jag älskar makt. Och ni,
    mina kära undersåtar-

  5. -ni älskar mig.
    Jag tackar er för er kärlek.

  6. Sverige hade demokrati
    i drygt hundra år, men förlorade den.

  7. Människorna blev lata
    och tog demokratin för givet.

  8. Det är en svår tid
    för medborgarna i Sverige-

  9. -men fortfarande finns det de
    som kommer ihåg hur det var innan.

  10. Som drömmer om nånting annat.

  11. Snart är det val, och ni har alla
    som medborgare i Sverige-

  12. -möjlighet att rösta...på mig.
    Bara på mig.

  13. Ni ska veta
    att det är väldigt bra för er-

  14. -att bara ha mig att rösta på.

  15. Så slipper ni en massa onödiga val.

  16. Förr fanns fler att välja på. Vanligt
    folk som engagerade sig politiskt.

  17. -Hur gick det till?
    -Genom demokratiska och fria val.

  18. Ge mig plattan, så ska du få se.

  19. Berätta inte för nån om det här. Om
    polisen får veta nåt försvinner vi.

  20. För kunskap är de livrädda för.
    Titta här.

  21. Du får ta den.

  22. Nu börjar UR:s serie om demokrati.

  23. I Sverige bor tio miljoner invånare
    som ska försöka komma överens.

  24. Att jaga är en livsstil.

  25. Men alla kan ju inte
    bestämma allting samtidigt.

  26. Därför väljer vi representanter
    från olika politiska partier-

  27. -som ska genomföra
    det vi vill och det de har lovat.

  28. Om du är över arton år får du rösta
    på valdagen vart fjärde år.

  29. I ett valbås lägger du valsedlarna
    från partiet du vill rösta på-

  30. -i ett kuvert.

  31. Vilket parti du väljer behöver du
    inte berätta för nån annan.

  32. När alla röster har räknats fördelas
    de 349 platserna i riksdagen.

  33. Partiet med flest röster
    får flest platser.

  34. Det näst största partiet får
    näst flest platser, och så vidare.

  35. Det här systemet
    kallas "representativ demokrati".

  36. -Så vackert det låter.
    -Visst gör det?

  37. Då kan alla vara med och bestämma,
    utan att det blir så rörigt.

  38. Så alla i riksdagen
    skulle alltså representera folket?

  39. Precis. Vänta, ska du få se.

  40. -Det här är några gamla valsedlar.
    -Är de riktiga?

  41. Ja. Det var såna här vi använde
    när vi röstade. Ser du här?

  42. Det är namnen på politiker som
    ville representera oss medborgare.

  43. Folkets representanter i riksdagen
    bestämmer vilka lagar Sverige ska ha-

  44. -och hur skattepengarna ska användas.

  45. De kontrollerar också
    att Sverige styrs bra.

  46. Det är riksdagens
    tre viktigaste uppgifter.

  47. Nu ska vi fråga några som sitter i
    riksdagen hur de började med politik.

  48. Det började med såna enkla saker
    som skolsalladerna.

  49. Det var många som inte åt det.
    Det var blandsallader och så där.

  50. Då var vi några som tänkte: "Om vi
    bara gnäller så händer ingenting."

  51. "Men vi kan gå
    till skolmatspersonalen och fråga:"

  52. "Hej! Kan ni sätta gurka, tomater
    och morötter i separata skålar?"

  53. Och så blev det så en vecka senare.
    Det var nog ett startskott för mig.

  54. Det är nog lite samma för mig.

  55. Det börjar ofta i elevrådet
    på låg- och mellanstadiet-

  56. -och sen fortsätter man upp
    i studentkommitté på gymnasiet.

  57. Jag kände att jag ville påverka mer.

  58. Det är en ära
    att få företräda folket-

  59. -för det är vårt största beslutande
    organ. Demokratins högborg.

  60. Det är ett bra sätt att påverka.
    Man når ut på helt andra sätt-

  61. -i olika kanaler, och i kammaren.

