Titta

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Om UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Föreläsningar om övergrepp och integritetskränkande brott på nätet, och om hur samhället kan skydda unga från sexuella trakasserier. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018 : Näthat och rättsliga möjligheter till upprättelseDela
  1. Om vi misslyckas med att ha ett
    rättsligt skydd för den här gruppen-

  2. -så riskerar vi att människor drabbas
    väldigt illa och mår väldigt dåligt-

  3. -men det riskerar också
    att tysta människor.

  4. Hej, och vad roligt
    att stå här inför er alla i dag.

  5. Jag vill tacka
    Brottsoffermyndigheten-

  6. -för den vänliga inbjudan
    att få prata här i dag.

  7. Det är väldigt hedrande och roligt
    att få prata om offer för näthat-

  8. -som är en intressant fråga,
    och ständigt aktuell-

  9. -precis som Annika säger.

  10. Den här presentationen kommer att
    grunda sig i forskningsresultat-

  11. -från ett projekt som jag har
    bedrivit: "Offer för näthat."

  12. "En rättsvetenskaplig studie
    av brottsoffrets möjligheter"-

  13. -"till upprättelse
    vid hot och kränkningar på internet."

  14. Projektet finansierades av Brotts-
    offerfonden, och jag bedrev det-

  15. -från senhösten 2013
    till årsskiftet 2016/2017.

  16. Så det är ungefär ett år sen
    som jag avslutade det här projektet.

  17. Jag analyserade
    brottsoffers möjligheter-

  18. -till upprättelse
    vid utsatthet på nätet.

  19. Jag utgick från den straffrättsliga
    regleringen som fanns-

  20. -de bakomliggande syftena till denna-

  21. -men också brottsoffers behov
    och yttrandefrihetens gränser.

  22. Jag ska presentera några över-
    gripande, grundläggande resultat-

  23. -från det forskningsprojektet,
    för att sätta ramarna här i dag.

  24. Jag är som sagt forskare i juridik
    vid juridiska institutionen i Umeå-

  25. -men all forskning som jag bedriver
    bedriver jag i kombination-

  26. -med viktimologi,
    forskningsområdet om brottsoffer.

  27. Brottsoffers behov och rättigheter.

  28. Så min forskning vilar på två ben,
    och det gör även det här projektet.

  29. Det är juridik och viktimologi.

  30. Jag har försökt studera vad näthat
    är. Vad består utsattheten i?

  31. Och hur fungerar juridiken
    kring det här?

  32. Hur kommer juridiken in?
    Hur kan man använda juridiken?

  33. Om vi backar fem år, till när jag
    fick upp ögonen för de här frågorna-

  34. -så hamnar vi en tid när näthat
    på riktigt sattes på agendan-

  35. -inte minst medialt,
    men också politiskt.

  36. Vi såg tv-program
    där man jagade rätt på näthatare-

  37. -och försökte ställa dem till svars,
    till uttalanden från journalister-

  38. -tv-personligheter, politiker,
    barn och unga-

  39. -men också helt vanliga människor som
    uttalade sig om olika kränkningar.

  40. Trakasserier och hot
    på sociala medier-

  41. -kommentarsfält på nyhetssidor,
    men också via e-postmeddelanden.

  42. Och i all den här
    mediala uppmärksamheten-

  43. -så väcktes ständigt frågan om
    det bristande rättsliga skyddet-

  44. -för de som utsattes för näthat.
    Som jurist och brottsofferforskare-

  45. -som satt skrev en avhandling
    om brottsoffers rättigheter-

  46. -så väckte det här mitt intresse.
    Förhöll det sig på det här sättet?

  47. Var det så att juridiken inte
    var anpassad att hantera-

  48. -gamla brott på en ny arena?

  49. För att kunna utreda det här
    så behövde jag bestämma-

  50. -vad näthat var, för det var ett
    begrepp som användes ganska allmänt.

  51. Alla har en känsla för vad det är-

  52. -men kan man bli mer specifik än så?

  53. Ja, både och,
    kanske man skulle kunna säga.

  54. Det är fortfarande
    ett ganska öppet och vitt begrepp.

  55. Näthat är inte ett
    juridiskt, rättsligt begrepp.

  56. Det kan bestå både av
    brottslig verksamhet-

  57. -som förolämpningar, förtal,
    sexuellt ofredande-

  58. -eller hets mot folkgrupp, men
    även icke-brottsliga handlingar-

  59. -som till exempel
    olämpliga eller otrevliga uttalanden-

  60. -som kanske inte är brottsliga.

  61. Det som benämns som näthat kan vara
    icke-brottsligt eller brottsligt-

  62. -och hatet kan riktas mot enskilda
    eller grupper i samhället.

  63. Politiska intressen. Det jag
    fokuserade på i forskningsprojektet-

  64. -var just hot och hat mot individer.

  65. Det här hatet, som vi
    har kunnat se rapporteras om-

  66. -har kunnat rikta sig
    mot barn och unga-

  67. -men vi har också sett mycket hot och
    hat mot politiker och journalister-

  68. -som hotas i egenskap av sitt yrke.

  69. De blir utsatta
    på grund av sitt yrke.

  70. Vi ser även mängder av vanliga vuxna
    som vittnar om den här utsattheten.

  71. Näthatets karaktär
    är mångfacetterad-

  72. -så utsattheten
    är också mångfacetterad.

  73. Det ser helt enkelt ganska olika ut.
    Människor drabbas på olika sätt.

  74. När människor utsätts för brott ser
    reaktionerna och behoven olika ut.

  75. Även om det finns
    gemensamma faktorer.

  76. Det påverkas av flera faktorer.
    Hur ser det sociala nätverket ut?

  77. Finns det stöd att sätta in?

  78. De personliga omständigheterna.
    Relationen till gärningspersonen.

  79. När det gäller
    hot och hat på internet-

  80. -så kanske man inte vet vem som
    utsätter en, och det kan påverka.

  81. Men också rent personliga egenskaper,
    som vilken ålder man har-

  82. -påverkar
    hur man hanterar utsattheten.

  83. Näthat kan ha stora konsekvenser
    på personers psykiska välmående.

  84. Vi har sett rapporter om barn och
    unga som lider av psykisk ohälsa-

  85. -på grund av den utsatthet som de
    har blivit mål för på internet.

  86. Men vi har också sett
    att offentliga personer-

  87. -som journalister och politiker,
    har valt att avbryta sina karriärer-

  88. -eller pausa sina karriärer på
    grund av det som de har utsatts för-

  89. -i egenskap av sitt yrke.

  90. Om vi misslyckas med att ha ett
    rättsligt skydd för den här gruppen-

  91. -så riskerar man att folk drabbas
    väldigt illa och mår väldigt dåligt-

  92. -men man riskerar också
    att tysta människor.

  93. Det här har internetforskaren
    Danielle Keats Citron poängterat.

  94. "Föga förvånande
    påverkas de drabbade hårt."

  95. "Det kan skrämma bort dem helt eller
    få dem att dölja sin nätidentitet."

  96. "Människor som lämnar internet helt
    eller använder sig av en pseudonym"-

  97. -"går miste om otaliga
    ekonomiska och sociala möjligheter."

  98. Människor blir skrämda.
    Man tystnar och drar sig-

  99. -för att vistas på internet.

  100. Det här resonemanget
    kan man också använda mer generellt.

  101. Det blir intressant
    på flera olika plan. På mikronivån-

  102. -så blir det givetvis väsentligt
    för de individer som drabbas.

  103. Man riskerar att ställas utanför
    eller missa den sociala interaktion-

  104. -som faktiskt sker på internet i dag.
    Inte minst för unga människor.

  105. Men det påverkar inte bara de som har
    utsatts, utan även alla oss andra-

  106. -som kanske räds att utsättas
    av den här typen av hot och hat.

  107. Det gör att det här blir intressant
    på makronivå.

  108. Det får demokratipåverkan-

  109. -om människor drar sig
    för att delta i olika sammanhang.

  110. Man kanske inte kommenterar ämnen-

  111. -där man vet
    att tongångarna kan bli hårda.

  112. Kommer människor att våga stå upp för
    varandra vid rasistiska uttalanden-

  113. -om man vet att man riskerar
    att hotas och hatas?

  114. Utifrån det här
    behövs ett rättsligt stöd-

  115. -som gör att människor vågar vara på
    internet. Att det finns möjligheter-

  116. -att lagföra personer
    som begår brott på internet.

  117. Det var min bakgrund.

  118. Men när jag skulle analysera och
    utvärdera det rättsliga systemet-

  119. -så gjorde jag det utifrån ramarna
    som ställs upp av Europakonventionen-

  120. -och Europadomstolens praxis.

  121. Sverige är nämligen konventionsstat
    till Europakonventionen-

  122. -och det innebär att Europa-
    konventionen och domstolens praxis-

  123. -ställer upp ramarna för vad vi i
    Sverige får göra och vad vi ska göra-

  124. -gällande att rättsligt reglera,
    utreda och lagföra olika kränkningar-

  125. -exempelvis vid näthat.

  126. Överlag kan man säga
    att skyddet för vår integritet-

  127. -utgår från artikel 8 i konventionen-

  128. -som ställer upp ett skydd för
    privatliv, hem och korrespondens.

  129. Artikel 8, tillsammans med
    Europakonventionen i sin helhet-

  130. -ställer vissa krav på Sverige.
    Vi har en omfattande skyldighet-

  131. -att faktiskt se till
    att skydda personers personliga sfär.

  132. Sverige måste skydda individer,
    och alla konventionsstater-

  133. -har både negativa
    och positiva skyldigheter.

  134. Och för att...enkelt och överskådligt
    förklara vad det innebär-

  135. -så kan man säga att de negativa
    skyldigheterna är att Sverige-

  136. -inte får kränka
    de värden som skyddas.

  137. De positiva skyldigheterna innebär-

  138. -att Sverige också måste se till
    att det får genomslag i praktiken.

  139. Vi måste ha ett rättsligt ramverk
    som ser till att människor skyddas.

  140. Det innebär att handlingar
    som kränker värden som skyddas-

  141. -måste vara kriminaliserade.
    Och de måste gå att utreda.

  142. Så det räcker inte bara
    med att det är kriminaliserat.

  143. Dessa skyldigheter gäller inte bara
    skyddet för personlig integritet-

  144. -utan alla rättigheter
    under konventionen.

  145. Vilket innebär att även artikel 10,
    och skyddet för yttrandefriheten-

  146. -ska ha ett skydd. För det är
    nämligen så att yttrandefriheten-

  147. -reglerar en mängd olika uttryck,
    yttranden och handlingar-

  148. -och en del av dessa yttranden kommer
    att vara obehagliga, otrevliga-

  149. -och obscena, exempelvis.

  150. En del kommer att vara kränkande för
    individer eller grupper av människor.

  151. Ändå kan de skyddas
    av yttrandefriheten.

  152. Om de gör det så kan Sverige inte
    inskränka den hur som helst.

  153. Skyddet är vidsträckt.

  154. Yttrandefrihet är ett grundläggande
    demokratiskt värde, för individer-

  155. -för att vi ska våga yttra oss
    och våga diskutera politik-

  156. -ge uttryck för våra tankar
    och mötas i olika typer av samtal.

  157. Men det gynnar även demokratin.

  158. Vi ska kunna uttala oss ganska hårt
    gentemot staten eller politiker-

  159. -utan att riskera
    att drabbas av repressalier för det.

  160. Så skyddet för yttrandefriheten är
    vidsträckt, men inte oinskränkbart.

  161. Yttrandefriheten kan inskränkas
    med stöd i lag, i ett legitimt syfte.

  162. Ett legitimt syfte kan vara skyddet
    för en annan konventionsrättighet-

  163. -till exempel rätten till privatliv,
    rätten till sin personliga sfär.

  164. Så det är en balansgång,
    men Sverige måste se till-

  165. -att det finns skydd mot kränkningar.

  166. Vi måste se till att handlingar är
    kriminaliserade och går att utreda.

  167. Det var ett första steg
    i min forskning.

  168. Är handlingarna som kan ses som
    näthat faktiskt kriminaliserade?

  169. Och hur mycket påverkar internet? Kan
    man använda gammal lagstiftning-

  170. -som kanske inte är anpassad?

  171. Faktum är att en mängd av de
    handlingar som jag identifierade-

  172. -redan var straffbara i nån mån
    i svensk rätt.

  173. Det kunde vara olaga hot, ofredande,
    olaga förföljelse-

  174. -det man brukar kalla för "stalking",
    att man skickar en massa mejl-

  175. -och kanske också förföljer en person
    i det fysiska livet.

  176. En stor mängd av kränkningarna
    på internet är ärekränkningsbrott.

  177. Förtal, förolämpningar, grovt förtal.

  178. Ärekränkningarna
    har ökat på senare tid-

  179. -och en stor del av dem
    sker just på nätet.

  180. Man har ändrat i bestämmelserna
    för ärekränkningsbrotten-

  181. -så att fler fall av ärekränknings-
    brott nu kan leda till allmänt åtal.

  182. I normalfallet så är ärekränknings-
    brott så kallade målsägandebrott.

  183. Det är bara den enskilda -
    individen, målsäganden, brottsoffret-

  184. -som kan driva det till åtal.

  185. Åklagare kan inte driva de fallen,
    som med de flesta andra brott.

  186. Så man har ökat möjligheterna
    att i vissa fall...

  187. I vissa fler fall ska åklagare
    kunna hjälpa till med dessa brott.

  188. Vilket är positivt, för att driva
    enskilda åtal kan vara svårt.

  189. Det är resurskrävande. Det kan
    vara svårt juridiskt och tekniskt-

  190. -att få tillgång till bevisning,
    och det kan vara svårt emotionellt.

  191. Inte minst när man utsatts för ett
    kränkande brott, som förtal kan vara.

  192. Men det är positivt att åklagare
    i fler fall kan driva de här fallen.

  193. Ändringen genomfördes just på grund
    av framväxten av internet-

  194. -och på grund av
    den tekniska utvecklingen-

  195. -som medför
    att fler utsätts för förtal.

  196. Den stora spridningsrisken
    det här medför.

  197. Fall där åklagare
    ska kunna hjälpa till-

  198. -är bl.a. fall
    där de utsatta är unga.

  199. Det kan vara särskilt svårt att driva
    dessa fall om man är 18-19 år.

  200. Den här rättsliga utvecklingen
    leder in mig på-

  201. -på ett av de mest intressanta fynden
    i min forskning-

  202. -ur ett brottsofferperspektiv.

  203. Det är vad jag kallar ett
    kontextberoende skydd mot näthat.

  204. Olika grupper
    kan ha olika skydd och möjligheter-

  205. -när de utsätts på nätet-

  206. -utifrån Europakonventionen
    och Europadomstolens praxis.

  207. Konventionen ställer krav på
    att vissa typer av grupper-

  208. -ska ha
    ett särskilt skydd mot kränkningar.

  209. Det beror också på
    i vilket sammanhang nånting sägs-

  210. -och mot vem.

  211. Några av grupperna som ska ha ett
    särskilt skydd är barn och unga.

  212. Det har Europadomstolen lyft fram.
    Staterna måste ta hänsyn till-

  213. -att barn och unga
    är särskilt sårbara och utsatta-

  214. -och måste därför
    ha ett starkare skydd.

  215. Domstolen har också lyft fram
    vikten av ett straffrättsligt skydd.

  216. Att det här ska vara kriminaliserat.
    En åklagare ska kunna driva fallen.

  217. Inte minst är det viktigt när det
    gäller brott av sexuell karaktär.

  218. Då är det här särskilt viktigt.

  219. Det finns även andra grupper. T.ex.
    om man utsätts för rasistiska brott.

  220. Om man utsätts p.g.a. sin hudfärg,
    etnicitet eller religion-

  221. -så ska staten
    ingripa hårdare mot det.

  222. I vissa fall
    av rasistisk brottslighet-

  223. -om det klassas som "hate speech",
    som Europadomstolen uttrycker det-

  224. -så kan det falla utanför skyddet av
    artikel 10, alltså yttrandefriheten.

  225. Det är på grund av en klyftig lösning
    i artikel 17 i Europakonventionen.

  226. Där säger man att varken stater,
    grupper eller individer-

  227. -får stödja sig på de demokratiska
    värden som ställs upp i konventionen-

  228. -till exempelvis yttrandefriheten,
    för att utplåna-

  229. -de fri- och rättigheter
    som konventionen ställer upp.

  230. Det är en fiffig lösning. Man kan
    inte stå på demokratiska rättigheter-

  231. -för att försöka undanröja andra
    människors demokratiska rättigheter.

  232. Men även i andra fall
    av rasistisk brottslighet-

  233. -som kanske ryms inom
    yttrandefriheten-

  234. -kan den typen av uttalanden
    angripas särskilt hårt.

  235. En annan grupp som ska ha ett
    särskilt skydd är journalister.

  236. Journalister är en utsatt grupp
    vad gäller just näthat.

  237. Journalister, demokratins vakthundar,
    har en viktig demokratisk roll.

  238. De ska informera oss och vara obero-
    ende, och ska ha ett starkt skydd-

  239. -om de blir utsatta för hot och hat.

  240. Det här har också svenska domstolar
    fäst vikt vid-

  241. -även om man inte
    hänvisade till Europadomstolen.

  242. En hovrättsdom som kom i slutet av
    förra året handlade om en person-

  243. -som via Twitter hotade ett antal
    människor, bl.a. tre journalister-

  244. -från en av våra
    största kvällstidningar.

  245. Där menade hovrätten att man måste se
    särskilt allvarligt på de här hoten-

  246. -eftersom det riktade sig mot person-
    erna i sin egenskap av journalister.

  247. De hotades inte bara som individer-

  248. -utan det skulle ses som ett angrepp
    på den allmänna åsiktsbildningen.

  249. Men det är också så
    att uttalandets karaktär spelar roll.

  250. Om ett uttalande attackerar det mest
    privata och personliga hos dig-

  251. -exempelvis sexuallivet,
    så ska man angripa detta hårdare.

  252. Det såg vi i fallet "Söderman
    mot Sverige" i Europadomstolen.

  253. Det var Sverige som blev fällda.

  254. Det avgjordes för några år sen
    och handlade om en ung tjej.

  255. Hon var vid tillfället sexton år
    gammal, och det utspelade sig 2002.

  256. Hon blev smygfilmad av sin styvfar-

  257. -när hon klädde av sig
    och tog en dusch.

  258. Och det här beteendet - han satte
    en dold kamera i en tvättkorg-

  259. -var inte straffbelagt i Sverige
    vid den här tiden.

  260. I och med det fälldes Sverige
    i Europadomstolen år 2013-

  261. -och fick betala skadestånd
    till den då vuxna kvinnan-

  262. -då de inte tagit till vara hennes
    rättigheter under konventionen.

  263. Domen kom 2013, och vi har sen 2013-

  264. -ett förbud i Sverige
    mot kränkande fotografering.

  265. Det visar på vikten av att Sverige
    ska kunna lagföra kränkningar-

  266. -av den personliga integriteten. Och
    lagstiftningen får inte ha luckor-

  267. -så att den här typen av kränkande
    beteende kan slinka igenom.

  268. Och det visar på vikten av att svensk
    lagstiftning kan ställas-

  269. -mot Europakonventionen
    och Europadomstolens praxis.

  270. Vissa typer av grupper och uttalanden
    kan ha ett starkare skydd.

  271. Det motsatta kan gälla
    vid andra typer av uttalanden.

  272. Om uttalandet
    är av politisk karaktär-

  273. -kan uttalandet ha ett starkare skydd
    av yttrandefriheten.

  274. Det innebär att vissa grupper, t.ex.
    politiker, kan ha ett svagare skydd.

  275. Om man riktar nånting mot politiker
    eller inom en politisk kontext-

  276. -så skyddas det av yttrandefriheten,
    och då måste taket vara lite högre-

  277. -i den typen av kontext.

  278. Så politiker
    kan ha ett något svagare skydd.

  279. Givetvis inom rimlighetens gränser.

  280. Europadomstolen har till exempel
    uttalat att det får ses som okej-

  281. -att kalla en person för "idiot"
    i den kontexten.

  282. Det var inte okej att kalla nån
    för "ledare för ett gäng mördare"-

  283. -"vampyr", varför man nu
    kallade nån för det-

  284. -och man fick inte säga att personen
    förespråkade mord på immigranter.

  285. Det ansågs inte vara okej.

  286. "Idiot" var ett värdeomdöme,
    och det kan vara lite mer...

  287. Där har vi lite mer att spela med,
    men uttalanden-

  288. -som ger sken av att vara fakta
    måste man kunna underbygga-

  289. -och det får man inte rikta mot en
    politiker, ens i en politisk debatt.

  290. Inlägget hade inte politiskt värde-

  291. -utan det syftade bara
    till att sprida hot och hat.

  292. Att det är kontextberoende
    kan ses som problematiskt.

  293. Det blir svårare för rättsväsendet,
    och svårt för brottsoffer att förstå-

  294. -varför det ska ha nån betydelse
    i vilken kontext nånting sker.

  295. Men det innebär även en möjlighet.
    Man kan rikta särskilda insatser-

  296. -till exempel mot brott som är
    särskilt integritetskränkande.

  297. Mycket av det som jag identifierade
    som näthat i min forskning-

  298. -rymdes redan
    inom befintlig lagstiftning.

  299. Men samtidigt
    så identifierade jag vissa brister.

  300. Jag såg att spridandet av vissa typer
    av kränkande uppgifter-

  301. -som kränkande bilder och filmer,
    kunde vara svårt att komma åt-

  302. -med den befintliga lagstiftningen.

  303. Lyckligtvis hade också lagstiftaren
    identifierat dessa brister-

  304. -och nu har vi en ny lagstiftning,
    och det ska Gudrun prata om snart.

  305. Genom att särskilt kunna beakta vissa
    grupper kan man bibehålla ett skydd-

  306. -utan att riskera allt för stora
    konflikter med yttrandefriheten.

  307. Det är inte bara kriminalisering
    som är viktigt.

  308. Om det inte går att utreda
    de här brotten-

  309. -så kommer brottsoffret inte
    att få upprättelse i alla fall.

  310. För om det inte finns några
    möjligheter att utreda det här-

  311. -så lever vi inte upp till
    skyldigheter utifrån konventionen.

  312. Vikten av detta kan exemplifieras
    av fallet "K.U. mot Finland"-

  313. -som är ett fall som avgjordes
    av Europadomstolen år 2008.

  314. Det här rör en ung pojke - han
    var vid tillfället tolv år gammal-

  315. -och en anonym person
    lade upp en kontaktannons-

  316. -i den här pojkens namn, där det stod
    att han var intresserad-

  317. -av "äldre män
    som kunde visa honom vägen".

  318. I en sexuell kontext.

  319. I annonsen
    fanns identifierande uppgifter.

  320. Man hänvisade till pojkens hemsida,
    där det fanns en bild på honom.

  321. Så det var
    väldigt integritetskränkande.

  322. Och det var kriminaliserat. Det
    utgjorde förtal enligt finsk rätt.

  323. Men förtal
    kunde bara leda till bötesstraff-

  324. -så polisen kunde inte samla in
    identifierande uppgifter-

  325. -till exempel ip-nummer, om vem
    som hade lagt upp "kontaktannonsen".

  326. Europadomstolen menade att frånvaron
    av effektiva rättsliga medel-

  327. -att kunna utreda den här typen av
    brott, gjorde att de inte uppfyllde-

  328. -sina positiva skyldigheter enligt
    artikel 8 i Europakonventionen.

  329. De skyddade inte personens rätt
    till integritet tillräckligt mycket.

  330. Det här visar på vikten av
    att inte bara ha kriminalisering-

  331. -utan vi måste också
    ha utredningsmöjligheter.

  332. I Sverige har man infört vissa
    förändringar på det här området.

  333. År 2012 införde man förändringar
    som innebär att man även i de fall-

  334. -där ett brott
    bara förväntas leda till böter-

  335. -vilket ofta är fallet vid förtal-

  336. -så ska man i dag kunna samla in
    identifierande uppgifter-

  337. -så att man ska kunna utreda
    vem som ligger bakom brotten.

  338. Som i fallet "K.U. mot Finland"
    så har vi försökt utvidga det här-

  339. -för att det ska stämma överens
    med Europadomstolens praxis.

  340. Men i allmänhet så kan man säga att
    möjligheterna att utreda dessa brott-

  341. -beror på hur brottet rubriceras
    under förundersökningens gång.

  342. Om det rubriceras som olaga hot-

  343. -ett brott
    som kan leda till fängelse i Sverige-

  344. -så kan man sätta in fler
    straffprocessuella tvångsmedel.

  345. Till exempel husrannsakan för att
    kunna gå in och titta i nåns dator.

  346. Eller kroppsvisitation
    för att ta nåns telefon-

  347. -om man vill komma åt nåt på den.

  348. Historik, till exempel. Vem har du
    skickat meddelanden till?

  349. Så möjligheten
    till teknisk bevisning kan öka-

  350. -vid grövre brott jämfört med det
    som inte anses lika grovt-

  351. -till exempel förtal.

  352. Numera så är också brottsbekämpande
    myndigheter ganska beroende-

  353. -av upprättade samarbeten med
    de större sociala medieföretagen.

  354. Rikspolisstyrelsen
    har ett samarbete med Facebook-

  355. -så IT-sektionen kan rikta en
    förfrågan direkt till Facebook-

  356. -vid misstanke om brott, och det
    har visat sig fungera ganska bra.

  357. Det är betydligt mer effektivt -
    det går helt enkelt mycket snabbare-

  358. -och det är mindre resurskrävande
    än om man ska begära rättshjälp.

  359. Rättshjälp är ganska komplicerat
    och väldigt resurskrävande-

  360. -och det innebär att svenska
    myndigheter som polis och åklagare-

  361. -riktar sig förfrågningar till polis,
    åklagare och domstolar utomlands.

  362. Till exempel om man vill ta reda på
    vem en viss användare är.

  363. Men det är komplicerat,
    och det är beroende av-

  364. -om vi har ett upprättat samarbete
    med just det landet.

  365. Och det kan ta väldigt lång tid,
    så bevisningen kan ha försvunnit.

  366. Och om brottet
    anses vara av lägre dignitet-

  367. -så kan det anses vara för
    resurskrävande. Det är inte...

  368. Det går inte att prioritera
    dessa ärenden.

  369. Det innebär att de kanske inte
    blir utredda just på det sättet.

  370. Det kan gå att utreda dem på andra
    sätt, men inte alltid på det sättet.

  371. Vilka möjligheter
    finns det då till upprättelse?

  372. Ja... När jag började studera
    den här frågan så insåg jag inte-

  373. -hur komplex den är.

  374. Den rör sig på flera olika nivåer,
    och den har en komplexitet i sig-

  375. -som gör att den är svår att hantera,
    både för rättsväsendet-

  376. -men också för brottsoffret.

  377. Samtidigt så visar det sig
    att Sverige både måste ha-

  378. -och även har
    i relativt stor utsträckning-

  379. -ett rättsligt skydd mot näthat.

  380. Många beteenden var redan kriminal-
    iserade, och vi har ny lagstiftning-

  381. -som precis har kommit igång, för att
    försöka fånga upp vissa beteenden-

  382. -som tidigare fallit mellan stolarna.

  383. Men samtidigt är det så att barnen,
    politikerna och journalisterna...

  384. Skyddet för de grupperna
    kan ändå komma att se lite olika ut-

  385. -beroende på vilken kontext det är.

  386. Det går ofta att utreda brotten,
    men även där-

  387. -så beror det på
    vilket brott det anses vara.

  388. Var befann sig personen
    som kanske kränkte dig?

  389. I vilket land? Vilken social
    plattform uttalades detta på?

  390. Men jag vill också lyfta fram vikten
    av att det här inte bara-

  391. -handlar om rättslig reglering.

  392. På pappret kan det se väldigt bra ut
    vad gäller både kriminalisering-

  393. -och utredningsmöjligheter,
    men vi måste följa upp det här-

  394. -med både resurser och kunskap
    hos de som ska utreda de här brotten.

  395. Det är till stor del beroende av
    att det finns resurser att utreda.

  396. Polis, åklagare och domstol måste ha
    hög kunskap om vad det innebär-

  397. -att bli utsatt på nätet.
    Vad är det här för typ av bevisning?

  398. Vad är en skärmdump?
    Hur fungerar Snapchat?

  399. Hur ska man tolka olika emojis
    i en viss kontext?

  400. Är den här hotfull eller inte?

  401. Dessa frågor måste vi hantera, så det
    krävs hög kunskap inom rättsväsendet.

  402. Och då måste man få resurser
    att kunna hantera de här brotten.

  403. Det handlar inte bara om juridik. Det
    är konstigt när en jurist säger det-

  404. -men det måste mer till
    än ett rättsligt skydd.

  405. Jag skulle avslutningsvis
    vilja poängtera-

  406. -som Annika Öster var inne på
    i sitt inledningsanförande-

  407. -att det inte bara
    handlar om en konflikt-

  408. -mellan brottsoffers personliga
    integritet och andras yttrandefrihet.

  409. Utan de här frågorna
    är väldigt tätt sammankopplade.

  410. De samspelar, för det är inte bara
    de här människorna-

  411. -som vill uttala sig kränkande,
    vars yttrandefrihet måste skyddas-

  412. -utan givetvis också
    brottsoffrets yttrandefrihet.

  413. Om vi inte känner oss trygga
    att uttrycka oss på olika arenor-

  414. -då inskränks ju vår yttrandefrihet.

  415. Den ska också skyddas, och då krävs
    en lagstiftning som beaktar det.

  416. Jag tycker mig se en svängning här-

  417. -både inom forskningen på det här
    området, men också lagstiftaren-

  418. -både i Sverige och internationellt,
    att frågan tas på större allvar.

  419. Vikten av att skydda folks integritet
    och deras möjlighet att yttra sig-

  420. -tycker jag mig se
    kommer att få en starkare position.

  421. För annars riskerar vi att människor
    drar sig undan från internet.

  422. Vid rasistisk brottslighet
    händer det-

  423. -att människor censurerar sig själva.
    Man lägger kanske inte ut en bild-

  424. -som indikerar den tro man har.

  425. Man vet att det riskerar att trigga
    igång människor som kan attackera en.

  426. Man riskerar att människor censurerar
    sig, även i politiska sammanhang.

  427. Man vågar inte ge sig in på arenor
    där det förekommer hot och hat.

  428. Det här innebär att det finns en risk
    att människor förlorar tillgång-

  429. -till det som det digitala samhället
    har att erbjuda. Nästan allt i dag-

  430. -sker på internet. Nästan all
    social interaktion mellan vissa unga-

  431. -sker på det sättet.

  432. Därför måste vi ha ett starkt
    rättsligt skydd i de här frågorna.

  433. Nånting som jag visste att jag inte
    skulle kunna gå in på jättemycket-

  434. -men som jag ändå vill flagga
    lite för, det är det här att det...

  435. Själva upprättelsen för brottsoffer
    handlar kanske inte alltid bara om-

  436. -att nån ska lagföras för ett brott.

  437. Det kan vara en stor del, men det
    finns annat. Det jag är ute efter-

  438. -är möjligheterna
    att avlägsna material på nätet.

  439. Och nu blir det väldigt komplicerat.

  440. Men vid just integritetskränkande
    brott på internet-

  441. -som till exempel spridande
    av bilder eller filmer på mig-

  442. -i en situation som jag inte vill
    ska spridas till andra människor

  443. -så väljer man kanske som enskild
    att inte ta det till rättegång-

  444. -för att man inte vill att det ska
    spridas ännu mer. Vid förtalsbrott-

  445. -kanske man inte väcker enskilt åtal-

  446. -för att man är rädd för att fler
    människor ska få se materialet.

  447. Så för vissa är det allra viktigaste-

  448. -att materialet kan avlägsnas
    från internet.

  449. Men precis som Annika var inne på
    så kan ju vissa uppgifter-

  450. -spridas nästan oändligt.

  451. Även personen
    som har lagt upp en uppgift...

  452. Det kan hända att man ångrar sig
    och vill ta tillbaka det.

  453. Även för denne kan det vara omöjligt
    att få det att sluta spridas.

  454. Så här finns det möjligheter
    att gå in och reglera ytterligare.

  455. Vilka ska ha ett ansvar
    att avlägsna saker från internet?

  456. Och vilken nivå ska det ligga på?
    Ska det ligga på gärningspersonen?

  457. Det kan vara svårt. Ska det ligga
    på personen som tillhandahåller-

  458. -en viss plattform?
    Ja, i viss mån så gör det det.

  459. Frågan väcks också om vilket ansvar
    de sociala medieplattformarna ska ha-

  460. -för att hantera
    den här typen av frågor.

  461. Hur mycket
    ska de gå in och avlägsna?

  462. Ska de kunna friskriva sig,
    eller ska de ha ett ansvar att gå in-

  463. -och plocka bort det här? Det
    kanske bara är de som kan göra det.

  464. Gärningspersonen
    kanske inte kan göra det.

  465. Jag har skrivit om det här.
    Det är ett väldigt komplext ämne-

  466. -som beror väldigt mycket på
    var nånstans nånting är publicerat.

  467. Vilket land just den hemsidan
    härstammar ifrån.

  468. Det är många faktorer att ta hänsyn
    till. Jag har skrivit om det här-

  469. -och det finns tillgängligt
    via min hemsida på universitetet.

  470. Så vill man läsa mer om det
    så kan jag hänvisa er vidare dit.

  471. Med det sagt så vill jag återigen
    rikta ett stort tack-

  472. -till Brottsoffermyndigheten och till
    alla som har lyssnat på mig i dag.

  473. Om man vill ha
    mer information om det här-

  474. -så finns det tillgängligt
    på min hemsida via Umeå universitet.

  475. Ni är välkomna att kontakta mig
    med tankar, synpunkter och frågor-

  476. -via min e-postadress på Umeå
    universitet. Tack så mycket!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Näthat och rättsliga möjligheter till upprättelse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Näthat kan ha stor effekt på människors psykiska mående, och utan rättsligt skydd kan näthatet tysta människor. Therese Enarsson, universitetslektor i juridik vid Umeå universitet, har undersökt vilka möjligheter brottsoffer har till upprättelse vid hot och kränkningar på nätet. Hon berättar om sin forskning och redogör för vilket slags rättsligt skydd lagstiftningen ger mot brott som till exempel kränkningar och förtal. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Brottsoffer, Hat, Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Näthat och rättsliga möjligheter till upprättelse

Näthat kan ha stor effekt på människors psykiska mående, och utan rättsligt skydd kan näthatet tysta människor. Therese Enarsson, universitetslektor i juridik vid Umeå universitet, har undersökt vilka möjligheter brottsoffer har till upprättelse vid hot och kränkningar på nätet. Hon berättar om sin forskning och redogör för vilket slags rättsligt skydd lagstiftningen ger mot brott som till exempel kränkningar och förtal. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn och unga som brottsoffer

Misshandel mot barn utgör 27 procent av alla anmälda misshandelsbrott, enligt statistik från BRÅ. Barn är även mer utsatta i kontakten med rättssystemet. Anna Wergens, jurist vid Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum, redogör för vad forskningen säger om barnmisshandel och brottsutsatta barns möte med socialtjänsten och rättsväsendet. Hon berättar även om vad barn efterfrågar i kontakten med vuxna och om hur rättsväsendet måste anpassas till barn. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet

Runt 7,5 procent av barn med erfarenhet av sexuella övergrepp var första gången utsatta av någon de lärt känna via internet. Det visar en undersökning som Stiftelsen Allmänna barnhuset låtit genomföra. Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Stiftelsen Allmänna barnhuset, berättar bland annat om vad offren för sexuella övergrepp har gemensamt och om vad som påverkar barnets mående efter ett övergrepp. Hon ger också några råd om hur vuxna kan bemöta barn som har utsatts för övergrepp på nätet. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Sexuella brott mot barn inom idrotten

Vittnesmålen i #metoo har visat att sexuella övergrepp förekommer i alla delar av samhället och att den som utsätts ofta är ung och står i beroendeställning till förövaren. Bris samarbetar med Riksidrottsförbundet för att öka tryggheten för barn inom idrotten. Detta panelsamtal lyfter frågan om vad som behöver förändras och hur föreningslivet kan agera för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Medverkande: Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, Sara André, kurator Bris, och Frida Persson, verksamhetsledare Sverige Futebol dá forca. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Samtal om kränkningar på nätet

Ska övergrepp och kränkningar på internet ses som en isolerad företeelse eller en del av en större struktur? Vad måste göras för att förebygga kränkningar på nätet, och vem har ansvar för att göra det? Det är några av frågorna som diskuteras av en panel bestående av Annika Öster, generaldirektör på Brottsoffermyndigheten, Gudrun Antemar, utredare och lagman vid Stockholms tingsrätt, Carl Göran Svedin, professor emeritus på Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum, Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, och Zandra Kanakaris, ordförande för Unizon. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Integritet och straffskydd på nätet

Som en följd av teknikutvecklingen begås många integritetskränkande brott som hot och förtal via internet. Hur kan då det straffrättsliga skyddet hänga med i utvecklingen? Gudrun Antemar är lagman vid Stockholms tingsrätt och har lett en offentlig utredning om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet. Hon berättar om vad teknikutvecklingen innebär för straffskyddet och om hur lagstiftningen bör moderniseras. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning