Titta

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Om UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Föreläsningar om övergrepp och integritetskränkande brott på nätet, och om hur samhället kan skydda unga från sexuella trakasserier. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018 : Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätetDela
  1. Om en vuxen är ute efter
    att utnyttja barn sexuellt-

  2. -aktar man sig för att ge sig på
    barn med gott självförtroende-

  3. -bra vuxenkontakter, ett stort kon-
    taktnät och många som skyddar dem.

  4. Hej! Jätteroligt att vara här.

  5. Jag kommer att prata om nätet
    och sexuella övergrepp mot barn.

  6. Jag ska göra det utifrån rapporten
    En del av verkligheten.

  7. Den har jag skrivit
    med Linda Jonsson.

  8. Mycket utav bilder och forskning
    som jag redovisar är också Lindas.

  9. Jag arbetar på
    Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

  10. Vi fick i uppdrag att göra en studie
    om sexuella övergrepp på nätet.

  11. Det har vi gjort i samarbete med
    Barnafrid vid Linköpings universitet.

  12. Det är...inte lätt att säga vad
    som är sexuella övergrepp på nätet.

  13. Man tänker på allt
    som barn och unga gör på nätet.

  14. De spelar spel, tittar på filmklipp
    lyssnar på musik och umgås.

  15. De har kontakt med skolan, föräldrar,
    vänner, flirtar och lär känna folk.

  16. För många barn är uppdelningen kring
    vad som är en nätkontakt och inte-

  17. -lite svår och lite konstig.

  18. Ibland är det självklart vad det är.

  19. Många gånger är det en kontakt
    både på och utanför nätet.

  20. De kanske får tänka efter lite
    var det började.

  21. Är det viktigt om de lärde känna
    varann via en kompis eller på nätet?

  22. Är det viktigt om man haft
    mest kontakt via nätet eller inte?

  23. Samma med sexuella övergrepp.
    Ibland handlar det tydligt om nätet.

  24. Men många gånger
    är övergreppen, relationen-

  25. -och kontakten med förövaren nåt som
    har skett både på nätet och utanför.

  26. Så man kan inte säga hur stor andel
    av sexuella övergrepp mot barn-

  27. -som är nätövergrepp. Ibland är det
    enbart på nätet eller utanför.

  28. Men många gånger
    är det nånstans emellan.

  29. För nästan alla våra barn
    använder nätet.

  30. Statens medieråd har gjort
    en återkommande undersökning-

  31. -där de mäter
    barns och ungas medievanor.

  32. I den senaste rapporten
    kom de fram till att de som...

  33. De hade ett mått på hur mycket
    internetkonsumtion man skulle ha-

  34. -för att vara en högkonsument
    för några år sen. Nu är det snittet.

  35. Nästan alla barn
    har tillgång till internet.

  36. Nästan hälften av åttaåringarna
    använder internet dagligen.

  37. 98 % av sjuttonåringarna
    använder det dagligen.

  38. De allra flesta barn från nio års
    ålder använder sig av sociala medier.

  39. Så det är klart att alla aspekter
    av mänsklig samvaro-

  40. -sker numera också över nätet.
    Goda såväl som onda.

  41. Jag ska börja med nåt som inte
    handlar om sexuella övergrepp.

  42. Utan om att skicka och lägga ut
    avklädda bilder.

  43. Väldigt mycket utav de siffror
    som jag redovisar kommer ifrån-

  44. -en stor kartläggning som Linköpings
    och Lunds universitet har genomfört-

  45. -på uppdrag utav Allmänna Barnhuset,
    som fått uppdraget från regeringen.

  46. De som står bakom den är Svedin,
    Priebe, Wadsby, Jonsson och Fredlund.

  47. När jag inte talar om var bilderna
    kommer ifrån, så kommer de därifrån.

  48. Man har frågat många tusen
    gymnasieelever om olika saker.

  49. Det jag koncentrerar mig på
    är utsatthet för sexuella övergrepp.

  50. Och vad man gör på nätet.
    Det finns en föreställning om-

  51. -att nästan alla unga skickar nakna
    eller avklädda bilder via nätet.

  52. Att man gör det ofta.
    Men det stämmer inte riktigt.

  53. Många vuxna skickar också nakna
    eller avklädda bilder via nätet.

  54. Det är inte ett ungdomsfenomen.
    När man har frågat tonåringarna-

  55. -har ungefär en fjärdedel nån gång
    skickat avklädda bilder via nätet.

  56. 75 % har aldrig skickat sånt.

  57. Går man vidare och frågar
    om de har lagt ut bilder...

  58. Då vet ni skillnaden.
    Skicka kan man göra via ett sms-

  59. -eller i kontakt med en person.

  60. På ett forum har man ingen kontroll
    över vilka som ser de här bilderna.

  61. Alla som är inne på det forumet
    har tillgång till dem.

  62. Då var det 2 %
    som hade lagt ut avklädda bilder.

  63. Så visst, det förekommer.
    Men det är inte jättevanligt.

  64. Speciellt inte
    att lägga ut avklädda bilder.

  65. Har man kontakt med nån som lagt ut
    avklädda bilder, ska man vara vaksam.

  66. Det behöver inte vara destruktivt,
    men fråga mer.

  67. Man ska definitivt ha koll på att
    tonåringen själv lagt ut bilderna.

  68. Vilka hade de som skickat bilder
    skickat till? Oftast till en partner.

  69. En kompis.

  70. En grupp hade också skickat dem
    till nån som de lärt känna via nätet.

  71. 7,4 % hade skickat dem till nån
    som de inte visste vem det var.

  72. 2,3 % hade skickat det
    till en vuxen som de känner.

  73. Så även om vart fjärde barn
    har skickat avklädda bilder till nån-

  74. -har det oftast skett i en relation.

  75. Det innebär inte att det har varit
    bra. Bilderna kan ha använts fel-

  76. -eller kommer att användas fel
    på sikt.

  77. Men en relativt liten del tyckte-

  78. -att det här hade varit
    nåt utpräglat negativt.

  79. Man har intervjuat barn
    i Spirto-projektet-

  80. -som återigen Svedin och Jonsson
    har hållit i från Sverige.

  81. Man har frågat barn och ungdomar
    i Sverige och England-

  82. -om de har lagt ut avklädda bilder.

  83. Har de gjort det, har de fått berätta
    om varför och hur det har gått.

  84. Så här säger en tonåring:

  85. "Först var det för att testa.
    Sen tyckte jag om det."

  86. "De sa att de gillade det.
    Sen ville man få det mer spännande"-

  87. -"och kanske dra ner lite så här.
    Sen blev det att jag var helt naken."

  88. Så det är en upptrappning som sker.
    En annan säger:

  89. "Du vill bara känna närhet. Det är
    för lätt på de här webbsidorna"-

  90. -"att känna att du har ett nätverk
    som är intresserat av dig"-

  91. -"och som vill ha dig
    för att du är attraktiv."

  92. Det finns många motiv till
    att skicka de här bilderna.

  93. Det kan handla om att man tror
    att man ska göra sig en relation.

  94. Att man tycker att det är spännande.

  95. Att man vill få uppmärksamhet
    och erkännande för vem man är.

  96. Men det finns också
    de negativa delarna.

  97. Även om bara en liten del
    av ungdomarna i projektet-

  98. -kände att de tvingats till
    att lägga ut bilder-

  99. -och en liten del kände att
    det hade fått negativa konsekvenser-

  100. -lät det lite annorlunda
    när de skulle ge råd till andra unga.

  101. Det här är de råd som kom fram:

  102. Få barn hade berättat att de skickat
    eller lagt ut bilder för nån vuxen.

  103. Motivet var att det kändes privat.

  104. Men de hade råd att ge
    till vuxna också:

  105. Om vi ska gå vidare på det som
    handlar om sexuella övergrepp-

  106. -mäter olika undersökningar det.

  107. Detta är en sammanfattning av under-
    sökningen som jag hämtar siffror av.

  108. Jag har skrivit på den populär-
    vetenskapliga sammanfattningen.

  109. Det gäller en av fem, heter den.

  110. Det gäller just en av fem.
    En av fem av våra barn-

  111. -har nån gång under uppväxten
    varit med om nånting-

  112. -som kan klassificeras
    som ett sexuellt övergrepp.

  113. Könsskillnaderna är stora.
    Flickor är oftare utsatta än pojkar.

  114. 29 % sa att de hade varit utsatta för
    ett sexuellt övergrepp.

  115. 10 % av pojkarna hade utsatts för
    sexuella övergrepp.

  116. Men för de pojkar som blir utsatta-

  117. -är det ännu svårare att berätta.

  118. För individen spelar det ingen roll
    om tjejer eller killar gör det.

  119. Det viktiga är att jag är utsatt
    och behöver stöd-

  120. -och känner att samhället erkänner
    att även killar kan bli utsatta.

  121. De som var allra mest utsatta-

  122. -var de ungdomar som sa att de inte
    passade in i könsindelningen.

  123. Att de inte identifierade sig
    som flicka eller pojke.

  124. Man fick också frågan-

  125. -vem som utsatte en första gången
    för ett övergrepp.

  126. Utav dem var det ungefär 7,5 %-

  127. -som uppgav att det var nån
    som de lärt känna via internet.

  128. Sen finns såna som har varit utsatta
    en gång-

  129. -och sen blir utsatta flera gånger
    på nätet.

  130. Men det sätter proportion på
    det här med övergrepp på nätet.

  131. Övergrepp på nätet är allvarliga
    och för många.

  132. Men det är inte den största delen av
    de sexuella övergreppen mot barn.

  133. Utav dem som var utsatta
    har de flesta berättat för nån.

  134. Den röda stapeln är alla. 60-70 %
    av dem som hade varit utsatta-

  135. -hade berättat för nån
    om det som hänt.

  136. Den rosa stapeln är flickorna.
    De har det lite lättare än pojkarna-

  137. -att berätta om
    det de har utsatts för.

  138. Men mindre än 10 % säger att det
    har blivit anmält till polisen.

  139. Det är viktigt att veta
    när jag pratar mer om statistiken.

  140. Det handlar om alla barn. Inte om
    de mindre än 10 % som har anmält det.

  141. Ännu färre sa att det de varit med om
    hade anmälts till socialtjänsten.

  142. Hur kan det vara så?
    De flesta berättar för en jämnårig.

  143. En flickvän, en pojkvän, en kompis
    eller ett syskon.

  144. Många berättar för
    en närstående vuxen.

  145. Men både vuxna och barn
    låter bli att anmäla vidare.

  146. Att slå larm när det har hänt.
    Det är synd. Man kan få bra stöd.

  147. Det är för mycket ansvar att lägga på
    barnet att de själva ska bestämma-

  148. -att de ska våga gå till polisen
    eller socialtjänsten och berätta.

  149. Den här har en tonårsflicka ritat.
    Hon var med som en referensgrupp-

  150. -när vi tog fram webbplatsen Dags att
    prata om sexuella övergrepp mot barn.

  151. Ni ska få höra vad hon säger.

  152. Jag skulle önska
    att folk inte var så rädda.

  153. De är rädda att nån...

  154. Jag tar det från början
    med högre ljud.

  155. Jag skulle önska
    att folk inte var så rädda.

  156. De är rädda att nån ska berätta
    att de varit med om övergrepp.

  157. Min lärare tog det jag sa på allvar.
    Hon gick till rektorn.

  158. Men rektorn sa att hon inte ville
    anmäla om det inte hände igen.

  159. Det kändes som om hon inte trodde
    på mig. Hon ville ringa honom.

  160. Jag tappade
    allt förtroende för henne.

  161. Det är jätteviktigt om nån berättar
    att man tar det på allvar.

  162. Om en elev berättar för en lärare-

  163. -behöver inte läraren rädda personen,
    utan mer hänvisa nån annanstans.

  164. Som utsatt är det inte lätt att gå
    dit. Jag förstår att folk är rädda.

  165. Men om man är utsatt och förstår
    att nån är rädd, berättar man inte.

  166. Sexuella övergrepp på nätet och
    utanför är lika och skiljer sig åt.

  167. Det finns både nya och gamla begrepp
    om sexuella övergrepp-

  168. -som har med nätet att göra. Det
    klargör, men det förvirrar ibland.

  169. De överlappar och kan
    till och med vara förminskande-

  170. -och göra att vi ser övergreppen
    som mindre allvarliga än vad de är.

  171. Ett sånt övergrepp är grooming,
    som används när det handlar om-

  172. -vuxnas kontaktskapande kontaktförsök
    med barn i sexuellt syfte.

  173. Jag hörde talas om grooming först
    som långsamma, försåtliga kontakter-

  174. -när man byggde upp ett förälskelse-
    stadium med komplimanger och...

  175. ...försökte få förtroende,
    och sen övergick det i ett övergrepp.

  176. Men ibland är kontaktförsök
    väldigt direkta och burdusa.

  177. Men nu är det svårt att veta
    om grooming är det långsamma-

  178. -eller alla kontakter
    i sexuellt syfte.

  179. Vi har begreppet barnporr. Det lever
    kvar som begrepp i vår lagstiftning.

  180. Men allt fler pratar i stället
    om dokumenterade sexuella övergrepp-

  181. -för att inte förminska det här.

  182. Det kan handla om nakenbilder,
    sexualiserade bilder-

  183. -eller om dokumentation
    utav sexuella övergrepp.

  184. Filmade våldtäkter, grova scener.

  185. Barnporr låter som nåt
    som man likställer med vuxenporr.

  186. Sexting pratar man om.
    Det är det här-

  187. -att skicka
    eller lägga ut avklädda bilder.

  188. Virtuella sexuella övergrepp.

  189. Då har man aldrig haft kontakt
    utanför nätet.

  190. Hela övergreppet har skett via nätet.

  191. Det kan ske via en webbkamera.
    Det kan vara mer eller mindre hot-

  192. -som gör att barn gör illa sig själva
    eller visar upp sig själva-

  193. -och då utsätts för övergrepp.

  194. Det kan också vara övergrepp när nån
    i Sverige eller ett annat land-

  195. -dirigerar nån
    att utsätta barn för övergrepp.

  196. Man regisserar ett övergrepp
    som man sen tar del av via nätet.

  197. Samtidigt kan "virtuellt" vara
    missvisande och förmildrande.

  198. För det är inte virtuellt. Det är
    i högsta grad verkligt för barnet.

  199. "Sextorsion"
    är en sammandragning av...

  200. Det handlar om tortyr
    och sexuella övergrepp.

  201. Det är utpressning och hot.

  202. Man använder ofta sexuella bilder
    eller annat-

  203. -och tvingar nån till sexuella
    handlingar och att göra saker.

  204. Skicka fler bilder, göra nånting.

  205. Det drabbar både barn och vuxna,
    men det drabbar...

  206. Det kan vara nån som man känner
    som utsätter en för det här.

  207. Nån man har en relation till.
    Eller så kan det vara en främmande.

  208. Och så har vi hämndporr.

  209. Man använder sexuella bilder
    eller nakna bilder-

  210. -för att hämnas när en relation
    har tagit slut eller i en relation.

  211. Det är överlappning mot "sextorsion",
    men det är också nåt eget.

  212. Det handlar inte om att pressa nån
    till att bli ihop igen.

  213. Utan det handlar om
    att man vill skada.

  214. Vuxnas kontaktförsök med barn
    via nätet i sexuellt syfte-

  215. -kan ske på olika sätt
    med olika strategier.

  216. Allt från lång kontaktuppbyggnad
    med sexuella övergrepp som mål-

  217. -inga hot, utan ett sätt att få nån
    att göra som man vill-

  218. -till direkta sexuella förslag
    och uttalade hot.

  219. Här nånstans
    kan kontaktförsöken befinna sig.

  220. Men det är inte ovanligt att det
    börjar med ett milt kontaktförsök-

  221. -för att övergå i hot. Några exempel:

  222. Julia lägger ut teckningar
    på sociala medier.

  223. Hon kontaktas av en man som först
    bara är intresserad av det hon gör.

  224. Över tid utvecklar de en vänskap.

  225. Mannen skriver
    att hon är mogen för sin ålder.

  226. Julia berättar om sig själv,
    problem med kompisar och föräldrar.

  227. Hon känner att han förstår henne
    och blir kär utan att de möts.

  228. Efter ett halvår föreslår han
    ett möte utanför nätet.

  229. När han gör det vill han ha sex
    med henne. Julia är elva år.

  230. Ett annat exempel där det är
    mer direkta kontaktförslag.

  231. Adam gillar killar, men vågar inte
    berätta det för nån som han känner.

  232. Han är rädd att de inte ska acceptera
    honom. På nätet kan han vara mer fri.

  233. Han skriver att han tror sig vara
    homosexuell och får förslag från män-

  234. -om att ha sex. Adam är tretton år.

  235. Det sista exemplet,
    där det är direkta hot från början.

  236. Hanna får ett meddelande.
    En man skickar en bild på hennes hus.

  237. Hon ska skicka en avklädd bild
    på sig själv.

  238. Annars kommer han och hans kompisar
    och våldtar henne. Hanna är fjorton.

  239. Det här är vuxnas olika kontaktförsök
    med olika effekter på de drabbade.

  240. Även om kanske alla resulterar i
    ett sexuellt övergrepp.

  241. 23 % i den här undersökningen hade
    utsatts för sexuella kontaktförsök-

  242. -före femton års ålder på nätet
    av en vuxen. Nästan en fjärdedel.

  243. Men, och det kan tyckas förvånande,
    det är också så att de skilde sig-

  244. -från dem som inte hade blivit
    kontaktade i sexuellt syfte på nätet.

  245. De var oftare utsatta för våld,
    sexuella övergrepp och exploatering.

  246. De hade oftare varit utsatta för
    mobbning-

  247. -hade sämre anknytning till
    föräldrarna, sämre självkänsla-

  248. -och uppvisade sämre psykisk hälsa.

  249. De använde oftare mobiltelefon
    och sociala medier.

  250. Och det här är ju väldigt intressant.

  251. Nån har blivit kontaktad. Vi vet inte
    om ett övergrepp har skett.

  252. Men det är ändå en mer utsatt grupp.

  253. Det kan man fundera på.
    Är det barn som söker mycket?

  254. Har de dåliga relationer
    och söker kontakter på nätet?

  255. Är det barn som inte är rädda om sig
    själva och inte har skyddsstrategier?

  256. Är det förövare som är duktiga på
    att hitta de mest sårbara barnen?

  257. För om en vuxen är ute efter
    att utnyttja barn sexuellt-

  258. -aktar man sig för, om det går-

  259. -att ge sig på barn
    med gott självförtroende-

  260. -ett stort, socialt kontaktnät
    och många som kan skydda dem.

  261. Eleverna fick frågan om de hade
    haft sex med en nätkontakt.

  262. Det var gymnasieelever.
    Bara det senaste året.

  263. Det handlar inte om hela livet.

  264. Knappt 6 % hade haft det.
    Inte jättemånga.

  265. Av dem hade en tiondel känt sig
    övertalade, tvingade eller pressade.

  266. Annars var det ömsesidiga kontakter,
    ofta med jämnåriga.

  267. Men om nån hade känt sig tvingad-

  268. -handlade det ofta om nån som hade
    varit äldre. Mer än fem år äldre.

  269. Eller bara något äldre.

  270. De som hade tvingats till
    sexuella kontakter på nätet-

  271. -var betydligt oftare utsatta för
    andra typer av våld och övergrepp-

  272. -var oftare utsatta för mobbning-

  273. -hade sämre självkänsla
    och sämre psykologisk hälsa-

  274. -hade oftare ett självskadebeteende
    och skadade oftare sig genom sex.

  275. En annan form som jag nämnde
    är dokumenterade sexuella övergrepp.

  276. Det är lätt att föreställa sig att
    dokumenterade sexuella övergrepp-

  277. -att nån är intresserad av ens smärta
    och att den riskerar att spridas-

  278. -är otäckt.

  279. "Jag får panik. Sen känns det som om
    det inte är nån anledning att leva."

  280. "Jag kan inte kontrollera det.
    Det stressar mig."

  281. "Jag var inte säker. Jag var mer
    orolig för att de skulle bli delade."

  282. "Bilder har läckts på klasskompisar.
    Jag ville inte att det hände mig."

  283. Får övergrepp lika allvarliga
    konsekvenser på och utanför nätet?

  284. De som hade varit med om saker
    fick också skatta sina traumasymtom-

  285. -med "Trauma Symptom Checklist".

  286. Det var skillnad beroende på
    vad man hade varit utsatt för.

  287. De som inte hade varit utsatta
    hade minst.

  288. Sen kom sexting.
    Dela och skicka bilder.

  289. Grooming. Kontaktförsök på nätet.

  290. Mobbning. Sexuella övergrepp.

  291. Barn som tagit emot ersättning för
    sex. Sexuella övergrepp över nätet.

  292. Dokumenterade sexuella övergrepp.
    Dokumenterade övergrepp som spritts.

  293. Man visste att de hade spritts. Och
    sex som självskada. Värre och värre.

  294. Om man skulle titta
    på genomsnittet...

  295. De ligger snett för att jag har varit
    dålig på datorn. Det är en skala.

  296. Men det är inte proportionerligt.

  297. Det är värre med sexuella övergrepp
    på nätet och de som hade spritts.

  298. Men det man kan säga är
    att det är lika allvarligt-

  299. -även om man inte har mött
    sin förövare.

  300. Just när det har spritts
    blir det extra allvarligt.

  301. Barn med sämre relationer
    till föräldrar och jämnåriga-

  302. -och barn som utsatts för övergrepp
    riskerar att utsättas även på nätet.

  303. Det handlar ofta om det man kallar
    för "polyviktimiserade" barn.

  304. Vad är det? Det är multiutsatta barn.

  305. Det finns också överlappningar
    mellan alla olika sorters våld.

  306. Jag ska inte förklara det, utan visa
    en film om konsekvenserna av det.

  307. En film som beskriver resultaten
    i en annan kartläggning-

  308. -som Jernbro och Jansson har gjort.
    Jag visar helt enkelt filmen.

  309. De barn som far mest illa
    och som är utsatta på nätet-

  310. -har ofta varit med om
    olika sorters våld tidigare.

  311. I den här kartläggningen-

  312. -så har man frågat dem som varit
    utsatta för olika former av våld-

  313. -om de har sökt professionell hjälp
    och om de är nöjda med den.

  314. Det är professionella erfarenheter
    när en vuxen har begått övergreppen.

  315. De sexuella övergreppen. 74 %
    behövde inget professionellt stöd.

  316. De har fått kryssa i.

  317. Där är jag lite misstänksam.

  318. Ja, det finns de som inte behöver nåt
    stöd. Det kanske inte var allvarligt.

  319. Men jag tror att många inte vet
    vad de kan få ut utav behandling.

  320. Man måste informera och tala om
    att det finns stöd att få.

  321. 14 % sa att de behövde hjälp,
    men att de inte har sökt det.

  322. 1 % hade sökt hjälp
    men inte fått kontakt.

  323. 6 % av dem som hade varit utsatta
    av en vuxen fick stöd och är nöjda.

  324. 5 % fick stöd och var missnöjda.
    Det här är ett ganska dåligt betyg.

  325. Det säger att vi måste bli bättre på
    att informera om stöd och hjälp-

  326. -och bli bättre med de metoder vi har
    fått. Vi vet inte vad missnöjet är.

  327. Men det är allvarliga uppgifter.

  328. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har
    nyligen i samarbete med Barnafrid...

  329. Nilsson och Svedin har gett ut
    en kunskapsöversikt-

  330. -över olika metoder
    för screening och bedömning.

  331. Vilka frågor kan man ställa?

  332. Tidig intervention de första veckorna
    när man har fått reda på det.

  333. Och behandlingsmetoder.
    Jag går inte in på det mer.

  334. Det här är mest intressant för dem
    som jobbar med behandling av barn.

  335. Men den finns att ladda ner
    eller beställa.

  336. När vi har skrivit den här rapporten,
    har det varit viktigt att betona-

  337. -att hälsan, alltså hur man mår
    efter ett övergrepp på nätet-

  338. -beror på många saker
    på många nivåer.

  339. Det handlar om vem man är.
    Vad är man för individ?

  340. Riskfaktorer som funktions-
    nedsättning, tidigare utsatthet-

  341. -och syn på sexualitet, könsroller
    och sexuella övergrepp på barn.

  342. Det sista går igen på alla nivåer.
    Det påverkar hur våra barn mår.

  343. Hur de själva, familjen, jämnåriga
    och samhället ser på-

  344. -utsatthet för sexuella övergrepp
    och de utsatta.

  345. Familjen är jätteviktig. Hur reagerar
    de på att de har blivit utsatta?

  346. Jämnåriga, hur reagerar de?

  347. Det är vanligt med ryktesspridning
    när man hör att nån blivit utsatt.

  348. Vad har de för normer?

  349. Hur ser tilliten
    till de jämnåriga ut?

  350. Skola och fritid,
    hur reagerar de som arbetar där?

  351. Och så samhället
    på och utanför nätet.

  352. Hur ser synen på övergreppen
    och barnen som har utsatts ut där?

  353. Vi har radat upp saker
    som är bra att tänka på-

  354. -när man möter barn
    som har varit utsatta på nätet.

  355. Vilken grad av egen aktivitet har de
    haft? Det är viktigt att betona-

  356. -att hur aktiva de har varit
    har inget att göra med skuldfrågan.

  357. Däremot kan stöd och behandling
    se olika ut-

  358. -beroende på om de har blivit
    överfallna, lurade eller hotade.

  359. Om de själva har tagit risker.
    Medvetna eller omedvetna risker.

  360. Eller om de själva har sökt upp
    situationer och personer-

  361. -där de vet att de kommer
    att bli utsatta för övergrepp.

  362. Om man har väldigt risktagande
    och självdestruktiva barn-

  363. -behöver de mycket hjälp.
    Annars blir de utsatta igen och igen.

  364. Återigen inte deras fel,
    utan antagligen en följd av-

  365. -att de har varit så utsatta tidigare
    att de inte förmår-

  366. -att skydda sig själva, så de har
    en så negativ syn på sig själva-

  367. -att de inte tycker att de är värda
    nåt bättre.

  368. Annat att tänka på är relationen
    till den som har utsatt.

  369. Är de utsatta av nån som de är kär i
    eller känner-

  370. -eller är det en främling?

  371. Det ger också stora skillnader
    i stöd och behandling.

  372. Är de svikna av den de älskar mest
    eller har en främling överfallit dem?

  373. Hur mycket hot och våld
    har det varit?

  374. Många gånger kan hotet och våldet
    ha skadat mer än övergreppet.

  375. Hur mycket hot och våld pågår nu?
    Är de ute ur situationen?

  376. Eller fortsätter de att känna
    att de är pressade att hålla tyst?

  377. Har de blivit lurade? Just att
    bli lurad och förd bakom ljuset-

  378. -ger särskilda tankar och symtom.
    Man känner sig så dum.

  379. Man känner kanske skuld i det.

  380. Men... Då behöver man jobba med det.

  381. Oron över spridning.

  382. Är man rädd för eller vet man
    att det finns bilder och de sprids-

  383. -kan det uppta väldigt mycket
    av ens tid och ens tankar.

  384. Då kanske det är där
    det första stödet behöver komma in-

  385. -och försöka ta reda på hur stor risk
    det är att försöka ta bort bilder.

  386. Inställningen till avslöjandet är
    ganska unikt med övergrepp via nätet.

  387. Få blir polisanmälda utan att den
    som är utsatt har varit aktiv i det.

  388. I många av härvorna
    som kommer fram i ljuset-

  389. -är det en gärningsman som har utsatt
    kanske 100 eller ännu fler barn.

  390. Ett av dem polisanmäler.

  391. Via datorer och chattloggar
    spårar man upp väldigt många fler.

  392. De kanske inte är redo att berätta.
    Det blir en annorlunda situation-

  393. -om man själv har valt
    att berätta om sin utsatthet-

  394. -eller om man har blivit avslöjad när
    man har gjort allt för att dölja det.

  395. Jag skulle avslutningsvis
    vilja komma in på råd till vuxna.

  396. Med tonåringar har vi tagit fram
    Dags att prata om sexuella övergrepp.

  397. Vad säger de att vuxna ska göra
    om barn ska komma med förtroenden?

  398. Det allra viktigaste är att lyssna.

  399. Det kan låta som om råden är banala-

  400. -men bakom råden ligger upplevelsen
    att inte ha blivit bemött så här.

  401. Lyssna, säger barn.
    Och låt det ta tid.

  402. Barn måste få berätta
    i sin egen takt.

  403. Ställ frågor, men inte alltför många.
    Var lugn.

  404. Många barn hade erfarenheter av att
    vuxna hade blivit arga och ledsna.

  405. Det hade blivit jobbigt för barnen.
    De hade rentav tystnat.

  406. Sist men inte minst: Tro på barnen.

  407. När barn berättar om övergrepp,
    betyder det nånting.

  408. De behöver bli bemötta utav vuxna som
    tror på dem och tar dem på allvar.

  409. "Det är de som har gjort fel.
    Det är jätteviktigt att få höra det."

  410. "Ju mer man får höra att det inte är
    ditt fel, desto mer fastnar det."

  411. Tack så mycket!

  412. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Runt 7,5 procent av barn med erfarenhet av sexuella övergrepp var första gången utsatta av någon de lärt känna via internet. Det visar en undersökning som Stiftelsen Allmänna barnhuset låtit genomföra. Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Stiftelsen Allmänna barnhuset, berättar bland annat om vad offren för sexuella övergrepp har gemensamt och om vad som påverkar barnets mående efter ett övergrepp. Hon ger också några råd om hur vuxna kan bemöta barn som har utsatts för övergrepp på nätet. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Gromning, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Sexuella övergrepp mot barn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Näthat och rättsliga möjligheter till upprättelse

Näthat kan ha stor effekt på människors psykiska mående, och utan rättsligt skydd kan näthatet tysta människor. Therese Enarsson, universitetslektor i juridik vid Umeå universitet, har undersökt vilka möjligheter brottsoffer har till upprättelse vid hot och kränkningar på nätet. Hon berättar om sin forskning och redogör för vilket slags rättsligt skydd lagstiftningen ger mot brott som till exempel kränkningar och förtal. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn och unga som brottsoffer

Misshandel mot barn utgör 27 procent av alla anmälda misshandelsbrott, enligt statistik från BRÅ. Barn är även mer utsatta i kontakten med rättssystemet. Anna Wergens, jurist vid Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum, redogör för vad forskningen säger om barnmisshandel och brottsutsatta barns möte med socialtjänsten och rättsväsendet. Hon berättar även om vad barn efterfrågar i kontakten med vuxna och om hur rättsväsendet måste anpassas till barn. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet

Runt 7,5 procent av barn med erfarenhet av sexuella övergrepp var första gången utsatta av någon de lärt känna via internet. Det visar en undersökning som Stiftelsen Allmänna barnhuset låtit genomföra. Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Stiftelsen Allmänna barnhuset, berättar bland annat om vad offren för sexuella övergrepp har gemensamt och om vad som påverkar barnets mående efter ett övergrepp. Hon ger också några råd om hur vuxna kan bemöta barn som har utsatts för övergrepp på nätet. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Sexuella brott mot barn inom idrotten

Vittnesmålen i #metoo har visat att sexuella övergrepp förekommer i alla delar av samhället och att den som utsätts ofta är ung och står i beroendeställning till förövaren. Bris samarbetar med Riksidrottsförbundet för att öka tryggheten för barn inom idrotten. Detta panelsamtal lyfter frågan om vad som behöver förändras och hur föreningslivet kan agera för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Medverkande: Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, Sara André, kurator Bris, och Frida Persson, verksamhetsledare Sverige Futebol dá forca. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Samtal om kränkningar på nätet

Ska övergrepp och kränkningar på internet ses som en isolerad företeelse eller en del av en större struktur? Vad måste göras för att förebygga kränkningar på nätet, och vem har ansvar för att göra det? Det är några av frågorna som diskuteras av en panel bestående av Annika Öster, generaldirektör på Brottsoffermyndigheten, Gudrun Antemar, utredare och lagman vid Stockholms tingsrätt, Carl Göran Svedin, professor emeritus på Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum, Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, och Zandra Kanakaris, ordförande för Unizon. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Integritet och straffskydd på nätet

Som en följd av teknikutvecklingen begås många integritetskränkande brott som hot och förtal via internet. Hur kan då det straffrättsliga skyddet hänga med i utvecklingen? Gudrun Antemar är lagman vid Stockholms tingsrätt och har lett en offentlig utredning om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet. Hon berättar om vad teknikutvecklingen innebär för straffskyddet och om hur lagstiftningen bör moderniseras. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.