  62. Det är ett fantastiskt jobb.

  63. Jag var tveksam till att bli riks-
    dagsledamot. Man fick tjata på mig.

  64. Men det är här
    som man kan påverka allra mest.

  65. Om man vill förändra samhället
    så kan man göra störst skillnad här.

  66. Riksdagen har stor makt. Om alla
    349 ledamöter är överens om nånting-

  67. -så har riksdagen en otrolig makt,
    och kan genomföra det på en gång.

  68. Men det är väldigt sällan
    som alla 349 tycker samma sak.

  69. Ibland tycker folk: "Du som är
    politiker kan ju fixa det här."

  70. Det är sällan det är så.

  71. Det är en kamp mellan
    de olika partiernas värderingar.

  72. Som riksdagsledamot kan jag lägga en
    motion i riksdagen och rösta om den.

  73. Vi måste vara aktiva, och vi
    kan lägga vår röst på valdagen-

  74. -och vi kan engagera oss
    och gå med i ett parti-

  75. -för att påverka ännu mer.

  76. Om man inte är nöjd med personerna
    på valsedeln och inte vill rösta-

  77. -så kan ju nästa generation, alltså
    ni tittare, ta tillfället i akt-

  78. -och bilda ett parti, om man inte
    finner ett svar i dagens politik.

  79. Vill man förändra skolan,
    om man inte tycker att den är bra-

  80. -eller om man vill att det ska byggas
    fler bostäder, då ska man rösta.

  81. Och en röst kan göra skillnad.
    Din röst kan göra skillnad.

  82. Så det är jätteviktigt att man
    gör sin röst hörd genom att rösta.

  83. Så jobbar
    folkets representanter i riksdagen.

  84. Nästa program handlar om regeringen.

  85. Tänk att det verkligen
    har funkat så här.

  86. Visst är det en bra idé?
    Representativ demokrati.

  87. I nästa avsnitt tar vi upp
    vad regeringen gör.

  88. Ja! Nu kommer det nåt om skillnaden
    mellan riksdagen och regeringen!

  89. De partier som fått flest platser
    i riksdagen, antingen ensamma-

  90. -eller tillsammans med andra, sätter
    ihop ett lag som ska styra Sverige-

  91. -och som kallas regering.
    Lagkaptenen, eller regeringschef-

  92. -kallas statsminister.

  93. Ja en statsminister har makt, men den
    yttersta makten utgår från riksdagen.

  94. Statsministern måste svara inför
    riksdagen om regeringens politik-

  95. -och med jämna mellanrum ska stats-
    ministern svara på riksdagens frågor.

  96. Regeringen styr riket, t.ex. genom
    att bestämma över myndigheter.

  97. Regeringen styr över
    Polismyndigheten, Skatteverket, m.m.

  98. Regeringen
    arbetar också fram statsbudgeten.

  99. Hur ska statens inkomster fördelas?

  100. Hur mycket ska vi satsa på skolan,
    polisen och sjukvården?

  101. Regeringen arbetar fram förslaget,
    men det beslutas i riksdagen.

  102. Likaså är det med lagar. Regeringen
    arbetar fram förslag till lagar-

  103. -men det är riksdagen som beslutar.

  104. Statsministerns lagkompisar
    kallas ministrar, eller statsråd.

  105. En är ansvarig för Sveriges ekonomi,
    en för skolan, en för polisen, o.s.v.

  106. Det är viktigt att se till att vi har
    både kvinnor och män, olika åldrar-

  107. -att man kommer från olika platser i
    Sverige, men även från andra länder.

  108. Sverige är en del av världen,
    och vi måste ha den kunskapen också.

  109. Det var regeringen och riksdagen.

  110. Men det finns fler representanter
    för folket som är med och bestämmer.

  111. Varför har valsedlarna olika färger?

  112. Man röstade i riksdags-, kommun-
    och landstingsvalen. Tre olika val.

  113. -Och sen kom ju också EU-valet.
    -Jaha, då förstår jag.

