Titta

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Om UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Föreläsningar om övergrepp och integritetskränkande brott på nätet, och om hur samhället kan skydda unga från sexuella trakasserier. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018 : Barn och unga som brottsofferDela
  1. Många barn har svårt
    att berätta om våld.

  2. Att det ofta tar lång tid.
    Att en del aldrig berättar.

  3. I varje fall inte för en vuxen.

  4. Jag ska prata om barn och unga
    som brottsoffer och om vår översikt-

  5. -som vi kommer att presentera senare
    i år. Men först en liten bakgrund.

  6. Annika sa i morse att Brottsoffer-
    myndighetens främsta uppgift-

  7. -är att handlägga
    ansökningar om ersättning.

  8. Vi har ansvar för brottsofferfonden,
    som fördelar medel-

  9. -till brottsofferinriktade projekt.

  10. Vi är också ett nationellt
    informations- och kunskapscentrum-

  11. - i brottsofferfrågor.
    En uppgift som kunskapscentrum har-

  12. -är att öka kunskap om
    brottsofferinriktad forskning.

  13. Men det är en stor utmaning-

  14. -att presentera forskningens innehåll
    till en bredare allmänhet.

  15. Det är en bakgrund till att vi tog
    initiativet till den här översikten-

  16. -som vi hoppas ska bidra till
    att forskningen når ut bättre.

  17. Brottsoffermyndigheten arbetar
    för alla brottsoffers rättigheter.

  18. Varför har vi valt
    att göra en översikt om barn?

  19. Jag kanske inte behöver argumentera
    för att det är en angelägen fråga.

  20. Misshandel mot barn utgör 27 %
    av alla anmälda misshandelsbrott-

  21. -enligt Brå:s statistik,
    och det är väl känt-

  22. -att barn löper större risk än vuxna
    att utsättas upprepade gånger.

  23. Men också
    att de möter särskilda svårigheter-

  24. -när de blir brottsoffer,
    hos myndigheter-

  25. -och också okunskap.

  26. Sen har det gjorts olika översikter,
    men vi tyckte att det saknades en-

  27. -om just barn
    från ett brottsofferperspektiv.

  28. Brottsoffermyndigheten
    har låtit göra studier om forskning-

  29. -som har finansierats av Brotts-
    offerfonden, som varit inriktade på-

  30. -hur många ansökningar som har
    gjorts, hur många som har fått medel-

  31. -och vilka områden
    som projekten har representerat.

  32. Men i den här översikten
    är vår ambition-

  33. -att beskriva forskningens innehåll.

  34. Det främsta syftet
    är att sprida kunskap-

  35. -om de centrala forskningsresultaten
    under de senaste tio åren.

  36. Men också tendenser
    och utvecklingen på området.

  37. Och vi vill synliggöra de forsknings-
    behov som forskare har pekat på.

  38. Från början var det tänkt
    som en forskningsöversikt-

  39. -men det blev ganska snabbt tydligt
    att det var nödvändigt-

  40. -med en bredare ansats, eftersom
    forskning inte bedrivs i ett vakuum-

  41. -utan man måste se det i förhållande
    till vad som händer i samhället.

  42. Särskilt eftersom
    Brottsoffermyndigheten finansierar-

  43. -verksamheter i regi av myndigheter
    och civilsamhällets organisationer-

  44. -och samverkar med de aktörerna.

  45. Därför beskriver översikten
    kunskapsproduktion-

  46. -både från myndigheter,
    universitet och organisationer.

  47. Det här betyder också att vi
    vänder oss till flera målgrupper.

  48. Till forskare, men också till
    de yrkesverksamma som möter barn.

  49. Och till beslutsfattare
    på olika nivåer.

  50. Till myndigheter och civilsamhällets
    organisationer. Ambitionen är-

  51. -att översikten ska bli användbar
    både för de som arbetar med barn-

  52. -och forskare, och därför ska man
    kunna läsa valda delar i den.

  53. Jag sa att det var gjort
    från ett brottsofferperspektiv-

  54. -men det ska sägas att översikten
    framför allt är inriktad-

  55. -på våldsutsatta barn - forskningen
    handlar mestadels om de barnen.

  56. En stor del av forskningen
    handlar också-

  57. -om barn
    som utsätts för våld av närstående.

  58. Men när det gäller våld så har det
    rått osäkerhet om begreppet-

  59. -och även begreppen barnmisshandel,
    kroppslig bestraffning, barnaga-

  60. -har varit svåra att definiera.

  61. Vår översikt bygger på
    barnkonventionens våldsbegrepp-

  62. -som är ett brett begrepp där även
    barn som lever med våld i hemmet-

  63. -eller bevittnar våld ingår.

