Titta

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Om UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Föreläsningar om övergrepp och integritetskränkande brott på nätet, och om hur samhället kan skydda unga från sexuella trakasserier. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018 : Samtal om kränkningar på nätetDela
  1. Unga känner att det är
    ett laglöst land. Det är kört.

  2. Blir man utsatt kommer bilderna
    att finnas för alltid.

  3. Det är inte ens nån idé att göra nåt.

  4. Vi ska inledningsvis ge er chansen
    att mycket kortfattat redogöra för-

  5. -hur ni kommer i kontakt med frågor,
    och Gudrun, även om det är bekant-

  6. -hur kommer du
    i kontakt med frågorna?

  7. Självklart i domstolarna.
    Det är vi som tillämpar lagen.

  8. Jag hoppas att det kommer fler mål,
    där de nya bestämmelserna används.

  9. De har inte kommit än, men
    brottsofferfrågor är en viktig del-

  10. -i domstolarnas verksamhet.

  11. Mårten heter jag. För exakt
    fem år sen, på dagen, stod jag här-

  12. -och pratade om vad man uppfattade
    som ett nytt problem: näthat.

  13. Jag hade startat Institutet för
    juridik och internet, som jobbar för-

  14. -integritetsskydd på nätet. Det har
    hänt sjukt mycket på de här fem åren.

  15. Har det blivit bättre?

  16. Nej, det har blivit sämre.
    Har juridiken gjort nätet bättre?

  17. Nej, inte ett dugg.
    Det är fem år av misslyckanden-

  18. -men vi kan ta det här
    som en nystart.

  19. Jag kommer från Unison,
    ett riksförbund-

  20. -som organiserar 140 olika
    kvinno- tjej och ungdomsjourer-

  21. -som jobbar med sexuellt våld.
    För oss är det vardagsmat.

  22. Vi brukar säga att det är "Me too"
    varje dag, så det var inget nytt.

  23. Hat och kränkningar på nätet-

  24. -har funnits i våra verksamheter
    lika länge som nätet har funnits.

  25. Vi ser det ännu tydligare
    i våra tjej- och ungdomsjourer.

  26. Carl Göran Svedin. Jag kommer
    i kontakt med det via forskning-

  27. -men har en bakgrund
    som barnpsykiatriker-

  28. -och har varit med om
    att starta och driva BUP-elefanten.

  29. Dit kommer barn
    som har utsatts för övergrepp.

  30. Jag håller mig ajour,
    men nu är det mest via forskning.

  31. Jag håller med Mårten om att allt
    inte blir bättre, men å andra sidan-

  32. -är det kul med nya utmaningar.

  33. Man måste vara positiv.

  34. Att det är så,
    beror på att det är synligare-

  35. -och i det ligger faktiskt att nåt
    har blivit bättre på de här åren.

  36. Jag sa redan inledningsvis vad vi
    jobbar med på Brottsoffermyndigheten.

  37. Förutom att sprida kunskap så här-

  38. -är det mest påtagliga för oss
    ersättningsfrågan-

  39. -och brottsskadeersättning
    för de här brotten.

  40. Vi har brottats med det
    under ett stort antal år-

  41. -eftersom vi inte har kunnat
    ge ersättning för grova förtal.

  42. Vi har sett luckan
    för spridningsbrotten.

  43. Det finns andra utsatta situationer
    vi har kunnat ge ersättning för.

  44. Vi välkomnar den här lagstiftningen,
    men vi kan konstatera-

  45. -att vi inte heller har
    fått nåt till oss för ett avgörande-

  46. -utifrån den här brottsrubriceringen.

  47. Det blir intressant för oss
    att följa. Det vi också ser är-

  48. -att vi försöker stimulera
    ideell verksamhet genom finansiering-

  49. -av inriktade projekt
    på de här formerna. Det är viktigt.

  50. Tack.
    Jag vänder mig till dig, Zandra-

  51. -för att få höra hur ni arbetar
    med stöd till offer för kränkningar.