  114. Så var det.

  115. Regeringen och riksdagen kan inte
    bestämma hur allt ska vara överallt.

  116. Det hinner de inte. Därför är Sverige
    indelat i kommuner och landsting.

  117. Här sitter också politiker och
    planerar och har omröstningar åt oss.

  118. Kommunpolitiker tar hand skolor,
    idrottshallar och äldreboenden, m.m.

  119. Landstingspolitikerna ansvarar för
    sjukhus, spårvagnar och bussar, bl.a.

  120. Många av de beslut politikerna fattar
    påverkas av EU.

  121. Vart femte år väljs representanter
    som får åka till Europaparlamentet-

  122. -och godkänna de nya lagar
    som Sverige sen måste följa.

  123. Vi lever i dag i en verklighet
    där väldigt många samhällsproblem-

  124. -och utmaningar som vi står inför
    inte kan skötas av ett land ensamt.

  125. Så det är viktigt att EU samarbetar
    t.ex. när det gäller klimatfrågan-

  126. -som är en stor fråga,
    och där enskilda åtgärder i ett land-

  127. -inte hjälper så mycket, men åtgärder
    i 28 länder har väldigt stor effekt.

  128. De lagar som beslutas om
    i Europaparlamentet-

  129. -gäller alla medlemsstater, så det
    gäller en halv miljard människor.

  130. Så det är stora beslut
    som fattas i Europaparlamentet.

  131. Jag har kommit
    för att infria mitt löfte.

  132. Det är stimulerande
    att få arbeta med det-

  133. -och roligt att få höra andras
    åsikter, och diskutera med dem-

  134. -och komma fram till
    gemensamma ställningstaganden.

  135. I EU-valet röstar
    ungefär hälften av de som får rösta-

  136. -men i de andra valen
    är valdeltagandet högt.

  137. De flesta vuxna, men inte alla,
    utnyttjar sin rätt att rösta.

  138. Högutbildade som tjänar mycket röstar
    mer än lågutbildade låginkomsttagare.

  139. Om vi inte går och röstar
    så sitter man där och tycker-

  140. -att det inte blev som man tänkt sig,
    men man utnyttjade inte möjligheten-

  141. -att påverka hur man vill ha sitt
    samhälle. Och det är problematiskt.

  142. Och i det långa loppet
    så finns risken-

  143. -att det till slut
    är en persons önskningar som styr.

  144. Då närmar vi oss en diktatur.

  145. God afton. I kväll kan jag meddela-

  146. -att min fantastiska polis har gripit
    ett par gamla politiker.

  147. Dessa...kryp
    har försökt sprida propaganda-

  148. -om fria val och demokrati, och
    kommer därför att hamna i fängelse.

  149. I Sverige röstar man på mig!

  150. -Vilka hjältar!
    -Visst är de?

  151. Fler borde engagera sig i demokratin.

  152. I stället
    härskar bara ondska och mörker.

  153. Hur ska det gå
    med demokratin i Sverige?

  154. I Sverige röstar man på mig.

  155. Kommer medborgarna att kämpa
    för fria val och demokrati?

  156. Eller ska diktaturen få fortsätta?

  157. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att rösta

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi får veta hur valen i Sverige går till och vilka val medborgarna kan rösta i. Om vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och hur platserna i riksdagen fördelas. Statsminister Stefan Löfven berättar vad regeringen gör och vi får veta varför det är viktigt att rösta. Lars Adaktusson, EU-parlamentariker, förklarar vilka frågor EU kan påverka och vi möter representanter från de åtta riksdagspartierna.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Politik, Regeringsbildning, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sveriges politik, Val (statsvetenskap)
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Dröm om demokrati

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Att rösta

Avsnitt 1 av 6

Vi får veta hur valen i Sverige går till och vilka val medborgarna kan rösta i. Om vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och hur platserna i riksdagen fördelas. Statsminister Stefan Löfven berättar vad regeringen gör och vi får veta varför det är viktigt att rösta. Lars Adaktusson, EU-parlamentariker, förklarar vilka frågor EU kan påverka och vi möter representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Grundlagarna

Avsnitt 2 av 6

Vad är grundlagar och varför är de viktiga i en demokrati? Vi går igenom hur grundlagar tjänar medborgarna och demokratin och varför det krävs flera mandatperioder för att ändra en grundlag. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, och statsvetaren Jenny Madestam medverkar. Vi träffar också journalisten Martin Schibbye, som berättar om tiden i etiopiskt fängelse och om att vara berövad rätten att fritt uttrycka sig.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Partipolitik

Avsnitt 3 av 6

Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad ett politiskt parti är och berättar om den politiska skalan från höger till vänster. Zina Aldewany, debattör på vänstersidan, och Blanche Jarn, debattör på högersidan, berättar varför de själva valt vänstersidan respektive högersidan. Mariana Prieto Abarca från Skatteverket förklarar vad som händer med den skatt som betalas och hur de olika partierna vill fördela den. I ett exempel får du se hur många skattekronor en person kostar samhället fram till sin 21-årsdag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Hundra år i Sverige

Avsnitt 4 av 6

Hur gick det till när Sverige införde allmän rösträtt? Under första världskriget faller kejsardömen och gamla maktstrukturer samman, i Ryssland görs revolution. Det här påverkar makten i Sverige, och efter att ha stått på randen till revolution med hungerkravaller och upplopp införs allmän rösträtt även här. Historikern Håkan Blomqvist guidar tittaren från hungerkravaller via skotten i Ådalen genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp fram till idag. Demokratiminister Alice Bah Kuhnke pratar om hur viktigt det är att värna om demokratin och om vilka krafter som vill undanröja den.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Utanför systemet

Avsnitt 5 av 6

Vi träffar människor som utanför partipolitiken engagerar sig i samhället. Hösten 2017 blev hashtaggen metoo världsberömd. Caroline och Mika skapade hashtaggen visparkarbakut för att visa på de maktstrukturer som finns inom ridvärlden. Danny ville protestera mot en nazistdemonstration och fick med sig många genom sitt antirasistiska instagramkonto. Sandra Lamborn från Greenpeace berättar om civil olydnad, om varför hon bryter mot lagar för att förändra samhället.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Utmaningar

Avsnitt 6 av 6

Vi lever och organiserar oss i nationalstater och unioner samtidigt som flera av de stora framtidsfrågorna kan komma att kräva global samverkan. En grupp sjätteklassare får i uppgift att på ett demokratiskt sätt lösa klimatkrisen och fattigdomsproblematiken. Under ett rundabordssamtal formar de idéer och en politik som skulle kunna lösa dessa ödesfrågor. Och de kommer fram till en mängd radikala förslag. Förslagen utvärderas av framtidsforskaren Lisen Schultz och filosofen Karim Jebari.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min skola mitt i kriget

Flickors rätt till skola

När talibanerna styrde stora delar av Afghanistan fick flickor inte gå i skolan. Här får vi möta Saleha som är 12 år och har kunnat gå i skolan i ett år. Hennes familj förstår hur viktigt det är för både flickor och pojkar att utbilda sig. Saleha uppmuntrar andra flickor att komma till skolan och drömmer om att själv bli lärare när hon blir stor. Allt tal i programmet är på svenska.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnens flykt

Mahdi

Trettonåriga Mahdi kommer från Iran. Där arbetade han i en tegelfabrik. Mahdi minns inte hur gammal han var när han började jobba i fabriken. Mahdis mamma bestämde att han skulle fly i hopp om att han skulle få ett bättre liv. Mahdi flydde ensam, först till Turkiet och senare till Europa för att till slut hamna i ett hushåll i Göteborg. Mahdi är ett av de barn som kommit ensam till Sverige. Hör hans berättelse om ensamheten och saknaden efter sin familj i Iran men också om lyckan över att ha fått en ny familj i Sverige.

Fråga oss