  64. Man kan göra översikter
    på olika sätt.

  65. Vi har valt en indelning
    som bygger på olika typer av våld.

  66. Vi har fem huvudkapitel i översikten-

  67. -och de tre första handlar om
    fysiskt våld, sexuella övergrepp-

  68. -och barn som bevittnar våld.
    Sen har vi ett kapitel-

  69. -om socialtjänstens arbete
    med barn som är brottsutsatta-

  70. -och ett om barn
    som brottsoffer i rättsväsendet.

  71. Men barn är ju
    en väldigt stor och heterogen grupp.

  72. Forskningen bedrivs på många olika
    områden, så avgränsningar har krävts.

  73. Vissa specifika typer
    av våld och problem ingår inte-

  74. -som till exempel mobbning
    eller människohandel.

  75. Jag kommer nu
    att presentera ett lite axplock.

  76. Det blir några svepande linjer,
    eftersom det är ett stort område.

  77. Jag tänkte börja med själva grunden,
    det vill säga våldets omfattning.

  78. Och sen några teman som kännetecknar
    kunskapsproduktionen på området.

  79. Det handlar om
    hur man upptäcker våldsutsatthet-

  80. -om barn i rättsprocessen,
    barnrättsperspektivet-

  81. -och så avslutar jag
    med en sammanfattning.

  82. För att kunna hjälpa barn
    så måste vi ha en ungefärlig kunskap-

  83. -om hur många det rör sig om och
    vilken typ av våld de utsätts för.

  84. Det är viktigt från ett barnrätts-
    och ett folkhälsoperspektiv.

  85. Men det är väldigt svårt att få
    en riktig uppfattning om det här.

  86. Vi vet att polisanmälningarna
    har ökat kraftigt under senare år.

  87. Samtidigt så finns det
    ett stort mörkertal.

  88. De studier som görs
    bygger på olika urval-

  89. -och ställs med olika typer av frågor
    och definitioner.

  90. Det gör att det är svårt att få en
    bild av hur många det rör sig om.

  91. Men vi redovisar ganska många studier
    som har gjorts om just förekomst.

  92. Vissa har till syfte att undersöka
    en viss typ av våldsutsatthet.

  93. Andra bygger på
    ett bredare våldsbegrepp.

  94. Det här är några exempel
    på större studier.

  95. Nationella kartläggningar om kropp-
    slig bestraffning och annat våld.

  96. Skolstudierna om sexuella övergrepp
    och sexuell exploatering.

  97. Resumé-studien gjordes på uppdrag
    av Socialstyrelsen-

  98. -av forskare vid Örebros universitet
    om våldsutsatthet under uppväxten.

  99. Och sen har vi studier från Brå.
    Det finns även flera avhandlingar-

  100. -som just har studerat förekomst.

  101. Nationella kartläggningar
    har gjorts sen 1980-

  102. -och de senaste gångerna är det
    Allmänna Barnhuset som har gjort dem.

  103. De bygger på en enkät för barn
    och en som vänder sig till vuxna.

  104. Med hjälp av dem har man kunnat
    titta på attityder till våld-

  105. -både hos barn och vuxna, och
    olika faktorer kring våldsutsatthet.

  106. Det brukar framhävas att vi i Sverige
    är lyckligt lottade-

  107. -som har dessa kartläggningar, där
    man delvis har använt samma frågor-

  108. -vid flera undersökningar, så att
    man kan göra jämförelser över tid.

  109. Några exempel för att ni ska få
    en bild av hur det ser ut i dag.

  110. De två första raderna är siffror
    från den senaste kartläggningen-

  111. -som presenterades förra året,
    och som visar att 24 % av eleverna-

  112. -nån gång
    varit utsatta för fysiskt våld.

  113. Betydligt färre hade utsatts
    för grövre våld och upprepat våld.

  114. Siffran för sexuella övergrepp
    kommer från den senaste skolstudien-

  115. -och det är alltså nästan 21 %
    som har varit utsatta-

  116. -för nån form av sexuellt övergrepp.
    Det täcker många typer av övergrepp.

  117. Betydligt färre som utsätts för
    allvarliga, penetrerande övergrepp-

  118. -och betydligt fler flickor.

  119. En siffra som ofta nämns
    är att 10 % av alla barn-

  120. -har upplevt våld i hemmet, och
    det är egentligen en gammal siffra-

  121. -som Kommittén mot barnmisshandel
    presenterade 2001-

  122. -men det har bekräftats
    i flera senare studier.

  123. Det var några typer
    av våldsutsatthet-

  124. -men nåt som forskare har intresserat
    sig för under senare år är också-

  125. -när barn utsätts för flera olika
    typer av våld samtidigt-

  126. -så kallad polyviktimisering. Flera
    olika allvarliga livshändelser.

  127. Man har konstaterat
    att det är relativt många barn-

  128. -som har de här erfarenheterna,
    och att en sån utsatthet-

  129. -för flera olika typer av våld, ger
    betydligt allvarligare hälsoeffekter.

  130. Även fler hälsoeffekter. Och sen
    har man sett en tydlig koppling-

  131. -mellan erfarenheter av våld i hemmet
    och att man själv har blivit utsatt.

  132. Tendenserna på området
    är främst positiva.

  133. Under de senaste 30 åren
    har förekomsten av aga-

  134. -men även annat fysiskt våld,
    minskat betydligt-

  135. -och färre barn dödas av våld.

  136. Totalt sett
    så är vi i Sverige på en låg nivå.

  137. Efter agaförbudet ses en förändrad
    inställning till våld mot barn.

  138. Det är i dag inte längre en
    accepterad uppfostringsmetod.

  139. I den näst senaste nationella kart-
    läggningen var 7-10 % av föräldrarna-

  140. -positiva
    till kroppslig bestraffning.

  141. 2001, när Kommittén mot barn-
    misshandel lade fram sitt betänkande-

  142. -så var en central fråga hur man ska
    kunna upptäcka barnen som far illa.

  143. Men med kunskapen som vi har i dag
    om kopplingen mellan våld-

  144. -och psykisk och fysisk ohälsa, risk-
    en för posttraumatiskt stressyndrom-

  145. -och vilka grupper som är i risk-
    zonen, så finns det en medvetenhet-

  146. -om att det är viktigt
    att tidigt identifiera de utsatta.

  147. Jag tycker att den här frågan
    om anmälan och avslöjande-

  148. -är ett tydligt tema
    under de senaste tio åren.

  149. Men det finns
    lite olika dimensioner av den.

  150. En är att yrkesverksamma måste lära
    sig att känna igen tecken på våld.

  151. Inte minst när det gäller specifika
    typer av våldsutsatthet-

  152. -t.ex. sexuell exploatering eller
    barn i en viss typ av utsatthet-

  153. -med dålig självbild,
    mobbning, ensamhet-

  154. -och som utsätter sig
    för risker på nätet.

  155. En annan dimension
    är vad vuxna ska göra.

  156. Hur ska man agera
    när man ser våldsutsatthet?

  157. Här handlar det om konkreta åtgärder,
    riktlinjer, checklistor.

  158. En tredje dimension
    är den kunskap som vi behöver-

  159. -för att kunna känna igen
    och handla på ett lämpligt sätt.

  160. De här dimensionerna har FN:s
    barnrättskommitté tagit upp-

  161. -i sin kommentar
    om just barn och våld.

  162. En utgångspunkt för det här temat-

  163. -är att många barn
    känner sig övergivna av vuxenvärlden.

  164. Men många barn vill och behöver prata
    om det som de har utsatts för.

  165. Många behöver stöd och behandling,
    och det här har blivit tydligt-

  166. -i olika sammanhang under senare år.

  167. Att barn önskar
    att vuxna engagerar sig-

  168. -att de är öppna om de här frågorna
    och att de ställer direkta frågor.

  169. Och att man inte släpper kontakten
    när man väl har etablerat en sån.

  170. Det här har tagits upp
    både i forskningen-

  171. -i Barnombudsmannens möten
    med barn och unga-

  172. -och naturligtvis
    bland de som arbetar med barn.

  173. Barns förmåga och benägenhet
    att berätta om övergrepp-

  174. -är en viktig del
    av forskningsområdet-

  175. -och i dag är det känt att många barn
    har svårt att berätta om våld.

  176. Att det ofta tar lång tid.
    Att en del aldrig berättar.

  177. I varje fall inte för en vuxen.

  178. Orsakerna är många,
    och det är ganska komplext-

  179. -men en sak som man har fört fram
    är att det är kulturellt tabu-

  180. -att prata om våld i nära relationer.

  181. En annan sak som har förts fram-

  182. -är att barn helt enkelt inte får
    frågan. Vuxenvärlden sviker.

  183. Därför har ett ledord
    varit "Våga fråga".

  184. Ord som förekommer till exempel
    i Socialstyrelsens vägledning-

  185. -och som tas upp
    av Carolina Överlien i hennes bok-

  186. -om barn som lever med våld.

  187. Hon har frågat de utsatta barnen om
    vad de skulle vilja att vuxna gjorde.

  188. Socialstyrelsen säger att man i dag
    bör fråga systematiskt om våld-

  189. -i olika verksamheter
    i hälso- och sjukvården.

  190. Nåt annat som förs fram
    gällande upptäckt-

  191. -är behovet av strukturerade
    risk- och skyddsbedömningar.

  192. Det har man börjat arbeta med
    under de senaste tio åren.

  193. Några exempel på hur det här temat
    har speglats i forskningen.

  194. Det första steget handlar om anmälan.

  195. Det är en maska i skyddsnätet
    som måste finnas.

  196. När man tittar på verkligheten-

  197. -så har både forskare
    och organisationer pekat på-

  198. -att allt för få fall upptäcks.
    Särskilt har man pekat på-

  199. -hälso- och sjukvården,
    skolor och förskolor.

  200. Man pratar om en underrapportering
    till socialtjänsten.

  201. Men också att det finns stora
    skillnader mellan olika verksamheter-

  202. -i kunskap om anmälningsskyldigheten,
    och hur man förhåller sig till den.

  203. Sen har forskare studerat problem
    hos olika yrkesgrupper-

  204. -när man ska anmäla.
    Nåt som man har sett-

  205. -är att när misstankar uppstår-

  206. -så är fokus ofta på att upprätthålla
    en god relation med föräldrarna.

  207. En anmälan görs i absolut sista hand.

  208. Man gör sina egna övervägningar.

  209. Man har också pekat på avsaknad av
    rutiner, och att rutinerna som finns-

  210. -inte alltid följs.

  211. Därför har det efterfrågats rikt-
    linjer och checklistor på området.

  212. Det tredje steget
    är vad som händer efter anmälan.

  213. Där har Inspektionen
    för vård och omsorg konstaterat-

  214. -att när en anmälan kommer in-

  215. -så leder många inte
    till nån utredning-

  216. -trots att IVO ser
    att det finns ett behov att utreda.

  217. Särskilt gäller det barn som
    lever med våld eller bevittnar våld.

  218. Det betyder att det skyddsnät
    som samhället ska erbjuda barnen-

  219. -inte fungerar i praktiken.

  220. Problemen som man har tittat på
    i olika studier har också noterats-

  221. -av FN:s barnrättskommitté i deras
    senaste granskning av Sverige-

  222. -från 2015, där man påpekar
    att det saknas utbildning.

  223. Den utbildning som behövs
    för att kunna upptäcka våld.

  224. Det är inte nån ny idé att barn
    som far illa ska få samhällets skydd-

  225. -men det dröjde innan forskare
    intresserade sig för barn-

  226. -som brottsoffer i rättsprocessen,
    trots brottsofferrörelsen.

  227. En tydlig tendens de senaste åren
    är de särskilda svårigheterna-

  228. -som barn möter i rättsprocessen.

  229. Det har uppmärksammats
    i lagstiftningen.

  230. Till exempel har barnrättighets-
    utredningen kommit med ett förslag-

  231. -om en särskild straffbestämmelse
    om barnmisshandel av organisationer-

  232. -och det har fått återverkningar
    i forskningen.

  233. I rättsvetenskapen
    har man tittat på gällande rätt-

  234. -men också utanför rättsvetenskapen,
    och det har bidragit till-

  235. -att bredda kunskapen - vi har fått
    barnens perspektiv på rättsprocessen.

  236. Några pådrivande faktorer
    för den här utvecklingen-

  237. -är tanken
    om ett barnvänligt rättsväsende-

  238. -som har lyfts på den
    internationella agendan, med målet-

  239. -att barn ska ha tillgång till
    rättvisa på samma sätt som vuxna.

  240. Och att man måste anpassa
    rättsväsendet efter barns villkor-

  241. -så att deras upplevelse
    förbättras i slutändan.

  242. Det handlar om bemötande av barn-

  243. -och om kompetensen
    hos rättsväsendets aktörer.

  244. En annan pådrivande faktor
    är barnahusreformen-

  245. -där man har konstaterat
    att om barnahus fungerar-

  246. -så är det bättre än ordinarie
    utredningsformer, då allt stöd-

  247. -finns samlat på ett ställe,
    vilket ger barnet en större trygghet.

  248. Synen på barn som särskilt skydds-
    värda har fått ett större genomslag-

  249. -i lagstiftningen,
    särskilt när det gäller sexualbrott.

  250. Men den har också visat sig i
    praktiken och i brottsutredningar.

  251. Flera aktörer har synliggjort-

  252. -att det är svårare
    att bevisa brott mot barn.

  253. Rättsväsendet är inte anpassat. Barn
    förväntas kunna redogöra som vuxna-

  254. -för vad de har varit med om. Det har
    lett till att man har satt upp mål-

  255. -för hur utredningar ska bedrivas,
    och kriterier för-

  256. -vad barnahus ska uppfylla.

  257. Det har gjorts flera stora satsningar
    på att prioritera brottsutsatta barn.

  258. Polis och åklagare genom metod-
    utveckling, särskilda handböcker-

  259. -och tillsyner.

  260. Men det har påpekats att
    uppklarningsprocenten är låg-

  261. -när det gäller grova brott mot barn.

  262. Den är sämre än i andra länder,
    och det har också sagts-

  263. -att vi borde kunna betydligt bättre
    utefter de resurser som finns.

  264. Det är svårt att få fram siffror-

  265. -för hur många brott
    som når en uppklarning i domstol.

  266. Och det finns naturligtvis en rad
    olika förklaringar till det här.

  267. Jag vill ta upp två exempel
    från den juridiska forskningen.

  268. Ett av dem är att vi i Sverige
    skyddar barnet allt för mycket-

  269. -från själva rättsprocessen.

  270. Man låter inte barnet
    vara med i rättssalen-

  271. -och utsätter dem inte
    för en massa förhör.

  272. Det får konsekvenser för lagföringen.

  273. Ett annat påpekande är
    att man tolererar våld mot barn-

  274. -på ett helt annat sätt
    än när det gäller våld mot vuxna.

  275. Det är nåt
    som kan klaras upp inom familjen-

  276. -eller mötas med sociala insatser.
    Och det här handlar då...

  277. Det här påpekandet handlar specifikt
    om fysiskt våld inom familjen.

  278. Nåt annat som ofta återkommer är
    att engagemang har stor betydelse-

  279. -och naturligtvis kompetens, så det
    ser olika ut på olika platser-

  280. -när det gäller
    åtalsfrekvens och lagföring.

  281. En fråga som har vart aktuell under
    de senaste åren är de tidsfrister-

  282. -som gäller i ärenden
    där barn är målsägande.

  283. Våldsbrott mot barn
    ska utredas inom 90 dagar.

  284. 2010 genomförde Rädda Barnen
    en granskning-

  285. -av förundersökningar och
    genomsnittlig handläggningstid-

  286. -i ärenden där barn var målsägande.

  287. Man visade att man i många fall
    överskred de här 90 dagarna-

  288. -som finns i lagstiftningen, och att
    det fanns stora olikheter i landet.

  289. Sen dess har Rädda Barnen följt upp
    dessa granskningar nästan varje år-

  290. -för att visa på konsekvenser
    med utdragna utredningar.

  291. Att det försämrar
    barns förtroende för rättsväsendet-

  292. -och deras möjlighet
    att få stöd och behandling.

  293. Det försämrar kvaliteten på utred-
    ningen. Det blir svårare att minnas.

  294. Ytterst handlar det om
    att det försvårar möjligheterna-

  295. -att skydda barn.

  296. Man har sett en positiv utveckling
    gällande tidsfrister under senare år-

  297. -men i den senaste granskningen
    år 2016-

  298. -så hade handläggningstiden
    återigen ökat.

  299. Ett tema som man kan identifiera i
    kunskapsproduktionen från senare år-

  300. -och som går igenom på olika områden,
    är barnrättsperspektivet.

  301. Det bygger på barnkonventionen och
    de fyra grundläggande principerna-

  302. -om barns lika värde, om barns bästa-

  303. -rätten till liv och utveckling
    och barns rätt till delaktighet.

  304. Barnrättsperspektivet är också
    utmärkande för brottsofferdirektivet-

  305. -och skiljer det från tidigare
    EU-lagstiftning, för i direktivet-

  306. -så presumeras
    att barn har särskilda skyddsbehov.

  307. De är särskilt sårbara
    för upprepad brottslighet-

  308. -men också för att utsättas för
    kränkningar under rättsprocessen.

  309. Barnkonventionen har nämnts som en
    utgångspunkt sen många år tillbaka-

  310. -för lagstiftning
    och i olika studier.

  311. Men under de senaste tio åren
    så har den fått ta större plats-

  312. -och den har problematiserats
    på ett annat sätt. Man har påpekat-

  313. -att det är viktigt att reflektera
    kring begreppen i konventionen.

  314. Som barnskyddsansvar,
    barnrättsperspektiv-

  315. -och de olika principerna.

  316. Det finns ett stort intresse för
    vad perspektivet innebär i praktiken.

  317. Och flera projekt har bedrivits
    med just det här perspektivet.

  318. Man har pratat om ett barnperspektiv-

  319. -och begreppet används fortfarande.

  320. Är det nån skillnad på barn-
    perspektiv och barnrättsperspektiv?

  321. Det handlar om nyanser,
    men ett barnrättsperspektiv-

  322. -lägger större betoning på att barn
    har rättigheter som ska tillgodoses-

  323. -och som ska vara utkrävbara,
    och på de här fyra principerna.

  324. Eftersom barnkonventionen
    handlar om att barn ska respekteras-

  325. -så handlar det också
    om synen på barn.

  326. Att barn är aktörer
    med en egen vilja och en egen röst-

  327. -och att man bör ha respekt
    för deras självbestämmande.

  328. Gällande barn som brottsoffer så
    ska man utreda, straffa de ansvariga-

  329. -och ge dem upprättelse.

  330. FN:s barnrättskommitté har beskrivit-

  331. -hur de ser på barnrättsperspektivet
    när det handlar om våldsutsatthet-

  332. -och betonar att man inte i första
    hand ska se på barn som offer.

  333. Utan det krävs ett nytt sätt
    att tänka, ett paradigmskifte.

  334. Barnrättsperspektivet
    bygger på mänskliga rättigheter-

  335. -och på en konvention som vi anslutit
    oss till, och det stället krav-

  336. -på beslutsfattare, som inte kan
    bortse från det här perspektivet-

  337. -på samma sätt som med andra synsätt.

  338. Det ger också möjligheter
    för de som arbetar för barn-

  339. -t.ex. genom det stöd som FN:s
    barnrättskommitté har byggt upp-

  340. -genom olika kommentarer på hur
    man tolkar barnrättskonventionen-

  341. -i olika sammanhang.

  342. Svenska forskare har pekat på
    att begreppen i konventionen-

  343. -är svåra, vaga och tolkningsbara.

  344. De förändras över tid
    och i olika sammanhang.

  345. Man har analyserat hur bedömningar
    av barnets bästa görs i praktiken.

  346. Hur bör de göras? Man har tittat
    på intressekonflikter-

  347. -mellan principen om barnets bästa
    och andra principer i konventionen-

  348. -eller i internationell rätt,
    till exempel rätten till privatliv-

  349. -och föräldrars rätt.

  350. Men också de målsättningar som finns
    i rättsväsendet att beivra brott.

  351. Forskare har gett olika exempel på-

  352. -huruvida vi lever upp
    till barnrättsperspektivet.

  353. Särskilt har man lyft fram svårig-
    heten att låta barn komma till tals-

  354. -när vårdnadshavare
    motsätter sig det.

  355. Man har pekat på att de vuxnas röster
    får betydligt mer utrymme än barnens.

  356. Man fokuserar på föräldrars önskemål-

  357. -snarare än på barnens utsatthet. Det
    gäller socialtjänstens utredningar.

  358. Man har också pekat på, när det
    gäller bedömningar av barn bästa-

  359. -att man inte redovisar vilka resone-
    mang och intresseavvägningar man gör.

  360. Sammanfattningsvis
    så har de senaste tio åren visat-

  361. -att det inte är enkelt att förstå
    vad ett barnrättsperspektiv står för-

  362. -och hur man ska tillämpa det. Och
    att vi inte kan leva upp till kraven-

  363. -som barnkonventionen ställer.

  364. Men samtidigt så har man betonat
    vikten av kunskap-

  365. -när det gäller perspektivet, så
    det ställs större krav på forskning-

  366. -utbildning
    och evidensbaserade insatser.

  367. I framtiden kan det här kanske
    innebära en höjd kompetensnivå-

  368. -och att vi i större utsträckning
    fortsätter att titta på-

  369. -hur vi tillämpar
    barnkonventionens principer.

  370. Om man ska sammanfatta de här tio
    åren och den här översikten kort-

  371. -så kan man säga
    att det har hänt mycket på kort tid.

  372. Vi har fått
    fler kvantitativa studier-

  373. -som har gett en bild av problemets
    omfattning. De har också tydliggjort-

  374. -att våldet ofta inte
    är känt för vuxna.

  375. Vi har fått kvalitativa studier
    som ger tolkning och förståelse-

  376. -och genom barns egna berättelser
    så har vi även fått deras perspektiv.

  377. Vi har sett studier om hur
    yrkesverksamma upplever-

  378. -sina möten med våldsutsatta barn.

  379. Det här är ett nytt forskningsområde-

  380. -och vissa frågor
    har bara studerats i några år-

  381. -men vi har nu fått
    en helt annan bredd-

  382. -bland annat eftersom
    kvantitativa och kvalitativa studier-

  383. -kompletterar varandra.

  384. Och för att det har varit möjligt
    att göra jämförelser över tid.

  385. Vi har fått fler studier
    om hur man tillämpar lagstiftning-

  386. -och samtidigt ser vi nya former av
    utsatthet som vi behöver veta mer om.

  387. Jag tänker särskilt på det som är
    ett tema här i dag-

  388. -nämligen kränkningar på nätet,
    men även sex som självskadebeteende.

  389. En sak som har präglat forskningen
    är synen på barn.

  390. En syn som innebär att barn
    är experter på sina egna liv.

  391. De är experter i olika sociala
    sammanhang och när de är brottsoffer-

  392. -och därför
    är det viktigt att studera-

  393. -barns delaktighet i socialtjänstens
    utredningar, i straffrättsprocessen-

  394. -och det har intresserat
    flera forskare.

  395. En annan fråga som har lyfts
    är den om kompetens-

  396. -hos de som arbetar med barn.
    Den negativa sidan av det här-

  397. -är att bristfällig kompetens anges-

  398. -som en av de huvudsakliga förklar-
    ingarna till de brister som finns-

  399. -i socialtjänstens arbete med barn.

  400. Även i barnahusen
    finns stora brister-

  401. -när det gäller kompetensutveckling.

  402. Men samtidigt så har kraven ökat,
    och många initiativ har tagits-

  403. -när det gäller specialistkompetens,
    för att de som arbetar med barn-

  404. -ska ha särskild barnkompetens.

  405. Kraven finns i regeringens strategi
    för att stärka barns rättigheter.

  406. Barn ska ha kunskap själva
    om sina rättigheter-

  407. -och berörda yrkesgrupper
    ska fortlöpande ges kompetens.

  408. Man har pekat på att vissa områden
    kräver särskild utbildning.

  409. Till exempel för de som utreder
    brott mot barn och som hör barn-

  410. -men också de som företräder barn
    i rättsprocessen.

  411. Initiativ har tagits både på lokal,
    regional och nationell nivå.

  412. Bland annat har vi sett ett flertal
    nätverk för de som arbetar med barn-

  413. -inom barn- och ungdomspsykiatrin,
    i barnahus och i socialtjänsten.

  414. Jag vill nämna några exempel
    från nationell nivå.

  415. Det ena är den genomlysning
    av högre utbildning-

  416. -som Universitetskanslerämbetet
    gjorde för några år sen-

  417. -där man tittade på hur olika frågor,
    som mänskliga rättigheter-

  418. -våld i nära relationer och våld mot
    barn togs upp i olika utbildningar.

  419. Man såg att våld mot barn inte alltid
    fanns med i utbildningsplaner-

  420. -eller i kursplaner, och det var inte
    heller lärandemål på vissa områden.

  421. Det andra är regeringens beslut-

  422. -att införa obligatoriska moment
    om våld i nära relationer-

  423. -i olika utbildningar
    som leder till yrken-

  424. -där man möter
    våldsutsatta barn och kvinnor.

  425. Under de senaste tio åren-

  426. -så har utbildningar hållits
    när det gäller att arbeta-

  427. -med stöd av behandling till barn
    som lever med våld i hemmet.

  428. Men det som har fått mest utrymme
    i rapporten-

  429. -är de problem
    som gäller för barn generellt.

  430. Många som arbetar med barn
    känner igen det här.

  431. Relativt många barn har erfarenheter
    av olika typer av våldsutsatthet.

  432. Barn som har sett våld riktas mot
    mamman har ofta själva varit utsatta.

  433. Många barn bär på erfarenheter av
    våld som de inte har berättat om.

  434. I varje fall inte för en vuxen.

  435. Det finns ett starkt samband mellan
    våldserfarenheter och psykisk ohälsa.

  436. Barn tycker att vuxna
    har ett ansvar att fråga-

  437. -och att engagera sig.

  438. Man har sett en rad problem gällande
    barns rätt att komma till tals-

  439. -och vara delaktiga, både i
    lagstiftning och i tillämpning.

  440. Men det här är problem som gäller
    om inte alla barn, så många barn.

  441. Många grupper av barn.

  442. Forskare menar att vi behöver studier
    där man skiljer på olika grupper-

  443. -och ser till barns behov
    utifrån deras bakgrund.

  444. Utifrån etnicitet, kön eller klass.

  445. Utifrån ett diskrimineringsperspektiv
    är det viktigt att titta på-

  446. -särskilt utsatta grupper.

  447. Citatet "One size fits all"
    är från Carolina Överlien-

  448. -och rör specifikt barn som lever med
    våld, men det kan även appliceras på-

  449. -andra våldsutsatta barn.

  450. Forskare har pekat på vissa grupper
    som är mer utsatta än andra-

  451. -och bland dem finns små barn, som
    har sämre möjlighet till upprättelse.

  452. Barn med funktionsnedsättningar, som
    är betydligt mer utsatta för våld-

  453. -än andra grupper.

  454. Och pojkar, som vi inte har
    så många studier om specifikt.

  455. Barn som upplever att könsindelningen
    pojke/flicka inte passar dem-

  456. -är mer utsatta, till exempel för
    kontaktförsök i sexuella syften-

  457. -men också när det gäller
    sex som självskadebeteende.

  458. Nyanlända barn
    som kan ha erfarenheter av våld-

  459. -både i sitt hemland och i Sverige.

  460. Och psykisk misshandel kan vara
    lika svår som fysisk misshandel-

  461. -men den är ouppmärksammad.
    Det saknas studier på området.

  462. Den här fasen som vi redogör för
    i översikten, de senaste tio åren-

  463. -den har handlat mycket
    om att synliggöra-

  464. -att peka på problem och att visa
    hur våldsutsatta barn har det.

  465. Och förutsättningarna för att utreda
    och skydda barn har förbättrats.

  466. Men nu står vi inför en fas
    där det är viktigt att handla.

  467. Att hjälpa barnen och titta på
    stöd och behandlingsformer.

  468. Det är ett område där det ännu inte
    finns särskilt mycket studier.

  469. Vi bör fortsätta
    studera barnrättsperspektivet-

  470. -och följa upp de undersökningar som
    har gjorts ganska nyligen om det här.

  471. Och slutligen så pekar forskare på
    att vi ska lyssna på barnen själva.

  472. Vi behöver barn
    som informanter i olika studier-

  473. -för att kunna hjälpa dem.

  474. Med det vill jag avsluta
    presentationen. Tack för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn och unga som brottsoffer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Misshandel mot barn utgör 27 procent av alla anmälda misshandelsbrott, enligt statistik från BRÅ. Barn är även mer utsatta i kontakten med rättssystemet. Anna Wergens, jurist vid Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum, redogör för vad forskningen säger om barnmisshandel och brottsutsatta barns möte med socialtjänsten och rättsväsendet. Hon berättar även om vad barn efterfrågar i kontakten med vuxna och om hur rättsväsendet måste anpassas till barn. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Barn som far illa, Barnmisshandel, Brottsoffer, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Näthat och rättsliga möjligheter till upprättelse

Näthat kan ha stor effekt på människors psykiska mående, och utan rättsligt skydd kan näthatet tysta människor. Therese Enarsson, universitetslektor i juridik vid Umeå universitet, har undersökt vilka möjligheter brottsoffer har till upprättelse vid hot och kränkningar på nätet. Hon berättar om sin forskning och redogör för vilket slags rättsligt skydd lagstiftningen ger mot brott som till exempel kränkningar och förtal. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn och unga som brottsoffer

Misshandel mot barn utgör 27 procent av alla anmälda misshandelsbrott, enligt statistik från BRÅ. Barn är även mer utsatta i kontakten med rättssystemet. Anna Wergens, jurist vid Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum, redogör för vad forskningen säger om barnmisshandel och brottsutsatta barns möte med socialtjänsten och rättsväsendet. Hon berättar även om vad barn efterfrågar i kontakten med vuxna och om hur rättsväsendet måste anpassas till barn. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet

Runt 7,5 procent av barn med erfarenhet av sexuella övergrepp var första gången utsatta av någon de lärt känna via internet. Det visar en undersökning som Stiftelsen Allmänna barnhuset låtit genomföra. Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Stiftelsen Allmänna barnhuset, berättar bland annat om vad offren för sexuella övergrepp har gemensamt och om vad som påverkar barnets mående efter ett övergrepp. Hon ger också några råd om hur vuxna kan bemöta barn som har utsatts för övergrepp på nätet. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Sexuella brott mot barn inom idrotten

Vittnesmålen i #metoo har visat att sexuella övergrepp förekommer i alla delar av samhället och att den som utsätts ofta är ung och står i beroendeställning till förövaren. Bris samarbetar med Riksidrottsförbundet för att öka tryggheten för barn inom idrotten. Detta panelsamtal lyfter frågan om vad som behöver förändras och hur föreningslivet kan agera för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Medverkande: Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, Sara André, kurator Bris, och Frida Persson, verksamhetsledare Sverige Futebol dá forca. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Samtal om kränkningar på nätet

Ska övergrepp och kränkningar på internet ses som en isolerad företeelse eller en del av en större struktur? Vad måste göras för att förebygga kränkningar på nätet, och vem har ansvar för att göra det? Det är några av frågorna som diskuteras av en panel bestående av Annika Öster, generaldirektör på Brottsoffermyndigheten, Gudrun Antemar, utredare och lagman vid Stockholms tingsrätt, Carl Göran Svedin, professor emeritus på Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum, Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, och Zandra Kanakaris, ordförande för Unizon. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Integritet och straffskydd på nätet

Som en följd av teknikutvecklingen begås många integritetskränkande brott som hot och förtal via internet. Hur kan då det straffrättsliga skyddet hänga med i utvecklingen? Gudrun Antemar är lagman vid Stockholms tingsrätt och har lett en offentlig utredning om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet. Hon berättar om vad teknikutvecklingen innebär för straffskyddet och om hur lagstiftningen bör moderniseras. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.