  52. Stöd och skydd är en huvudfråga
    för våra verksamheter-

  53. -och det är så klart
    dels kvinnojourer och skyddat boende-

  54. -men här är det kanske mer relevant
    att prata om onlinestöd-

  55. -som många jourer erbjuder,
    och var tidiga med att erbjuda.

  56. Man finns där brotten begås,
    så att det är lätt att ta kontakt-

  57. -och få stöd, och däri ligger också
    anonymiteten. Man kan prata om det-

  58. -som ofta är skam- och skuldbelagt,
    utan att behöva avslöja vem man är.

  59. På det sättet finns det mycket stöd
    att få hos medlemsorganisationerna-

  60. -som dessutom är specialiserade på
    våld. Det är ju ett kunskapsområde-

  61. -men det har inte alltid setts så.
    Det nämndes tidigare att det ska in-

  62. -i alla fall mäns våld mot kvinnor,
    som en del av högskoleförordningen.

  63. Det är väldigt viktigt
    att mötas av kunskap-

  64. -när man tar mod till sig och vågar
    söka stöd. Det är lätt att hamna fel-

  65. -särskilt med en ung målgrupp.
    De möter stöd och kunskap-

  66. -och nån som lyssnar och tror. Det
    vi ser, och som ni är medvetna om-

  67. -är ju att det kanske är ännu värre
    som ung. Man är medveten om riskerna-

  68. -så när det ändå händer,
    skuldbelägger man sig själv.

  69. Därför är bemötandet så viktigt,
    att man inte lägger sten på börda-

  70. -och ökar skammen. Det gör inte
    våra verksamheter, och vi försöker-

  71. -föra den kunskapen vidare.

  72. Ser ni några tendenser? Är det
    fler eller färre? Vilka övergrepp?

  73. Tyvärr är det en ökning.
    Vi hade totalt 90 000 stödkontakter-

  74. -alltså gånger, som vi hördes
    med stödsökande förra året.

  75. På tjej- och ungdomsjourer
    är det 30 000 kontakter-

  76. -och majoriteten handlar om sexuella
    övergrepp, och mycket är på nätet.

  77. Det finns ett brett spektrum här.

  78. Vi pratar dels om att bilder sprids
    av klasskompisar eller andra-

  79. -men vi pratar också om
    att använda hot på nätet som en del-

  80. -av våldet i relationen. Det
    som vi kallar det digitala våldet.

  81. Där är det ett väldigt uttalat
    maktmedel för att utöva kontroll.

  82. "Jag har koll på dina sociala medier.
    Jag har krävt att få dina lösenord"-

  83. -"och genom dem kan jag styra dig
    och skriva vad som helst."

  84. Tyvärr ser vi en ökning. Tyvärr...

  85. ...ser vi en...grövre problematik
    på de typer av övergrepp som sker.

  86. Det är sällan isolerat. Det hänger
    ihop. Har det begåtts på nätet-

  87. -kan det också vara så
    att det händer på andra arenor.

  88. Det här är inte separerade världar
    för unga.

  89. Mårten, du nämnde att du är
    involverad i "Juridik och internet".

  90. Jag blir nyfiken på vad det är.

  91. Det är en ideell förening för att
    stärka rättigheter som redan finns-

  92. -fast i digitala miljöer.
    Vi gör det genom folkbildning.

  93. Vi skriver böcker, vi föreläser i
    skolor, tar fram läromedel och sånt.

  94. Vi har ägnat oss åt lobbying. Den lag
    som nu träder i kraft 1 januari-

  95. -hänger ihop med den kravlista
    vi lämnade till justitieministern.

  96. Sen hjälper vi enskilda,
    men det har inte fungerat så bra-

  97. -att vara gratisadvokater-

  98. -så den verksamheten fasar vi ut.
    Problemet är på en sån massiv skala-

  99. -att vi hjälper för lite
    om vi hjälper fem personer.

  100. Vi fokuserar på att hjälpa människor
    att hjälpa sig själva.

  101. Vi skapar förutsättningar
    för att få rättvisa med egen kraft.

  102. Det enda sättet på sikt att få
    ett fungerande integritetsskydd är-

  103. -att ge människor verktygen
    att ta hand om det.

  104. -Gudrun, varsågod.
    -Jag kan haka på.

  105. Mårten var expert i utredningen. Han
    hade med sig en del av kravlistan-

  106. -och det var en anledning till att
    vi kom längre. Jag är helt säker på-

  107. -att man måste ha två dimensioner.
    Man måste, som Mårten säger, göra så-

  108. -att folk får egenmakt och veta
    vad de ska göra. Men det andra är-

  109. -att när samhällsproblemet är så
    stort, måste man kanske göra nånting.

  110. Jag skulle vilja jämföra
    med en gammal företeelse.

  111. Man tänkte ju inte
    att bilar skulle krocka-

  112. -men till slut krockade de så mycket
    att en trafikförsäkring träder in-

  113. -när en bil orsakar skador. Nånstans
    måste kanske samhället tänka till-

  114. -och se det på systemnivå, för vi
    är fortfarande kvar på individnivå-

  115. -även om vi
    kan göra mycket där också.

  116. Du säger att det är
    en oerhörd omfattning-

  117. -och vi får det bekräftat av andra,
    men kommer rättsväsendet-

  118. -civilrätten eller straffrätten
    att kunna hantera det här problemet?

  119. Varsågod.

  120. Då måste folkbildningen fortsätta.

  121. Poliser måste kunna det här.
    Man får inte haka upp sig för mycket-

  122. -på tekniska detaljer. Man måste
    förstå vilka strukturer det här är.

  123. Åklagare och domare måste bli bättre
    och kunna det som grundar ett brott-

  124. -men också ersättningsrätten bättre.

  125. Den folkbildning som håller på
    behöver komma in i myndigheterna mer.

  126. Det måste gå
    från nåt man tänker till nåt nytt-

  127. -till nåt som är
    och ska hanteras av domstolarna.

  128. Vi har anledning att bli världsbäst,
    för det handlar om förtroendet.

  129. -Varsågod.
    -Allt det du säger är rätt.

  130. Ska vi bli världsbäst
    måste vi börja väldigt tidigt.

  131. Att lära rättsväsendet
    kommer betydligt senare i livet.

  132. Att ta hand om barnen tidigt-

  133. -och våga föra in de här frågorna.
    Jag pratar inte om nätkunskap-

  134. -för en fyraåring, men att tidigt
    börja med frågorna kring rättigheter-

  135. -och skyddet
    för den personliga integriteten.

  136. Jag glömde att jag inte har en mygga.

  137. Det måste vi börja med tidigt,
    för bygger vi kunskap hos de små-

  138. -kan de också ställa krav.

  139. Då blir det en naturligare diskussion
    i...samhället.

  140. Det är inte en fråga för de vuxna,
    den måste starta från scratch.

  141. Innan jag släpper in Mårten
    och Zandra, vill jag vända mig-

  142. -till dig, Carl Göran. Vi har berört
    hur man ska se på olika typer-

  143. -av övergrepp, fysiska,
    respektive såna som är virtuella.

  144. Är det nån skillnad
    vad gäller konsekvenserna?

  145. Ja, men vid fysisk misshandel
    kan det gå illa för barnen.

  146. Tittar vi på sexuella övergrepp,
    som Åsa Landberg visade-

  147. -är det så
    att det finns en gradering-

  148. -men det finns också en gradering
    inom "vanliga" sexuella övergrepp.

  149. Har man utsatts för blottning,
    mår man på ett sätt-

  150. -har man utsatts för
    kontaktövergrepp, inte penetration-

  151. -mår man på ett annat sätt, och värst
    om man utsätts för penetrerande våld.

  152. Utöver det kan vi se
    att de som har fått bilder spridda-

  153. -räcker det med att man inte vet-

  154. -om bilderna är spridda. Oron som
    finns lägger så mycket extra stress-

  155. -på barn, ungdomar och även vuxna,
    att man mår betydligt sämre.

  156. Bilder och dokumentation
    är ett område-

  157. -som jag tror är betydelsefullt
    när det gäller den psykiska ohälsan.

  158. -Mårten, du hade begärt ordet.
    -Kommer vi att lösa problemet...

  159. ...eller utradera det
    med hjälp av juridik? Svaret är nej.

  160. Vi utraderar inga brott med rättsliga
    medel, men det finns ett exempel-

  161. -man kan ta om man vill vara
    hoppfull, och det är barnpornografi.

  162. Om det finns en gemensam vilja,
    inte bara hos samhället och staten-

  163. -och lagstiftaren,
    utan också hos aktörerna-

  164. -som Facebook, sociala medier,
    Google, alltså hela infrastrukturen-

  165. -och det sammanfaller med en folklig
    uppfattning om att det är fel-

  166. -går det inte att utradera det,
    men hålla det på en låg nivå-

  167. -bortom den ytstrukturen.

  168. Det finns många barnpornografibrott,
    och det blir kanske inte bättre-

  169. -men det är ett exempel på att...
    Det finns ändå hopp.

  170. Om man kan tala samma språk,
    de nationella lagstiftningarna-

  171. -och de sociala mediejättarna,
    många är oroliga för dialogen-

  172. -och får en samsyn, går det att göra
    nåt. Särskilt de tydligaste sakerna-

  173. -som hämndporr, går lätt att ta bort.
    Det är svårare med förtal-

  174. -men lätt att identifiera hatbrott-

  175. -och man behöver inte vara orolig
    för yttrandefriheten-

  176. -för det är tydligt vad det är.

  177. Ett annat exempel som ofta förs fram,
    men aldrig i den här debatten-

  178. -är ju bilstöld, där vi har
    tekniska hjälpmedel som spärrar dem.

  179. Jag antar att det är nåt sånt du
    menar. Det kan inte vara en människa-

  180. -som övervakar alla inlägg, utan det
    måste ha nån annan form av lösning.

  181. Jag tror på människor. Jag tror att
    det är svårt att få AI att lösa det.

  182. Google har långtgående arbete
    för att kunna det-

  183. -men FB kommer att behöva 40 000
    personer som granskar anmälningar.

  184. Det går nog inte att komma runt det.

  185. Gudrun.

  186. Möjligen skulle man tänka i termer
    av alkolås på teknisk utrustning-

  187. -för kommunikation,
    för en del av det näthat som sker-

  188. -sker i förhållande
    till alkoholkonsumtion.

  189. Jag tror inte
    att man ska utesluta teknik.

  190. Man kan ha teknik och man måste ha
    människor, och man måste jobba brett.

  191. Det finns inte en lösning-

  192. -men det finns förbättringsvägar
    som man behöver arbeta med.

  193. -Zandra.
    -Vi måste också komma ihåg det...

  194. ...vi pratade om tidigare.
    "One size" funkar inte för alla.

  195. Men vad vi måste synliggöra här är
    att det sexuella våldet-

  196. -sexuella övergrepp och hämndporr-

  197. -är en rätt så könad problematik,
    och det är viktigt att komma ihåg-

  198. -för att komma till rätta
    med ett preventivt arbete.

  199. Det hänger också ihop med att
    utbildning om makt, kön och normer-

  200. -också måste förbättras inom
    rättsväsendet och domstolsväsendet.

  201. Vi ska inte heller
    underskatta juridikens verkan-

  202. -för vår upplevelse är att unga
    känner att det är ett laglöst land.

  203. Det är kört.
    Blir man utsatt är det så det är-

  204. -och bilderna kommer
    att finnas där för alltid.

  205. Nu är det upp till bevis för oss. Det
    är jätteviktigt att lagstiftningen-

  206. -omsätts i praktiken, och att
    man börjar se att det inte är okej.

  207. Det hänger ju ihop
    med den egna agensen att förstå-

  208. -att man är utsatt för ett brott.
    Det är inget man måste acceptera.

  209. Hur skulle rättsväsendet hantera det
    om vi gick från några som anmäler-

  210. -till att en stor andel
    skulle anmäla?

  211. Ja, om jag då ska... Det är ju så
    att BRÅ kom med en rapport som sa-

  212. -att rättsväsendet
    inte hanterade det.

  213. Då är vi tillbaka till
    att avsätta resurser, att utbilda-

  214. -att se till att polis,
    åklagare och domare får utbildning.

  215. Det måste man jobba med
    och det är en prioriteringsfråga.

  216. Det här är en utbredd brottstyp, som
    drabbar väldigt många väldigt hårt.

  217. Då måste man nog helt enkelt
    börja och bara göra, tror jag.

  218. Rättsväsendet klarar inte av
    en likadan undersökning om några år.

  219. När BRÅ-rapporten kom
    sa man att man inte hade verktyg-

  220. -och att lagstiftningen var otydlig.
    Det handlar om träget arbete.

  221. -Annika.
    -Det handlar kanske om nåt mer...

  222. ...än enbart träget arbete.

  223. Men det är ingen isolerad företeelse.
    Ser man hur brottsligheten ser ut-

  224. -är nätet en del av nästan
    vilken typ av brott som helst.

  225. Bedrägerier, ekonomisk brottslighet,
    olaga hot och sexualbrott.

  226. Det krävs en generell höjning
    överhuvudtaget av IT-kompetensen-

  227. -och att den finns tillgänglig.
    När ärendena blossar upp-

  228. -handlar det om att också snabbt
    kunna bevissäkra i en IT-miljö.

  229. Resurserna måste finnas där, för
    man kan inte lägga ärendena i balans.

  230. Om vi går tillbaka till det
    Carl Göran sa om konsekvenser-

  231. -är det så att juridiken tar
    övergrepp på nätet på samma allvar-

  232. -som fysiska övergrepp?
    Jag bollar den till Mårten.

  233. Frågan är i flera lager. Tar
    lagstiftningen det på samma allvar?

  234. Ja, på många sätt.
    Högsta domstolen har accepterat-

  235. -att våldtäkt över nätet
    omfattas av regler för våldtäkt.

  236. Vi har en lagstiftning-

  237. -för integritetskränkning
    i digitala miljöer.

  238. Det finn saker som lagstiftare
    kan göra, men lagstiftningen-

  239. -matchar de behov
    som det digitala har inneburit.

  240. Det är omsättningen från lagboken
    till verkstadsgolvet som inte funkar.

  241. I BRÅ-rapporten var 96 % av...
    De gick igenom alla anmälningar-

  242. -om brott i digitala miljöer,
    och i 96 % av fallen hände ingenting.

  243. Det är en kombination av faktorer.
    Det är ju där bristen är.

  244. Vad ska man göra åt det?
    Vi måste börja tänka utanför lådan.

  245. Vi måste överväga
    nya myndighetsfunktioner-

  246. -som Skolinspektionens arbete. Att
    man lägger över en sån verksamhet-

  247. -på Datainspektionen.

  248. I andra länder
    använder man andra verktyg-

  249. -för att se om det kan bli bättre.

  250. Gudrun, varsågod.

  251. Jag tror att man möjligen
    måste fundera över uppdelningen-

  252. -i IT-brott och andra brott,
    för lagstiftningen är teknikneutral.

  253. IT är en del av det vanliga livet, så
    om man slutar prata i såna här fack-

  254. -och accepterar att vi lever
    våra liv digitalt och inte digitalt-

  255. -kommer vi väldigt mycket längre.
    Jag sa på ett utredningssammanträde-

  256. -att jag förstår att det behövs
    teknik att spåra IP-adresser-

  257. -men en skärmdump och ett förhör
    kan man komma längre med också.

  258. Frågan är om bevisningen
    måste vara så perfekt-

  259. -jämfört med bevisning i andra mål
    vi fäller för.

  260. Man får inte krångla till det.

  261. Jag vet inte hur många poliser
    som sitter här.

  262. Men jag tror inte att man ska prata
    så mycket om digital brottslighet-

  263. -utan om brottslighet i den värld
    vi lever i dag, och den är digital.

  264. Du säger skärmdump och förhör.
    Utan att vara polis-

  265. -tror jag att de invänder.
    "Det räcker en bit"-

  266. -"men vi vet inte vem
    som har suttit framför tangenterna."

  267. Vill du att jag
    ska fejka en utredning här?

  268. Det kan man få reda på
    på andra sätt. Man vet om en dator-

  269. -och att det bara
    har varit en person där.

  270. Jag är inte polis. Jag menar bara att
    det är viktigt att vi inte duckar-

  271. -och säger att vi inte har tekniken.

  272. Jag tror att vi,
    inte bara för de här brotten-

  273. -utan för all brottslighet,
    ska sluta säga IT-brottslighet.

  274. Då kommer vi kanske lite längre.

  275. Den här rapporten,
    "En del av verkligheten"...

  276. Vi lever inte i två världar,
    utan vi och våra barn-

  277. -lever i samma värld,
    där nätet är en del.

  278. Det skapar ny kunskap
    och nya förhållningssätt till-

  279. -hur vi ska handskas med den världen
    som är en del av verkligheten.

  280. Utmaningen är
    att inte krångla till det för mycket.

  281. "Det skedde över nätet." Det är
    som om det hade skett i verkligheten.

  282. Sen vill jag gå tillbaka
    till de små barnen.

  283. Hur kan vi vaccinera barnen?
    All vaccination funkar inte-

  284. -men de flesta får ett hyfsat skydd.

  285. Om det nu är så att straffrätten
    och civilrätten inte fungerar-

  286. -och mörkertalet är stort, där alla
    inte kommer i åtnjutande av stöd-

  287. -och alla inte polisanmäler,
    kommer tiotusenkronorsfrågan:

  288. Vad kommer härnäst? Vad ska vi göra
    för att motverka brottsligheten?

  289. Mårten sa: "Tänk utanför lådan".
    Jag säger varsågod.

  290. Jag har en lista.

  291. Nummer ett är att människor måste...

  292. Om vi ser
    till det rättsliga maskineriet...

  293. Det viktigaste är det
    normbyggande arbetet i tidig ålder.

  294. Vi behöver etiska kontroller
    inom plattformarna-

  295. -att FB tar sin skit på allvar.

  296. Men ur ett rättsligt perspektiv:
    Ge människor tillgång till rättvisan.

  297. Det ska vara lättare att ta sig till
    domstolen, åklagaren eller polisen.

  298. Sänk kostnaderna för att gå till
    domstol, öka möjlighet till bistånd.

  299. Utöva påtryckningar
    på försäkringsbolag-

  300. -så att hemförsäkringen stärks,
    att det ingår i rättsskyddet.

  301. Det är A och O.

  302. Sen tror jag på att utöva
    påtryckningar på sociala medier-

  303. -för här finns en risk.

  304. Börjar inte de stora aktörerna
    ta hand om problemen tydligare-

  305. -dunkar EU in med lagstiftning.
    Och det vill inte vi-

  306. -som månar om vår yttrandefrihet-

  307. -och inte vill ha lagstiftning
    annat än i yttersta fall.

  308. Att mjukt ligga på de här företagen
    att ta det på större allvar-

  309. -och det gör de redan nu,
    särskilt Facebook.

  310. Det är två nyckelfaktorer.

  311. Och sen mer resurser
    till rättsväsendet.

  312. Resurser och kompetens måste
    tillföras polis, åklagare och andra.

  313. Och ge Datainspektionen
    lite mer att göra, tycker jag.

  314. Efter det där brandtalet,
    vem vågar ta ett steg fram?

  315. Jag kan...ta över stafettpinnen.

  316. Det är viktigt att det inte får råda
    straffrihet på särskilda områden-

  317. -och det är ännu värre när
    det är kopplat till en brottslighet-

  318. -som ett kön blir utsatt för. Det är
    samma diskussion som för sexualbrott.

  319. Återigen, utbildning, utbildning.
    Vi kan inte heller bortse från-

  320. -att vi har en pågående kuliss
    av hat och kränkningar på nätet-

  321. -som är den stora mainstreamporren-

  322. -som unga konsumerar konstant.

  323. -och där kränkningar och kvinnohat
    streamas 24 timmar om dygnet.

  324. I det preventiva arbetet
    måste vi ta hänsyn till det-

  325. -annars framstår vi som hycklare.
    "Ni får inte kränka varann på nätet."

  326. "Skicka inte bilder."
    Och så finns det här-

  327. -som vi inte pratar med barnen om.
    Vi måste också förstå hela kontexten-

  328. -av nätet där de befinner sig,
    och där är det faktiskt en stor del.

  329. -Annika, varsågod.
    -Ska jag säga nåt mer om det?

  330. Inte straffritt
    är naturligtvis viktigt.

  331. Vi väntar på de här första ärendena
    vad gäller olaga integritetsintrång.

  332. När vi får testa lagstiftningen
    kan vi också hitta vägar vidare-

  333. -och eventuella svagheter.

  334. En del i upprättelsen
    som är jätteviktig är-

  335. -att det blir det verktyg som vi har
    hoppats på, och att vi får möjlighet-

  336. -att kunna ge ersättning. Det
    är vår hjärtesak i den här frågan.

  337. Vi har inte kunnat åtgärda det,
    så vi ser fram emot-

  338. -att få de här ärendena presenterade
    för oss. Då är det viktigt att-

  339. -om rättsväsendet inte klarar
    av det här med att identifiera-

  340. -vem som är gärningsperson,
    finns en möjlighet-

  341. -att ansöka om brottsskadeersättning.
    Det behöver bara vara polisanmält-

  342. -och att det är ett brott.

  343. Chansen är att de här ärendena hamnar
    hos oss fortare än hos rättsväsendet.

  344. Det som är intressant är
    vad det ger för ersättningsnivåer-

  345. -och hur samhället och vi kommer
    att se på nivåerna. Vi har då...

  346. ...hjälp av en nämnd att sätta
    nivåer på kränkningsersättningar-

  347. -och det ser vi fram emot. Vi hoppas
    att det blir en del av det arbete-

  348. -vi har att genomföra under året.
    Vi är då väl tillgodosedda-

  349. -med kompetens
    från försäkringsjurister-

  350. -upp till Högsta domstolen,
    och vi har Mårten Schultz med där.

  351. Vi kommer att återkomma till de här
    frågorna och det ser vi fram emot.

  352. Jag vill komma tillbaka till barnen.
    Domstolar i all ära-

  353. -men Åsa Regnér sa att man tittar
    på sexualundervisningen i skolan.

  354. Föräldrar och skola har som uppgift
    att förbereda barn för livet.

  355. Fokus måste förstås skifta
    beroende på hur samhället förändras.

  356. Nu pratar jag kanske stenålder,
    men på min tid hade vi hemkunskap-

  357. -och hemkunskapslärare,
    det var ett eget ämne.

  358. Hur skulle det vara om vi skulle ha
    relationskunskap som ett eget ämne-

  359. -där alla de här sakerna ingår? Allt
    från förskolan upp till gymnasiet.

  360. Så länge man går i skolan måste
    man prata om jämlikhet, integritet-

  361. -om vad som är en bra kompis,
    vad mobbning är, vad man inte gör-

  362. -vad en bra hemlighet är. Allt
    det här skulle man kunna lägga in-

  363. -och sexualiteten,
    i relationskunskap-

  364. -och inte splittra upp det. Tittar
    vi på forskning kring mobbning-

  365. -kan man säga
    att Sverige ligger i topp-

  366. -då det gäller att
    bemästra vardaglig mobbning i skolan-

  367. -på raster, i korridoren och sånt.

  368. Där har vi den lägsta
    andelen mobbning i världen.

  369. När det gäller mobbning via nätet
    ligger vi nästan högst.

  370. Vi har lyckats med en form, och då
    borde vi lyckas med dan andra formen.

  371. Men då måste vi jobba mer aktivt
    med de frågorna ihop med barnen.

  372. In med barnen,
    inte ut med rättsväsendet-

  373. -men vi måste starta tidigare.

  374. Ja, Gudrun, som utredare,
    har du några avslutande kloka ord?

  375. När man kommer med ny lagstiftning,
    kan man ganska snart upptäcka-

  376. -att den kan kompletteras,
    men jag tror att man ska börja...

  377. Det finns bra exempel
    på modiga domstolar. Jag berättade-

  378. -om ett ofredande, där Svea hovrätt
    sa att det inte var straffbart-

  379. -men att en annan sak är om det
    borde vara det. Det är en modig dom.

  380. Om domstolar kunde bli lite modigare
    och tala om lite klarare-

  381. -vad som behövs,
    skulle det kanske gå snabbare.

  382. Modiga domstolar får bli slutorden,
    bortsett från att jag tänkte anknyta-

  383. -till att det är mäns våld mot
    kvinnor och att vi måste börja i tid.

  384. Stort tack för en fantastisk insats.

  385. Textning: Karolina Gustafsson
    btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samtal om kränkningar på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ska övergrepp och kränkningar på internet ses som en isolerad företeelse eller en del av en större struktur? Vad måste göras för att förebygga kränkningar på nätet, och vem har ansvar för att göra det? Det är några av frågorna som diskuteras av en panel bestående av Annika Öster, generaldirektör på Brottsoffermyndigheten, Gudrun Antemar, utredare och lagman vid Stockholms tingsrätt, Carl Göran Svedin, professor emeritus på Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum, Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, och Zandra Kanakaris, ordförande för Unizon. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Näthat och rättsliga möjligheter till upprättelse

Näthat kan ha stor effekt på människors psykiska mående, och utan rättsligt skydd kan näthatet tysta människor. Therese Enarsson, universitetslektor i juridik vid Umeå universitet, har undersökt vilka möjligheter brottsoffer har till upprättelse vid hot och kränkningar på nätet. Hon berättar om sin forskning och redogör för vilket slags rättsligt skydd lagstiftningen ger mot brott som till exempel kränkningar och förtal. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn och unga som brottsoffer

Misshandel mot barn utgör 27 procent av alla anmälda misshandelsbrott, enligt statistik från BRÅ. Barn är även mer utsatta i kontakten med rättssystemet. Anna Wergens, jurist vid Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum, redogör för vad forskningen säger om barnmisshandel och brottsutsatta barns möte med socialtjänsten och rättsväsendet. Hon berättar även om vad barn efterfrågar i kontakten med vuxna och om hur rättsväsendet måste anpassas till barn. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet

Runt 7,5 procent av barn med erfarenhet av sexuella övergrepp var första gången utsatta av någon de lärt känna via internet. Det visar en undersökning som Stiftelsen Allmänna barnhuset låtit genomföra. Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Stiftelsen Allmänna barnhuset, berättar bland annat om vad offren för sexuella övergrepp har gemensamt och om vad som påverkar barnets mående efter ett övergrepp. Hon ger också några råd om hur vuxna kan bemöta barn som har utsatts för övergrepp på nätet. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Sexuella brott mot barn inom idrotten

Vittnesmålen i #metoo har visat att sexuella övergrepp förekommer i alla delar av samhället och att den som utsätts ofta är ung och står i beroendeställning till förövaren. Bris samarbetar med Riksidrottsförbundet för att öka tryggheten för barn inom idrotten. Detta panelsamtal lyfter frågan om vad som behöver förändras och hur föreningslivet kan agera för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Medverkande: Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, Sara André, kurator Bris, och Frida Persson, verksamhetsledare Sverige Futebol dá forca. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Samtal om kränkningar på nätet

Ska övergrepp och kränkningar på internet ses som en isolerad företeelse eller en del av en större struktur? Vad måste göras för att förebygga kränkningar på nätet, och vem har ansvar för att göra det? Det är några av frågorna som diskuteras av en panel bestående av Annika Öster, generaldirektör på Brottsoffermyndigheten, Gudrun Antemar, utredare och lagman vid Stockholms tingsrätt, Carl Göran Svedin, professor emeritus på Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum, Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, och Zandra Kanakaris, ordförande för Unizon. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Integritet och straffskydd på nätet

Som en följd av teknikutvecklingen begås många integritetskränkande brott som hot och förtal via internet. Hur kan då det straffrättsliga skyddet hänga med i utvecklingen? Gudrun Antemar är lagman vid Stockholms tingsrätt och har lett en offentlig utredning om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet. Hon berättar om vad teknikutvecklingen innebär för straffskyddet och om hur lagstiftningen bör moderniseras. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning